Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015

Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015 Bakgrund Samrådet inleddes med att Jenny Malmsten, samordnare i Malmö stad för finskt förvaltningsområde, kortfattat gick igenom bakgrunden till att kommunen blivit förvaltningsområde. Den sverigefinska gruppen har uppvaktat politiker med önskemål om att Malmö stad ska bli finskt förvaltningsområde och under 2014 lämnades en ansökan i detta ärende till regeringen. Beslut kom i januari 2015 och från den 1 februari är Malmö stad finskt förvaltningsområde. Vad detta innebär står i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). I denna beskrivs dels att samtliga nationella minoriteter (sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer) har ett grundskydd som handlar om bland annat rätten till inflytande samt vikten av att främja minoritetsspråk. För tre grupper finns också ett förstäkt skydd vad gäller minoritetsspråket: finska, meänkieli och samiska. Alla kommuner ges möjligheter att bli förvaltningsområde för dessa språk. Att Malmö stad blivit finskt förvaltningsområde innebär att kommunen åtar sig ett utökat ansvar för språk och kultur för den sverigefinska gruppen. Kommunen ska till exempel kunna erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis på finska och sverigefinska Malmöbor har rätt att kommunicera på finska i muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende. Lagstiftningen säger ingenting om den exakta omfattningen av insatser, utan det är upp till varje kommun att utforma dessa utifrån behov och möjligheter. I Malmö stad har ca 8600 personer finsk anknytning. Av dessa är ca 500 barn i förskoleåldern (1-5 år) och ca 700 personer är över 65 år. Statistiskt sett har 87 av dem hemtjänst och 36 särskilt boende. Gruppen över 80 år är i nuläget ca 50 personer men denna grupp kommer öka de närmsta åren. dokumentation samråd svenska Syftet med samråd I lagstiftningen betonas vikten av samråd med representanter för nationella minoriteter. Syftet med detta är att lyssna in och diskutera önskemål från de nationella minoritetsgrupperna. I Malmö stad anordnas samråd med den

2 (8) sverigefinska gruppen med anledning av att kommunen blivit finskt förvaltningsområde. Samrådet har planerats tillsammans med sverigefinska kontaktpersoner. Fokusområden är förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Samrådet är ett första steg för att ge Malmö stad en inblick i vilka behov och önskemål som finns i den sverigefinska gruppen och vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta arbetet med finskt förvaltningsområde. Inbjudan (på svenska och finska) har spridits via finska föreningen, och genom enskilda kontakter med sverigefinska Malmöbor som i sin tur spridit inbjudan på Facebook. Inbjudan har också funnits tillgänglig på Malmö stads hemsida och spridits via en halvsidesannons i Sydsvenskan (24/2) på sverigefinska dagen. Denna dag deltog också Jenny Malmsten vid firandet i finska föreningen och bjöd in deltagarna till samråd. Totalt har 58 anmälningar inkommit till samrådet (11 män och 47 kvinnor). Under samrådet fanns tillgång till lagstiftningen på svenska och finska och de deltagare som ville fick även skriva på samtyckesblanketter för att få fortsatt information om utvecklingen av finskt förvaltningsområde i Malmö stad. Inkomna synpunkter under samrådet Samrådet var uppbyggt kring nio stationer med olika teman (förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation). Varje station bemannades av en tjänsteman från Malmö stad som samlade in synpunkter och följde diskussionen. Under samrådet fanns tid för att delta i diskussioner vid två stationer. Varje gruppdiskussion varade ca 30 minuter och avslutades med att diskussionerna redovisades i storgrupp. Tolk fanns tillgänglig under samrådet, men huvudsakligen fördes diskussionerna på svenska. Det fanns dock möjlighet att tala finska för den som så ville. Nedan redovisas inkomna synpunkter från samrådet. Förskola Diskussionerna kring förskola ägde rum i tre grupper och totalt 14 personer deltog i diskussionerna. Representanter från förskoleförvaltningen, avdelningen för kvalitet och myndighet, var Anders Johansson, enhetschef och Christina Persson, utredningssekreterare. Efter inledande diskussion om den förändrade organisationen för modersmålsstöd i förskolan framkom i huvudsak två typer av önskemål om finskspråkig förskoleverksamhet: Det borde finnas en finskspråkig förskoleavdelning, där verksamheten sker på finska, med finskspråkiga pedagoger. Det vore bra med språkstöd i finska på de förskolor där barnen redan har en placering. Några deltagare uttryckte oro för sina barns fortsatta språkutveckling, då det inte längre finns ambulerande modersmålstränare i förskolan. Detta uppfattades

3 (8) som särskilt bekymmersamt eftersom det kan dröja innan kartläggning och utredning är klar, det vill säga innan beslut fattas om vilken form av förskoleverksamhet på finska som kan erbjudas. För att under tiden upprätthålla ett stöd till dessa barn gavs några förslag på möjliga lösningar: Att anordna med en ambulerande finskspråkig pedagog. Att barn kan samlas på vissa förskolor t.ex. en gång per vecka för att träffa en finskspråkig pedagog. Att komma igång till hösten med material, tips, idéer för personal på förskolor där det finns finskspråkiga barn. Samarbete med kulturförvaltningen kring t.ex. sagostunder och dockteater föreslogs också. Andra synpunkter som framkom: Alla vårdnadshavares önskemål behöver inte kartläggas i första skedet, det kommer att ta tid att försöka få kontakt med alla. Erbjud därför en lösning utifrån de önskemål som finns idag. Ett önskescenario vore att det fanns flera olika former av finsk förskoleverksamhet, så att varje vårdnadshavare kan välja det som passar dem bäst. Hur kommer Malmö stad att informera de vårdnadshavare som ännu inte kommit i kontakt med förskoleförvaltningen, d.v.s. inte ansökt om plats i förskola ännu? Hur länge kommer det att dröja innan det finns en möjlighet att välja en finskspråkig verksamhet, som ett alternativ när man ansöker om plats i förskola? Äldreomsorg Diskussionerna om äldreomsorgen ägde rum i totalt sex grupper där sammanlagt 23 personer deltog. Representanter för vård och omsorg (VoO) var Bertil Siöström, enhetschef VoO, Välfärdsavdelningen, Susanna Ramberg, avdelningschef VoO, stadsområdesförvaltning Öster och Helen Hansson, avdelningschef VoO, stadsområdesförvaltning Söder. Under samrådet framkom följande synpunkter som prioriterades av de sverigefinska representanterna: Önskemål om en öppen mötesplats för gruppen. Gärna med en restaurang med finsk mat. Man vill inte tvingas vara med i någon förening för att få tillgång till en lokal. Det finns önskemål om äldreboende för sverigefinnar och det spelar ingen roll var det ligger rent geografiskt. I gruppdiskussionen betonades hur viktigt det är med tvåspråkighet vid kontakter med äldre och kontinuitet vad gäller personal. Malmö stad bör kartlägga vilken tillgång det finns till finskspråkig personal inom vård och omsorg i dagsläget. Skype och surfplattor kan vara kommunikationsverktyg till hjälp när finskspråkig personal saknas.

4 (8) Tidigare drev kyrkan en väntjänstverksamhet där man besökte ensamma i målgruppen. Detta upphörde när den finske prästen slutade. Kanske något för Malmö att ta tag i? Utöver detta framkom inom samrådet kring vård och omsorg även följande synpunkter: En idé är att fråga dem som bor på äldreboende/gruppboende om de skulle vilja bo tillsammans med andra sverigefinnar, det kanske inte är alla som vill. Kan man inte fråga de äldre så bör man fråga den anhörige/närstående. Ett önskeboende är radhus med ettor och gemensamma sällskapsrum och aktiviteter som spel, gymnastiksal, biljard och vävstolar. Det är viktigt med bastu. Dagverksamhet för sverigefinnar är också ett önskemål. När det gäller hemtjänsten så är det viktigt att personal kan språket och att det inte är så många olika personal som kommer. I diskussionerna framkommer också att den sociala delen är viktig. Mat, kultur och högtider är viktigt att tänka på när det gäller innehåll på äldreboende. En diskussion handlade om hur kommunen kan hitta personer som har behov men som kommunen inte har kännedom om. Ett tips är att använda föreningarna som kan tipsa sina medlemmar om var hjälp kan sökas. Det behöver finnas finskspråkig information, t.ex. som på sjukvårdens informationsnummer 1177 där det går att tala med finskspråkig personal. Det behövs en samlingsplats/mötesplats för finskspråkiga äldre. Kultur Inom ämnet kultur genomfördes fem gruppdiskussioner med totalt 27 deltagare. Från Malmö stad deltog Fredrik Elg från Kulturförvaltningen, Goran Bosevski, kultursekreterare vid Kulturförvaltningen och Linda Willander, enhetschef Malmö stadsbibliotek. Vid stationen med fokus på biblioteksfrågor deltog 12 personer. De frågor som utifrån samrådet verkar prioriterade vad gäller bibliotek handlar om: Bra utbud av medier på finska på biblioteket på både barn, ungdomsoch vuxensidan. Gärna fler arrangemang med finsk anknytning: författarbesök för vuxna, sagostunder, teater och rim & ramsor för barn. Möjlighet till mötesplatser antingen för att ses som grupp, t.ex. studenter, och att biblioteket är kittet för att mötet blir av.

5 (8) Gärna samarbeten kring arrangemang och happenings, att vi ser den sverigefinska gruppen som en resurs (t.ex. vill gruppen gärna själv anordna program på Malmö stads mötesplatser). Inom ramen för samråd med stadsbiblioteket framkom också följande önskemål: Skrivarkurser - hur man utvecklar både sin svenska och finska. Finskan behöver stärkas, den rostar med åren. Det gäller alla åldersgrupper. Det finska språket utvecklas, sverigefinnar vill lära känna den nya finskan. Det behövs fler finska ljudböcker med bättre kvalitet och moderna böcker. Inte bara översättning. Det samma gäller för barnböcker och ungdomsböcker. Den som vill bör kunna lämna finska böcker till biblioteket så att de kommer med i bibliotekskatalogen. Man lyfte även önskemål om bokcirklar både för barn och unga vuxna och gärna på kvällstid. Lokaler/mötesplatser för kultur: man vill kunna använda bibliotekets lokaler för egna arrangemang inom den sverigefinska gruppen, t.ex. teater, träffar som t.ex. finska föräldrar. Ett annat exempel är att Finska föreningen kan arrangera finska kulturdagar tillsammans med biblioteket. Biblioteket kan samsas om sagostunder med förskoleförvaltningen. Aktiviteter gärna efter kl 16. Det finns många studenter med finsk anknytning både i Malmö och i Lund, denna grupp får inte glömmas bort. Kan bjudas in t.ex. via chatforum. Viktigt att känna samhörighet och det kan finnas gemensamma beröringspunkter kring finsk kultur, tidningar osv. Gärna barnteater, teaterverksamhet på finska. Författarbesök: Bjud in mer sverigefinska författare, t.ex. Tuija Kristoffersson Nieminen. Malmö stads kommunikation kan utvecklas för att synka ihop arrangemang och informera om det som händer med koppling till den sverigefinska gruppen. Det bör vara en kombination av svenska och finska. Anordna lek/teatergrupp för barnen på finska. Aktiva med alla sinnen. Rim/ramsor. Fler finska författare på internationell författarscen. Det bör finnas en anslagstavla där kommunikation samlas. Museet - fortsätt ha ett bra samarbete med sverigefinska föreningar. Stöd till amatörteatergrupper på finska för olika åldersgrupper. Det kan startas en Facebookgrupp om barnkultur i Skåne. Malmöfestivalen, Malmö stad bör ta ansvar för att förvaltningsområdet syns på festivalen. T.ex. visa hur traditionellt möter modernt. Att känna igen, bli nyfiken och samtidigt visa på det nya: häftigt språk- sångare, design, mode, nutida konst. Finsk kultur är mer än Alvar Alto.

6 (8) Vid de diskussioner som fördes vid borden med tjänstemän från kulturstödet deltog 15 personer. Från kulturstödsenhetens sida informerades om möjligheterna att ansöka om stöd för kulturprojekt exempelvis gästspel från Finland. Huvudsakligen prioriterades: Att Malmö uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum tillsammans med den sverigefinska gruppen Att man uppmärksammar inte bara landet Finland utan också de specifika kulturuttryck och erfarenheter som vuxit fram hos den sverigefinska gruppen under lång tid i Sverige. Att enheten för barnkultur finns med i samtalen från Kulturförvaltningens sida, för att säkra utbudet av barnkultur för den sverigefinska gruppen. Möjlighet att få kulturstöd till arrangemang för/om/med den sverigefinska gruppen. Gärna utifrån Finlandsinstitutets olika musikfilm och författarturnéer. I övrigt handlade diskussionerna om följande: Flera av mötesdeltagarna har barn i olika åldrar och saknar aktiviteter för dessa på finska. Dessutom saknar man lämpliga lokaler för att själva arrangera olika aktiviteter för barn och unga. Det är tydligt att fler samrådsmöten behöver hållas med fler förvaltningar, t.ex. skolförvaltningen, gymnasieförvaltningen och fritidsförvaltningen. Malmö Sommarscen har haft flera arrangemang med alternativ finsk kultur vilket har uppfattats som mycket positivt av sverigefinnarna i Malmö. Även Skånes Dansteater har haft flera föreställningar med finska dansare. Finlandsinstitutet har gott renommé och arrangerar bl.a. kulturarrangemang i egna lokaler i Stockholm. Men de sätter också samman turnéer med författaruppläsningar, filmvisning etc. Enkelt och hög kvalitet om man söker kulturstöd till att samarbeta med Finlandsinstitutet. Det finns ett behov att visa svenskarna finsk kultur. Finland fyller hundra år 2017, 6 december. Det kommer att bli en mycket viktig händelse och ett tillfälle för Malmö att man menar allvar med att vara finskt förvaltningsområde. Man vill samarbeta med Malmö stad i att uppmärksamma 100-årsdagen. Två personer i gruppen var engagerade i att arrangera Finlands 75-årsdag, de uttrycker oro för att man inte har lika goda kontakter in i Malmö stad som man hade då. Sverigefinnar - har funnits i Sverige under lång tid. Viktigt att inte bara fokusera på finsk kultur i Finland utan även den kultur som utvecklats bland sverigefinnarna i Sverige. Man vill berätta den finska historien i Sverige! T.ex. genom en lokal författare som har skrivit om krigsbarn från Finland. Viktigt att

7 (8) barnen får möta krigsbarn. Krigsbarnen kan resa runt i skolan och berätta (men samtidigt måste man vara medveten om att många inte vill berätta). Kommunikation, en särskild hemsida om finska arrangemang (trycka särskilt på om det är t.ex. en finsk dirigent). Design och arkitektur eller annan kultur där personer från Finland eller sverigefinnar är i fokus. Även t.ex. lokala konstnärer med finsk bakgrund behöver uppmärksammas. Just nu är det Sibeliusår, sådant kan det informeras extra om på finska. Viktig information om kulturförvaltningen bör finnas på finska, t.ex. angående kulturstöd. Köpenhamn, vad finns det för resurser där, kan man samarbeta? KBU (Enheten för barnkultur) bör vara med i kulturförvaltningens interna arbetsgrupp, nå ut med tvåspråkig kultur till förskolor etc. Kulturstödet, hur man förhåller sig och inhämtar kunskap om behov. Behövs riktad information. Kommunikation På stationen för kommunikation deltog från Malmö stad Patrik Odhelius, kommunikatör vid stadskontoret. I de två samrådspassen kring kommunikation deltog sammanlagt 14 personer. Vid stationen diskuterades vilka möjligheter Malmö stad har att erbjuda vissa tjänster på finska samt hur kommunen kan samordna språkkompetenser för att erbjuda rätt språkkompetens på rätt plats och vid rätt tillfälle. Prioriterat inom kommunikation är utifrån de sverigefinska representanterna följande: Malmo.se är en av de största och bästa kanalerna för att visa på kommunens erbjudanden. Bland de behov som lyftes var information på finska inom: o Förskola o Skola o Äldreomsorg o Kultur o Fritid o Ingångar till hur man ska kunna komma i kontakt med biståndshandläggare o Stadens organisation o Blanketter på finska Malmö stad bör ha finsktalande personal. Helst personal som är heltidsanställd och som kan fungera som en sorts spindel i nätet kring det som har sverigefinsk anknytning. Samordning av de redan existerande språkkompetenser som finns inom Malmö stad bör identifieras och kartläggas så att matchningssystem kan göras. Receptioner, kundcenter och kontaktcentret ska ha finsktalande personal.

8 (8) Utöver ovanstående punkter som kan anses vara prioriterade, framkom även följande synpunkter: Den finska portalen på malmo.se bör ha ett långsiktigt perspektiv och vara en form av interaktionskanal mellan kommunen och den sverigefinska gruppen. Även andra kanaler som Malmö stad använder ska kunna ha en finsktalande karaktär. T.ex. finska sidor i Vårt Malmö eller finska inslag på sociala medier som Facebook. Det skulle kunna finnas möjlighet till språkkompetensförstärkning inom kommunen så att både personal och sverigefinska Malmöbor har möjlighet att stärka sin finska för att bland annat förbättra möjligheten att kunna kommunicera på finska framöver. Kommunen kan förstärka de finska inslagen i stadsmiljön genom skyltning på finska (t.ex. stadshuset ska en finsk skylt). Förstärka finskan inom den externa kommunikationen så att företag, kommuner och externa intressenter kan ta del av Malmö på finska. Efter samrådet Efter samrådet kommer en intern arbetsgrupp i Malmö stad att arbeta vidare med de synpunkter som framkommit under samrådet. I gruppen finns representanter från förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation och under arbetets gång kan också andra förvaltningar tillkomma. I arbetsgruppen planeras hur finskt förvaltningsområde fortsatt kan organiseras under 2015 och även hur kommunen långsiktigt kan arbeta vidare med detta.