Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)



Relevanta dokument
Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av klor- och bromorganiska föreningar samt kvicksilver i uttrar från Jämtland

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Insamling och kemisk analys av miljöföroreningar i svensk modersmjölk - Resultat från Rapport till Naturvårdsverket

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt Analyser av insamlade bröstmjölksprover Resultat från 2007 års arbete

Braune, B., Outridge, P., Wilson, S. Bignert, A. and Riget, F Heavy metals, Temporal Trends. Ch. 5 AMAP Phase II.

Jämförande analyser av organiska miljögifter i fisk

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta organiska miljöföroreningar

Helander, B Projekt Havsörn - Sveriges första faunaprojekt. 90 år ung! - Naturskyddsföreningens årsbok 1999, årg. 90:86-93.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter klassgränser att diskutera

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

Rapport till Naturvårdsverket

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Slutrapport projekt Nr , dnr Mm Analys av PBDD, MeO-PBDE, OH-PBDE och bromfenoler i musslor och fisk

Uttern i Sverige Miljögifter, dödsorsaker och rapporter

Sakrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala,

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Tidstrender av tungmetaller och organiska klorerade miljöföroreningar i baslivsmedel

Tumlare i svenska vatten

Spridningsvägar för organiska föroreningar från fibersediment

Aspenberg, P., Forsling, B. & Helander, B Gammal man gör så gott han kan. Vår Fågelvärld 3:18-19.

Odsjö, T. och Sondell, J Fiskgjusen - inventering 1978 visar gott resultat. Sveriges Natur 1/79:16-18.

HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen

Spara för framtiden. Resultat från studier av material från Miljöprovbanken

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Hälsotillståndet hos sälar i Östersjön

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. Reviderad utgåva 2

58. Olofsson U., Bignert A., Haglund P Time-trends of organic contaminants in sewage sludge. Water Research, 46, (2012).

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota

Utter. Lutra lutra. Kännetecken. Utbredning och status. Däggdjur

Dietz, R., Heide-Jørgensen, M.P. & Härkönen, T Mass deaths of harbour seals (Phoca vitulina) in Europe. Ambio 18:

Uttern i Norrbottens län Miljögifter och hälsa

Persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala 2008.

Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag 1 Version 1:1 : Ersatt!

HÄMI Referensdatabas Biologiska mätdata Organiska ämnen

Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD och stabila isotoper i ägg från havsörn 2014

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Svårt att klassa miljöstatus

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Miljögifter i utter från Jämtlands län Analyser av klor- och bromorganiska föreningar, perfluorerade ämnen samt metaller

Fiskfysiologiska undersökningar i Viskan, uppströms och nedströms Borås, hösten 2002

Figur 1. En amerikansk soldat demonstrerar handbesprutning med DDT (PHIL 2007).

Stavmixrar för den svenska marknaden kan kontaminera egentillagad mat med klorparaffiner

Metaller och organiska miljögifter i ägg av sillgrissla 1 Version 1:0 : Ersatt

2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning.

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske

Redovisning av Verksamhetsåret 2005

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

PM Provtagning av matjordsupplag 9:47 samt 9:49 och dispensanaökan på föreläggande

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

Vikaren på Åland under de senaste hundra åren

vikaresäl Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.

ExposMeter Sampling technologies

Östersjön ett hotat innanhav

Stockholm Ackrediteringsnummer ICP-MS > 0,2 µg/l Sötvatten Nej Nej. ICP-MS > 0,012 µg/g TS Biologiskt material/biota Nej Nej

MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

Transkript:

Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1

Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan förbuden kom mot dessa ämnen (t.ex. http://www.nrm.se/sv/meny/forskningochsamlingar/enheter/miljogiftsforskning/overvakning/r esultatfranovervakningsprogrammen.936.html). Men i en tidigare studie på gråsälar i Östersjön konstaterades det att PCB inte minskat i samma takt i unga gråsälar som i strömming, torsk och sillgrissleägg från Östersjön (Roos et al., 1998). Miljögiftsanalys av gråsäl ingår inte i det marina miljögiftsprogrammet och därför sökte vi medel för att kunna utföra denna studie. Initialt var tanken att låta analysera späck från 40 unga gråsälar från 2004 och 2005, men på grund av begränsningar i Miljöprovbanken beslöt vi oss för att utöka antalet insamlingsår för att kunna belysa en eventuell tidstrend av PCB och DDT. Denna rapport behandlar de sälar som ingår i kontraktet, men de kommer även att ingå i en större studie, som inkluderar bromerade flamskyddsmedel samt juvenila gråsälar från en längre tidsperiod. Materialet har publicerats i form av ett abstract och en poster på en konferens som Marine Mammal Society höll i Kapstaden, Sydafrika i december 2007 (Roos et al., bifogas som bilaga 1). Material och metoder I denna studie har späck från 40 juvenila gråsälar från Östersjön analyserats med avseende på klorerade miljögifter. Sälarna hade antingen fastnat i redskap och drunknat, eller skjutits inom avlysningsjakten. Alla var i normalt näringsstatus och under 1,5 år gamla. Statistisk bearbetning (regressionsanalys) har skett på logaritmerade värden. Extraktion, upparbetning och kvantifiering Extraktionen grundar sig på den kallblandningsmetod som beskrivs i Jensen et al, (1983) Provet homogeniseras i en filtertratt, varefter fettet extraheras med olika lösningsmedel (aceton, hexan, dietyleter). Fettmängden bestäms, varefter fetthalten beräknas. Provet upparbetas därefter med koncentrerad svavelsyra. Kvantifiering: För analys av de klorerade föreningarna har proverna injicerats på en gaskromatograf (GC) med en "Electron Capture Detector" (ECD) utrustad med två kapillärkolonner av olika polaritet. Substanser som ingått i kvantifieringen är PCBkongenerna CB-28, CB-52, CB-101, CB-105, CB-118, CB-138, CB-153, och CB-180. Dessutom har DDE, DDD och DDT, α-, β- och γ-hch, HCB och transnonaklor kvantifierats. 2

Resultat Pesticider sddt Koncentrationerna av sddt (summan av DDT + DDE + DDD) har fortsatt att minska under perioden, med ungefär 9,4 % årligen (p<0,005) (se Figur 1). Halterna ligger mellan 1,7 och 12 mg/kg fettvikt där DDE står för den största delen. summa DDT i juvenila gråsälar 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Figur 1. Summan av halterna DDT samt dess metaboliter DDD och DDE i juvenila gråsälar (mg/kg fettvikt). HCH Hexachlorocyclohexane, HCH, finns i flera isomerer. Endast γ-hch är toxiskt mot insekter, men när HCH produceras bildas även stora mängder α-hch och β-hch. De två sistnämnda är mest stabila. I denna studie låg alla prover utom en under detektionsgränsen för γ-hch (<0.010 mg/kg l.w.), men övriga isomerer fanns i mätbara, låga halter. Halterna av summan alfa + beta HCH har minskat över tid med ca 8,5 % årligen (p<0,001) (se Figur 2) alfa + beta HCH i juvenila gråsälar 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 2. Summan av alfa och beta-hch i späck från juvenila gråsälar (mg/kg fettvikt). 3

Resultat Industrikemikalier spcb För att kunna jämföra halterna PCB med tidigare resultat som genomförts med en annan metod (packad kolonn GC) har en omräkning gjorts, för att få en ungefärlig halt summa-pcb (spcb). Beräkningen är gjord på de tre största kongenerna (CB-138, CB-153 och CD-180) och en korrelationsfaktor (x 1,3) efter ett antal dubbelanalyser med både gammal och ny analysmetod (packad resp kapillärkolonn GC). Halterna under perioden har inte minskat och ligger mellan 4,5 och 60 mg/kg fettvikt (se Figur 3). spcb i juvenila gråsälar 70 60 50 40 30, 20 10 0 Figur 3. Halten PCB i juvenila gråsälar (mg/kg fettvikt) har inte minskat under perioden. Sammanfattning Den gynekologiska hälsan hos Östersjöns gråsälshonor har förbättrats avsevärt de senaste åren. Samtidigt har halterna av flertalet miljögifter som PCB, DDT och HCH minskat i fisk från Östersjön och gråsälstammen ökar (Harding et al. 2007). Liknande minskning av halterna av sddt och HCH ses även i juvenila gråsälar som analyserats inom detta projekt, men däremot har inte halterna av PCB minskat under undersökningsperioden. Alltså ser inte bilden likadan ut för dessa ämnen, och anledningen till detta är oklar. Det är fortfarande relativt höga halter av PCB som analyseras inom denna studie och de har inte minskat under perioden. Men det bör påpekas att då dessa analysresultat läggs samman med resultat från tidigare analyserade juvenila gråsälar kan vi konstatera att även halterna av PCB har minskat i gråsäl över tid (1968-2005) men att minskningstakten för PCB är mycket lägre än den som ses i annan biota i Östersjön (Bilaga 1). Halterna av PCB i de unga gråsälarna som analyserats inom denna studie låg mellan 4,6 och 60 mg/kg fettvikt. Som jämförelse kan nämnas att man i djurförsök på mink visat att minkens reproduktion blir kraftigt störd eller förstörd då honorna har en halt av 12,5 mg/kg fettvikt i muskel. (Brunström et al.., 2001). 4

Referenslista Brunström, B., Lund, B-O., Bergman, A., Asplund, L., Athanassiadis, I., Athanasiadou, M., Jensen, S. & Örberg, J. 2001 Reproductive toxicity in mink (Mustela vison) chronically exposed to environmentally relevant PCB concentrations. Environ. Toxicol. Chem. 20:2318-2327. Jensen, S., Reutergård, L., Jansson, B., Analytical Methods for Measuring Organochlorines and Methyl Mercury by Gas Chromatography. FAO Fisheries Tecnical Paper, FAO Rome 1983 No 212 (FIRI/T212). Harding, K. C., Härkönen, T., Helander, B. & Karlsson, O. 2007. Status of Baltic grey sels: Population assessment and extinction risk. NAMMCO Sci. Publ. 6:33-56. Roos, A., Bergman, A., Greyerz, E. and Olsson, M. 1998. Time trend studies on sddt and PCB in juvenile grey seals (Halichoerus grypus), fish and guillemot eggs from the Baltic Sea. Proceedings from the 18th Symposium on Halogenated Environmental Organic Pollutants, Stockholm, Sweden, August 17-21, 1998. In: DIOXIN-98. Environmental Levels II. (Eds.) N. Johansson, Å. Bergman, D. Broman, H. Håkansson, B. Jansson, E. Klasson Wehler, L. Poellinger and B Wahlström. Organohalogen Compounds 39:109-112. 5