Antikvarisk kontroll Välluvs kyrka UTVÄNDIG RESTAURERING Välluv 13:1, Välluvs socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:010 Anette Lindgren
Antikvarisk kontroll Välluvs kyrka UTVÄNDIG RESTAURERING Välluv 13:1, Välluvs socken i Helsingborgs kommun Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Antikvarisk kontroll Välluvs kyrka utvändig restaurering Välluv 13:1, Välluvs socken i Helsingborgs kommun, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2010:010 Författare: Förnamn Efternamn Foto: Förnamn Efternamn Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Anette Lindgren Omslagsbild: Välluvs kyrka efter arbetna, från söder Malmö Museer 2010
Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Bakgrund 4 Bakgrund 5 Kort historik 5 Byggnadsbeskrivning, berörda delar 5 Grund och sockel 5 Fasadernas utformning 5 Murverk puts och avfärgning 5 Yttertak och tinnar 5 Ytterdörrar, ljudluckor ankarjärn etc. 6 Fönster och solbänkar 6 Yttertrappor och tröskelstenar 6 Vattenavledningar och plåtavtäckningar 6 Övriga exteriöra detaljer och omständigheter 6 Byggnadshistorik, berörda delar 6 Fasadrestaurering 2010 9 Antikvarisk medverkan 9 INNAN åtgärder 9 Vidtagna åtgärder 9 Förarbeten 9 Putslagningar 9 Kalkfärgning 9 Fönster 9 Dörrar 10 Ljudluckor 10 Ankarjärn 10 Takfot 10 Referenser 11 Referenslista 11 Litteratur 11 Övrigt 11 Kartmaterial 11 Årets rapporter 12 Bilagor Bilaga 1 Bildbilaga Bilaga 2 Produktinformation, Bental Algtvätt Bilaga 3 Produktinformation, Weber min 244 KC-färg
Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun...Välluv Ort...Välluv Fastighet... Välluv 13:1 Ägare...Svenska kyrkan, Kropps pastorat Länsstyrelsens tillstånd...dnr 433-8100-09, 2009-06-16 Malmö Museers diarienummer... 2009/1962/725 Syn av arbetsområdet...inte utfört av antikvarie Arbetena påbörjades... vecka 18 2010 Slutbesiktning... 2010-06-10 Byggmötesprotokoll...saknas Entreprenör...Gert Nilsson, Br. Nilssons Måleri AB, Tomelilla Konsult...Mikael Forsberg, ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg Arbetsbeskrivning...Mikael Forsberg, ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg Antikvarisk medverkan...anette Lindgren, Malmö Museer Arkiverat material... digitala bilder Karta/flygbild hämtad från Eniro 2010-06-11. Kyrkan markeras med en röd pil på kartan. 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010
Bakgrund KORT HISTORIK Välluvs romanska medeltidskyrka består av torn, långhus, kor och halvrund absid. Den ursprungliga kyrkans grundform är fortfarande skönjbar. Långhuset och det i plan något snedvridna koret har samma form som ursprunget. Det finns inga uppgifter om vem som varit kyrkans ursprunglige arkitekt eller byggmästare. Klockorna hängde ursprungligen i en fristående tombyggnad av ek, fritt stående på kyrkogården. På 1400-talet byggdes ett lågt västtorn och långhusets tegelvalv slogs. På 1700-talet hängdes kyrkklockorna in i kyrkans torn och ljudgluggar togs upp. På 1830-talet genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad med bl.a. nya dörr- och fönsteröppningar. Södra vapenhuset från 1400-talet revs, liksom norra sidans utanpåliggande trappa till tornet. Kyrkporten placerades i väster och en tjänsteingång ordnades i absiden. På 1870-talet byggdes tornet på till nuvarande höjd. Byggnadsbeskrivning, berörda delar Välluvs kyrka är en salskyrka med västtorn och kor med absid i öster. Tornet har tinnar i öster och väster och har samma bredd som långhuset. Kor och absid är lägre och smalare. Kyrkan är spritputsad och vitfärgad, taken klädda med kopparplåt i skivtäckning. Exteriören präglas främst av tillkomsttiden samt av 1800-talets ombyggnader. Grund och sockel Grundläggningen är sannolikt en kallmur av natursten. Kring hela kyrkan, bortsett från tornet, finns en gråmålad skråkantad sockel av sandsten. Murverket är av gråsten av oregelbunden storlek i relativt jämn och hög skiftgång, ca 30-40 cm. Omfattningar och socklar är av sandsten. Tornets övre delar och fönsteromfattningar är av tegel. Fasadernas utformning Fasaderna är symmetriskt uppbyggda och har regelbundet placerade fönster. De höga gråmålade gjutjärnsbågarna är spetsbågiga och tidstypiskt utformade för 1870-talet. Västportalen öppnar sig i fyra språng, dörren är rakt avslutad och ovanför denna finns ett överljus med inbyggd belysning. Absiddörren sitter i en rundbågig nisch som öppnar sig i ett språng. Dörren är rakt avslutad, i nischens övre del finns ett lunettfönster. Tornets trappgavlar i öster och väster pryds av spetsbågiga blindnischer på gemensam baslinje. De tre nischerna i mitten har två nischer ovanpå varandra. Tornmurarna avslutas mot taket med en rak gesimslist med tre språng. Nedanför gavelröstet/takfoten i varje väderstreck finns två spetsbågiga ljudöppningar som öppnar sig i två språng. De utåtgående ljudluckorna är klädda med stående, brunmålade bräder. Murverk puts och avfärgning Hela kyrkan är spritputsad och kalkavfärgad i vitt. Runt fönsteröppningar anas en slätputsad markering. Den senaste utvändiga renoveringen genomfördes 1999. Yttertak och tinnar Yttertaken är sadeltak med 45 lutning förutom absidens tak som är utformat likt en halvkon. Samtliga takytor är klädda med kopparplåt i skivtäckning. Tornet avslutas med nio tinnar åt öster och väster vilka är avtäckta med kalkstensskivor och lutar in mot torntaket. I takresningen finns betydande delar av en romansk takstolskonstruktion av ek. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010 5
Ytterdörrar, ljudluckor ankarjärn etc. Kyrkan har två ingångsdörrar en i väster och en i öster. Ytterporten åt väster sitter i en förkroppad portal med trappstegsgavlar. Den är klädd med kopparplåtar med fyrpassmotiv. Nischen är spetsbågigt täckt. I nischens övre tredjedel finns ett fönsterparti med inbyggd belysning Absiddörren är klädd med stående ekbrädor, ovanför denna ett lunettfönster med spröjsar av trä och blyinfattat glas. Glasen i olika färger är blyspröjsade. I alla väderstreck finns på tornet två smala ljudluckor i spetsbågiga nischer. Luckorna är utvändigt klädda stående träpanel i brun kulör. På tornets södra sida finns sex stycken raka ankarslutar målade i svart. På långhusets sydsida finns två kraftiga ankarslutar med bult. På korets norra och södra sida finns två kraftiga ankarjärn, bakom dessa är kraftiga plåtar infällda vilket tyder på tidigare problem med byggnadens statik. Fönster och solbänkar På vardera långsidan finns fem fönster med samma utformning. Fönstren sitter i spetsbågiga nischer, vilka öppnar sig i två språng. Karmar och spröjsar är av gjutjärn och målade i grått. Ursprungligen har långhuset haft högt sittande romanska fönster. Två av dessa är synliga från vinden. I västportalen finns ett överljus i nischens övre tredjedel med ett gjutjärnsfönster och delvis färgat glas. Mitt i fönstret finns en glödlampa infogad. I nischen till absiddörren finns ett litet överljus med radiellt ansatta träspröjsar. Tornets solbänkar täcks av kalksten. Blindnischernas bottnar skyddas av kalkstensplattor. Övriga solbänkar är klädda med gulröda tegelplattor från Höganäs. Yttertrappor och tröskelstenar Framför västentrén ligger ett stort plansteg av granit i nivå med omgivande mark. Framför absiddörren ligger ett stort plansteg av granit och en tröskelsten av granit. Vattenavledningar och plåtavtäckningar Taken avvattnas via hängrännor och stuprör försedda med skarpa böjar och den längsgående falsen vänd inåt. De mynnar utan direktkoppling till brunnar i marken. Takanslutningarna mot intilliggande murverk skyddas av ståndskivor av koppar. Övriga exteriöra detaljer och omständigheter På tornets norra fasad finns framtaget ett litet huvud av sandsten. Byggnadshistorik, berörda delar 1100-talet Kyrkan uppfördes. 1400-tal Tornet i väster byggdes. Valvslagning. 1740 Kockstapeln i dåligt skick. Klockorna flyttades till i tornet som fick ljudluckor. 1793 Södra sidan och östra gaveln rappad och vitmenad. 1816 Öster om södra muren byggdes en strävpelare som troligen stod kvar till 1872. 1832 Omfattande ombyggnad. Västentrén i tornet och ingången i absiden togs upp. Ingångarna i norr och söder byggdes om till fönster, södra vapenhuset revs. Nya fönsteröppningar tillkom. Vid kyrkans norra sida rivs ett trapphus av trä med trappa till tornvinden. Den högt sittande torndörren sattes igen och ny uppgång anordnades invändigt. 1838 Ur en skrivelse till Kungl. Maj:t angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande: I wästra gaveln sitter ett huvud av sten, som enligt sägen skall vara en bild av Roland, som skall hava varit en af Caroli Magni. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010
1872 Tornet förhöjdes med drygt sex meter och tornet fick sin nuvarande utformning. Kor och långhusmurar försågs med kraftiga järnankare. Nya fönster sätts in med karmar och spröjsar av gjutjärn. Samtida beskrivning: Gamla kyrkans murar samt tornets murar är av gråsten i kalk. Kyrkans valv är byggt i spetsbågsstil varför denna stil å den är följd. Nya jernfönster, gjutna enligt ritning. För att giva kyrkan ett något kyrkligt utseende föreslås att enligt ritningen höja tornet med 22 fot samt betäcka detsamma med hätta av engelsk skiffer som fastsätts med kopparspik. 1890 Reparationer av kyrkan och målning av dörrar och fönster. 1895 Omtäckning av norra kyrktaket och utvändiga reparationer. 1896 Inköp av träjalusier till kyrkofönstren åt vägen. 1910 Diverse reparationer. 1912 Omläggning av koppartaket. Vittning av kyrkan efter brand. 1917 Vittning av kyrkan in- och utvändigt. Uppmurning av en skorsten. 1922 Vittning och lagning av kyrkan. 1925 Takrännor och stuprör. 1931 Reparationer. Vittning och lagning, målning av fönster med linoljefärg. 1933 Tjänstememorial till Kungl Byggnadsstyrelsen KBS), domkyrkoarkitekt Eiler Græbe: Kyrkan är romansk med skepp, kor och absid. Tornet är uppfört senare. Kyrkans yttermurar äro av gråsten. Yttertaket är täckt med koppar. Kyrkan har 5 valvtravéer, varav 1 travé i tornet, vilket i bottenvåningen står i direkt förbindelse med långhuset, 3 travéer i långhuset samt 1 travé i koret. I tornets västra yttermur är inbyggt ett mindre vindfång. Från vindfångets norra sidan en brant stege, som är enda uppgång till tornet. Ljudluckor äro utvändigt målade i ljus, brungul färg. Kyrkan är väl konserverad både in- och utvändigt, varför några egentliga reparationsarbeten ej torde behövas. Kyrkan har lyckligt undgått ombyggnader och kyrkorummet har bibehållit sina goda proportioner. Ingångsdörren och ljudluckorna målas enl anvisning i mörkare färg än nuvarande. 1933 Kostnadsförslag på fyra hängrännor och fem stuprör. 1934 Målning av kyrkan. 1938 Värmeledning samt vittning och målning. 1939-40. Renoveringen pågår. Under långhusets golv påträffas en gravkammare. 1944 Målning av kyrkan. 1946 Vittning och målning. Lagning av klockstapel. (förmodligen menas tornet) 1951 Vitmening av kyrkan, plåtslageriarbete. 1957 Reparationer, kalkning och målning av kyrkan. 1958 Omläggning av koppartaket på norra sidan. Utfört av E & B Pettersson Plåtslageri, Råå. 1959 Förslag till ny sakristiedörr efter förslag av Eiler Græbe godkänt av KBS. 1960 Græbe ansöker om tillstånd för nya portar i västportalen: Det här bilagda förslaget till portar i Välluvs kyrka utgör ett kompromissförslag. Utvändigt kopparklädda med motiv från befintligt överljus. Invändigt i trä med rekonstruktion av nuvarande fyllningar. 1966 Arbetskontrakt med Gunnar och Bertil Larsson att under 10 år vitta kyrkan vartannat år med början 1966. 1967 Johnny Ekström Arkitektkontor, Helsingborg. Arbetsbeskrivning över putsarbeten. September, Entreprenadkontrakt med Ture Tapper, Råå, för omputsningsarbeten. 1982 Arbetsbeskrivning för utvändig ommålning och putslagning upprättade av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB. 1983 Raä ger tillstånd till utvändig målning enligt arbetsbeskrivning av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB. Tunnputsen från 1969 av fabrikat Peducem innehåller cement och plast varför avfärgning med silikatfärg godkänns. Dräneringsledning grävs runt kyrkan. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010 7
1999 Mars, arbetsbeskrivning för utvändig renovering innebärande omkalkning av fasaderna, arkitekt Mikael Forsberg. Maj, Länsstyrelsens tillstånd till utvändig renovering enligt arbetsbeskrivning upprättad av arkitekt Mikael Forsberg. Juni-juli, fasaderna kalkas av RJ Kyrkoputsning. Allt utvändigt trä, stål, plåt etc målningsbehandlades i samma renovering. Närmare uppgifter om material och metoder saknas. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010
Fasadrestaurering 2010 ANTIKVARISK MEDVERKAN Projektet genomfördes utan antikvarisk medverkan, vilket naturligtvis inte är bra. Det måste påpekas att tillståndet uttryckligen säger att antikvarisk kontrollant ska vara med under hela projektet, för dokumentation och medverkan i diskussioner under arbetets gång. Beskrivning av kyrkan innan åtgärder bygger helt på remissvaret och annat skrivet material då museet inte var närvarande på startmötet. INNAN ÅTGÄRDER Kyrkan har en vård- och underhållsplan upprättad 2006-10-01 av ItArk Arkitektkontor. I planen påpekas att det finns en putsskada på tornets östra sida, nära anslutningen till torntaket. Enligt VoU-planen syntes även minimala putssläpp vid sockeln. Det noteras också att koppartaket är spikat med klockspik vilket kan leda till läckage, skärpt tillsyn av takfallens undersidor föreskrivs. Arbetsbeskrivningen togs fram 2008. Kalkavfärgningen på kyrkans fasader, i synnerhet åt söder och väster, var då vittrad och i behov av förnyelse. Den tidigare nämnda putsskadan omnämns, samt en spricka längs långhustakets ståndskiva mot tornet på den södra sidan. Allt utvändigt trä och järn bedömdes vara i gott skick men i behov av ommålning. Enligt uppgift från Mikael Forsberg så användes kalk och hydraulisk kalk till målningen 1999. Eftersom putsen, som till sin helhet är från 1969, är cementhaltig så fungerar den metoden inte tillfredsställande. Vid de aktuella arbetena föreskrevs istället KC-färg. VIDTAGNA ÅTGÄRDER Förarbeten Fasaderna högtryckstvättades och blev då enligt uppgift från utföraren i princip helt ren. Den fick sedan torka och behandlades sedan med algbekämpningsmedel. Programmet föreskriver Stafilex Quat VT8v, men det finns inte till försäljning längre. Medlet som användes var Bental. Det tvättades inte av utan lämnades för att ge långtidsskydd mot ny påväxt av alger. Putslagningar Putslagningarna inskränkte sig till ett ungefär kvadratmeterstort område på tornets östra sida, närmast takfoten på långhustakets södra sida. Övriga lagningar var mycket små. Lagningarna utfördes med KC-puts. Kalkfärgning Till fasaderna användes KC-färg, Maxit Serpo 244 (numera Weber Min 244) i kulör 001, en rent vit kulör. Socklarna målades med en platsblandad neutral grå, något mörkare än fönstren. Sockeln var inte färdigmålad vid slutbesiktningen utan skulle få en sista strykning efter det att byggnadsställningen tagits ner. Fönster Fönstren är av gjutjärn. De tvättades, borstades med stålborste, slipades och mönjades på rostiga ställen samt målades 2 gånger med Beckers Metallgrund & Täck (alkydbaserad). Tanken var att använda en färdigblandad kulör, men den upplevdes som för ljus (ca NCS S 2500-N) så den bröts på plats till ca NCS S 3500-N. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010 9
Dörrar Den kopparklädda kyrkporten åtgärdades inte. Ekdörren i öster rengjordes och oljades med linolja. Ljudluckor Ljudluckorna målades i alkydoljefärg från Beckers, i standardkulören Brun 8075 Ankarjärn Ankarjärnen målades med Beckers Metallgrund & Täck i svart. Takfot Takfoten målades med vit oljefärg. Slutbesiktning Slutbesiktningen hölls den 10 juni 2010. Arbetsområdet var då inte avetablerat och några moment återstod. Även efterstädning och rengöring av bl.a. färgstänk återstod. Arbetena bedöms uppfylla villkoren i tillståndet, med minsta marginal. Det är högst olyckligt att antikvarie inte medverkat i processen och bedömningen av åtgärderna kan bara göras utifrån andras uppgifter. 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010
Referenser REFERENSLISTA Litteratur Underhållsplan för Välluvs kyrka 2006-10-01, upprättad av ItArk Arkitektkontor AB. Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun, Helsingborgs museum 1991 Övrigt Utvändig renovering av Välluvs kyrka, arbetsbeskrivning upprättad den 2 december 2008, ItArk Arkitektkontor AB Kartmaterial www.eniro.se 2010-07-23 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2010:010 11
Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2010:001 Olga Schlyter Byggnadsdokumentation. Hamnmästarbostället. Dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:138 i Malmö stad. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:002 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Ravlunda kyrka. Utvändig renovering. Kiviks församling,ravlunda socken i Simrishamns kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:003 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Vinslövs församlings kanslibyggnad. Omläggning av tak.fastigheten Vinslöv 129:2, Vinslövs socken i Hässleholms kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:004 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Södra Rörums kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,södra Rörums socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:005 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Äspinge kyrka. Utvändig renovering Hörby församling,äspinge socken i Hörby kommun. Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:006 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona - Upptagning av ny dörröppning i Kommendantflygeln. M 332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Lyby kyrka. Utvändig renovering Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:008 Anders Reisnert Antikvarisk kontroll. Citadellet i Landskrona Invändig ombyggnad av Kommendantflygelsens bottenvåning. M332 Citadellet, Landskrona, Landskrona kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:009 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Norra Rörums kyrka. Utvändig renovering. Höörs församling, Norra Rörums socken i Höörs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2010:010 Anette Lindgren Antikvarisk kontroll. Välluvs kyrka. Utvändig restaurering. Välluvs församling, Välluvs socken i Helsingborgs kommun, Skåne län.
BILDBILAGA VÄLLUVS KYRKA, YTTRE RENOVERING 2010 Ovan och nedan syns kyrkan från söder respektive norr efter arbetena, 2010-06-17 Till vänster: Kyrkan från väster innan ställningarna togs ner, 2010-06-10
BILDBILAGA VÄLLUVS KYRKA, YTTRE RENOVERING 2010 Det område som putslagats ligger närmast takfoten på tornets östra sida. Lagningen är väl utförd. Till vänster: Bakom dragjärnet ligger en metallplatta. Allt är målat i metallfärg. Ovan: Takfoten målades med alkydoljefärg, vit. Till höger, ovan: Sockeln ska strykas en gång till och efterstädning återstår. Till höger: En hel del färg ligger kvar på takytorna. Förhoppningsvis regnar det av inom kort, annars bör taket rengöras.
BILDBILAGA VÄLLUVS KYRKA, YTTRE RENOVERING 2010 Ljudluckorna målades med alkydoljefärg. Metall målades med Beckers metallfärg. På bilden anas klockspiken som sitter i koppartaket Porten i väster är kopparklädd och åtgärdades inte. Sakristians ingång i öster rengjorde s och linoljades
BILDBILAGA VÄLLUVS KYRKA, YTTRE RENOVERING 2010 Fönstren har smäckra gjutjärnsbågar som rengjordes och målades med Beckers metallfärg. Färgen bröts på plats. Måleriarbetet är gjort med fint handlag. Nedan: Sockeln ska strykas en gång till. Mötet mellan fasad och sockel är väl utfört. Lite rengöring av fönsterbänkar återstår.
MÅLARKALK AB Bental Algtvätt Produkttyp: Koncentrerad algtvätt som spädes 1:5 med vatten innan användning. Användningsområde: Bental rengör effektivt de flesta vattentåliga material från alger och annan påväxt. Speciella egenskaper: Bental rengör effektivt och är samtidigt relativt skonsam mot miljö och underlag. Produkten innehåller inga impregnerande ämnen och är extra lämplig vid arbete på fasader som ska målas med kalkbaserade mineraliska färger efter avslutad rengöring. Rengöring: Utspädd Bental appliceras på torrt underlag med spruta, pensel eller borste. Skydda vid behov omgivande vegetation från preparatet. Vänta några dygn och rengör väggen med hetvattentvätt eller med vatten och rotborste eller liknande. Vid behov efterbehandlas ytorna för att säkerställa att inga rester finns kvar. På lutande tak krävs oftast ingen sköljning eftersom regnet som regel tvättar bort den vissnade växten med tiden. Förebyggande behandling: Ytor som rengjorts och/eller har målats/putsats kan med fördel efterbehandlas med Bental i syfte att försvåra framtida påväxt. Preparatet kommer visserligen att nötas ner med tiden men kommer trots detta att ha en effekt i upp till 18 månader, Reservation: Provrengöring skall alltid utföras på en begränsad yta för att konstatera rengörande effekt samt säkerställa att ingen oönskad påverkan av underlaget förekommer. TEKNISK INFORMATION Verksamt ämne: Benzalkoniumclorid, mängd: 5-15 % ph i koncentrerad form: ca 7,4 Spädning: Materialåtgång / m²: Rengöring/lösningsmedel: 1:5 med rent vatten ca 0,2 lit brukslösning (ca 0,03 lit koncentrat) Vatten. Kontor / Lager / Kalkslageri Telefon Fax Plusgiro Bankgiro Org.nr. Hyllingegården 042-22 50 18 042-23 41 85 7 72 42-6 653-2360 556052-6682 Brogårdavägen 11 260 61 Hyllinge
MÅLARKALK AB Förpackning: Lagring: Vådlighet: 5 lit plastdunk Frostfritt, 5 års hållbarhet i sluten förpackning. R 36/38 - Irriterar ögon och hud. Skyddsutrustning ska användas. Se säkerhetsdatablad för ytterligare information. Övrigt: Materialåtgången varierar beroende på utförande och underlagets beskaffenhet. Arbeten vid temperaturer under + 0ºC får ej ske. Detta gäller även under de första dygnen efter avslutad rengöring. Tänk på att effekten försämras väsentligt om underlaget inte är helt torrt. Om tveksamhet råder om utförandet, kontakta din återförsäljare för information. Kontor / Lager / Kalkslageri Telefon Fax Plusgiro Bankgiro Org.nr. Hyllingegården 042-22 50 18 042-23 41 85 7 72 42-6 653-2360 556052-6682 Brogårdavägen 11 260 61 Hyllinge
Min 244 KC-Färg (SERPO 244, STANDARD KULÖRER) www.weber.se www.weber.se www.weber.se www.weber.se 1/1 1/1 1/1 1/1 2010-04-12