Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Relevanta dokument
Baltic Manure: Projektinformation 23/01/2014. Sönderdelningstekniker för fastgödsel. Sveriges biogaspotential vid gödselrötning

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

... till tillämpning

Rörflen som biogasråvara

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Jordbruk, biogas och klimat

Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp

HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

Marknadsanalys av substrat till biogas

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

Halm som Biogassubstrat

Småskalig biogasproduktion

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Mosekrog

Gårdsbaserad biogasproduktion

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Karin Eliasson Miljö och energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Biogas ger nya exportmöjligheter

SMÅSKALIG UPPGRADERING AV BIOGAS MED ASKFILTER OCH PROCESSINTERN METANANRIKNING

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Var produceras biogas?

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

SAMMANFATTNING. Nyckelord: Djupströgödsel, mekanisk förbehandling, gårdsbaserad biogasproduktion, batchförsök

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Biogasutbildning i Kalmar län

EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET KRISTIANSTAD. Hörby LRF avdelning Leader MittSkåne. Maria Mickelåker Hushållningssällskapet Kristianstad

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Vass till biogas är det lönsamt?

Passiv gödselseparering

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk

JTI är en del av SP-koncernen

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

MoreBiogas Småland AB

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Innehåll

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Räkna med vallen i växtföljden

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

2,4 TWh producerad och använd biogas år 2020

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Kasserat och överblivet ensilage, en outnyttjad resurs med fokus på biogas

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Odla ditt eget strö Rörflen. Karin Granström Värmland

KVARVARANDE BIOGASPOTENTIAL I BEFINTLIGA BIOGASANLÄGGNINGAR RAPPORT 2017:360

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Rörflen som biogassubstrat

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Är biogas något för mig/ min gård?

Transkript:

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd till biogas, sönderdelning och inmatning i biogasanläggningen

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Högryd Lantbruks AB

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Hjo Nygården

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Utvärdering av biogasanläggningar Ca 40 stycken gårdsanläggningar idag (projektet utvärderar 30 st) Totalproduktion ca 60 GWh i dagsläget Totala potentialen i Sverige av gödsel och växtavfall ca 4 TWh (4000 GWh) med Energigröda ca 14 TWh www.bioenergiportalen.se

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning Foderstatsplanering biogasanläggningar

Karin Eliasson Test series of mechanical pre-treatment of crop materials to biogas process Study CH4 m3/kg VS added Method/ Conditions Reference Straw TS 86,1% VS 90,1% ofts Chopped straw 0,25 Milled straw 0,3 Batch70 days (37 C ) (Nordberg & Edström, 1997) Straw Strålängd max 1mm 0,161 Batch 60 days Strålängd max 30 mm 0,145 (Möller, Sommer, & Ahring, 2004) Grass hay Finland 5 mm 0,27 Batch 155 days (35 C) 10 mm 0,35 20 mm 0,32 (Kaparaju & mfl, 2002) Grass silage Germany Batch 30 days (30 C) (Weiss & Bruckner, 2008) Particle area/ length/ thickness 6,1 mm 2 / 7,7 mm/ 0,7 mm 0,258 1,9 mm 2 / 3,7 mm/ 0,6 mm 0,308 1,9 mm 2/ 4,0 mm/ 0,6 mm 0,327

Problemet med Karin Eliasson sönderdelningsresultat?

Karin Eliasson Sönderdelad och ej sönderdelad djupströ Eliasson K, 2012

l CH4/kg VS Kornhelsäd ingen skillnad 350,0 Ackumulerad metanproduktion i kornhelsäd [l CH4/kg VS] 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 Barley 0,5 Barley 1,5 Barley 3 50,0 0,0 0 5 10 dygn 15 20 25 30 Eliasson, K opublicerat

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördetidpunkt Färsk ängssvingel. Första klippningen månadsvis juni-mars odlad i nordöstra Tyskland Månad Metanproduktion Nm 3 CH 4 / ton VS Juni 298 September 229 Februari 155 (Prochnow & mfl, 2009) Första skörd CH 4 Nm 3 / ton VS Andra skörd CH 4 Nm 3 / ton VS Rörflen Danmark (Möller) 300 (skördat i juni) 280 (skördat i juli) Rörflen Finland (Paavola) 340-360(tidig blomning) 200-280 (Möller, 2008)

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Utrötningsgrad biogasanläggningar 90% Utrötningsgrad 80% 70% 60% 50% 40% Utrötningsgrad 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Slutsatser biogaspotential beräkningar Granska kritiskt beräkningar avseende biogaspotentialen Är de gjorda i kontinuerliga försök? Vilken kvalité har grödan? Hur kan vi använda resultaten i praktisk drift?

Utrustning inmatning och sönderdelning

Utrustning fortsättning

Litteraturstudie, sönderdelning, elbehov & ökad biogasproduktion i försök med CSTR Bild från Mats Edström JTI Sönderdeln. Substrat Sönderdeln. +matning Ökad Digester Organic Digest. Reference TS El-behov El-behov Biogas vol. HRT load temp. % kwh/kg TS kwh/kg TS % m 3 days kg VS/m 3 &d o C M V Flytg. 5% 0,002-0,026 n.a. (-5) - (+24) > 1000 n.a. n.a. n.a. Hartmann et al., 2000 M V Vallens. 25% 0,016 0,036 n.a. 500 n.a. n.a. 37 Edström et al., 2005 Hästg & 30% M V vallens. 25% 0,032 0,063 n.a. 500 47 2,6 37 Edström et al., 2005 DAG V Hästg. 28% 0,022-0,048 0,11-0,16 n.a. 260 33 3,1 38 Edström et al., 2013 Hästg, gröda & Mönsch-Tegeder et KK F flytg. n.a. n.a. n.a. 40% 923 76 2,5 n.a. al., 2012 KKV F Vallens. 37% 0,030-0,065 0,080-0,11 n.a. 23 40 4,5-5,0 37 Nordberg et al., 1997 M = Macerator; DAG = DubbelAxlig Kvarn; KK = KedjeKvarn; KKV= KnivKVarn; F = Fast sönderdelningsteknik; V = Våt sönderdelningsteknik The project is partly financed by the European Union European Regional Development Fund

Karin Eliasson Processenergi av totalen teoretisk 70 60 % total energiåtgång 50 40 30 20 55 gr, Stholm 55 gr, Umeå 37 gr, Stholm 37 gr, Umeå 10 0 0 2 4 6 8 10 12 TS-halt (%) i gödseln Ref. Svensson, K

Slutsatser sönderdelning Sönderdelningen en viktig del av biogasanläggningen men den måste hänga samman med Substratflöden in i anläggningen Våt/torr sönderdelning Omrörningsfunktioner Antal rötkammare och linor Hydrolys i blandningsbrunnar Interna energibehovet stort och varierar mycket mellan anläggningar

Produktionskostnader rågas/biogas Produktion och kapital 0,30-0,50 kr/kwh Råvara 0,80 kr/kwh Förbehandling och lager 0,01-0,3 kr/kwh Summa 1,11-1,60 kr/kwh

Slutsatser rörflen och skörd Ett tidigt skördat substrat bättre Ensileringen och inläggning viktig Fokusera på hygienisk kvalité och rätt skördetidpunkt och mängd

2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Fördelar rötrest! Luktar mindre Mer homogen Lägre TS Lättare att sprida Högre Växtnäringsvärde Mindre sporer

Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt Nötflyt och majs Nötflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Svinflyt Nötflyt och slaktrester (+ livsmedelsavfall)* Blandning svin och nöt Svinflyt Ammoniumkväve kg/ton VV 2014-02-14 4,7 Karin 4,6 Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad 4,5 4,4 4,3 4,2 4,1 4,0 3,9 3,8 3,7 3,6 3,5 3,4 3,3 3,2 3,1 3,0 2,9 2,8 2,7 2,6 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Ammoniumkväve, Substrat Ammoniumkväve, Biogödsel