Risk- och sårbarhetsanalys inklusive säkerhetsanalys 2008. Sandvikens kommunkoncern.
Innehåll: Inledning Definitioner och förkortningar Övergripande bedömningar Uppdrag och avgränsning Kommunens roll och ansvarsområde Hot och risker inom kommunens geografiska yta Redovisning av analyserade situationer Bedömning av förmåga Pågående samverkan och eventuella samverkansbehov Planerade åtgärder och behov av ytterligare insatser Säkerhetsskydd Bilagor
Inledning Varför risk- och sårbarhetsanalys? Det viktigaste syftet med att ta fram risk- och sårbarhetsanalyser är att öka medvetandet och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om vilka hot och risker som finns inom det egna verksamhetsområdet. Ett annat viktigt syfte är att få fram ett underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar riskerna och sårbarheten. Underlaget utgör dessutom en viktig källa till information som skall lämnas till kommuninvånarna och de anställda. Arbetet sker ute i de olika verksamheterna inom hela kommunkoncernen och kommunskyddet sammanställer därefter resultatet i en övergripande risk- och sårbarhetsanalys med bilagor. Den skall skrivas både utifrån rollen som geografiskt områdesansvarig på lokal nivå samt inom den egna myndigheten. Tillsammans med andra aktörer skall vi rusta samhället bättre för extraordinära händelser, både i perspektivet att förebygga och att hantera en händelse. Under förutsättning att analysen genomförs med bred förankring i organisationen är arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser också en lärande process som förbättrar förmågan att hantera kriser, både för den enskilde aktören och för samhället som helhet. Definitioner och förkortningar Hot omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan också bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara för något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Risk kan rent tekniskt förstås som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan leda till. Sårbarhet betecknar hur allvarligt (delar av) samhället påverkas av en händelse eller utveckling. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte förmår förutse, hantera, motstå och återhämta sig ifrån anger graden av sårbarhet. En extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Med geografiskt områdesansvar menas att det inom ett geografiskt område skall finnas ett organ som verkar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella uppgifter som behöver utföras före, under och efter en krissituation. Geografiskt områdesansvar finns på lokal, regional samt nationell nivå. Krisledningsförmåga avser en organisations förmåga att bland annat reagera snabbt, skapa lägesbild, kommunicera och samverka med övriga aktörer, hantera brådskande beslut, leda och samordna verksamhet, prioritera resurser samt informera media och allmänhet.
Operativ förmåga definieras som förmågan hos de aktörer och resurser som engageras på fältet för att exempelvis rädda liv, skydda akut hotade objekt, hindra utbredning och spridning av farliga ämnen och på olika sätt sörja för hjälpbehövanden. Kritiska beroendeförhållanden uppstår när funktionen i en samhällsviktig verksamhet kräver att en annan verksamhet fungerar och det saknas andra alternativ. Det kan också vara så att varje enskild del av systemet är robust men att överföringen emellan är sårbar. Pandemi är en stor influensaepidemi som sprider sig över stora delar av världen. RSA LSO EOH SKL KBM Risk- och sårbarhetsanalys Lag om skydd mot olyckor Extraordinär händelse Sveriges kommuner och landsting Krisberedskapsmyndigheten Övergripande bedömningar Samlade reflektioner över arbetets genomförande Inom Sandvikens kommun har vi arbetat med en grovanalys samt fördjupat oss i ett antal olika extraordinära händelser Det stora arbetet har gjorts av säkerhetsombuden som genomfört själva analysen ute i sina respektive verksamheter samt sammanställt både RSA samt plan för att hantera extraordinära händelser inom respektive förvaltning/bolag. Dessa dokument är tagna i nämnder och styrelser och redovisas i detta dokument som bilagor. Mera detaljerade handlingar kan dessutom finnas ute i varje verksamhet. Sandvikens kommun har dessutom deltagit i arbetet med den regionala RSA:n vilket letts av länsstyrelsen. Båda dessa arbeten är ju en ständigt pågående process som aldrig blir klar utan hela tiden utvecklas. En hel del tankemöda har också ägnats åt samhällsviktig verksamhet. Vad måste hållas igång vad som än händer och på vilken ambitionsnivå kan detta ske? Övergripande slutsatser om resultat och dess innebörd Den övergripande slutsats som kan dras är att det är viktigt med ett kontinuerligt arbete med och utveckling av lokala och regionala RSA. Betydelsen av förankring genom att engagera många aktörer i arbetet är också tydlig. Kommunens och länets riskbild är komplex och det kommer att krävas ett långvarigt arbete för att klarlägga sårbarheter samt för att bedöma och höja krisledningsförmågan.
Det finns många fler risker och sårbarheter som vi behöver analysera och då det inte finns möjlighet att analysera allt under samma år är ambitionen att göra djupanalys på några händelser varje år. Behovet av nätverk mellan aktörer har blivit tydligt och de behöver utvecklas ytterligare. Vi är mycket glada att Sandvikens kommuns lokala krishanteringsråd fungerar som ett forum att få en gemensam riskbild som gäller hela den geografiska ytan. Likaså är det viktigt att parallellt bygga ny kunskap inom de områden som vi analyserar. Uppdrag och avgränsning Kommunens planer skall baseras på nämndsvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse. Detta gäller även den verksamhet som bedrivs i kommunala bolag. Först och främst har man tittat på konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs i respektive förvaltning/kommunalt bolag och som påverkar servicen till kommuninvånare och företag. Kommunens roll och ansvarsområde Kommunen skall verka för att de förberedelser för hantering av en extraordinär händelse som inom kommunens geografiska område genomförs av statliga myndigheter, landstinget samt organisationer och företag samordnas. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen verka för samordning av krishanteringen inom kommunens geografiska område. I Sandvikens kommun görs detta arbete i det lokala krishanteringsrådet som kommunstyrelsens ordförande leder. Rådet träffas ca. tre gånger per år för kunskapsöverföring och för att utbyta erfarenheter. Alla berörda aktörer inom kommunens geografiska yta har inte en sådan representation i kommunen att de kan medverka i samordningen. Detta gäller bl a en del statliga myndigheter samt aktörer inom kommunikations- och infrastruktursektorn. I vissa avseenden måste därför samordningen ske via länsstyrelsen regional nivå. Hot och risker inom kommunens geografiska yta Inom Sandvikens kommun har vi arbetat med grovanalys som grundkoncept. Vi har spånat enligt Rosa-metoden och till viss del använt riskmatris vad gäller sannolikhet och konsekvens. När det gäller extraordinära händelser har ju sannolikheten inte samma betydelse som vid olyckor enligt lagen om skydd mot olyckor utan det är just konsekvenserna som kan bli katastrofala hur osannolik händelse än är. Nedan följer en variant av vår diskussion:
Risk- och sårbarhetsanalys för Sandvikens kommun, grovanalys gjord tillsammans med säkerhetsombuden 2006. Inventering av risker ( alla typer): Brand Elavbrott Utsläpp av kemikalier Smitta IT-avbrott Snöoväder Terrorister Sabotage Gisslandrama Översvämningar Skred Hot och våld Drunkning Fallolyckor Krig Radioaktivitet Trafikolyckor Träd över vägen Gasolycka Personalbortfall Ledningsorg. försvinner Explosion Inbrott Förorenat vatten Ryktesspridning Brister i nyckelhantering Brister i passagesystem Stöld Skadegörelse Klotter Arbetsolyckor Brister i skyddsutrustning Flygolycka Tågolycka Mord Bombhot Våldtäktsman Blottare Alkoholmissbruk Droger Misshandel Psykiskt sjuka Stress Dödsfall Sjukdom Strejk Datavirus Arbetsmarknadskonflikter Mutor/bestickning Kidnappning Rasister Flyktingproblematik Jordbävning Rivaliserande gäng Problem med ekonomin Internationella händelser Kollapser i finansiella system Miljökatastrofer Upplopp Vapenhantering Farliga transporter Pedofili Strålning Nedläggning av större arbetsplats Teleförbindelser bryts Förtroendekris Hot mot demokratin Massmedia som hot Epizooti Psykisk sjukdom hos ledare Personal som hot Epidemi Problem med varuförsörjning Matförgiftning Pandemi Trafikkaos Brand i publika lokaler Brist på upplysning/prevention/övning Förgiftningar Internationalisering Resurserna delas med andra Klantighet Bristande kontroll Naturhändelser Organiserad brottslighet Risker som kan leda till extraordinära händelser: Terrorism Organiserad brottslighet Naturkatastrofer Epidemi Radioaktivitet Internationella händelser Problem med ekonomin Storbrand Kollaps i finansiella system Elavbrott Farliga transporter Avbrott i vattenförsörjningen Strejk Sabotage Nedläggning av Sandvik Hot och våld Kupp Psykisk sjukdom hos ledare IT-haveri Naturhändelser: storm, isstorm, snöoväder, kyla, torka Översvämning Avbrott i teletrafiken Problem i sjukvården Smitta/pandemi Upplopp Problem med kommunikationer Mutor Brist på information
Exempel på risker som kan leda till en extraordinär händelse och som vi måste ha beredskap för inom Sandvikens kommun: Terrorism Smitta/pandemi Organiserad brottslighet Extrema natur- och väderhändelser Tekniska kollapser Hot mot IT-system I Sandvikens kommun måste följande funktioner/verksamheter upprätthållas: Ledningsfunktionen, barnomsorg, skola, fritids, äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, sjukvård, matförsörjning, infrastruktur: el, vatten, IT, tele, radio, TV, transporter, vägar, järnvägar. Många av dessa verksamheter kräver samverkan med andra aktörer inom den geografiska ytan!!! Förebyggande: Hantering: Åtgärder: Organisation: Uthållighet: Utbildning/övning: Förmåga:
Samtidigt med den lokala risk- och sårbarhetsanalysens framtagande pågår arbetet med den regionala RSA:n. Detta arbete leds av länsstyrelsen som bjudit in att antal aktörer för att tematiskt gå igenom ett antal scenarion. Både den lokala och den regionala RSA:n utvecklas ju hela tiden och blir förhoppningsvis på sikt bra redskap för att förebygga och hantera ett antal risker inom kommunens/länets geografiska yta. Inom Gästrike Räddningstjänst har också en riskanalys som grund för handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänstverksamhet tagits fram. Bilaga 1 Risk- och sårbarhetsanalys, Länsstyrelsen Gävleborg. Bilaga 2 Kommunal riskanalys, Gästrike räddningstjänst. Redovisning av analyserade situationer Pandemi ( planering för 6 8 veckor, 15 20% av personalen frånvarande i början och slutet av perioden, 50% frånvarande under mittenveckorna perioden kan komma i flera skov ) Omfattande brand Långvarigt elavbrott ( en vecka, minus 10 grader ) Avbrott i vattenförsörjningen Förorenat vatten ( sabotage eller annat ) Extrem väderhändelse ( storm, snö, regn, översvämning isstorm etc. ) Berörda förvaltningar och kommunala bolag har gjort en bedömning av hur de olika scenarierna i RSA:n kommer att påverka verksamheten. Först och främst har man tittat på konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som bedrivs i respektive förvaltning/kommunalt bolag och som påverkar servicen till kommuninvånare och företag. Fler scenarier kommer att behöva analyseras framledes bl a klimatförändringar, störningar i de elektroniska kommunikationerna, avbrott i de samhällsviktiga transporterna, avbrott eller störningar i de kommunaltekniska systemen, katastrof utomlands med många svenskar drabbade, omfattande kemisk olycka, epizooti/zoonos, olycka med radioaktiva ämnen, ITattack mot finansiella system, hot och våld, organiserad kriminalitet, terrorism, sabotage. Bedömning av förmåga Vad gäller den övergripande förmågan kan vi nog sammanfatta den som god med vissa brister. Förvaltningarnas och de kommunala bolagens bedömning är att flertalet av scenarierna skulle ge störningar men att man trots detta skulle kunna upprätthålla en acceptabel kvalitet i verksamheten.
Pågående samverkan och eventuella samverkansbehov I Sandvikens kommun finns ett lokalt krishanteringsråd som kontinuerligt träffas. Rådet leds av kommunstyrelsens ordförande. Kommunerna i länet samverkar i många frågor under ledning av länsstyrelsen. Dessutom samverkar kommunerna i Gästrikland tillsammans med Gästrike Räddningstjänst i frågor rörande risk- och sårbarhetsanalyser samt handlingsprogram och planer. Planerade åtgärder och behov av ytterligare insatser Förmågan att erhålla en gemensam lägesbild/lägesuppfattning, att kommunicera med varandra, att samordna inriktningen samt att samordna information för inblandade aktörer behöver fortsatt utvecklas. Speciellt behöver detta analyseras kopplat till scenariot långvarigt el/tele-avbrott. Ledningsförmågan skall utvecklas genom utbildnings- och övningsverksamhet. Organisationen för att hantera en kris måste också utvecklas. Uthålligheten måste säkras fler personer måste utbildas och övas i samtliga funktioner så att treskift kan upprätthållas under en längre tid om så skulle behövas. Säkerhetsskydd Kommunen skall tillse att det inom dess verksamhetsområde finns ett tillfredsställande säkerhetsskydd för uppgifter och förhållanden av betydelse för rikets (samhällets) säkerhet. Detta arbete pågår och mera information finns i Säkerhetsanalys 2008, se nedan. SÄKERHETSANALYS 2008. Enligt Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Inledning: En säkerhetsanalys är grunden till ett bra säkerhetsskydd. Den är en inventering av skyddsvärda resurser kopplat till hot, risk och sårbarheter. Analysen ska leda till en konkret handlings- och åtgärdsplan. Myndigheter som har hemliga uppgifter ska göra en säkerhetsanalys och hålla den uppdaterad. Sandvikens kommun är en sådan myndighet. Sandvikens kommunkoncern ska också undersöka vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller till skydd mot terrorism. Denna undersökning kallas säkerhetsanalys. Resultatet av analysen ska dokumenteras. Säkerhetsanalysen ska revideras regelbundet, en gång om året eller vid behov.
Säkerhetsanalysen leder fram till en handlings- och åtgärdsplan som fokuserar på att åtgärda brister i skyddet av de skyddsvärda resurserna. Den fungerar även som ett beslutsunderlag för kommunens ledning när denna fattar beslut om verksamhetens säkerhetsskydd. Pågående arbete: Under 2007 bildades i Sandvikens kommunkoncern en grupp för att diskutera frågor kring säkerhetsskyddet. Frågan drivs av säkerhetschefen som efter diskussioner beslutade att följande verksamheter är de som är med i gruppen ( kan komma att förändras/utvidgas när arbetet kommit längre): kommunledningen IT-kontoret Bygg&Miljö Sandviken Energi AB Sandviken Energi Elnät AB Gruppen har börjat inventera skyddsvärda resurser: de uppgifter och anläggningar som är skyddsvärda identifieras. Därefter har hot mot de skyddsvärda resurserna identifierats. En analys av tänkbara hot visar bl a på följande exempel av säkerhetshot: spioneri sabotage terrorism kriminalitet med säkerhetsanknytning infiltration Varje verksamhet arbetar nu med att analysera risker och sårbarheter. Riskerna med de olika hoten bedöms liksom sannolikheten att ett hot ska genomföras. Vilka konsekvenser det får om ett hot genomförs bedöms också. Exempel på åtgärder: Den första koncernövergripande åtgärd som påbörjats är säkerhetsprövning och registerkontroll. Personal som enligt säkerhetsanalysen arbetar med hemliga uppgifter ska genomgå säkerhetsprövning och eventuell registerkontroll. Befattningar som är inplacerade i säkerhetsklass ger en vägledning om var viktig verksamhet finns och vem eller vilka som hanterar dem. Eftersom verksamhetens behov är styrande, utgår behovet från aktuell säkerhetsanalys. Varje analyserad verksamhet redovisar detta i en bilaga till Plan för Extraordinära Händelser. Sandviken Energi har nu (januari-08) börjat med säkerhetsprövning och registerkontroll vid nyanställningar på säkerhetsklassade tjänster. (Tidigare finns två säkerhetsklassade tjänster inom Sandvikens kommunkoncern: säkerhetsskyddschef (säkerhetschef) och biträdande säkerhetsskyddschef (beredskapssamordnare). Båda tjänsterna ligger i säkerhetsklass 2.) Information som är nödvändig att hålla hemlig med hänsyn till rikets säkerhet eller till skydd mot terrorism är särskilt skyddsvärd. Uppgifter som kan skada enskilda eller allmänna intressen måste hanteras restriktivt och med omsorg. Skyddsvärda uppgifter kan exempelvis vara beredskapsplanering eller viktiga delar av infrastruktur som rör rikets säkerhet eller till skydd mot terrorism. Dessa återfinns bl a inom elförsörjning, transport, livsmedels- och vattenförsörjning samt inom data- och telekommunikation. Ytterligare exempel kan vara anläggningars kapacitet och de skyddsåtgärder som vidtagits samt exakta lägesangivelser för anläggningar. Dessa uppgifter hanteras restriktivt och med omsorg inom respektive verksamhet.
Sammanställning av öppna uppgifter. En sammanställning av öppna uppgifter är i normala fall inte hemlig. Om uppgifterna sammanställts på sådant sätt att ny information framkommer eller kan härledas ur den samlade informationen kan sammanställningen bli hemlig. De uppgifter som inte bedöms vara skyddsvärda med hänsyn till rikets verksamhet eller till skydd mot terrorism kan ändå vara skyddsvärda för den egna verksamheten. Dessa behandlas normalt i verksamhetens risk- och sårbarhetsanalyser. Bilagor: 1. Risk- och sårbarhetsanalys, Länsstyrelsen Gävleborg 2. Kommunal riskanalys, Gästrike räddningstjänst (2007) 3. Kunskapsförvaltningen 4. Bygg & Miljöförvaltningen 5. Sandviken Energi AB 6. Tillväxtförvaltningen 7. Äldreomsorgsförvaltningen 8. Tekniska kontoret 9. Servicekontoret 10. Handikappomsorgsförvaltningen 11. Kultur & Fritidsförvaltningen 12. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen 13. IT-kontoret 14. Sandvikenhus AB