Granskning av årsredovisning 2013

www.pwc.se Anders Hägg Anders Rabb Sandra Volter Linda Yacoub Margareta Irenaeus April 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Solna Stad

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga och metod... 3 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 5 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 5 3.1.2. Balanskrav... 9 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 9 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 10 3.2. Rättvisande räkenskaper... 11 3.2.1. Resultaträkning... 11 3.2.2. Balansräkning... 15 3.2.3. Kassaflödesanalys... 16 3.2.4. Sammanställd redovisning... 16 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 17

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Förvaltningsberättelsen beskriver på ett tydligt och lättillgängligt sätt hur stadens samlade verksamhet lyckats uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Årets redovisning visar att staden nu utvecklat styr- och uppföljningssystemet så att uppföljning/utvärdering håller samma nivå som styrningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Staden avviker från del av rekommendation RKR nr. 11.3, materiella anläggningstillgångar vad gäller redovisning av anskaffningsvärde för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom byte, gåva eller annan överlåtelse utan symboliskt vederlag. Avvikelsen kommenteras under tillämpade redovisningsprinciper. Staden Årets resultat uppgår till 172,2 mnkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 220,9 mnkr. Staden lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Nämnderna 1 redovisar sammantaget en positiv avvikelse mot budget med 24,7 mnkr. Sammantaget är den positiva avvikelsen högre än prognosen i delårsrapporten per augusti som visade på ett resultat om +8 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens positiva budgetavvikelse har ökat med 8,2 mnkr jämfört med prognosen och Omvårdnadsnämndens resultat är 7,1 mnkr högre än prognosen i delårsrapporten. Omvårdnadsnämnden redovisar för 2013 ett större överskott mot budget (12,9 mnkr). Även Kommunstyrelsen redovisar en stor positiv avvikelse mot budget. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott mot budget med 2,0 mnkr och Barn- och utbildningsnämnden ett underskott med 2,8 mnkr. Följsamheten mot budget är sammantaget fortsatt god. God ekonomisk hushållning Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vi instämmer i bedömningen att fem av de sex finansiella målen i budget 2013 är uppnådda utifrån redovisat resultat och ekonomisk ställning för 2013. Målet i finanspolicyn avseende den årliga avkastningen på den externa medelsförvaltningen är uppfyllt. Vi bedömer utifrån redovisningen av måluppfyllelsen i 1 Inklusive Kommunfullmäktige, revision och Brandförsvar/Räddningstjänst 1 av 18

årsredovisningen att det verksamhetsmässiga resultatet i allt väsentligt är förenligt med fullmäktiges mål. Kommunkoncernen Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av stadens och dess företags resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Årets resultat uppgår till 356,6 mnkr, vilket är 329,7 mnkr högre jämfört med 2012. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av ett förbättrat resultat för staden. Eliminering i den sammanställda redovisningen har bl.a. skett av stadens förlusttäckning i Arena Management. Nämndernas redovisning Redovisningen av nämnderna har till uppgift att redovisa och analysera avvikelser i förhållande till kommunfullmäktiges fastlagda mål och beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Redovisningen ska vidare också utgöra underlag för styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet samt framtida beslutsfattande. Vi bedömer att den redovisning som görs av nämndernas verksamhet ger en tydlighet och struktur vilket, tillsammans med stadens målstyrningsmodell, bidrar till en lättillgänglig och informativ redovisning från nämnderna. 2 av 18

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 18

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med stadsledningsförvaltningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2014-03-17. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2014-04-14. Rapportens innehåll har delgetts ekonomichef, chef för redovisnings- och lönenheten och redovisningschef m.fl. för möjlighet till faktaavstämning. 4 av 18

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen är väl utvecklad och ger en rättvisande bild. Redovisning av intäkts- och kostnadsutveckling finns samt mer utförlig analys av väsentliga poster. Finansiella nyckeltal används i beskrivningen. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort utvecklingen av stadens ekonomi för perioden 2004 2013 utifrån nettokostnader och skatteintäkter. De av fullmäktige fastställda finansiella målen följs upp i förvaltningsberättelsen. Nedan redovisas ett antal nyckeltal för perioden 2008-2013. Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter 2 106 % 105 % 98 % 98 % 105 % 98 % Finansnettots 2 andel av totala skatteintäkter Nettokostnadernas + finansnettots 3 andel av de totala skatteintäkterna -2,3 % +8,6 % +4,5 % +1,3 % +5,3 % +4,5 % 108 % 96 % 94 % 96 % 97 % 93 % Soliditet 84 % 80 % 80 % 82 % 81 % 78 % Soliditet inkl. pensionsskuld (inom linjen fr o m år 1998) 56 % 53 % 55 % 55 % 54 % 52 % Nyckeltalet avseende nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna visar att staden för åren 2008 2013 för den löpande verksamheten, exkl. finansnetto, 2 Med totala skatteintäkter menas stadens skatteintäkter + generella statsbidrag och utjämning. 3 Inklusive värdeökning (reversering) av tidigare nedskrivning avseende medelsförvaltningen samt värdeminskning (nedskrivning) samt för 2011 och 2013 effekt av sänkt diskonteringsränta samt exkl. jämförelsestörande poster för år 2012 uppgående till cirka 100 mnkr, netto och 2013 uppgående till cirka 180 mnkr, brutto. 5 av 18

redovisar överskott för år 2010, 2011 och 2013 (d.v.s. nyckeltalet är lägre än 100 procent). Till följd av ett starkt finansnetto redovisar staden dock positiva resultat för hela perioden undantaget 2008 då en större nedskrivning av värdepappersportföljen skedde med 163,4 mnkr. Nettokostnaderna inkl. finansnetto och justerat för jämförelsestörande poster uppvisar en andel om 93 procent för 2013. För 2011 påverkades finansnettot negativt med en nedskrivning av värdepapper med 38,9 mnkr samt effekt av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensionsåtaganden med 16,0 mnkr. Sänkning av diskonteringsräntan 2013 medförde en motsvarande resultateffekt om 21 mnkr. Under 2009, 2010, 2012 och 2013 skedde återföring (reversering) av tidigare nedskrivningar vilket påverkade finansnettot positivt. Reverseringen uppgick 2013 till 62,8 mnkr. Nettokostnaderna inkl. jämförelsestörande poster har minskat med 3,9 procent jämfört med föregående år. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet har ökat med 0,2 procent. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har sammantaget ökat med 90,2 mnkr eller 3,7 procent jämfört med 2012. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 78 procent och har minskat under perioden 2008-2013. Minskningen 2008 är till största delen hänförlig till gjord nedskrivning av värdepapper. För 2013 förklaras minskningen bl.a. av hög investeringsnivå och ökade långfristiga skulder genom förutbetalda gatukostnadsersättningar. Staden har fortfarande en stark soliditet i jämförelse med andra kommuner i länet. Justerat för de pensionsåtaganden som redovisas inom linjen för balansräkningen uppgår soliditeten till 52 procent. Händelser av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen finns ett särskilt stycke som redovisar viktiga händelser och uppnådda resultat under räkenskapsåret. Exempel på områden som omnämns är bl.a. befolkningstillväxten, arbetslöshet och försörjningsstöd samt förbättrad kollektivtrafik genom tvärbanan. I förvaltningsberättelsen finns även ett avsnitt som redovisar en omvärldsanalys med bäring på viktiga faktorer för stadens ekonomiska utveckling. Förväntad utveckling. I förvaltningsberättelsen redovisas i begränsad omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på långtidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron i relation till sammanlagd arbetstid har fortsatt att minska. Jämfört med 2012 har sjukfrånvaron minskat med 0,4 procentenhet till 5,5 procent. Under perioden 2008 till 2012 har den totala sjukfrånvaron minskat med 2, 9 procentenheter. Under 2013 har den korta sjukfrånvaron svarar för minskningen från att de senaste åren ökat något. Flera satsningar har genomförts och staden är en av få kommuner där sjukfrånvaron sjönk under 2013. 6 av 18

I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram (antal anställda, åldersfördelning etc.) och verbal information. Utvecklingsarbete har pågått även 2013. Under 2013/14 genomför staden en satsning där alla chefer genomgår ett utvecklingsprogram, Ledarskap i partnerskap. Arbetet med omstrukturering har fortgått även under 2013. Totalt sett uppgår strukturomvandlingskostnaderna 2013 till 40,4 mnkr. Huvuddelen av kostnaderna har använts till särskild avtalspension. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen. Information i enlighet med Rådets rekommendation nr. 8.2 såsom den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden samt förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning beskrivs. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. En beskrivning av stadens styrsystem och en redovisning av måluppfyllelse för av fullmäktige fastställda inriktningsmål och effektmål sker i förvaltningsberättelsen. Förvaltningsberättelsen beskriver på ett tydligt och lättillgängligt sätt hur stadens samlade verksamhet lyckats uppfylla fullmäktiges mål och uppdrag. Årets redovisning visar att staden nu utvecklat Styr- och uppföljningssystemet så att uppföljning/utvärdering håller samma nivå som styrningen. En uppföljning av arbetet med intern kontroll redovisas. Kommunstyrelsens sammanfattande intryck är att processerna fungerar och att internkontrollen visat goda resultat och bidragit till utveckling. Ingen nämnd har identifierat brister som bedömts så omfattande att de förts vidare till Kommunstyrelsen. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen överensstämmer med bokföringen och posterna är överförda till balansräkning och kassaflödesanalys. Jämförelse sker med budget och tidigare år. Årets nettoinvesteringar uppgår till 316,0 mnkr och visar på en avvikelse mot investeringsbudgeten om 152,4 mnkr. Avvikelsen mot budgeterad investeringsnivå förklaras kortfattat med förskjutningar i tidplanerna på grund av förändrade behov bl.a. avseende förskolor samt i betalningsplanen för den nya skolan i Ulriksdal. Särskild redovisning av under året slutförda projekt och analys av utfallet för dessa saknas i årsredovisningen. 7 av 18

Nettoinvesteringarna har de senaste fem åren legat i intervallet 81 till 316 mnkr per år. Större investeringar har kommenterats i förvaltningsberättelsen. Den nya skolan i Ulriksdal svarar för 205,7 mnkr av årets investeringar. Exploateringsverksamheten uppgick netto till 56,5 mnkr. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämnderna 4 redovisar sammantaget en positiv avvikelse mot budget med 24,7 mnkr. Sammantaget är den positiva avvikelsen högre än i delårsrapporten per augusti som visade på ett resultat om +8 mnkr. Barn- och utbildningsnämndens positiva budgetavvikelse har ökat med 8,2 mnkr jämfört med prognosen och Omvårdnadsnämndens resultat är 7,1 mnkr högre än prognosen i delårsrapporten. Omvårdnadsnämnden redovisar för 2013 ett större överskott mot budget (12,9 mnkr). Även Kommunstyrelsen redovisar en stor positiv avvikelse mot budget. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott mot budget med 2,0 mnkr och Barn- och utbildningsnämnden ett underskott med 2,8 mnkr. Följsamheten mot budget är sammantaget fortsatt god. Kommunstyrelsens överskott med 16,4 mnkr förklaras till största delen av att medelreserven inte har använts. Stadsbyggnadsnämndens underskott förklaras främst av avvikelser på intäkts- och kostnadssidan avseende lokal- och bostadshyror. Avvikelsen för Barn- och utbildningsnämnden förklaras främst av gymnasieelevernas programval, tilläggsbelopp inom grundskolan och särskoleplaceringar. Omvårdnadsnämndens överskott är främst hänförligt till lägre kostnader för personlig assistans. Övriga LSS-insatser visar även på lägre volymer än budgeterat. Finansieringen redovisar ett överskott mot fastställd budget om 198,0 mnkr. Avvikelsen förklaras bland annat av försäljningsintäkter för exploateringsfastigheter och tomträtter, nedskrivning värde på aktier i Sweden Arena Management KB samt skatteintäkter, utjämning och finansnetto inkl. reversering av värdepapper. En specifikation av budgetavvikelserna inom finansiering finns i tabellen över verksamheternas budget och utfall. 4 Inklusive Kommunfullmäktige, revision och Brandförsvar/Räddningstjänst 8 av 18

3.1.2. Balanskrav Bedömning och iakttagelser. Vi instämmer i stadens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Årets resultat uppgår till 172,2 mnkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 220,9 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet har justering skett för reversering av värdepapper med -62,8 mnkr, reserverat eget kapital enligt synnerliga skäl med +90,4 mnkr samt sänkt diskonteringsränta, synnerliga skäl 21,0 mnkr. Kommunfullmäktige har i samband med bokslut 2005-2012 avsatt medel för strukturomvandlingskostnader i syfte att täcka framtida negativa resultat som uppstår till följd av omstrukturering och avveckling 5 samt för pensionskostnader. Hur beloppet hittills har disponerats framgår i tilläggsupplysningarna till årsredovisningen. Inför behandlingen av årsredovisning 2013 föreslås fullmäktige reservera den del av resultatet enligt balanskravet som överstiger resultatmålet för omstrukturering (40 mnkr) som ett medvetet sparande för strukturella utvecklingsinsatser (20 mnkr) samt 120 mnkr för stadens framtida utveckling och utbyggnad. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i bedömningen att fem av de sex finansiella målen i budget 2013 är uppnådda utifrån redovisat resultat och ekonomisk ställning för 2013. Vi bedömer utifrån redovisningen av nämndernas måluppfyllelse i årsredovisningen att det verksamhetsmässiga resultatet i allt väsentligt är förenligt med fullmäktiges mål. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts av fullmäktige. Avstämningen sker inom målområdet God ekonomisk hushållning. Av sex effektmål bedöms fem vara uppfyllda. Målet i finanspolicyn avseende den årliga avkastningen på den externa medelsförvaltningen är uppfyllt. För perioden 2009 2013 har avkastningen överträffat fullmäktiges mål med 5,4 procentenheter. 5 Av förarbetena till kommunala redovisningslagen framgår att om en kommun eller landsting medvetet och tydligt har gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar som resulterar i att balanskravet inte uppnås för aktuellt år så kan dessa avsättningar användas som motiv för att göra avsteg från balanskravet. 9 av 18

Verksamhetsmål Av årsredovisningen framgår att 4 av 5 inriktningsmål och 16 av 25 effektmål är helt eller delvis uppfyllda och 9 av 15 uppdrag är helt genomförda. Merparten av målen och uppdragen bedöms därmed uppfyllda respektive slutförda. Detta tillsammans med ett ekonomiskt överskott och att avkastningen på stadens långsiktiga kapital överträffar avkastningsmålet, gör att Kommunstyrelsen bedömer att staden lever upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Bedömning och iakttagelser Redovisningen av nämnderna har till uppgift att redovisa och analysera avvikelser i förhållande till kommunfullmäktiges fastlagda mål och beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Redovisningen ska vidare också utgöra underlag för styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet samt framtida beslutsfattande. Vi bedömer att den redovisning som görs av nämndernas verksamhet ger en tydlighet och struktur vilket, tillsammans med stadens målstyrningsmodell, bidrar till en lättillgänglig och informativ redovisning från nämnderna. Nedan framgår resultatet av vår granskning på detaljnivå. Mål och uppdrag redovisas tillsammans med tvärsektoriella frågor och entreprenader, köp av verksamhet, medarbetare och internkontrollplan och konkurrensplan gemensamt för staden. Nämndernas verksamhet redovisas i en gemensam struktur. Tillfredsställande verksamhetsmått i form av statistik och nyckeltal redovisas av samtliga nämnder. Viktiga händelser Ekonomi och verksamhet Om nämnden Verksamhetsmått Kommunstyrelsen x x x x Stadsbyggnadsnämnden x x x x Kultur- och x x x x fritidsnämnden Barn- och x x x x utbildningsnämnden Kompetensnämnden x x x x Socialnämnden x x x x Familjerättsnämnden x x x x Omvårdnadsnämnden x x x x Miljö- och hälsoskyddsnämnden x x x x 10 av 18

Nämndernas utfall i förhållande till budget 2009-2013, mnkr. 2009 2010 2011 2012 2013 Kommunfullmäktige 0,3-1,0-0,2-0,5 Revisionen 0,4-0,1-0,1 0,1 Kommunstyrelsen 0,5 19,9 11,0 18,3 16,4 Stadsbyggnadsnämnden 1,7 0,5-1,9 8,0-2,0 Kultur- och fritidsnämnden -0,1 0,1 0,3 0,1 0,5 Barn- och 5,2 0,6-15,7-17,4-2,8 utbildningsnämnden Kompetensnämnden 5,7 5,5 2,9 0,9-0,2 Socialnämnden 1,0 6,7-0,1 1,9 1,8 Familjerättsnämnden -0,1 0 0 0-0,1 Omvårdnadsnämnden 9,6 10,2-1,7-9,1 12,9 Miljö- och 0,7 0,6 0,1 0,3-0,9 hälsoskyddsnämnden Brandförsvar/räddningstjänst -9,3 1,2-1,2-1,2-0,5 Totalt 15,2 45,9-7,4 3,0 24,7 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Interna transaktioner har eliminerats. Nedan redovisas resultaträkningens delposter; Verksamhetens intäkter (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 68,7 mnkr (10,3 procent) 665,9 734,6 Verksamhetens intäkter har ökat med 10,3 procent jämfört med 2012. Erhålla bidrag har ökat med 58,4 mnkr främst beroende på fler ensamkommande flyktingbarn och högre intäkter för personlig assistans. Taxor och avgifter har ökat med 10,6 mnkr. Förändringarna mellan åren kommenteras tydligt i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande intäkter (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 156,3 mnkr 25,5 181,8 11 av 18

Posten utgörs till största delen av återbetalda försäkringspremier från AFA försäkring samt intäkter vid försäljning av exploateringsfastigheter och tomträtter. Verksamhetens kostnader (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 70,4 mnkr (2,4 procent) 2 960,7 3 031,1 Verksamhetens kostnader har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet har ökat med 70,4 mnkr. Fastighetsservice samt lokal- och markhyror visar på en minskning om 10,1 mnkr. Övriga verksamhetskostnader redovisar mindre kostnadsökningar. Personalkostnaderna har minskat med 6,5 mnkr bl.a. beroende av lägre pensionskostnader. I förvaltningsberättelsen finns en tydlig beskrivning av kostnadsutvecklingen mellan åren. Jämförelsestörande kostnader (mnkr) 2012 2013 Summa; minskning med 42,8 mnkr 125,7 82,9 Dessa kostnader består i huvudsak av kostnader för strukturomvandling (-40,3 mnkr) samt olika kostnader för strukturella utvecklingsinsatser, främst medfinansiering av tvärbanan (21,2 mnkr). Avskrivningar (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 1,8 mnkr (2,2 procent) 81,9 83,7 Avskrivningarna avser till största delen verksamhetsfastigheter och publika fastigheter. Immateriella anläggningstillgångar har skrivits av med 5,7 mnkr och inventarier med 9,3 mnkr. Nedskrivning (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 100,1 mnkr - 100,1 Nedskrivning motsvarande stadens andel av förlusttäckning för åren 2008 2013 i Sweden Arena Management KB. Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 2012 2013 Summa; minskning med 95,5 mnkr (3,9 procent) 2 476,9 2 381,4 Nettokostnaderna inkl. jämförelsestörande poster har minskat med 3,9 procent mot föregående år. Justerat för jämförelsestörande poster inkl. nedskrivning har 12 av 18

nettokostnaderna ökat med 3,5 mnkr eller 0,1 procent. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har sammantaget ökat med 90,2 mnkr eller 3,7 procent jämfört med 2012. Skatteintäkter (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 115,5 mnkr (4,3 procent) 2 715,6 2 831,1 Skatteintäkterna har ökat med 4,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen mellan 2010 och 2011 uppgick till 5,1 procent. Skattesatsen har inte förändrats under året. Staden tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation Nr. 4.2 avseende periodisering av skatteintäkter. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 2012 2013 Summa; ökad kostnad med 25,3 mnkr (7,0 %) -362,8-388,1 Solna stad är inom ramen för det kommunala utjämningssystemet en så kallad nettobetalare vilket innebär att den sammantagna effekten blir en kostnad för staden. Nettokostnaden för avgifter/utjämning har under 2013 ökat med 25,3 mnkr jämfört med 2012. Avgiften till kostnadsutjämningen har ökat (-) medan avgiften för inkomstutjämning har minskat (+). Finansiella intäkter (mnkr) 2012 2013 Summa; minskning med 13,0 mnkr 102,5 89,5 De finansiella intäkterna har minskat med 13,0 mnkr jämfört med 2012. Ränteintäkter uppgår till 60,6 mnkr och utdelning på aktier till 6,7 mnkr. Finansiella kostnader (mnkr) 2012 2013 Summa; ökning med 8,7 mnkr 11,9 20,6 De finansiella kostnaderna består bland annat av räntekostnader (0,8 mnkr) realisationsförluster på värdepapper (14,2 mnkr) samt ränta på pensionsavsättning (4,7 mnkr). Jämförelsestörande finansiella kostnader (mnkr) Summa; en ökning med 21,0 mnkr 2012 2013-21,0 13 av 18

En engångskostnad på 21,0 mnkr under 2013 på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av den kommunala pensionsskulden enligt RIPS07. Värdeökning/-minskning värdepapper (mnkr) 2012 2013 Summa; en ökning med 24,0 mnkr 38,8 62,8 En reversering har skett med 62,8 mnkr av tidigare nedskrivning. På balansdagen 2013 är marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 050,1 mnkr. Extraordinära poster (mnkr) 2012 2013 - - För åren 2012 och 2013 redovisas inga extraordinära poster. Årets resultat (mnkr) 2012 2013 Summa; en ökning med 167,0 mnkr 5,2 172,2 Årets resultat är 167,0 mnkr högre än 2012. En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och verksamhetsrelaterade poster som haft väsentlig påverkan vid jämförelse av resultatet för respektive år redovisas nedan: Verksamhetens nettokostnader exkl. jämförelsestörande poster har ökat mindre än de samlade skatteintäkterna inkl. statsbidrag och utjämning. De jämförelsestörande intäkterna är 156,3 mnkr högre jämfört med föregående år. De jämförelsestörande kostnaderna inkl. nedskrivning för förlusttäckning har ökat med 57,3 mnkr. Reversering av värdepapper har under året skett med 62,8 mnkr till skillnad mot 2012 då reversering skedde med 38,8 mnkr. För 2013 redovisas en finansiell jämförelsestörande kostnad om 21,0 mnkr som består av sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen enligt RIPS07 för värdesäkring av pensionsavsättningarna. 14 av 18

3.2.2. Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer i allt väsentligt att tillgångar, avsättningar och skulder existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har ökat med 285,9 mnkr under året och uppgår till 2 787,0 mnkr. Sedan 2012 redovisas den externa kapitalförvaltningen som omsättningstillgång. Bokfört värde på materiella anläggningstillgångar uppgår till 1 672,2 mnkr. De finansiella anläggningstillgångarna är i stort oförändrade till värde jämfört med 2012 (1 105,7 mnkr). Den långfristiga utlåningen uppgår vid årsskiftet till 708,5 mnkr och avser främst Solna Vatten AB och Norrenergi AB. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har ökat med 119,3 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 2 503,4 mnkr. Behållning i kassa och bank uppgick vid årsskiftet till 250,9 mnkr. Den externa medelsförvaltningen har värderats som en sammantagen portfölj. Det bokförda värdet på stadens kapitalförvaltning uppgick vid årsskiftet till 1 998,4 mnkr, vilket är lägre än marknadsvärdet. Eget kapital Det egna kapitalet uppgår till 4 107,5 mnkr och har förändrats med årets resultat om 172,2 mnkr. I not till eget kapital redovisas återstående öronmärkta medel från reservation för omstrukturering och pensioner. I årets bokslut föreslås 180 mnkr ytterligare reserveras. Sammantaget är 610 mnkr av det egna kapitalet reserverat för huvudsakligen omstrukturering, medfinansiering och pensioner. Avsättningar Stadens pensionsåtagande i balansräkningen (exklusive särskild ålders- /avtalspension utifrån omstrukturering) uppgår till 238,9 mnkr. Åtagandena har ökat under året med 38,0 mnkr. Skulder De långfristiga skulderna uppgår till 298,9 mnkr. Intäkter om 298,4 mnkr avseende förutbetalda gatukostnadsersättningar klassificerats som långfristig skuld i enlighet med RKRs rekommendation nr 18. 15 av 18

De kortfristiga skulderna har ökat med 104,5 mnkr och uppgick till 570,6 mnkr. Interimsposter och leverantörsskulder utgör en stor del av de kortfristiga skulderna. Skulder till koncernföretag har ökat med 32,3 mnkr. Semesterlöneskulden har ökat med 4,2 mnkr och uppgick vid bokslutet till 59,7 mnkr. Ansvarsförbindelser Stadens borgensförbindelser uppgick vid årsskiftet till 2 335,0 mnkr och har minskat med 286,9 mnkr mot föregående år. En kapitaltäckningsgaranti för Norrenergi & Miljö AB på 400 mnkr har ställts under 2012 och förlängts under 2013. Pensionsförpliktelser avseende pensioner intjänade före 1998 har ökat med 47,1 mnkr och uppgick till 1 356,1 mnkr vid årsskiftet. 3.2.3. Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen är upprättat i enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendation och redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna Löpande verksamhet, Investeringar och Finansiering. Noter finns i tillräcklig omfattning. Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av stadens och dess företags resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Gemensam förvaltningsberättelse finns upprättad. Vi bedömer att kraven i KRL 8:1 i allt väsentligt har uppfyllts. Analysen av koncernens resultat är överskådlig och tydlig. Upplysningar om företagens verksamhet lämnas i avsnittet nämnder och företag. För samtliga företag av betydelse finns en beskrivning av måluppfyllelsen. Beskrivningarna av företagen ger bra information om företagens verksamhet, väsentliga händelser, ekonomi och en bedömning om framtiden. Kraven i KRL 8:2 avseende koncernresultat- och balansräkning i den sammanställda redovisningen är i allt väsentligt uppfyllda. Under de senaste åren har rapporteringsrutinerna för de ingående företagens årsbokslut förbättrats men även detta år var några av företagen försenade med sin slutliga avrapportering vilket bidrog till en viss osäkerhet och dubbelarbete. 16 av 18

Konsolideringen baseras fortfarande på preliminära och inte slutgiltiga resultatoch balansräkningar. Vi har granskat samtliga elimineringar och justeringar som gjort i den sammanställda redovisningen. Vi bedömer att dessa i huvudsak är riktigt gjorda. Årets resultat uppgår till 356,6 mnkr, vilket är 329,7 mnkr högre jämfört med 2012. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av ett förbättrat resultat för staden. Eliminering i den sammanställda redovisningen har bl.a. skett av förlusttäckning i Arena Management. I övrigt hänvisas till årsredovisningen där en bra redogörelse över koncernens och ingående företags resultat lämnas. Resultat ingående företag (mnkr), exkl. elimineringar 6 2012 2013 Solna stad 5,2 172,2 Signalisten 12,2 36,0 Råsunda Förstads AB 1,3 3,2 Norrenergi & Miljö (ägarandel 66,67 %) 32,0 75,9 Solna Vatten AB -0,3 3,7 Råsta Holding AB (ägarandel 25,024 %) -2,9 10,9 Sweden Arena + Arenabolaget KB (ägarandel 16,7 %) -258,8-260,0 Vi har kontrollerat att den sammanställda redovisningen baseras på de ingående företagens årsredovisningar. Elimineringar och justeringar av interna poster har dokumenterats i ett omfattande material. Underlagen till elimineringarna har kontrollerats stickprovsvis mot sammanställningen och befunnits vara riktiga. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. Under avsnittet tillämpade redovisningsprinciper uttrycks att staden följer de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning. Staden avviker från del av rekommendation RKR nr. 11.3, materiella anläggningstillgångar vad gäller redovisning av anskaffningsvärde för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom byte, gåva eller annan överlåtelse utan symboliskt vederlag. Avvikelsen kommenteras under tillämpade redovisningsprinciper. Skälet för detta anges vara osäkerhet kring värderingen av tillgången avseende allmän platsmark (cirka 110 mnkr). En översyn av tillämpningen av rekommendationen ska göras. 6 Redovisat resultat per företag redovisas inte utifrån stadens ägarandel utan totalt för företaget. 17 av 18

2014-04-16 Anders Hägg Projektledare Margareta Irenaeus Uppdragsledare 18 av 18