Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar

Relevanta dokument
Kapitel 11. Egenskaper hos lösningar. Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper. mol av upplöst ämne liter lösning

Repetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.

Kapitel 1. Kapitel 2. Kemiska grundvalar. Atomer, Molekyler och Joner

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Repetition F10. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kapitel 11. Kap 11 Intermolekylära krafter. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Kapitel 16. Löslighet och komplex

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kapitel 4. Reaktioner i vattenlösningar

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Tentamen KFK080 för B,

Lösningsförslag. Tentamen i KE1160 Termodynamik den 13 januari 2015 kl Ulf Gedde - Magnus Bergström - Per Alvfors

Tentamen KFKA05 och nya KFK080,

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Kapitel 16. Lägre magtarmkanalen. Löslighet och komplex

Övningstentamen i KFK080 för B

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Godkänt-del A (uppgift 1 10) Endast svar krävs, svara direkt på provbladet.

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kapitel 14. Syror och baser

Vatten har: 1. Stor ytspänning. 2. Hög kokpunkt. 3. Högt ångbildningsvärme. 4. Stor dielektricitetskonstant.

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 13-18

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kapitel 4. Egenskaper. Reaktioner. Stökiometri. Reaktioner i vattenlösningar. Vattenlösningar. Ett polärt lösningsmedel löser polära molekyler och

Repetition F7. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Kap Kort presentation

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Sortera på olika sätt

( ) ( ) Kap Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Varför saltar man på hala vägar (Lärarversion)?

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Kemisk jämvikt. Kap 3

Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

TFKI 30 Yt och kolloidkemi YT OCH KOLLOIDKEMI

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i allmän och biofysikalisk kemi

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Övningar Homogena Jämvikter

Repetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Temperatur T 1K (Kelvin)

Tentamen, Termodynamik och ytkemi, KFKA01,

Fö. 11. Bubblor, skum och ytfilmer. Kap. 8.

Ämnen runt omkring oss åk 6

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Materia Sammanfattning. Materia

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Räkneuppgifter i matematik, kemi och fysik för repetition av gymnasiet. Farmaceutiska Fakulteten

Galenisk och Fysikalisk kemi för Receptarieprogrammet. Övningsexempel i Fysikalisk kemi

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

ÖVNINGSUPPGIFTER YT-OCH KOLLOIDKEMI

Vätskors volymökning

Fö. 9. Laddade Kolloider. Kap. 6. Gränsytor med elektrostatiska laddningar

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Transkript:

Kapitel 11 Egenskaper hos lösningar

Kapitel 11 Innehåll 11.1 Lösningssammansättning 11.2 Energiomsättning för lösningar 11.3 Faktorer som påverkar lösligheten 11.4 Ångtryck över lösningar 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktssäkning 11.6 Osmotiskt tryck 11.7 Kolligativa egenskaper hos elektrolytlösningar 11.8 Kolloider Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Olika sorters lösningar Exempel Lösningen Lösningsmedlet Löst ämne Luft, naturgas Gas Gas Gas Vodka, kylarvätska Flytande Flytande Flytande Mässing Fast Fast Fast Sodavatten Flytande Gas Flytande Havsvatten, sockervatten Flytande Fast Flytande Väte på en platinayta Fast Gas Fast Copyright Cengage Learning. All rights reserved 3

Kapitel 11 Innehåll Sammanfattning Koncentrationer Ångtryck Kolligativa egenskaper Copyright Cengage Learning. All rights reserved 4

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Lösningar Komponenterna i blandningen är fullständigt omblandade (blandningen är homogen). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 5

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Koncentrationsuttryck 1. Molaritet (M) = 2. Mass (vikts) procent = 3. Molfraktion (X A ) = 4. Molalitet (m) = mol av upplöst ämne liter lösning massa av upplöst ämne lösningens massa mol av ämne A totala moltalet i lösningen mol av upplöst ämne lösningsmedlets massa Copyright Cengage Learning. All rights reserved 6

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Övning Du har 1.00 mol socker i 125.0 ml lösning. Beräkna sockerkoncentrationen i molar. 8.00 M Copyright Cengage Learning. All rights reserved 7

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Massprocent massa av upplöst ämne lösningens massa Copyright Cengage Learning. All rights reserved 8

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Övning Vad är viktsprocenten av glukos i en lösning som tillverkas genom att lösa upp 5.5 g glukos i 78.2 g vatten? 6.6% Copyright Cengage Learning. All rights reserved 9

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Molfraktion mol av ämne A totala moltalet i lösningen Copyright Cengage Learning. All rights reserved 10

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Övning En vattenlösning med fosforsyra färdigställdes av 8.00 g H 3 PO 4 i 100.0 ml vatten. Beräkna molfraktionen H 3 PO 4. (Antag att vattnets densitet är 1.00 g/ml.) 0.0145 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 11

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Molalitet mol av upplöst ämne lösningsmedlets massa Copyright Cengage Learning. All rights reserved 12

Avsnitt 11.1 Lösningssammansättning Övning En vattenlösning med fosforsyra färdigställdes av 8.00 g H 3 PO 4 i 100.0 ml vatten. Beräkna lösningens molalitet. (Antag att vattnets densitet är 1.00 g/ml.) 0.816 m Copyright Cengage Learning. All rights reserved 13

Avsnitt 11.2 Atomic Energiomsättning Masses för lösningar Energiåtgång för att lösa ämnen i vätskor 1. Separeringen av ämnet som skall upplösas i sina upplösta komponenter (expandering, endoterm) 2. Expandering av lösningsmedlet (endoterm) 3. Tillåta det upplösta ämnets komponenter och lösningsmedlet att ha interaktion och därmed bilda en lösning (exoterm) ΔH soln = Δ H steg1 + Δ H steg2 + Δ H steg3 Copyright Cengage Learning. All rights reserved 14

Avsnitt 11.2 Atomic Energiomsättning Masses för lösningar Upplösningsentalpi Copyright Cengage Learning. All rights reserved 15

Avsnitt 11.2 Atomic Energiomsättning Masses för lösningar Upplösningsentalpi Copyright Cengage Learning. All rights reserved 16

Avsnitt 11.2 Atomic Energiomsättning Masses för lösningar Lösningsentalpins storlek Copyright Cengage Learning. All rights reserved 17

Avsnitt 11.2 Atomic Energiomsättning Masses för lösningar Konceptkoll Förklara varför vatten och olja (en lång kolvätekedja) inte blandar sig. Ta med i förklaringen hur ΔH spelar in. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 18

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Faktorer som påverkar lösligheten Strukturella faktorer: Polär/opolär Tryck: Henrys lag Temperatur: Påverkar lösligheten Copyright Cengage Learning. All rights reserved 19

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Henrys lag Mängden gas som löser sig i en lösning är direkt proportionell mot gasens tryck ovanför lösningen (gäller enbart då ingen reaktion mellan den lösta gasen och lösningsmedlet sker). P = k C P = partialtrycket av en gas ovanför lösningen C = koncentrationen av den lösta gasen k = konstant Copyright Cengage Learning. All rights reserved 20

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Löslighet och tryck Copyright Cengage Learning. All rights reserved 21

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Vattenlöslighet och temperatur: fasta ämnen

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Vattenlöslighet och temperatur: gaser

Avsnitt 11.3 The Faktorer Mole som påverkar lösligheten Temperaturfaktorer för vattenlösningar De flesta fasta ämnens löslighet i vatten ökar med ökad temperatur, men vissa ämnens löslighet minskar med ökad temperatur. Att förutse fasta ämnens löslighet i vatten är svårt och kräver kunskap om de olika ämnena. Lösligheten av gaser i vatten minskar generellt med temperaturen. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 24

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar En lösning och rent lösningsmedel i ett slutet system Copyright Cengage Learning. All rights reserved 25

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar Raoults lag Närvaron av ett oflyktigt ämne i en lösning sänker lösningsmedlets ångtryck. P soln = X solvent P solvent P soln = ångtrycket för lösningen X solvent = molfraktionen av lösningsmedlet P solvent = ångtrycket av det rena lösningsmedlet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 26

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar Vätskans växelverkan med gasfasen Copyright Cengage Learning. All rights reserved 27

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar Lösningens ångrycket är lägre än lösningsmedlets Copyright Cengage Learning. All rights reserved 28

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar En lösning som följer Raoults lag är ideal Copyright Cengage Learning. All rights reserved 29

Avsnitt 11.4 Ångtryck över lösningar Icke-ideala lösningar Vätskelösningar där båda vätskorna är flyktiga. Modifierad Raoults lag: P = χ P + χ P o o Total A A B B Icke-ideala lösningar närmar sig de ideala då molbråket närmar sig antningen 0 eller 1. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 30

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Kolligativa egenskaper Beror enbart av antalet, inte typen, av partiklar som det lösta ämnet ger upphov till i en ideal lösning. Kokpunktsförhöjning Fryspunktssänkning Osmotiskt tryck Copyright Cengage Learning. All rights reserved 31

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Kokpunktshöjning Ett oflyktigt ämne i lösning höjer kokpunkten för lösningen enligt ΔT = K b m solute ΔT = kokpunktshöjningen i K (eller C) K b = den molala kokpunkthöjningskonstanten (den är lösningsmedelsspecifik) m = det lösta ämnets molalitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 32

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Fryspunktsäkning Ett oflyktigt ämne i lösning sänker fryspunkten för lösningen enligt ΔT = K f m solute ΔT = fryspunktsänkningen i K (eller C) K f = den molala fryspunktsänkningskonstanten (lösningsmedelsspecifik) m = det lösta ämnets molalitet Copyright Cengage Learning. All rights reserved 33

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Molala konstanter för olika lösningsmedel Copyright Cengage Learning. All rights reserved 34

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Kokpunktshöjning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 35

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Fryspunktsänkning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 36

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Fasdiagram för rent vatten och en vattenlösning Copyright Cengage Learning. All rights reserved 37

Avsnitt 11.5 Kokpunktshöjning och fryspunktsänkning Övning Vattenlösningen innuti en växtcell har en koncentration av 0.25 m. Du sänker ned den i en vätska med temperaturen 0.246 C. Kommer den att explodera, skrumpna ihop eller förbli oförändrad? Copyright Cengage Learning. All rights reserved 38

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Osmos och osmotiskt tryck Osmos: Flödet av rent lösningsmedel genom en semipermeabel hinna till ett lösningsmedel. Osmotiskt tryck: Differens mellan ångtrycket över lösningen jämfört med det rena lösningsmedlet. π = C R T π = det osmotiska trycket C = lösningens koncentration i molar R = allmänna gas konstanten T = lösningens temperatur i Kelvin Copyright Cengage Learning. All rights reserved 39

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Visualisering av osmotiskt tryck Copyright Cengage Learning. All rights reserved 40

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Artificiell njure Copyright Cengage Learning. All rights reserved 41

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Omvänd osmos Om det externa trycket är större än det osmotiska trycket, sker omvänd osmos. En application av detta är färskvattenberedning genom avsaltning av havsvatten. Copyright Cengage Learning. All rights reserved 42

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Osmos Copyright Cengage Learning. All rights reserved 43

Avsnitt 11.6 Osmotiskt tryck Övning Då 33.4 mg av ett ämne löses i 10.0 ml vatten vid 25 C har lösningen ett osmotiskt tryck på 558 torr. Beräkna ämnets molmassa. 111 g/mol Copyright Cengage Learning. All rights reserved 44

Avsnitt 11.7 Kolligativa egenskaper hos elektrolytlösningar Kolligativa egenskaper hos elektrolyter van t Hoff faktor, i, hänvisar till det totala antalet joner som bildas då ett salt löses upp. NaCl 2 (1st Na +, 1st Cl - ) K 2 SO 4 3 (2st K +, 1 st SO 2-4 ) Modifierade formler för kolligativa egenskaper: i = ΔT = i m K π = i C R T totala antalet (mol) joner i lösningen mol av upplöst ämne Copyright Cengage Learning. All rights reserved 45

Avsnitt 11.7 Kolligativa egenskaper hos elektrolytlösningar van t Hoff faktor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 46

Avsnitt 11.7 Kolligativa egenskaper hos elektrolytlösningar Jonpar Copyright Cengage Learning. All rights reserved 47

Avsnitt 11.7 Kolligativa egenskaper hos elektrolytlösningar Egenskaper hos jonpar Jonpar bildas i högre utsträckning i koncentrerade lösningar. I utspädda lösningar är jonerna längre ifrån varandra vilket resulterar i färre jonpar. Jonpar existerar i olika utsträckning i alla saltlösningar (elektrolytlösningar). Jonpar bildas i högre utsträckningar för joner av högre valenser (laddning). Copyright Cengage Learning. All rights reserved 48

Avsnitt 11.8 Kolloider Kolloider Kolloidal dispersion (kolloid): En suspension av mycket små partiklar i något slags medium. t.ex. aerosol, skum, emulsion, soler molekyler eller aggregat av molekyler/joner partikelstorlek: 1 1000 nm Tyndalleffekten är spridning av ljusstrålar Koagulering: Tillsats av en elektrolyt, som förorsakar en förstörelse av en kolloid (de små partiklarna hålls inte längre i en suspension utan klumpar ihop sig) Copyright Cengage Learning. All rights reserved 49

Avsnitt 11.8 Kolloider Exempel på kolloider Copyright Cengage Learning. All rights reserved 50

Kapitel 11 Innehåll Sammanfattning Koncentrationsenheter Molaritet, molalitet, molfraktion Ångtryck över lösningen Lösningsmedlets polaritet, mängd löst ämne Kolligativa egenskaper Kokpunkt, fryspunkt, osmos Copyright Cengage Learning. All rights reserved 51