Granskning av årsredovisning 2012

Transkript

1 Anders Hägg Erika Svensson Karin Kärnekull Linda Yacoub Margareta Irenaeus April 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Solna Stad

2 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Årets resultat uppgår till 5,2 mnkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 111,2 mnkr. Nämnderna 1 redovisar sammantaget en positiv avvikelse mot budget med 3,0 mnkr. Sammantaget ligger utfallet nära prognosen i delårsrapporten per augusti om +4,7 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har försämrat sitt resultat med 9,4 mnkr jämfört med prognosen medan Omvårdnadsnämndens resultat är 3,4 mnkr bättre än prognosen i delårsrapporten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en mer omfattande negativ avvikelse (- 17,4 mnkr) och även Omvårdnadsnämnden (-9,1 mnkr). Kommunstyrelsen m.m. redovisar en stor positiv avvikelse mot budget. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott mot budget med 8,0 mnkr. Följsamheten mot budget är sammantaget fortsatt god. Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vi instämmer i bedömningen att sex av de sju finansiella målen i budget 2012 är uppnådda utifrån redovisat resultat och ekonomisk ställning för Vi bedömer utifrån redovisningen av nämndernas måluppfyllelse i årsredovisningen att det verksamhetsmässiga resultatet i allt väsentligt är förenligt med fullmäktiges mål. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen) ger en helhetsbild av stadens och ingående enheters resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Årets resultat uppgår till 26,9 mnkr, vilket är 15,2 mnkr lägre jämfört med Resultatförsämringen förklaras huvudsakligen av ett lägre resultat för staden. Nämndernas redovisningar har till uppgift att redovisa och analysera avvikelser i förhållande till kommunfullmäktiges fastlagda mål och beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Redovisningarna ska vidare också utgöra underlag för styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet samt framtida beslutsfattande. 1 Inklusive Kommunfullmäktige, revision och Brandförsvar/Räddningstjänst 1 av 20

3 Vi bedömer att stadens anvisningar uppfyller KRL:s krav. Anvisningarna ger nämndernas redovisningar en tydlig struktur vilket, tillsammans med stadens målstyrningsmodell, ger en lättillgänglig och informativ redovisning. Vi noterar också att staden kopplat de nämndvisa målen till fullmäktiges målområden på ett bra sätt. Staden avviker från del av rekommendation RKR nr. 11.3, materiella anläggningstillgångar vad gäller redovisning av anskaffningsvärde för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom byte, gåva eller annan överlåtelse utan symboliskt vederlag. Avvikelsen kommenteras under tillämpade redovisningsprinciper. 2 av 20

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Balanskrav God ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar av 20

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 4 av 20

6 Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med stadens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. 5 av 20

7 2. Granskningsresultat 2.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen är väl utvecklad och ger en rättvisande bild. Redovisning av intäkts- och kostnadsutveckling finns samt mer utförlig analys av väsentliga poster. Finansiella nyckeltal används i beskrivningen. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort utvecklingen av stadens ekonomi för perioden utifrån nettokostnader och skatteintäkter. De av fullmäktige fastställda finansiella målen följs upp i förvaltningsberättelsen. Det saknas dock en tydlig redovisning av hur utfallet i resultat- och balansräkningen förhåller sig till av fullmäktige fastställd budget. En utveckling i detta avseende skulle ytterligare öka analysvärdet och underlätta läsningen av den finansiella analysen. Nedan redovisas ett antal nyckeltal för perioden Nyckeltal Nettokostnadernas andel av 102 % 106 % 105 % 98 % 98 % 105 % totala skatteintäkter 2 Finansnettots 2 andel av totala skatteintäkter Nettokostnadernas + finansnettots 3 andel av de totala skatteintäkterna +10,0 % -2,3 % +8,6 % +4,5 % +1,3 % +5,5 % 92 % 108 % 96 % 94 % 96 % 97 % Soliditet 87 % 84 % 80 % 80 % 82 % 81 % Soliditet inkl. pensionsskuld (inom linjen fr o m år 1998) 60 % 56 % 53 % 55 % 55 % 54 % 2 Med totala skatteintäkter menas stadens skatteintäkter + generella statsbidrag och utjämning. 3 Inklusive värdeökning (reversering) av tidigare nedskrivning avseende medelsförvaltningen samt värdeminskning (nedskrivning) samt för 2011 effekt av sänkt diskonteringsränta samt exkl. jämförelsestörande poster för år 2012 uppgående till cirka 100 mnkr. 6 av 20

8 Nyckeltalet avseende nettokostnadernas andel av de totala skatteintäkterna visar att staden för åren för den löpande verksamheten, exkl. finansnetto, redovisar överskott för år 2010 och 2011 (d.v.s. nyckeltalet är lägre än 100 procent). Till följd av ett starkt finansnetto redovisar staden dock positiva resultat för hela perioden undantaget 2008 då en större nedskrivning av värdepappersportföljen med 163,4 mnkr skedde. Nettokostnaderna inkl. finansnetto uppvisar en andel om 97 procent för För 2011 påverkades finansnettot negativt med en nedskrivning av värdepapper med 38,9 mnkr samt effekt av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensionsåtaganden med 16,0 mnkr. Under 2009, 2010 och 2012 skedde återföring (reversering) av tidigare nedskrivningar vilket påverkade finansnettot positivt. Reverseringen uppgick 2012 till 38,8 mnkr. Staden har för 2012 haft en nettokostnadsökning på 14,3 procent inkl. jämförelsestörande poster om netto 100,2 mnkr. Justerat för jämförelsestörande poster har verksamhetens nettokostnader ökat med 7,3 procent. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet har ökat med 5,2 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har sammantaget ökat med 6,1 procent. Soliditeten enligt balansräkningen uppgår till 81 procent och har minskat under perioden Minskningen 2008 är till största delen hänförlig till gjord nedskrivning av värdepapper. För 2009 förklaras minskningen bl.a. av ändrade redovisningsprinciper och lägre självfinansiering av tillgångsökningarna. Staden har fortfarande en stark soliditet i jämförelse med andra kommuner i länet 4. Justerat för de pensionsåtaganden som redovisas inom linjen för balansräkningen uppgår soliditeten till 54 procent. Händelser av väsentlig betydelse. I förvaltningsberättelsen finns ett särskilt stycke som redovisar viktiga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Exempel på händelser som omnämns är bl.a. godkännande av detaljplaner för Stora Frösunda (bostäder och verksamhetslokaler) samt del av Haga 4:35 (nytt forskningscentrum Biomedicin). Första spadtaget togs för en ny 1-9 skola i Ullriksdal med plats för 900 elever. Under året invigdes den nya nationalarenan. Det tillkom tretton nya utförare inom hemtjänsten under I förvaltningsberättelsen finns även ett avsnitt som redovisar en omvärldsanalys med bäring på viktiga faktorer för stadens ekonomiska utveckling. Förväntad utveckling. I förvaltningsberättelsen redovisas i begränsad omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Under avsnittet kommunens nämnder redovisas ett framtidsavsnitt för respektive nämnd/styrelse. 4 Enligt SCB s preliminära bokslutsstatistik för 2012 uppgick soliditeten enligt balansräkningen i genomsnitt till 46 procent för kommunerna i Stockholms län. 7 av 20

9 Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på långtidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Den totala sjukfrånvaron i relation till sammanlagd arbetstid har fortsatt att minska. Jämfört med 2011 har sjukfrånvaron minskat med 0,2 procentenhet till 5,9 procent. Under perioden 2009 till 2012 har den totala sjukfrånvaron minskat med 1, 5 procentenheter. Den långa sjukfrånvaron svarar för minskningen medan den korta sjukfrånvaron ökat något varje år under perioden. En metodik att arbeta med personal med frekvent korttidssjukfrånvaro har implementerats under I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram (antal anställda, åldersfördelning etc.) och verbal information. Utvecklingsarbete har pågått även 2012 för att implementera en ny HR-policy och HR-strategi. Från och med 2013 har HR-mål utarbetats och Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) kommer att mätas årligen. Arbetet med omstrukturering har fortgått även under Totalt sett uppgår strukturomvandlingskostnaderna 2012 till 13,5 mnkr. Huvuddelen av kostnaderna har använts för avgångsvederlag. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen. Information i enlighet med Rådets rekommendation nr. 8.2 såsom den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden samt förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning beskrivs. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. En beskrivning av stadens styrsystem och en redovisning av måluppfyllelse för av fullmäktige fastställda inriktningsmål och effektmål sker för 2012 i förvaltningsberättelsen. En kortfattad uppföljning av arbetet med intern kontroll redovisas Investeringsredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen överensstämmer med bokföringen och posterna är överförda till balansräkning och kassaflödesanalys. Jämförelse sker med budget och tidigare år. Årets nettoinvesteringar uppgår till 89,9 mnkr och visar på en stor avvikelse mot investeringsbudgeten om 255,2 mnkr. Den stora avvikelsen mot budgeterad investeringsnivå förklaras kortfattat med att ett antal projekt inte slutförts under året och kommer att genomföras och färdigställas under kommande 8 av 20

10 år. Särskild redovisning av under året slutförda projekt och analys av utfallet för dessa saknas i årsredovisningen. Nettoinvesteringarna har de senaste fem åren legat i intervallet 81 till 124 mnkr per år. Större investeringar har kommenterats i förvaltningsberättelsen. Större projekt som pågått under året är bl.a. ny skola och idrottshall i Ullriksdal, parkeringshuset i kv. Rudan samt ombyggnad av hissar i stadens lokaler. Exploateringsverksamheten uppgick netto till 4,8 mnkr Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämnderna 5 redovisar sammantaget en positiv avvikelse mot budget med 3,0 mnkr. Sammantaget ligger utfallet nära prognosen i delårsrapporten per augusti om +4,7 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har försämrat sitt resultat med 9,4 mnkr jämfört med prognosen medan Omvårdnadsnämndens resultat är 3,4 mnkr bättre än prognosen i delårsrapporten. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en mer omfattande negativ avvikelse (- 17,4 mnkr) och även Omvårdnadsnämnden (-9,1 mnkr). Kommunstyrelsen m.m. redovisar en stor positiv avvikelse mot budget. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott mot budget med 8,0 mnkr. Följsamheten mot budget är sammantaget fortsatt god. Kommunstyrelsens överskott med 18,3 mnkr förklaras till största delen av att medelreserven för stadens tillväxt och utbyggnad inte har använts. Stadsbyggnadsnämndens överskott förklaras av högre intäkter i form av planer, bygglov, parkering och hyror. Barn- och utbildningsnämndens underskott förklaras till stor del av problem med att anpassa grundskoleorganisationen till elevförändringar. Omvårdnadsnämndens underskott är hänförligt till verksamheten omsorg om funktionshindrade. En kortfattad redovisning av nämndernas måluppfyllelse sker i förvaltningsberättelsen. Av de totalt 30 inriktningsmålen bedöms 12 som uppfyllda, 17 som delvis uppfyllda och ett mål bedöms som inte uppfyllt. Redovisning i förhållande till fastställda mål framgår på detaljnivå under respektive nämnd samt i bilagor kommunfullmäktiges verksamhetsmål och nämndernas verksamhetsmål. Finansieringen redovisar ett överskott mot fastställd budget om 153,4 mnkr. Under finansiering redovisas bl.a. försäljningsintäkter samt skatteintäkter, utjämning och finansnetto inkl. reversering av värdepapper. Någon samlad analys av budgetavvikelserna inom finansiering finns inte vilket är en brist. 5 Inklusive Kommunfullmäktige, revision och Brandförsvar/Räddningstjänst 9 av 20

11 Pensioner m.m. redovisar ett underskott med 25,4 mnkr Balanskrav Bedömning och iakttagelser. Vi instämmer i stadens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Årets resultat uppgår till 5,2 mnkr. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 111,2 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet har justering skett för reversering av värdepapper med -38,8 mnkr och reserverat eget kapital enligt synnerliga skäl med +144,8 mnkr. Kommunfullmäktige har i samband med bokslut avsatt medel för strukturomvandlingskostnader i syfte att täcka framtida negativa resultat som uppstår till följd av omstrukturering och avveckling 6 samt för pensionskostnader. Hur beloppet hittills har disponerats framgår i tilläggsupplysningarna till årsredovisningen. Inför behandlingen av årsredovisning 2012 föreslås fullmäktige reservera den del av resultatet enligt balanskravet som överstiger resultatmålet som ett medvetet sparande för strukturella utvecklingsinsatser (20 mnkr) samt 70 mnkr för stadens framtida utveckling och utbyggnad God ekonomisk hushållning Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i bedömningen att fem av de sex finansiella målen i budget 2012 är uppnådda utifrån redovisat resultat och ekonomisk ställning för Vi bedömer utifrån redovisningen av nämndernas måluppfyllelse i årsredovisningen att det verksamhetsmässiga resultatet i allt väsentligt är förenligt med fullmäktiges mål. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts av fullmäktige. Av sju finansiella mål (inkl. finansiellt mål i finanspolicyn) bedöms sex vara uppfyllda. Målet i finanspolicyn avseende den årliga avkastningen på den externa medelsförvaltningen är inte uppfyllt. 6 Av förarbetena till kommunala redovisningslagen framgår att om en kommun eller landsting medvetet och tydligt har gjort avsättningar och byggt upp ett eget kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar som resulterar i att balanskravet inte uppnås för aktuellt år så kan dessa avsättningar användas som motiv för att göra avsteg från balanskravet. 10 av 20

12 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för verksamheten har till största delen (63 procent) uppfyllts helt eller delvis. Av fullmäktiges effektmål har 18 uppfyllts, 4 delvis uppfyllts, 12 inte uppfyllts och ett mål inte mätts under året. Måluppfyllelsen har skett inom ramen för de ekonomiska ramar som beviljats. Sammantaget bedömer Kommunstyrelsen att staden lever upp till kraven på god ekonomisk hushållning Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har övergripande granskat: att nämndernas sammanfattande redovisningar är utformade i enlighet med stadens anvisningar samt att nämndernas sammanfattande redovisningar ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. Vi har granskat redovisningarna utifrån anvisningarna avseende: viktiga händelser ekonomi måluppfyllelse framtiden verksamheten samt: verksamhetsmått, tvärsektoriella frågor, entreprenader och köp av verksamhet, miljöarbetet, uppföljning av internkontrollplan Bedömning och iakttagelser Nämndernas redovisningar har till uppgift att redovisa och analysera avvikelser i förhållande till kommunfullmäktiges fastlagda mål och beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Redovisningarna ska vidare också utgöra underlag för styrning och uppföljning av nämndernas verksamhet samt framtida beslutsfattande. Vi bedömer att stadens anvisningar uppfyller KRL:s krav. Anvisningarna ger nämndernas redovisning av sin verksamhet en tydlighet och struktur vilket, tillsammans med stadens målstyrningsmodell, bidrar till en lättillgänglig och informativ redovisning från nämnderna. I enlighet med anvisningarna har nämnderna redovisat sin uppföljning av internkontrollplan Vår bedömning är att nämnderna följer anvisningarna. Nedan framgår resultatet av vår granskning på detaljnivå. Viktiga händelser Nämnderna har på ett tillfredsställande sätt beskrivit viktiga händelser. 11 av 20

13 Ekonomi Samtliga nämnder redovisar årets resultat i enlighet med anvisningarna med jämförelser från föregående år och kommentarer kring investeringsbudgeten. Måluppfyllelse Mål och måluppfyllelse presenteras för samtliga nämnder i såväl text som tabellform. Framtiden Kommenteras av samtliga nämnder Om nämnden Alla nämnder beskriver sin verksamhet i enlighet med anvisningarna. Tvärsektoriella frågor, Entreprenader och köp av verksamhet samt samt området Medarbetare redovisas samlat för staden. Verksamhetsmått/Volymer/Nyckeltal Tillfredsställande verksamhetsmått i form av statistik och nyckeltal redovisas av samtliga nämnder. 12 av 20

14 Nämndernas utfall i förhållande till budget , tkr Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat. Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Interna transaktioner har eliminerats. Nedan redovisas resultaträkningens delposter; Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse m.m Stadsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kompetensnämnd Socialnämnd Gemensam familjerättsnämnd Omvårdnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Brandförsvar/ Räddningstjänst Staden totalt Verksamhetens intäkter (mnkr) Summa; ökning med 33,5 mnkr (5,3 procent) 632,4 665,9 Verksamhetens intäkter har ökat med 5,3 procent jämfört med Intäkter i form av taxor och avgifter har ökat med 24,2 mnkr, främst beroende av att Stadsbyggnadsnämndens intäkter (parkeringsavgifter) ökat. Barn- och 13 av 20

15 utbildningsnämndens föräldraavgifter har ökat då antalet barn inom förskolan ökat. Erhålla bidrag har ökat med 7,4 mnkr och hyror och arrenden med 5,5 mnkr. Förändringarna mellan åren kommenteras tydligt i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande intäkter (mnkr) Summa; minskning med 41,4 mnkr 66,9 25,5 Posten utgörs av återbetalda försäkringspremier från AFA försäkring. Verksamhetens kostnader (mnkr) Summa; ökning med 193 mnkr (7 procent) 2 767, ,7 Verksamhetens kostnader har ökat med 7,0 procent jämfört med föregående år. Kostnaden för entreprenader och köp av verksamhet har ökat med 91,8 mnkr. Fastighetsservice samt lokal- och markhyror visar på en ökning om 25,4 mnkr. Övriga verksamhetskostnader redovisar mindre kostnadsökningar. Personalkostnaderna har ökat med 74,2 mnkr. I förvaltningsberättelsen finns en tydlig beskrivning av kostnadsutvecklingen mellan åren. Jämförelsestörande kostnader (mnkr) Summa; ökning med 107,2 mnkr 18,5 125,7 Dessa kostnader består i huvudsak av kostnader för strukturomvandling (-13,4 mnkr) samt olika kostnader för strukturella utvecklingsinsatser, främst medfinansiering av tvärbanan (72,8 mnkr) och pendeltågsuppgång vid Solna station (28,3 mnkr). Avskrivningar (mnkr) inkl. nedskrivning Summa; ökning med 1,5 mnkr (2 procent) 80,5 81,9 Avskrivningarna avser till största delen verksamhetsfastigheter och publika fastigheter. Immateriella anläggningstillgångar har skrivits av med 5,6 mnkr och inventarier med 10,5 mnkr. Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Summa; ökning med 309,6 mnkr (14,3 procent) 2 167, ,9 14 av 20

16 Nettokostnaderna inkl. jämförelsestörande poster har ökat med 14,3 procent mot föregående år. Justerat för jämförelsestörande poster har nettokostnaderna ökat med 161 mnkr eller 7,3 procent. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag har sammantaget ökat med 135,1 mnkr eller 6,1 procent jämfört med Skatteintäkter (mnkr) Summa; ökning med 133 mnkr (5,1 procent) 2 582, ,6 Skatteintäkterna har ökat med 5,1 procent jämfört med föregående år. Ökningen mellan 2010 och 2011 uppgick till 6,3 procent. Skattesatsen har inte förändrats under året. Staden tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendation Nr. 4.2 avseende periodisering av skatteintäkter. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) Summa; minskad kostnad med 2,1 mnkr (0,6 %) -364,9-362,8 Solna stad är inom ramen för det kommunala utjämningssystemet en så kallad nettobetalare vilket innebär att den sammantagna effekten blir en kostnad för staden. Nettokostnaden för avgifter/utjämning har under 2012 minskat med 2,1 mnkr jämfört med Avgiften till såväl inkomst- som kostnadsutjämningen har minskat (+) medan erhållet regleringsbidrag har minskat (-). Finansiella intäkter (mnkr) Summa; minskning med 0,7 mnkr 103,2 102,5 De finansiella intäkterna ligger sammantaget i stort sett på oförändrad nivå jämfört med Ränteintäkter uppgår till 69,4 mnkr och utdelning på aktier till 15,1 mnkr. Finansiella kostnader (mnkr) Summa; minskning med 7,5 mnkr 19,4 11,9 De finansiella kostnaderna består bland annat av räntekostnader (0,9 mnkr) realisationsförluster på värdepapper (7,1 mnkr) samt ränta på pensionsavsättning (2,9 mnkr). 15 av 20

17 Jämförelsestörande finansiella kostnader (mnkr) Summa; en förbättring med 16 mnkr ,0 - En engångskostnad på 16,0 mnkr för pensionsavsättningen redovisas under 2011 på grund av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av den kommunala pensionsskulden enligt RIPS07. Värdeökning/-minskning värdepapper (mnkr) Summa; en förbättring med 77,7 mnkr -38,9 38,8 En reversering har skett med 38,8 mnkr av tidigare nedskrivning. På balansdagen 2012 är marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 821,2 mnkr. Resultat före extraordinära poster (mnkr) Summa; en minskning med 74,1 mnkr 79,3 5,2 För åren 2011 och 2012 redovisas inga extraordinära poster. Årets resultat (mnkr) Summa; en minskning med 74,1 mnkr 79,3 5,2 Årets resultat är 74,1 mnkr lägre än En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och verksamhetsrelaterade poster som haft väsentlig påverkan vid jämförelse av resultatet för respektive år redovisas nedan: Verksamhetens nettokostnader exkl. jämförelsestörande poster har ökat mer än de samlade skatteintäkterna inkl. statsbidrag och utjämning. Jämförelsestörande kostnader är 107,2 mnkr högre jämfört med föregående år. De jämförelsestörande intäkterna har minskat med 41,4 mnkr. Reversering av värdepapper har under året skett med 38,8 mnkr till skillnad mot 2011 då nedskrivning skedde med 38,9 mnkr. För 2011 redovisas en finansiell jämförelsestörande kostnad som består av sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen enligt RIPS07 för värdesäkring av pensionsavsättningarna. 16 av 20

18 Balansräkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor/specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer i allt väsentligt att tillgångar, avsättningar och skulder existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har ökat med 10,7 mnkr under året och uppgår till 2 501,1 mnkr. Under året har förändring av redovisningsprincip skett utifrån RKR nr. 20. Kapitalförvaltningen redovisas nu som omsättningstillgång. Justering för att uppnå jämförbarhet har skett av 2011 års bokförda värden. Bokfört värde på materiella anläggningstillgångar uppgår till 1 385,2 mnkr. De finansiella anläggningstillgångarna är oförändrade till värde jämfört med 2011 (1 105,8 mnkr). Den långfristiga utlåningen uppgår vid årsskiftet till 708,5 mnkr och avser främst Solna Vatten AB och Norrenergi AB. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har ökat med 61 mnkr jämfört med föregående år och uppgår till 2 384,1 mnkr. Behållning i kassa och bank har ökat med 34,6 mnkr och uppgick vid årsskiftet till 259,9 mnkr. Den externa medelsförvaltningen har värderats som en sammantagen portfölj. Det bokförda värdet på stadens kapitalförvaltning uppgick vid årsskiftet till 1 807,5 mnkr, vilket är 62,8 mnkr lägre än anskaffningsvärdet. Eget kapital Det egna kapitalet uppgår till 3 935,2 mnkr och har förändrats med årets resultat om 5,2 mnkr. I not till eget kapital redovisas återstående öronmärkta medel från reservation för omstrukturering och pensioner. I årets bokslut föreslås 90 mnkr ytterligare reserveras. Sammantaget är 528 mnkr av det egna kapitalet reserverat för huvudsakligen omstrukturering, medfinansiering och pensioner. Avsättningar Stadens pensionsåtagande i balansräkningen (exklusive särskild ålders- /avtalspension utifrån omstrukturering) uppgår till 210,9 mnkr. Åtagandena har ökat under året med 40,7 mnkr. Skulder De långfristiga skulderna uppgår till 252,3 mnkr. Intäkter om 251,8 mnkr avseende förutbetalda gatukostnadsersättningar klassificerats som långfristig skuld i enlighet med RKRs rekommendation nr av 20

19 De kortfristiga skulderna har ökat med 30,1 mnkr och uppgick till 466,1 mnkr. Interimsposter och leverantörsskulder utgör en stor del av de kortfristiga skulderna. Skulder till koncernföretag har ökat med 9 mnkr. Semesterlöneskulden har ökat med 2,7 mnkr och uppgick vid bokslutet till 55,4 mnkr. Ansvarsförbindelser Stadens borgensförbindelser uppgick vid årsskiftet till 2 621,9 mnkr och har minskat med 67,9 mnkr mot föregående år. En kapitaltäckningsgaranti för Norrenergi & Miljö AB på 400 mnkr har ställts under 2011 och förlängts under Pensionsförpliktelser avseende pensioner intjänade före 1998 har ökat med 5 mnkr och uppgick till mnkr vid årsskiftet Kassaflödesanalys Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen är upprättat i enlighet med rådet för kommunal redovisnings rekommendation och redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna Löpande verksamhet, Investeringar och Finansiering. Noter finns i tillräcklig omfattning. Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till 86,9 mnkr. Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgår till minus 52,2 mnkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgår till 0,1 mnkr Sammanställd redovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen) ger en helhetsbild av stadens och ingående enheters resultat, ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen är upprättad i enlighet med KRL och rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Gemensam förvaltningsberättelse finns upprättad. Vi bedömer att kraven i KRL 8:1 i allt väsentligt har uppfyllts. Analysen av koncernens resultat är överskådlig och tydlig. Upplysningar om företagens verksamhet lämnas i avsnittet nämnder och företag. För samtliga företag av betydelse finns en beskrivning av måluppfyllelsen. Beskrivningarna av företagen ger bra information om företagens verksamhet, väsentliga händelser, ekonomi och en bedömning om framtiden. 18 av 20

20 Kraven i KRL 8:2 avseende koncernresultat- och balansräkning i den sammanställda redovisningen är i allt väsentligt uppfyllda. Under de senaste åren har rapporteringsrutinerna för de ingående enheternas årsbokslut förbättrats men i år var några av enheterna försenade med sin slutliga avrapportering vilket bidrog till viss osäkerhet och dubbelarbete. Konsolideringar baseras fortfarande på preliminära och inte slutgiltiga resultat- och balansräkningar. För att öka tillförlitligheten i redovisningen rekommenderar vi med likhet med föregående år att staden utarbetar tydliga rutiner inför kommande årsbokslut samt överväger att införa standardiserade rapportpaket. Vi har granskat samtliga elimineringar och justeringar som gjort i den sammanställda redovisningen. Vi bedömer att dessa i huvudsak är riktigt gjorda. Årets resultat uppgår till 26,9 mnkr, vilket är 15,2 mnkr lägre jämfört med Resultatförsämringen förklaras huvudsakligen av ett försämrat resultat för staden. I övrigt hänvisas till årsredovisningen där en bra redogörelse över koncernens och ingående bolags resultat lämnas. Resultat ingående enheter (mnkr), exkl. elimineringar Solna stad 79,3 5,2 Signalisten 10,5 12,2 Råsunda Förstads AB -0,6 1,3 Norrenergi & Miljö (ägarandel 66,67 %) -42,1 32,0 Solna Vatten AB -8,0-0,3 Råsta Holding AB (ägarandel 25,024 %) -32,7-2,9 Sweden Arena + Arenabolaget KB (ägarandel 16,7 %) -94,1-258,8 Vi har kontrollerat att den sammanställda redovisningen baseras på de ingående enheternas årsredovisningar. Elimineringar och justeringar av interna poster har dokumenterats i ett omfattande material. Underlagen till elimineringarna har kontrollerats stickprovsvis mot sammanställningen och befunnits vara riktiga. 19 av 20

21 Tilläggsupplysningar Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. Under avsnittet tillämpade redovisningsprinciper uttrycks att staden följer de rekommendationer som lämnats av rådet för kommunal redovisning. Staden avviker från del av rekommendation RKR nr. 11.3, materiella anläggningstillgångar vad gäller redovisning av anskaffningsvärde för en materiell anläggningstillgång som förvärvats genom byte, gåva eller annan överlåtelse utan symboliskt vederlag. Avvikelsen kommenteras under tillämpade redovisningsprinciper. Skälet för detta anges vara osäkerhet kring värderingen av tillgången avseende allmän platsmark (cirka 110 mnkr). En översyn av tillämpningen av rekommendationen ska göras. 20 av 20