Protokoll för Övervakningskommitténs möte onsdagen den 7 mars 2018

1(13) Diarienummer Fö Protokoll för Övervakningskommitténs möte onsdagen den 7 mars 2018 Tid: 9.30-15.00 Plats: Garnisonen Konferens, Karlavägen 100 (lokal Berzelii Park), Stockholm Närvarande: se lista över närvarande ledamöter och övriga 1. Sammanträdet öppnas Henrietta hälsade alla välkomna och särskilt välkommen till Eva Johansson från kommissionen, och Heli Hirsch, ny ledamot från Kulturrådet. Henrietta bad alla föredragande att börja sin punkt med att presentera sig och i vilken kapacitet de föredrar ärendet för att skapa tydlighet för nya ledamöter. 2. Godkännande av dagordningen ÖK godkände dagordningen med tillägget en övrig fråga från Roger Andersson. 3. Protokoll från föregående sammanträde ÖK beslutade att lägga föregående protokoll till handlingarna. 4. Val av justerare ÖK beslutade att välja Erik Mellander och Kristina Lovén Seldén till justerare. 5. Sociala pelaren och EU:s framtid Katarina Areskoug Mascarenhas, Chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Presentationen tar sin utgångspunkt i EU-kommissionens vitbok EU:s framtid, som ett bidrag till toppmötet i Rom den 25 mars 2017. Vitboken innehåller fem scenarier för hur unionen skulle kunna förändras fram till 2025 beroende på hur man väljer att agera. Resultat hittills (inre marknad, bistånd, 70 år av fred, klimatåtgärder, pressfrihet, mm). Utmaningar (migration, säkerhet, sociala klyftor, demografi, klimatförändringar, förtroende och legitimitet, digitaliserat samhälle ger en ny arbetsmarknad mm). Fem framtidsscenarier presenteras i vitboken: Fortsätt som tidigare EU27 fortsätter förverkliga sin positiva reformagenda, i överensstämmelse med Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12 Postadress: Box 471 41, 100 74 Stockholm Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 Webbplats: www.esf.se

2(13) kommissionens Ny start för EU från 2014 och Bratislavaförklaringen som alla 27 medlemsländerna ställde sig bakom 2016. Utveckla endast den inre marknaden (inga sociala frågor, säkerhetsfrågor, etc.) EU-27 skiftar gradvis fokus till den inre marknaden. Grupper som vill satsa på sociala frågor gör det, övriga avstår EU-27 fortsätter som vanligt, men grupper av medlemsländer kan fördjupa sitt samarbete på specifika områden, såsom försvar, inre säkerhet eller sociala frågor. Gemensam kraftsamling på några få områden (mindre men göra det effektivare) EU-27 satsar på att göra mer och göra det snabbare inom utvalda områden, och gör mindre där det inte medför något mervärde. Man inriktar sina begränsade resurser på utvalda politikområden. Utveckla EU-27 på många och stora områden (göra mycket mer tillsammans) Medlemsländerna bestämmer sig för att i ökad utsträckning dela befogenheter, resurser och beslutsfattande inom alla områden. Besluten fattas snabbare på EUnivå och verkställs snabbt. Den sociala pelaren bakgrund: De länder som klarade den ekonomiska krisen bäst var länderna med störst social sammanhållning. Arbetsmarknaden förändras (globalisering, digitalisering, demografi) Hög ungdomsarbetslöshet poorer than your parents Utformning: Implementeras i enlighet med fördraget, dvs ingen ytterligare kompetensöverföring, och med ett gemensamt ansvar. En guide Utformad för eurozonen men riktar sig till alla medlemsstater 20 principer och rättigheter kräver dock ytterligare lagstiftning/regelverk - Lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden - Rättvisa arbetsvillkor - Social trygghet och inkludering Exempel på redskap för att arbeta med principerna: Social scoreboard (digital access, utbildningsnivå, etc.) Europeiska terminen (EU:s rekommendationer till medlemsstaterna varje år) Socialfonden Presentationen följdes av diskussion och ämnen som togs upp var: Behov av medborgardialoger och folkbildning om EU Utbildningspolitik och vad EU gör på området Ungdomar och sociala och ekonomiska reformer, icke-diskriminering. Andra mått än BNP som bättre fångar utveckling

3(13) 6. Information Aktuellt från Europeiska kommissionen, Eva Johansson Landrapport: Idag publiceras en sammanställning av alla landrapporter inom ramen för europeiska terminsarbetet. Rapporter kommer i maj med rekommendationer till respektive medlemsstat. Det går generellt bra för Sverige (låg arbetslöshet och hög sysselsättning), men det finns givetvis utmaningar även för Sverige, som skills mismatch, integrationsutmaningar, bostadssituationen m.m. Seminarium om bostadsbubblan på Europahuset den 21 mars. Socialt rättvisepaket: Den 13 mars kommer kommissionen att presentera sitt sociala rättvisepaket. I paketet ingår inrättande av en europeisk arbetsmyndighet 2019 med uppgift att komplettera det arbete som redan görs och lägga fokus på gränsöverskridande samarbete. Socialfonden: Sverige ligger strax över genomsnittet avseende både intecknade medel och utbetalningar av medel. Ny GD på DG Employment efter Michel Servoz: Joost Korte (NE), tidigare på DG Trade. ÖK är nyfikna på var den nya myndigheten kommer att placeras. Eva har ännu inget besked, men lovar att höra sig för. Aktuellt från Arbetsmarknadsdepartementet, Ann-Christine Gullesjö Planeringen för nästa programperiod har påbörjats och man har börjat tittat på vilka frågor som eventuellt kan komma. Den 2 maj väntas KOM presentera förslaget om nästa fleråriga budgetram och senast den 29 maj förslag till regelverk för fonderna Det är bara rykten än så länge vad som komma skall, men på nästa ÖK-möte kanske vi vet mer. ÖK har skickat en sista hälsning till Eva Oscarssons begravning i januari. (red. anm): tidigare ÖK-ledamot från Saco. Aktuellt från Svenska ESF-rådet, Lars Lööw Den förestående omlokaliseringen och samlokaliseringen med två myndigheter innebär en stor omställning för ESF-rådet. Konkret innebär det arbete med lokaler, bygga upp ny verksamhet och personalomsättning. En del personal har redan slutat / sagt upp sig och nya börjat. Till exempel gör Marie Hellman sitt sista ÖK-möte. Nya medarbetare som är på plats här idag är internrevisor Mikael Boo, Manne Ismael, samordnare på Programenheten och Malin Törnvall Hillbom, verksjurist. Annat nytt: Årsredovisningen för 2017 är reviderad av Riksrevisionen utan anmärkning. Budgetunderlag överlämnat till Regeringen: Vi har i år fått ta kostnader för dubbla lokalkostnader på 8 milj. kr som påverkar myndigheten framöver. Haft möte med Agenda 2030-delegationens kansli för att hitta samverkansformer mellan deras arbete och Socialfonden. Haft möte med tillitsdelegationen.

4(13) ÖK frågar: Även om myndigheten har duktiga statstjänstemän, påverkar flytten satsningarna, Orkar man med business as usual eller behöver man ta i lite extra? Lars: utifrån den regionala nivån påverkas inte myndighetens verksamhet direkt men indirekt och en ökad sårbarhet i centrala funktioner. Tex. är det två personer på Programenheten som bland annat håller koll på bemyndiganderamarna. En har slutat men rekrytering av ersättare är genomförd. Den andra medarbetaren kommer att stanna åtminstone under en övergångsperiod. Den nationella enheten ska flyttas, samtidigt ska de hantera 25 procent av medlen, så det är en stor utmaning. 7. Information: Programuppföljning Lars Lööw GD/ Svenska ESF-rådet kommenterar läget i programgenomförandet, utifrån var vi är i programcykeln 2014 2020. (red. anm.: Vi är mer än halvvägs igenom programperioden.) I början på perioden finns mest fondmedel och antalet startade projekt ökar. I slutet på perioden ökar antalet avslutade projekt och medel att fördela sjunker i takt med utbetalningstakten (allt annat lika). Avslutade projekt: Vi har fler antal avslutade projekt än vid förra uppföljningen (projekt pågår normalt i tre år). Socialfonden har för närvarande 373 pågående projekt. En tidigare tendens till minskad efterfrågan på medel har nu ändrats till en positiv tendens. Högkonjunkturen påverkar säkert, men efterfrågan på socialfondsmedel är relativt stark. ÖK ställde frågor om varför projekt avbrutits eller avslagits. Avbrutna projekt: det finns olika skäl till att projekt avbrutits t. ex. att de inte har haft tillräckligt med deltagare för att projekten inte varit tillräckligt förankrade hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan men än så länge ligger det inom vad som är förväntat. Avslag: det finns ingen generell bild, men ofta handlar det om bristande medfinansiering. Det kan handla om att frågor i beredningen visar att projektets samverkanspart inte är förankrad eller att projektbudgeten inte håller, eller att projektet inte har levt upp till grundkrav angående horisontella principer. Vissa chansar på att skicka in ansökan som en del i eget lärande. Möjlighet till dyrare projekt: Projekten har generellt haft en låg kostnad/ individ och vi kan därför bevilja dyrare projekt i framtiden och ändå nå upp till indikatorerna i programgenomförandet. Det gäller särskilt för programområde 2. Det finns fortfarande resurser för att göra saker. Det finns tankar och planer på vad som ska göras hos de regionala intressenterna. Resultatreserven och de nationella medlen har mer flexibilitet, vilket finns anledning att återkomma till. PO3 kommer nå deltagarmålen, har reserverat pengar med samma storlek som förskottet med motsvarande belopp har vi möjlighet att arbeta under hela programperioden. Får se till att hålla oss inom bemyndiganderamen och inom den göra omfördelningar.

5(13) Utbetalningstakt: Många saker är sig lika. För att lyckas behöver vi öka takten i utbetalningarna. Satsningen före sommaren för att öka utbetalningstakten föll väl ut under hösten 2017, men takten har inte bibehållits. Vi kommer därför att ta nya initiativ för att utbetalningarna ska hålla den nivå som behövs. ÖK undrar om tertialrapporten/socialfondsrapporten kommer att innehålla en fördjupning och i så fall på vilket tema. ESF-rådet återkommer och berättar vilken fördjupning och hur vi tänker oss. Horisontella principer (HP)- Lars kommenterade arbetet med horisontella principer. Myndigheten har köpt tjänster från en extern leverantör, men ambitionen har hela tiden varit att bygga in kompetensen i myndigheten och när avtalet med den externa leverantören löpte ut i januari 2018 förlängdes det inte. ESF-rådet tittar nu på externt stöd i form av myndighetssamverkan med olika aktörer som den nya jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Myndigheten för delaktighet MFD, m. fl. Dessutom har vi förstärkt med en ny tjänst, nationell samordnare för social hållbarhet, och reserverat i budgeten för tre nya tjänster i regionerna. Nu för vi en intern dialog om hur vi ska arbeta framåt, vilket påverkar de olika regionerna olika mycket - eftersom de avropat tjänster från den externa leverantören i olika utsträckning. Ambitionsnivån är oförändrad. Efterföljande frågor och svar: Är HP ett skallkrav eller är det randvillkor? Hur bygger man in dem? På det sätt som vi nu hanterar det blir det en del av hela programgenomförandet. HP behandlas lite olika i programmet. Vad är syftet med kontakter med myndigheterna, det finns andra som ESF-rådet kan samarbeta med? Vi behöver samarbeta med Jämställdhetsmyndigheten, dels med anledning av HP-perspektivet, dels utifrån JIM-uppdraget (regeringsuppdrag till bl.a. ESF-rådet att arbeta med jämställdhetsintegrering). Inför nästa programperiod behöver vi kontakta flera aktörer, t. ex. titta närmare på arbetsgivarperspektivet, social impact bonds, civilsamhället och dess förutsättningar och i vilken mån civilsamhället är aktiva i programgenomförandet. Vi behöver även titta vidare på mål i Agenda 2030. Statsstödsregler - problemet är att projektägarna tar smällen, inte staten. Programenheten har fått i uppdrag att titta närmare på statsstödsreglerna och ge ett underlag för beslut/ GD-vägledning. Vi behöver även prata med AF om statsstöd. 8. Information: rapportering från AU Gunnar Anderzon, mötesordförande i ÖK:s arbetsutskott, redogjorde för AU-mötet i februari: Förutom de punkter som kommer upp under dagen tog vi upp fördelningsmodellen och kommunikationsplanen som ska redovisas för ÖK. AU fick en presentation av uppdaterad utvärderingsplan och fick ge inspel till den. AU har haft ett uppdrag med anledning av valutaomräkningen att ta fram ett förslag på en skrivelse från utskottet till Regeringen. Skrivelsen är klar och har fått OK från alla ledamöter i

6(13) AU och Gunnar kommer nu att skicka in den till Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Gunnar läste upp skrivelsen för ÖK. 9. AU behandlade också punkt 7 på dagens agenda, jävsfrågor i ÖK:s arbete. Svar till frågeställare ang. jäv Ordf. Henrietta Stein inleder: Det handlar om ett antal frågor från en privatperson som först kom in till ÖK-sekretariatet 31 okt 2017 som berör frågor om jäv. (red. anm.: Frågan har därefter förts vidare till ordf., gått vidare till AU för beredning, och är nu på ÖK:s bord). Vi ska nu ta fram ett svar, med ett principiellt och också generaliserbart innehåll. När man ska bedöma vad som är intressekonflikt är det sannolikt att det kan finnas en gråzon. Det handlar inte bara om hur det är utan också hur det uppfattas av omvärlden. Andreas Henriksson, verksjurist på ESF-rådet föredrar promemorian Jävsfrågor i Övervakningskommitténs arbete (finns med som underlag till ledamöterna). Promemorian redogör för ÖK:s sammansättning och uppgifter och för jävsbestämmelserna i ÖK:s arbetsordning, Vidare behandlas förstås också den aktuella frågan om ev. jäv/intressekonflikt i ÖK. Andreas inleder med en bakgrundsbeskrivning av hur frågan har hanterats. I egenskap av sekretariat för ÖK har ESF-rådet, tagit emot en fråga från en enskild person. Frågan handlar om hur ev. jäv hanteras för det fall en ledamot av ÖK också leder ett projekt som finansieras med medel från Socialfonden. Frågeställaren har tidigare, innan sekretariatet fått frågan på sitt bord, av myndigheten informerats om jävsreglerna i arbetsordningen och om förvaltningen av Socialfonden. Myndigheten har också varit tydlig med att man inte kan ta beslut för ÖK eller säga åt enskilda ledamöter vad dom ska göra. Man har också varit tydlig med att det åligger ledamot att självmant anmäla jäv/intressekonflikt. Förra året beslutade ÖK att ta in en bestämmelse om jäv i arbetsordningen. Detta i enlighet med de EU-förordningar som styr förvaltande myndighets- och ÖK:s arbete. I samband med det informerades ÖK om vad förändringen innebar. Det underlaget finns också med som underlag till mötet. Arbetsordningens regler omfattar bara det som är jäv enligt förvaltningslagen. Men samtidigt, är det fråga om gråzoner och inte svart eller vitt. Det kan vara klokt att avstå från att delta i diskussioner och beslutsfattande rörande punkter på övervakningskommitténs möten där läget är oklart. Regeringen har utsett organisationer som i sin tur utsett ledamöter och ersättare. Ni ledamöter företräder alla olika intressen inom Socialfonden. ÖK:s roll är inte att fatta beslut om fondmedel och projekt, utan att övervaka de beslut som fattas av myndigheten. Ni som ledamöter har stort eget ansvar att vara uppmärksamma på när intressekonflikt ev. kan uppstå. Rekommendationen är att ledamöter tar råd av jurister i

7(13) sina organisationer om de är tveksamma i en eventuell jävssituation. Här kan det vara värt att tillämpa försiktighetsprincipen. Henrietta tackar för föredragningen och berättar att tanken nu är att skicka ut promemorian som svar till frågeställaren. Efterföljande frågor och kommentarer berör: Allmänt övervägande, svårighet att rekrytera till ÖK/råd och motsvarande, om de utesluts från att söka medel. ÖK:s roll är inte att fördela medel till projekten. På det sättet ok att företräda organisationer som söker medel. Organisationer som företräds i ÖK rekryteras inte, utan de utses av regeringen. Det handlar inte om sakfrågor, utan om hur det uppfattas. Skillnaden mellan att sitta i till exempel ett forskningsråd och ÖK är inte tydlig för utomstående. Promemorian beskriver att ÖK inte fattar beslut om olika projekt. Ska man gå vidare och titta på SFP (Strukturfondspartnerskapen) - där har vi de som sitter och också fattar beslut om projekt. ÖK anser att AU har gjort en bra beredning med stöd av myndigheten, och att promemorian ska skickas som svar till frågeställaren. Ordförande tackar AU och verksjuristen och ber sekretariatet ombesörja att svaret mejlas till frågeställaren efter att protokollet har justerats (ej slutjusterat för att svaret inte ska dröja). 10. Info från EU-kommissionens ESF-kommitté och dess arbetsgrupp Roger Andersson, Ledamot av EU kommissionens ESF kommitté, informerade om kommittémötet i Sofia i februari där temat var social sammanhållning. Roger Andersson, Gunnar Anderzon och Håkan Forsberg deltog. Innehållet anspelade mycket på den sociala pelaren, som Katarina Areskoug Mascarenhas presenterade under morgonen, delvis kopplat till Bulgariens ordförandeskap. Nästa ESF-kommitté är i Bryssel i april. Roger ramade in informationen med beskrivning av hur ansträngningar gjorts för att få med de sociala frågorna på agendan. Samt, gav ett annat perspektiv på vad utmaningarna innebär: Fredsprojektet är inte det vi allenarådande kan kommunicera längre: Folk har valt regeringar som inte delar EU:s grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter, vilket skapar stora sociala motsättningar, i bl.a. synen på den gemensamma migrationspolitiken inom EU. Han lyfte med konkreta exempel fram sammanhanget i vilket de sociala frågorna på EU-nivå befinner sig: När ESF-kommittén avslutat sitt möte, marscherade nazisterna i centrala Sofia och det behövs en motvikt till den samhällsutvecklingen som möter människor i vardagen. Förhoppningsvis kan en gemensam myndighet tillsammans med andra åtgärder skapa bättre förutsättningar och jämlikare villkor bland EU:s invånare och medlemsländer.

8(13) I Sverige använder vi ESF-pengar till att förändra arbetsmarknaden, men i många andra länder handlar det om att utveckla strukturer och grundläggande samhällsfunktioner för en fungerande social välfärdsstat, tex. finansiera institutioner såsom sjukförsäkringssystem. 11. Fördelningsmodellen Andreas Larsson, chef för Programenheten/Svenska ESF-rådet föredrog grunderna för fördelningsmodellen och vad årets uppdatering innebär. Inför programperioden gjordes en reviderad fördelningsmodell med stora inspel av ÖK. Modellen uppdateras därefter årligen med ny statistik. Fördelningsmodellen har tagits fram och uppdateras av en externkonsult, och innebär i korthet att: En viktning görs av målgrupperna med utgångspunkt i aktuell statistik. De kvantitativa målen fastställs en gång för alla i början av programperioden. Uppdateringen av aktuell statistik för 2018 innebär i korthet att: PO1: Extremt små förändringar knapp märkbara skillnader mellan regionerna. PO2: 0,1 0,6 procentenheter upp eller ner. PO3: Det handlar om hur det ser ut i regionerna, antal ungdomar som varken studerar eller arbetar, i sthlm har målgruppen i 2:3 faktiskt ökat i antal men de ökar mer i de andra regionerna så därför får Stockholm en relativ minskning. Utbildning för ÖK planeras i anslutning till ÖK-mötet i maj: 17 maj är nytt datum för utbildning om Socialfondsprogrammet 2014-2020 för ÖKledamöter. Anmälningsformulär och program kommer att finnas på ÖK-webben. Såväl nya och inte så nya ledamöter välkomnas. 12. Kommunikationsplan Lena Ivö, kommunikationschef /Svenska ESF-rådet, gick igenom myndighetens kommunikationsaktiviteter och hur dessa stöder projekten och uppfyller förordningskraven. (Red. anm. ÖK har i samband med programperiodens start fattat beslut om en kommunikationsstrategi för 7-årsperioden. Myndigheten tar utifrån strategin fram årsvisa kommunikationsplaner och informerar ÖK om dessa.) Lena berättar att planeringen påverkas av omlokaliseringsbeslutet, och saker relaterade till var vi befinner oss i programmet: I början av perioden är det mycket fokus på att skapa kännedom och attrahera nya projekt, dialog och öppna dörrar. Nu har tyngdpunkten förskjutits (i takt med att fler projekt avslutas) till att prata om vilken nytta projekten har gjort. ESF-rådet gör själva ett antal rapporter för att lyfta fram goda resultat och sprida innehållet på det sätt som respektive målgrupp behöver vi målgruppsanpassar och kanalanpassar. ESF-rådet låter ta fram filmer och reportage som skildrar de enskilda deltagarna och hur de tagit sig från punkt a till b, eller arbetsgivarperspektiv på projektet.

9(13) När det gäller internt stöd till myndigheten har kommunikation stöttat den regionala verksamheten i att: kvalitetssäkra, skriva utlysningar, mobilisering för att man ska underlätta för projekten och projektägare. Spridningsaktiviteter Frukostseminarier på olika ställen i landet, Vi stöttar med material och arbetar med den europeiska gemensamma kampanjen Mitt Europa Har du något du är stolt över och vill visa det? Till en del (mindre) projekt erbjuds handgriplig kommunikationsutbildning såsom hjälp att formulera kommunikationsmål och budskap, pressmeddelandemallar. Stöd till projekt ESF-support för att projekt ska få del av allt vi kan stödja med. Plockat in stödmaterial från tidigare programperiod SPEL Vi kommer inte kunna svara på lika mycket frågor under det här året när vi har omlokalisering, därav: Filmer, faktablad som supportar. Går att genomföra workshops i egen regi. Större event under året ESF-rådet planerar för fullt för Almedalen och avslutskonferenser med Ung Komp med AF, DUA - unga till arbete och nyanlända ungdomar, seminarium med Forte om digitalisering, då vi vill lyfta fram att vi har satsat stora socialfondsresurser på digitalisering. Vi ska också vara med på SKL:s arbetsmarknadsdagar, men MR-dagarna också självklart. Beröm från ÖK: att stödja små projekt med kommunikation precis rätt sätt att utnyttja centrala resurser. 13. Ny lagstiftning om icke-diskriminering Eva Nikell, ledamot och Stefan Eklund Åkerberg, ledamot informerade om förändringar som den nya lagstiftningen innebär och dess ev. konsekvenser för socialfondsprojekt. (Red. anm.: se ppt-presentation för mer information.) Funktionsnedsättning och bristande tillgänglighet utgör den största andelen av diskrimineringsanmälningarna det är fler anmälningar om bristande tillgänglighet än om direkt diskriminering p.g.a. funktionsnedsättning. Flest anmälningar inom områdena varor och tjänster följt av utbildning och arbetsliv. Visar att det är viktiga frågor i arbetslivet. Bristande tillgänglighet infördes 1/1 2015 som en ny diskrimineringsgrund och kommer nu omfatta alla verksamheter och företag (tidigare endast arbetsgivare med mer än 10 anställda). Lagstiftningen är upplagd så att det kräver att man går in i ytterligare detaljlagstiftning beroende på sektor. Begreppet funktionshinder har ersatts av funktionsnedsättning. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas. Nya förbudet syftar till att en person med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar

10(13) situation med personer utan denna funktionsnedsättning, och därför ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas så att man kan komma ifråga för ett jobb, exempelvis. Från och med 1 maj 2018 kommer alla verksamheter och företag att omfattas (arbetsgivare, caféer, teatrar osv.). Det är viktigt att de omfattas då de är viktiga i vardagen, samtidigt har många små verksamheter kanske inte möjlighet att bygga om. Små verksamheter måste titta på om det är enkelt avhjälpta hinder. I den efterföljande diskussionen: Har information om vad den nya lagstiftningen innebär gått ut? Det är så nytt att DO ännu inte gått ut med info. Den nya lagstiftningen omfattade redan de allra flesta projekt eftersom flest projekt har fler än 10 deltagare. Det handlar om att öppna upp arbetsmarknaden för fler grupper. Investera i människor som är lite annorlunda än normen. Hur säkerställer projekten att alla kan vara delaktiga på lika villkor? Vilka krav ställs på projekten avseende tillgänglighet? Skallkrav/randkrav. HP viktiga, samtidigt måste finnas relevans utifrån projektets målsättningar. Allt kan inte vara uppnått från första början utan det handlar om att flytta fram positioner. Processtänk: Hur vi lyfter frågorna i ett tidigt skede, så att det är något projekten strävar mot, och tänker förebyggande redan när man planerar projekt. Ha en medvetenhet och visa att man förstår frågorna. Synliga/dolda funktionsnedsättningar. ex. vissa fokuserar på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar men glömmer andra funktionsnedsättningar. De allra flesta projekt har inte en specifik målgrupp. Går det att ta till sig info som projektet kommunicerar när man ska rekrytera deltagare? Kan vara en orsak till att inte få deltagare. Vad kan projekten göra med ESF-medel? Välj en lokal som fungerar redan från början. Viktigt när man bygger nytt och gör om sin verksamhet, när man designar projekt sen svårt när man redan byggt in sig i strukturer. Inför nästa programperiod: Prata universell utformning istället för tillgänglighet. Utgå från olikhet som grund. Allas möjlighet att delta (språk, funktionsnedsättning). Standard för tillgänglighet och bedömning av tillgänglighet vid avstämningspunkter. Tips till ESF-rådet: se över tillgängligheten i era PPT-presentationer. Eva Nikell påtalar behovet av att ESF-rådet vid framtagandet av sina presentationsmaterial också beaktar tillgänglighetsperspektivet. 14. Övriga frågor Roger Anderssons fråga om GDPR (nya dataskyddsförordningen): Är det ESF-projekten själva som är personuppgiftsansvariga eller är det myndigheten? Vad skulle hända om en person vill tas bort och myndigheten ska spara i 4 år? Andreas Larsson svarar för ESF-rådet: som vi nämnt på förra ÖK-mötet och AU-mötet håller vi på att analysera vad den nya lagen innebär för oss och stötta projekten i att göra rätt. I

11(13) mars ska vi ha en rapport klar och därefter kommer tydligare info till projekten. Grunden är dock att varje organisation som hanterar personuppgifter ska ta ansvar. Efterföljande frågor och svar landar i att: det kan bli aktuellt med en medgivandeblankett för att underlätta för uppgiftslämnare registerdata kan erbjuda säkrare uppgifter 15. Nästa möte, den 16 maj 2018, Quality Hotel Globe, Stockholm 16. Sammanträdet avslutades Henrietta Stein, ordf. tackade deltagarna för ett bra möte och förklarade sammanträdet avslutat.

12(13) Lista över närvarande ledamöter och övriga Ledamot Förnamn Efternamn Organisation Närvaro ers Eva Theisz Arbetsförmedlingen Gick kl. 14.00 bisittare Robert Cloarec Arbetsgivarverket Gick kl. 14.00 ord Henrietta Stein Arbetsmarknadsdepartementet Ann- Christin Gullesjö Arbetsmarknadsdepartementet ord Eva Nikell DO ers/bisittare på dagens möte Anna Ericsson DO Eva Johansson Europeiska Kommissionen ord Ulla Wallin FORTE Eklund ord Stefan Åkerberg Funktionsrätt Sverige ord Ove Jansson Företagarna ord Lena Rönnestig Försäkringskassan ord Jan Runfors Hela Sverige ska leva ord Erik Mellander IFAU ord Anna Blomqvist Jordbruksverket Gick kl. 14.30 ord Heli Hirsch Kulturrådet ord Roger Andersson LO ord Elisabeth Stenman Migrationsverket ord Mona Thuresson Myndigheten för yrkeshögskolan ord Ingvar Jundén Naturvårdsverket fram till lunch ord Marie Denitton SISU Idrottsutbildarna Gotland ord Gunnar Anderzon SKL fram till lunch ord Marcello Marrone Skolverket ord Kristina Lovén Seldén TCO ord Maria Gelin Axelsson Tillväxtverket ord Daniel Edquist Universitets-och högskolerådet Areskoug EU-kommissionens Föredr. Katarina Mascarenhas representation i Sverige Var med fram till lunch Vid sin punkt ESF Lars Lööw GD fram till lunch ESF Håkan Forsberg Ställföreträdande GD fram till lunch ESF Andreas Larsson Programchef ESF Anna Sjögren Sekreterare / ÖK-Sekretariatet ESF Marie Hellman GD-sekreterare ESF Mikael Boo Internrevisor ESF Malin Törnvall Hillbom Jurist Gick kl. 14.50 ESF Manne Ismael Programenheten Gick kl. 14.50 ESF Lena Ivö Kommunikationschef Gick kl. 14.30 ESF Andreas Henriksson Verksjurist Med vid sin punkt

13(13) Protokollet är justerat: Henrietta Stein, ordförande Anna Sjögren, sekreterare Erik Mellander, justerare Kristina Lovén Seldén, justerare