1 (46) Kunskapsöversikt Stångåns avrinningsområde Delrapport inom Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetsmaterial februari 2012 Sluss utmed Kinda kanal, vid Brokind. Foto Eva Klotz
2 (46) 1 INLEDNING... 6 1.1 Avrinningsområdet... 6 1.2 Kulturlandskapet... 7 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse... 7 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram... 9 1.4.1 Vattenförvaltning - status... 9 1.4.2 Inventeringar, planer och program med åtgärdsförslag... 10 1.5 Biotopkarteringar och naturvärdesklassade vatten... 12 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M... 13 2.1 Kunskapsunderlagen länsspecifika... 13 2.2 Internationella och nationella intressen... 14 2.2.1 Kulturvattendraget Stångån med Kinda kanal... 14 2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljövård och friluftsliv... 14 2.2.3 Nationellt särskilt värdefulla vatten naturvård och fisk... 15 2.2.4 Nationellet värdefulla vatten naturvård och fisk... 15 2.2.5 Norra Kvills nationalpark... 15 2.2.6 Riksintressen för kulturmiljövården... 15 2.2.7 Riksintressen för naturvården och naturreservat... 19 2.2.8 Riksintresse för friluftsliv Kinda kanal... 22 2.2.9 Byggnadsminnen... 23 2.3 Inventeringar och kulturmiljöprogram... 23 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i FMIS, Fornminnesregistret... 23 2.3.2 Kulturlämningar från projekt Skog & Historia, SoH... 26 2.3.3 Övriga kulturlämningar i Kalmar län... 27 2.3.4 Broar... 27 2.3.5 Dammar... 29 2.3.6 Vattenkraftverk... 30 2.3.7 Vattenanknutna industrimiljöer... 30 2.3.8 Flottning... 34 2.3.9 Regionala och kommunala kulturminnesprogram... 34 2.3.10 Odlingslandskapet... 38 2.3.11 Särskilda ansvarsmiljöer och unika/sällsynta limniska miljöer... 39 3 KUNSKAPSUPPBYGGNAD VATTENFÖRVALTNING KULTURMILJÖ... 40 3.1 Morfologi: rensade, rätade, reglerade vattendrag... 41 3.2 Kontinuitet: Vandringshinder... 41 3.3 Skuggade kantzoner: värdefulla odlingslandskap, mader, fornlämningar... 42 3.4 Geografisk prioritering... 42 4 KUNSKAPSUPPBYGGNAD KULTURMILJÖ... 43 5 REFERENSER... 45 5.1 Ej publicerat material... 46 5.2 Litteraturtips inför fältarbete... 46
3 (46) Textbilagor 1. Genomgång av vandringshinder och strukturelement gentemot registrerade forn- och kulturlämningar samt jämförelse mot äldre kartor. 2. Korta beskrivningar av kunskapsunderlag. Kartbilagor Kartbilagorna återfinns ej i detta textdokument utan i separata jpg-filer, enligt nedanstående. Observera att rekommenderat utskriftsformat är A3. 1. Översiktskarta. Aro Stångån 2. Län, kommuner och socknar. Aro Stångån 3. Ekologisk status. Aro Stångån 4. Status Kontinuitet. Aro Stångån 5. Status Morfologi. Aro Stångån 6. Status Övergödning. Aro Stångån 7. Biotopkarterade och naturvärdsklassade vatten. Aro Stångån 8. Nationella intressen Kulturmiljöer och Friluftsliv. Aro Stångån 9. Nationella intressen Naturvård och Fisk. Aro Stångån 10. FMIS, SoH och Övriga kulturlämningar, i urval Aro Stångån 11. Broar. Aro Stångån 12. Dammar. Aro Stångån 13. Industrimiljöer, flottningslämningar, MIFO. Aro Stångån 14. Kulturmiljövårdsprogram. Aro Stångån 15. Dikningsföretag, sänkta sjöar, våtmarker, ängslador. Aro Stångån 16. Ängs- och betesmarksinventerade områden, Bevarandeprogram. Aro Stångån 17. Vandringshinder och strukturelement till Bilaga 1. Aro Stångån
4 (46) Viktig information till läsaren Denna rapport har tagits fram inom delprojekt 2 för Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt, och i enlighet med den metod som presenteras i Förstudie. Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, Länsstyrelsen Kalmar län). Syftet med översikterna är att redovisa kunskapsläget per huvudavrinningsområde/kustområde samt föreslå prioritering av fortsatt kunskapsbyggnad för kulturmiljön, dels i förhållande till vattenförvaltningens åtgärder, dels för kulturmiljövårdens egna behov. För mer information hänvisas till förstudien. Observera att många av de befintliga kunskapsunderlagen är gamla och/eller behäftade med brister. Informationen kan därför vara inaktuell. Rapporten är ett arbetsmaterial och har tagits fram av Eva Klotz/Länsstyrelsen Östergötlands län.
5 (46)
6 (46) 1 INLEDNING Denna sammanställning har gjorts av Eva Klotz vid länsstyrelsen Östergötland. Synpunkter på delar av rapporten har lämnats av Coco Dedering och Erika H Nilsson, Länsstyrelsen Kalmar län. Dessutom har värdefull information erhållits från Per-Erik Larsson och Lars Gezelius (Naturvårdsenheten) samt Erik Årnfelt (Miljöskyddsenheten) på länsstyrelsen Östergötland, och därutöver från Peter Gustafsson, företaget Ekologi.nu. Sammanställningen har gjorts under tidspress vilket kan förklara oklarheter. Kommentar: i texten nedan är författarens egna kommentarer/tillägg. För förklaringar och beskrivningar av de olika kunskapsunderlagen hänvisas till Bilaga 2. 1.1 Avrinningsområdet Kartbilaga 1. Översiktskarta Kartbilaga 2. Län, kommuner och socknar Stångåns avrinningsområde är en del av Motala ströms huvudavrinningsområde, ett av dess större biflöden. Området sträcker sig över både Östergötlands och Kalmar län och berör åtta kommuner. Inom kulturmiljövården använder man fortfarande den gamla sockenindelningen och de kommuner och socknar som berörs är från norr: Östergötlands län Linköpings kommun Rystad, Kärna, Linköping, Vårdsberg, Slaka, Landeryd, Bankekind, Skeda, Vist, Nykil, Vårdnäs och Ulrika socknar. Åtvidabergs kommun Grebo och Åtvid socknar. Boxholms kommun Malexander socken. Kinda kommun Tjärstad, Kättilstad, Västra Eneby, Hägerstad, Kisa, Oppeby, Tidersrum, Horn och Hycklinge socknar. Ydre kommun Norra Vi, Sund och Svinhult socknar. Kalmar län Västerviks kommun Dalhem och Odensvi socknar. Vimmerby kommun Södra Vi, Djursdala, Rumskulla, Pelarne, Vimmerby och Frödinge socknar. Hultsfreds kommun Lönneberga socken. Stångån rinner upp i de östgötska kommunerna Ydre och Kinda och passerar via Ydrefors söderut genom de västra delarna av Vimmerby kommun. Vid Storebro vänder ån och rinner norrut förbi Vimmerby tätort och genom de stora sjöarna Krön, Juttern, Åsunden, Järnlunden, Stora Rängen och Ärlången, ut på östgötaslätten och genom Linköping för att slutligen mynna i sjön Roxen. Åns avrinningsområde är 2440 km² och dess längd ca 200 km, inklusive källflöden. Mellan Åsunden och Roxen är ån farbar genom Kinda kanal.
7 (46) Söder om östgötaslätten, via ett småbrutet övergångslandskap, tar ett delvis kraftigt kuperat skogslandskap vid, karaktäriserat av uppodlade lersänkor eller vattenfyllda sprickdalar, vanligen i riktning nordväst sydöst. På sina ställen är höjdskillnaderna markanta, vissa är mer än 200 m.ö.h., t.ex. vid sjön Juttern, och från flera höjder har man milsvid utsikt, t.ex. vid Krön och Djursdala. Vid övergången mellan slättlandet och skogslandskapet söder om Linköping utbreder sig ett av Europas mest betydande eklandskap, med kärnområden runt godsen Sturefors, Bjärka- Säby och Brokind. Gynnsamt klimat och ägarstrukturer förklarar utbredningen. Ek är tämligen vanligt även i andra delar av avrinningsområdet. I anslutning till de näringsrika Krönsjöarna finns Kalmar läns stabilaste utterpopulation. 1.2 Kulturlandskapet Det småskaliga odlingslandskapet är karaktäristiskt för större delen av området, förutom i norra delen där ett större sammanhängande jordbruksområde breder ut sig, i Stångådalen och kring sjösystemen. Det kuperade landskapet har skapat små brukningsenheter som främst lämpar sig för kreatursskötsel. Betet skedde förr i naturliga betesmarker, hagar, och slåttern var viktig för djurens överlevnad. Som exempel kan nämnas området kring Stångån vid Vimmerby, som före utdikning på 1800-talet var en enda stor (ca 10x2 km) slåtteräng. Karaktäristiskt för Kindabygden, i områdets centrala del, är att där finns tämligen gott om hamlade träd, något som gjordes för att få lövfoder till djuren, vanligen ask med fina exempel i Gölingstorp och Jonsbo. I naturreservatet Hallstad ängar finns en stor ansamling av hamlade lindar. Sådan finns också i Embricke öster om Åsunden. 1.3 Vattnets kulturhistoriska betydelse Vattnen har under alla tider haft stor betydelse för lokalisering av bosättningar, inte bara under förhistorisk tid utan även senare, och även för kommunikation mellan människor. Ett par tydliga exempel är Vimmerby och Linköping, båda städer som vuxit fram vid Stångån. Redan under vikingatiden fanns, av de stora gravfälten att döma, ett bygdecentrum vid Stångån och det blivande Vimmerby. En anledning anses vara den goda tillgången på våtslåttermarker (mader) vid ån. En annan är det kommunikationsstrategiska läget, gynnande handel. Här möttes flera viktiga vägar under tidig medeltid, bl.a. passerade Kungsvägen mellan Kalmar och Stockholm förbi här. Vattnets betydelse för bosättning visar sig också i att de flesta av områdets kyrkor och sockencentrum är lokaliserade till vattendrag och sjöar. De uppfördes som regel på centrala platser i bygden. Flera slotts- och herrgårdslandskap är belägna invid vatten i avrinningsområdet, särskilt inom Östergötlands län, t.ex. Sturefors slott. Ofta har vattnet inkorporerats i både små och stora trädgårdar och parker.
8 (46) Broar har byggts för att ta sig över vatten och sankmarker. Att nyttja vattnet för transporter har varit vanligt, bl.a. av virke, malm och kol. Kinda kanal byggdes för att underlätta för sådana transporter över längre sträckor, men i dag tjänar den mest som transport av människor, mera som nöje och rekreation. Stångån med biflöden var allmän flottled under 1800-talet. I så gott som varje ström eller fors har vattenkraften utnyttjats för att driva kvarnhjul och annat, vanligast till kvarnar och sågar. Även de tidiga handpappersbruken var beroende av vattenkraft för driften av stamparna. Östergötland har lång tradition av papperstillverkning, inte minst i Stångåns vattensystem. Det första handpappersbruket anlades redan 1628, i Tannefors kvarnby utanför Linköpings dåvarande stadsgräns (nedlagt 1833). Övriga handpappersbruk inom avrinningsområdets östgötasida var Blomfors (1799-1864), Örneström (1806-73), Hackefors (1852-65), Bjärka- Säby (1889-1920) och Långasjönäs (Forså) (1874 ). Även i Småland har det funnits flera handpappersbruk och det lilla bruket Ösjöfors var i produktion ända fram till 1926, ett av de sista svenska handpappersbruken, länge vid sidan av de stora maskinella bruken som dominerade på 1900-talet (se även kapitel 2.2.6 om Riksintressen). Järnbruken förlades också till forsar och fall, t.ex. Storebro bruk i avrinningsområdets södra del. I slutet av 1800-talet började vattenkraften användas för att producera el i större skala. Flera kulturhistoriskt intressanta kraftstationer finns i området. Vimmerby med omnejd har präglats av boskapsskötsel, och bl.a. maderna vid vattendragen var viktiga höproducenter i äldre tider. Eftersom Vimmerby var en viktig knutpunkt för oxhandeln blomstrade även garverirörelsen. Garverierna behövde tillgång till friskt och rent vatten och byggdes därför ofta vid sjöar och vattendrag. Under slutet av 1800-talet, med stor befolkningsökning, inleddes en epok med dikningar och sjösänkningar i syfte att utöka åkermarken för försörjning. Större dikningsföretag har bl.a. skett utefter Stångån i anslutning till Krönsjöarna och söderut ner till Storebro. I Stångåns avrinningsområde finns flera små medeltida borgar eller befästa gårdar på öar eller näs, t.ex. vid Sveriges udde i Mossjön, Garpön i sjön Hjorten och Krönsborg i sjön Krön. Här verkar vattnet i flera fall ha haft en försvarsmässig funktion. Även ett försvarligt antal fornborgar finns i området, något koncentrerade på höjder kring Åsundens nordvästra del. Vattnet har även använts för verksamheter som bryggning, tvätt och bad. Som gränsmarkörer är också vattendrag och sjöar naturliga. Landskapet Östergötland var i historisk tid uppdelat i två områden, Östanstång och Västanstång, öster och väster om Stångån, och ån utgjorde då gränslinje dem emellan. Gustav Vasas son, hertig Magnus, var för övrigt på 1500-talet hertig över Västanstång. Ordet stång i ånamnet kan möjligen härledas till betydelsen gränsmarkör. Stångåns vatten och ett par broar utgjorde platsen för det s.k. slaget vid Stångebro år 1598, i dag inom Linköpings stad. Slaget stod mellan hetig Karl (senare Karl I) och Sigismund (dåvarande kung av Sverige och Polen) och hertig Karl vann. Den äldsta Stångebro låg nära dagens Nykvarns kraftverk.
9 (46) 1.4 Vattenförvaltningen och åtgärdsprogram 1.4.1 Vattenförvaltning - status Kartbilaga 3. Ekologisk status Kartbilaga 4. Status Kontinuitet Kartbilaga 5. Status Morfologi Kartbilaga 6. Status Övergödning Genom det europeiska Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och dess införande i svensk lagstiftning (genom vattenförordningen) följer att alla yt- och grundvatten i landet ska ha en god kemisk och ekologisk status år 2015. Vattenmyndighetens förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt ger en bild av kunskapsläget beträffande vattenförvaltningen inom distriktet. För alla vattenförekomster som är i riskzonen har angetts ett eller flera miljöproblem. De största miljöproblemen för att inte uppnå god status är försurning, övergödning, miljögifter och fysiska förändringar. I kartbilaga 3 redovisas ekologisk status för vattendragen inom avrinningsområde - en sammanfattande bedömning utifrån tre kriterier, och inom dessa utifrån ett antal kvalitetsfaktorer (se parenteser): - Biologisk (plankton, växter, bottenfauna, fisk) - Fysisk-kemisk (försurning, syre, näringsämnen med mera) - Hydromorfologisk (Kontinuitet, hydrologi, morfologi) Inom Stångåns avrinningsområde har endast ett vatten bedömts ha hög ekologisk status, Skirsjön. Otillfredsställande ekologisk status har Drillaån, Pinnarpsbäcken, Kisaån, den norra sjön Krön och Älsterebäcken längst i söder. Dålig status: Storån mellan Kisasjön och Åsunden, sjöarna Nimmern och Ärlången samt Tinnerbäcken. Tinnerbäcken, som börjar i jordbruksmiljön söder om Linköping och flyter ca 6,5 km genom främst stadsmiljö till sitt inlopp i Stångån, har en mycket hög påverkan från rensning och dämning och är till mycket stor del uträtad. En mycket hög andel av stranden är onaturlig och påverkad. Vissa åtgärder för att förbättra förutsättningarna i bäcken har gjorts, bl.a. har en meanderslinga återskapats och en fisktrappa byggts. En sjö har också restaurerats för att vattenflödet ska bli mer naturligt. Ser man till de olika kvalitetsfaktorerna blir bilden en annan, och i denna utredning är den hydromorfologiska faktorn kontinuitet (vattengenomströmningen) av intresse då den påverkats av olika typer av verksamheter genom tiderna - påverkan av t.ex. dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. I tillgänglig GIS-data är vattendragen i Östergötlands län statusklassade och i Kalmar län enbart klassade utifrån kontinuitetspåverkan eller ej. Östergötlands län Otillräcklig status har Tinnerbäcken, en bäck från Tran till Åländern, Bringesån, Kisaån, Lillån söder om Kisa och del av Stångån i dess övre lopp. Dålig status: delar av Stångåns nedre lopp från Järnlunden och väster om Horn, Drillaån och Kvarntorpsån. För övriga klassningar se kartbilaga 4.
10 (46) I Kalmar län bedöms Stångåns övre lopp till Storebro, Lillån, Herrestorpeån, Älsterebäcken, Högerumsån, Vervelån och norra Krön ha kontinuitetsproblem. För att bl.a. avvattna jordbruksmark och underlätta för timmerflottning har många vattendragssträckor rensats och/eller rätats och kanaliserats, d.v.s. utsatts för morfologisk påverkan. I Kalmar län har några vattendrag klassificerats utifrån hur mycket de påverkats av rensningar och rätningar i olika delar av sträckningarna, redovisat i kartbilaga 5. För Östergötlands län och tre vattendrag i Kalmar län redovisas i kartan GIS-data från Vattenmyndigheten och som endast visar huruvida vattnet förändrats morfologiskt eller inte. Vi vet att det utefter vattendragen söder om Åsunden fanns en allmän flottled åren 1875-80, men också att flottning fortsatt i en del andra vattendrag, bl.a. längs Vervelån (Ahlbäck & Albertsson 2006), se kapitel 2.3.7. Det kan delvis förklara de många morfologiskt förändrade vattnen i områdets mitt. Kartbilaga 6 visar på problemet med övergödning. Vattnen med dessa problem följer i stort sett Stångåns huvudfåra söder och norr om Åsunden, och överensstämmer väl med jordbruksbygderna. 1.4.2 Inventeringar, planer och program med åtgärdsförslag I ett av Vattenmyndigheten framtaget åtgärdsförslag till bl.a. Motala ströms huvudavrinningsområde (Vattenmyndigheten 2009) redovisas olika typer av påverkan samt genomförda, beslutade och planerade åtgärder. Där omnämns att biotopvård gjordes i Tinnerbäcken år 2008. Materialet finns tillgängligt på http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/sodraostersjon/publikationer /forslag-ap-omrade-motalastrom.pdf. År 1993 inventerades/undersöktes ett antal vattendrag i Östergötland med inriktning på förekomst av öring (Tengelin 1994), med för vissa vatten förslag på förbättrande åtgärder. De vattendrag som berör aktuellt avrinningsområde är följande: - Kisaån mellan Nedre Fölingen och Kisasjön - Lillån mellan Glimmingen och Kisa - Bäck mellan Välen och Övre Fölingen - Bringesån - Storån mellan Åsunden och Kisasjön - Lillån vid Horn - Jonsboån/Drillån - Bäck öster om Hycklinge - Stångån En översiktsplan har tagits fram för Linköpings stad där problem och möjliga åtgärder redovisas för Stångån/Kinda kanal och Tinnerbäcken i Linköping, vilka har problem av olika slag p.g.a. det höga exploateringstrycket (Linköpings kommun 2010). De påverkansfaktorer som påverkar vattendragen är - Övergödning - från omgivande marker, avloppsreningsverk m.m. - Metaller och miljögifter - från industrier, kraftvärmeverk och stadsbebyggelse, inte minst via dagvattennätet (avrinning från vägar, parkeringsplatser och andra hårdgjorda ytor). - Fysisk påverkan - från vattenreglering, dammar, kajer m.m. -
11 (46) För att komma tillrätta med problemen framförs tre tänkbara åtgärder: - Punktutsläpp från olika verksamheter i området. - Dagvatten från staden (minska föroreningar från trafik, uppsamling av dagvatten m.m.) - Fysisk påverkan i vattendragen. Återskapa så naturlig vattenföring som möjligt, värna om naturliga stränder med beskuggande vegetation där det är möjligt, skapa fria vandringsvägar för fisk genom omlöp förbi kraftverken. Länsstyrelsen Kalmar län utgav en fiskevårdsplan 2007 med åtgärdsförslag för att främst öka vandringsmöjligheter för öring men också som kunskapsunderlag för framtida åtgärder. Inom Stångåns avrinningsområde föreslogs åtgärder på tolv platser från Åstad (i närheten av Rumskulla) och vidare uppströms samt biflödet Lillån. Samtliga åtgärder handlar om att tillskapa fria vandringsvägar för fisk. I Länsstyrelsen Kalmars regionala plan för biologisk återställning i kalkade vatten från 2007 finns ett s.k. åtgärdsområde, Hjorten, i avrinningsområdets sydvästra del. Föreslagna åtgärder berör framför allt Lillån (som är biotopkarterad), med målet att skapa fri fiskväg för samtliga fiskarter i hela Lillån inom Kalmar län. Planen är att åtgärda vandringshinder på ett tiotal platser samt att restaurera rensade m.m. sträckor. Omnämnda platser är Kulla kvarn, damm vid Nedre Kulla, Stensfors, Viggesbo, Kvarnarp, Sjösbo, Bläckekärr, Fågelånga och Bockmåla. Åtgärderna är inte högprioriterade och kommer troligen inte att genomföras under planperioden 2007-2010. (Länsstyrelsen Kalmar län 2007). I ett naturvårdsprogram för Vimmerby kommun (Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007, del 2b) redogörs för kommunens långsiktiga policydokument när det gäller bevarande av de naturvärden som är kända i kommunen. Det utgör en del av beslutsunderlaget vid avvägning mellan naturvårdsintressen och andra intressen som rör mark- och vattenanvändning, med riktlinjer för vidare naturvårdsarbete. Kulturmiljöer finns med i naturvårdsprogrammet i de fall där det samtidigt är en värdefull naturmiljö. I objektsdelen rörande Stångåns avrinningsområde redovisas 81 objekt, vilka också klassats för sin naturvärden Vid en hastig genomgång av materialet i objektdelen för Stångåns avrinningsområde konstaterades uppgifter om kulturmiljöer eller annat av intresse med vattenanknytning för följande vatten: Möckeln Stångån Grytgölsbäckens dalgång Lillån Rumskulla hagmarker Mossjön Hansehultesjön Eldstorp, hagmark och våtmark Älsterbäck Kvarnbäcken Nossen Norängsån/Högerumsån Södra Krön Nylingeån Norra Krön, våtmarker Kållemålasjön Vervelån Malmingen Juttern
12 (46) 1.5 Biotopkarteringar och naturvärdesklassade vatten Kartbilaga 7. Biotopkarterade och naturvärdesklassade vattendrag Mellan åren 2005 och 2010 pågick i Östergötland ett projekt Biologisk inventering av sötvattenmiljöer (BIS), i samarbete med länsstyrelsen och länets 13 kommuner. Syftet var att öka kunskapen om länets sötvattenmiljöer och att resultatet ska spela en viktig roll i fortsatt vattenarbete. Materialet har presenterats i en rapport (Edlund 2011) och finns tillgängligt digitalt. Vattendragen valdes ut efter olika kriterier, t.ex. med mer än 10 km 2 tillrinning och med kända limniska naturvärden. Alla vattendrag dokumenterades noggrant och mynnade i en naturvärdesbedömning baserad på relationen till andra vattendrag av samma typ och inom samma region. Naturvärdet angavs i en fyrgradig skala: Klass 1 Nationellt värde för naturvården Klass 2 Regionalt värde för naturvården Klass 3 Kommunalt värde för naturvården Klass 4 Lokalt värde för naturvården Inom aktuellt avrinningsområde bedömdes 20 vattendrag och delar av längre vattendrag till klass 1 och 2. Klass 1: - Stångån - Bäcken från Skolen Klass 2: - Lillån från Jössagölen - Övre Stångån - Stångån från Flugen - Horvabäcken - Bäcken från Långsjön - Lillån från Kobbosjön - Tidersrumsbäcken - Skjulån - Lillörnsbäcken - Storån från Kisasjön - Tidersrumsbäcken - Bäcken vid Småängarna - Lillån - Bäcken från Ringsjön - Sörtorpsbäcken - Friggestorpsbäcken - Bäcken från Storgryt - Lillån från Flatsjön För övriga klasser hänvisas till kartbilaga 7 och rapport (Edlund 2011). Åren 2005-2006 biotopkarterades några vattendrag inom Östergötlands kalkningsverksamhet, som ett kunskapsunderlag för biologisk återställning. För varje objekt angav behov och möjligheter till återställning. Ett av vattendragen ligger inom avrinningsområdet: Bäcken vid Hycklinge med biflöde till Mellsta göl. År 2006 biotopkarterades åtta vattendrag som helt eller delvis ingår i Natura 2000-områden i Östergötland, som underlag för olika åtgärder, skötselplaner m.m. Här redogjordes också för vilka åtgärder som behövs för att bibehålla eller förbättra deras värden. Ett av vattendragen ligger inom avrinningsområdet: Pinnarpsbäcken. Den västra halvan av Stångåns avrinningsområde inom Kalmar län biotopkarterades år 2000, från Storebro och uppströms. Biotopkarteringen följer vedertagen metodik. Drygt 40 vandringshinder karterades. Resultaten presenteras i rapport (Länsstyrelsen i Kalmar län 2001).
13 (46) År 2006 gjordes en naturvärdesbedömning av 16 sjöar och 3 vattendrag i Vimmerby kommun, med hjälp av bedömningsverktyget System Aqua (Holm 2006). De flesta av sjöarna har rensats vid utloppen och sänkts något. De vatten som redovisar viss information av intresse för detta arbete är Sjösbosjön, Lillån, Nossen och Nylingeån. Materialet finns på http://www.vimmerby.se/pagefiles/2857/slutrapport.pdf. Kartbilagan redovisar, förutom de naturvärdesklassade vattnen, samtliga biotopinventerade vattendrag, även sådana utförda utanför BIS-projektet. Kommentar: För redovisning av vandringshinder, strukturelement, broar etc. från biotopkarteringarna, se kapitel 2.3.4, 2.3.5 och 2.3.7 samt kartbilagor 11, 12 och 13. 2 KUNSKAPSLÄGET KULTURMILJÖ M.M. 2.1 Kunskapsunderlagen länsspecifika Tabellen nedan visar de kunskapsunderlag som berör Stångåns avrinningsområde och som använts i översikten. De icke länsspecifika underlagen, t.ex. FMIS och Riksintressen, redovisas inte i tabellen. Typ av underlag Östergötland Kalmar Kommentar Regionalt kulturmiljöprogram 1983 GIS-data + Ref: Natur- och kulturmiljöer i --- Kommunalt kulturmiljöprogram eller motsvarande Östergötland --- GIS-data + Kulturmiljöer i Vimmerby 1994, Eriksson m.fl. 1986 Biotopkartering 2000-tal GIS-data + Rapporter: Edlund 2011, Gustafsson 2005-06, 2006 Bäckinventering i odlingslandskap 1994 Textdokument på länsstyrelsen Östergötland 2001 GIS-data + Länsstyrelsen i Kalmar 2001 Fiskevårdsplan --- 2007 Kjellberg m.fl. MIFO-material GIS-data GIS-data (förorenade områden) Broinventering med kultur-historisk värdering av broarna 1978-79 Ref: Moderatho 1981-82 Ref: Persson 1984 Damminventering 1984 GISdata + skannade dokument på Länsstyrelsen, -- 1981 GIS-data + dokumentation i pärmar på Läns- GIS-datan överförd till SMHI:s
14 (46) Östergötland styrelsen i Kalmar Dammregister Typ av underlag Östergötland Kalmar Kommentar Industriarvsdatabas och rapport Industriarv --- 2001 GIS-data + Lamke 2009 Vimmerby kn Ängsladeinventering --- 1994 GIS-data + dokumentation i pärmar på Länsstyrelsen i Kalmar 2.2 Internationella och nationella intressen 2.2.1 Kulturvattendraget Stångån med Kinda kanal Stångån med Kinda kanal är ett av de vattendrag som föreslogs som Kulturvattendrag i samband med Vattendragsutredningen 1996. Som grund för urvalet var Areella näringar, undergrupp Spannmålsodling och husdjursuppfödning med följande beskrivning: Bondeoch herrgårdslandskap. Ålderdomligt landskap med ett stort antal slott och herrgårdar. I den södra delen av åns vattenområde finns även ett ålderdomligt landskap präglat av bondebebyggelse. Detta landskap torde utgöra bilden av det gamla svenska odlingslandskapet, för de flesta svenskar med utgångspunkt i Astrid Lindgrens böcker. (SOU 1996:155) 2.2.2 Nationellt särskilt värdefulla vatten kulturmiljövård och friluftsliv Kartbilaga 8. Nationella intressen Kulturmiljöer och Friluftsliv, i urval Nio vatten anses särskilt värdefulla ur ett kulturmiljövårdsperspektiv. Av dem är åtta (Kinda kanal, Sturefors slott, Bjärka-Säby, Brokind, Tjärstad, Föllingsö-Tommestorp, Gumhem och Homsberg-Ekeby) även avsatta som riksintresseområden, redovisade i kapitel 2.2.5. I områdets södra del tillkommer ett stort område (H:ny:330) som binder samman flera intressanta områden utmed Stångån, bl.a. riksintressen, från Ösjöfors med sitt handpappersbruk och sjön Hjorten, via Vimmerby till länsgränsen och Djursdala riksintresseområde. Här ingår Pelarne kyrkby, fornborgar vid vattendrag och medeltida lämningar/borgar på öar och uddar (Garpön, Sveriges udde, Ivars udde, Krönsborg). Vattenkraftens betydelse speglas i Storebro bruk, Korka kvarnar, Stenfors kvarn, Kulla kvarn, Rumskulla kvarn och Djursdala kvarn. I området ingår även Vimmerby stad, gravfälten vid Stångån, Södra Vi brunnspark och herrgårdslandskapet vid sjön Ören (Ålhults säteri). På några platser finns ännu hävdade mader och bevarade ängslador (Källa: Arbetsanteckningar Länsstyrelsen Kalmar län Dnr 436-11748-04). Kommentar: Länsstyrelserna bör överväga förslag att slå ihop alla delområden till ett enda sammanhängande nationellt särskilt värdefullt vattendragsområde
15 (46) 2.2.3 Nationellt särskilt värdefulla vatten naturvård och fisk Kartbilaga 9. Nationella intressen Naturvård och Fisk, i urval Som särskilt värdefulla vatten sett till naturvärden finns följande, från norr till söder: Stångån nedre med hotade arter, lekplatser för asp, naturfåra mellan Hovetorp och Bjärka-Säby, delvis rikt fågelliv och sträckning genom det riksintressanta eklandskapet. Rödingehultsjön med ett av endast ca 20 kvarvarande naturliga rödingbestånd söder om Dalälven. Dessutom flodkräfta. Mycket god vattenkvalitet. Kisaån med lekplatser för öring, hotade arter (tjockskalig målarmussla), nyckelbiotoper. Stångån i Kalmar län uppströms Findeln. Där finns stationär öring, bottenfauna med höga naturvärden och utter. Omfattande mader längs med ån. Geologi, meandring. De särskilt värdefulla vattnen för fiske är från norr: Ärlången med (åtminstone för ca tio år sedan) det tätaste aspbeståndet i Östergötland. Rödingehultsjön, med sydsvens rödingsstam och flodkräfta. Kisaån vid Föllingsö med tjockskalig målarmussla och ursprunglig öringstam 2.2.4 Nationellet värdefulla vatten naturvård och fisk Kartbilaga 9. Nationella intressen Naturvård och Fisk, i urval Följande vatten räknas som nationellt värdefulla för naturvården, från norr: Stångåns vattensystem Storån (Köleforsån) Pinnarpsbäcken. Biotopkarterad 2006 (Gustafsson 2006). Stångåns källflöden Lillån-Ydre Lillån (Stångån). En sjö, Åsunden, bedöms som nationellt värdefull vad gäller fisk. Där finns storvuxen öringstam och nissöga. 2.2.5 Norra Kvills nationalpark Kartbilaga 9. Nationella intressen Naturvård och Fisk, i urval Norra Kvill avsattes som nationalpark 1928. Området utgörs av urskogsartad barrblandskog på starkt kuperad och blockig moränmark i utkanten av det småländska höglandet. Där finns bl.a. tallar som är över 350 år gamla. 1994 utökades parken till sin nuvarande omfattning och 1995 utsågs Norra Kvill till ett Natura 2000-område enligt habitatdirektivet. 2.2.6 Riksintressen för kulturmiljövården Kartbilaga 8. Nationella intressen Kulturmiljövård och Friluftsliv, i urval Det finns 20 riksintressanta kulturmiljöer inom området, samtliga närmare än 100 m från närmsta vattenspegel, utvalda av Riksantikvarieämbetet, från norr till söder:
16 (46) Kinda kanal [E28] Motivering: Kommunikationsmiljö med intressant och oförändrad kanal från 1800-talet utmed Stångåns sjösystem. Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Linköpings kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Sluss och brovaktarboställen uppförda efter typritningar. Slusstrappor vid Tannefors och Hovetorp. Linköping [E32] Motivering: Stifts- och residensstad, med dominerande medeltida domkyrka, som i bebyggelse- och planmönster speglar många utvecklingsskeden från medeltiden fram till och med 1900-talet, samt en strävan att genom successiva regleringar åstadkomma en regelbunden rutnätsplan. Slaka - Lambohov [E31] Motivering: Herrgårdsmiljö och sockencentrum på dominerande parti av Slakaåsen, dessutom fornlämningsmiljö. Uttryck för riksintresset: Lambohovs 1700-talsherrgård, byggd efter ritningar av Jean Eric Rehn, med värdefullt och enhetligt utformat byggnadsbestånd och engelsk park. Slaka 1700-tals kyrka med medeltida torn. Kyrkby med prästgård från 1856 och tre generationer av skolhus. Gammal häradstingsplats och en stor domarring samt järnåldersgravfält. Tinnerö odlingslandskap [E100] Motivering: Ett av landets främsta exempel på ett fossilt odlingslandskap från järnåldern. Uttryck för riksintresset: Synnerligen väl bevarade lämningar från äldre järnålderns odlingslandskap. Vidsträckta hagmarker med omfattande stensträngssystem, fossila åkrar, husterrasser, gravfält, ensamstående stensättningar och ett stort antal boplatser från denna tid. Området är relativt opåverkat av aktiviteter från senare tid då det mest tjänat som betesmark och under 1900-talet som militärt övningsområde. Vårdsberg - Landeryd [E39] Motivering: Centralbygd med förhistorisk bosättningsoch brukningskontinuitet med en av landskapets tätare fornlämningsmiljöer från järnåldern. Uttryck för riksintresset: Ett stort antal gravfält, varav flera från äldre järnåldern och kombinerade med 7,5 km stensträngar. Gårdsgravfält i anslutning till byarna. Vårdsbergs sockencentrum med medeltida rundkyrka och Vårdsbergs säteri. Landeryds sockencentrum med medeltida kyrka och prästgård från 1700-talet, Slattefors säteri med välbevarad 1800-talsbebyggelse. Bybebyggelse med dominerande lägen i odlingslandskapet. Kommentar: Vid Vårdsberg och Landeryd mötte vattenfarlederna utmed Vårdsbergsån och Stångån viktiga landvägar. Enligt traditionen ska också den medeltida eriksgatan ha kommit förbi Vårdsberg. Söder om Slattefors herrgård finns ett av nedre Stångåns två fall där förr låg kvarnar. I dag domineras forsen av den kraftstation som togs i bruk år 1962. Väster om fallet går Kinda kanal. (Fördjupad Riksintressebeskrivning2002) Sörby [E30] Motivering: Bymiljö med bevarad bebyggelse och äldre tomtindelning. Uttryck för riksintresset: Bymiljö med tomtindelning motsvarande den i en uppmätning från 1691. I byn finns bostadshus av tvillingstugemodell i två våningar från 1700-talets senare del samt ekonomibyggnader från 1800- och 1900-tal. I området ingår även: Ett flertal järnåldersgravfält. Sturefors slott [E29] Motivering: Slottslandskap med arkitekturhistoriskt värdefull huvudbyggnad från tidigt 1700-tal. Dessutom fornlämningsmiljö och kvarnmiljö. Uttryck för riksintresset: Välbeverat slott med omgivande parker, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och det för herrgårdsmiljöerna söder om Linköping särpräglade eklandskapet. Tegneby avhysta bytomt med gravfält från yngre järnåldern. Vattenkvarn. I området ingår även en sluss tillhörande Kinda kanal.
17 (46) Kommentar: Här har funnits ett flertal industrier (se kapitel 2.3.5), ett par broar (se kapitel 2.3.4) och en av Kinda kanals slussar. Bjärka - Säby [E27] Motivering: Storslagen herrgårdsmiljö som speglar ett storgods utveckling och påverkan på det omgivande landskapet alltsedan medeltiden. Dessutom borgmiljö. Uttryck för riksintresset: Slottsanläggning från stormaktstiden (1630-tal) samt "det nya slottet" från 1700-talets slut. Stora ekonomibyggnader och annan bevarad bebyggelse, bl.a. arbetarbostäder, torp och skola från lantbruksskolans epok under 1800-talet. Lämningar efter en medeltida borg uppförd av stormannen Bo Jonsson Grip. Omfattande ekhagsområden. I området ingår även Bjärka - Säby järnvägsstation utmed Stångåbanan. Kommentar: Ortnamnet Säby betyder gården vid sjön. På det s.k. Bjärkaholm i Stångån, ca 1 km från gården, uppfördes under medeltid en befäst gård, benämnd Bosholme efter ägaren Bo Jonsson Grip. Ett flertal ålkistor med lanor var utsatta i strömmarna vid Bosholme. År 1920 uppfördes ett badhus vid stranden, senare flyttat närmare gården. Här låg Östergötlands läns lantbruksskola.1882-1955. Här har funnits en kvarn, manufaktursmedja, trämassefabrik, ett puder- och stärkelseverk, ett glasbruk, tegelbruk, sågverk och en kraftstation. (Fördjupad riksintressebeskrivning 2002). Se även kapitel 2.3.5. Brokind [E88] Motivering: Herrgårdsmiljö av medeltida ursprung med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Dessutom fornlämningsmiljö. Uttryck för riksintresset: Huvudbyggnad från 1700-talet med mycket välbevarad ekonomibebyggelse av sten och tegel, bl.a. en kringbyggd fägård från 1700- och 1800-tal samt kvarn och stenvalvsbro. Fyra gravfält från järnålder, de yngre i anslutning till avhysta byar. I området ingår även: Del av Kinda kanal med Brokinds sluss. Kommentar: Ortnamnet Broo (Broo i Kind) antyder en tidig passage eller bro över det smala sundet mellan Järnlunden och Lilla Rengen. Den gamla kalmarvägen passerade rakt över holmen och godsets tre broar. Här förlades redan vid 1800-talets början en sluss för att förena sjöarna och som så småningom införlivades med Kinda kanalsystem. Här har funnits två kvarnar, såg, smedja, tegelbruk, vadmalsstamp, mejeri och kraftverk. En välbevarad kvarn från 1814 och ett badhus finns. (Fördjupad riksintressebeskrivning 2002). Se även kapitel 2.3.5. Tjärstad [E97] Motivering: Odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet kring Tjärstad sockencentrum och Skedevi herrgård. Dessutom fornlämningsmiljö och herrgårdsmiljö. Uttryck för riksintresset: Skedevi kyrka från 1770-talet, prästgård, Tjärstadgården, sockenstuga. Herrgård med 1700-talsbebyggelse. Rik fornlämningsförekomst. Västra Eneby [E25] Motivering: Sockencentrum med förhistorisk bosättnings- och brukningskontinuitet. Dessutom fornlämningsmiljö. Uttryck för riksintresset: Gustaviansk kyrka från 1780-talet. Bybebyggelse, prästgård från 1700-talet samt skolhus och kyrkstallar. Bebyggelsekontinuiteten är belyst av flera gravfält och en av landskapets största fornborgar, Hovberget, i strategiskt läge. Föllingsö - Tommestorp [E24] Motivering: Kuperat odlingslandskap med välbevarade herrgårdsmiljöer av 1700-talskaraktär. Uttryck för riksintresset: Föllingsö herrgård med byggnadsbestånd från 1600-1700-tal och med huvudbyggnad i sen barockstil samt Tommestorp herrgård med byggnadsbestånd från 1700-1800-tal. Kring herrgårdarna öppet odlingslandskap med ek- och hagmarker.
18 (46) Gumhem [E26] Motivering: Fornlämningsmiljö med dominerande strandläge vid sjön Åsunden. Uttryck för riksintresset: Gravfält i huvudsak från yngre järnåldern med en varierad sammansättning i form av en märklig skeppsättning, en domarring, högar samt runda, rektangulära och skeppsformiga stensättningar. I området ingår även Gumhems by och två utflyttade gårdar. Hornsberg - Ekeby [E98] Motivering: Hornsbergs herrgårdsmiljö med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Dessutom fornlämningsmiljö och boställsmiljö. Uttryck för riksintresset: Tidstypisk herrgårdsanläggning från 1860-talet. Två höggravfält, varav ett med grunderna av den övergivna Ekeby by. Ekeby f.d. komministerboställe med äldre och yngre huvudbyggnad, den senare från 1800-talets mitt. Horns äldre kyrkplats. Tidersrum [E23] Motivering: Kyrkby med unik medeltida träkyrka. Uttryck för riksintresset: Tidersrums kyrka från 1260-talet är uppförd av liggande timmer och klädd med mönsterlagt spån. Spånklädd klockstapel från 1700-tal. F.d. skolhus från 1868 och 1947. Gårdsmiljöer med bevarat byggnadsbestånd från 1800-1900-tal Ennesbo [E87] Motivering: Bymiljö bestående av oskiftad klungby med välbevarade byggnader och omgivande odlingslandskap. Uttryck för riksintresset: Mangårdsbyggnaderna från slutet av 1700-talet är belägna på en till stor del uppodlad moränbunden höjd. Stora odlingsrösen och trägärdesgårdar. Djursdala [H82] Motivering: Odlingslandskap med lång kontinuitet. Dessutom fornlämningsmiljö och borgmiljö. Uttryck för riksintresset: Gravfält med typsammansättning och läge i landskapet som illustrerar järnålderns bebyggelseutveckling. Välbevarade betesmarker. Odlingsrösen, röjda ytor och bebyggelselämningar med såväl ålderdomliga som sentida inslag. Rester efter två högmedeltida borganläggningar, Ivarsudde och Krönsborg. Djursdala kyrkby med klockstapel, träkyrka från 1600-talets slut med rik dekor från 1600-talet. Ösjöfors [H81] Motivering: Bruksmiljö av stort brukshistoriskt och teknikhistoriskt/ pedagogiskt värde. Uttryck för riksintresset: Handpappersbruket var i drift 1777-1926 och byggnader och utrustning finns kvar i intakt skick med mangårdsbyggnad med tillhörande ekonomibyggnader. Loftbod och magasin, bruksbyggnad och mjölnarstuga. Det enda på ursprunglig plats bevarade i Skandinavien. Kommentar: Själva pappersbruksbyggnaden brann tyvärr ned för några år sedan. Byggnadsminne Korka kvarnar [H83] Motivering: Kvarnmiljö med lång kontinuitet. Uttryck för riksintresset: Kvarnläge från 1400-talet vid Hägerumsån. Tre kvarnar nedanför varandra samt smedja, såg, snickeriverkstad, bostadshus och stenvalvbro vid fallsträckning i Hägerumsån. Pelarne kyrkby [H80] Motivering: Kyrkby med en av landets äldsta bevarade träkyrkor. Dessutom fornlämningsmiljö. Uttryck för riksintresset: Träkyrka från 1300-talets mitt. Skola, prästgård, sockenstuga och tiondebod. Husgrunder och terrasser från järnåldern. Kommentar: I områdesbeskrivningens står även om udden i Mossjön, Sveriges udde, där det finns ett område med husgrund, terrasseringar och stenvall. Lämningarna kan möjligen utgöra resterna efter ett fast hus.
19 (46) 2.2.7 Riksintressen för naturvården och naturreservat Kartbilaga 9. Nationella intressen Naturvård och Fisk, i urval Inom avrinningsområdet finns många riksintressanta områden sett till naturvärden av olika slag. I nedanstående tabell redovisas Riksintresseområden, Natura2000-områden och naturreservat med vattenanknytning, inom 50 m från vatten. I de områden där vattenanknuten företeelse av kulturhistoriskt intresse beskrivs har detta infogats. Namn Riksintresse Natura 2000 Naturreservat Bjärka-Säby löväng Boda Borgarmon Brokinds naturreservat består av fyra områden bl.a. Ängsdjurgården, utanför Brokinds samhälle, med tät, delvis sumpig, ädellövskog, som en gång varit öppen mark. Den har använts både till jaktpark, bete och slåtter. Bråtberget Bäckängsmon Djursdalaområdet. Öppet odlingslandskap. Ligger inom Riksintresse, kultur, Djursdala H82. Eklandskapet Linköping-Åtvidaberg. Slotts- och herrgårdslandskap präglat av ekhagar, ekskogar och odlingar Fagerhult Födekulla Föllingsö. Kring säteriet Föllingsö finns ett ålderdomligt landskap med hagmarker, slåtteräng, åkrar och trägärdesgårdar. Den gula herrgårdsbyggnaden vid stranden av sjön Nedre Fölingen och det omgivande odlingslandskapet bildar en ovanlig bevarad helhet. Invid den södra stranden är grund efter en smedja (Kisa 93:1) och grund till en lin/rökbastu (Kisa 93.2). Galmsås. Ängs- och betesmarker Gamla Måla. Slåtteräng. Dess sydvästra del består av gammal åkermark där diken delar upp den i smala åkertegar. Gnöst Grönsved. Området omfattar två små betesmarker söder om byn, sluttande översilningsmarker som tidigare troligen varit ängsmark. I den västra betesmarken finns många gamla hamlade askar, i den östra bl.a. tre grova gamla hamlade lindar Hackelboön i sjön Järnlunden. Bestod tidigare av åtta mindre öar. Då Kinda kanal byggdes under 1800-talet sänktes Järnlundens vattennivå ca 1,5 meter och öarna smälte samman.
20 (46) Namn Hallstad ängar, ett rent lindänge. Det är unikt, inte i någon annan äng på svenska fastlandet växer en så stor mängd hamlade, beskurna lindar, över 200 träd. Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Hamra ekhagar Hanekulla Herbergshult Hulebo Härsjö. Ängs- och betesmarker med lång historia av betes- och slåtterhävd Hökhult. Det lär ha bott en gammal gumma i en liten koja utmed bergets lodyta vid Bogölen, där hon satt och vävde. Det syns inga spår av detta idag. Det berättas också att en man är begravd under ett stort block på Vallgatan som går från dagens parkeringsplats och upp till Bogöl. Vägen har fått sitt namn från att man förr i tiden ledde ut djuren på bete i skogen längs den. Ej vattenanknutet men av intresse. Idhult odlingslandskap. Jonsbo betetsmarker Klefsbergen Klevberget Korphålorna Kottebo Krogsfall Kättilstad med grunder efter torpbebyggelse. Lönningehult Mosebromossarna. Genom myren rinner från söder Kvarnbäcken som ansluter till Stångån vid Långgölen. Utmed hela sträckan finns en mad som hyser ett rikt fågelliv. Rester efter en ängslada mitt på området vittnar om att maden en gång i tiden har nyttjats för slåtter. Mörkviken Njölhult Norra Kvill. Nationalpark, se kapitel 2.2.5. Norra Kvill samt Ydrefors-Rumskulla-området - Utmed Stångån finns representativa våtmarkskomplex med mader. Vid Rumskulla finns ett representativt odlingslandskap. Norra Kvill är nationalpark, se kap 2.2.5. Orsåsa Pinnarpsbäcken/Stenån. Den del av bäcken som är utpekad som Natura 2000-område sträcker sig mellan en damm 700 m norr om Välen och ned till Övre Fölingen. Ryda Räckeskog, Rödingehultsjön. Sjö med naturligt rödingbestånd
21 (46) Namn Sandstorpskärret. Ett par hundra meter söder om kärret har Stångån sitt källflöde, ur en bergsspricka. På något ställe rinner Stångån som en bäck, med ett par meters fallhöjd över fastmarken från östra till västra delen av myren. Här kan man se rester av en gammal skvaltkvarn. Silveråns dalgång. Silverån, till större delen utanför avrinningsområdet, har genom tiderna nyttjats för fiske, timmerflottning och att driva kvarnar. På flera platser kring ån har slåtter bedrivits. Vandringshinder i åns övre del har åtgärdats, troligen utanför området. Sjökroken Skirsjöskogen Sommen. Näringsfattig stor sjö som berör området ytterst lite. Stafsäters naturreservat. Sex områden, delar av det riksintressanta Eklandskapet Linköping - Åtvidaberg Stockmossen Sturefors, längs sjön Ärlångens nordvästra strand nära slottet. Förr utnyttjandes forsarna till kvarndrift, nu finns här ett kraftverk och en av Kinda kanals slussar. Stångån och Krönsjöarna Svalsjö Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Säby Västerskog Sätravallen består i områdets centrala delar av en bäck omgiven av äldre lövskog och ett igenväxt torpjordbruk med smååkrar och hagmark. Här finns resterna av en såg och en torpruin, som i bygden kallas "Slottet". Här finns en husgrund och i närheten röjda ytor och fruktträd. Tattaremossens domänreservat. I områdets norra gräns finns på mossen rester efter en gärdesgård. Säkert har slåtter bedrivits. Mossen har aldrig dikats. Tempelkullen intill Schedevid kanal vid Schedevid säteri. Med en hög på krönet (RAÄ-nr 45, Tjärstad sn) av kullen. Tempelkullen har dock fått sitt namn efter att det ca 1870-1940 stått ett så kallat ekotempel här. Dessa var populära inslag i parker av engelsk stil. Ropade man i templet fick man ett mäktigt eko till svar. Tinnerö eklandskap. År 1686 omnämns Tinnerö ängar som äng under Linköpings kungsgård. Från 1703 kom Tinnerö att tillhöra Sturefors gods. Senare militärt övningsområde. Stora stensträngssystem, på ett par ställen fägator som leder ut mot de lägre och mer sanka partierna. Törnevik Ullstämmaskogen Valö
22 (46) Namn Vessers udde. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen. På landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal. Sjön sänktes med 1,7 m och ön Norsholmen är troligen ett resultat av sänkningen. Tillträdesförbud sedan 1923. Området har inte rörts sedan dess och används för att studera naturens förändringar från halvöppen löväng till sluten lövlund. Vidingsjöskogen. Under 17- och 1800-talen var större delar betesmark och det fanns flera slåtterängar inom reservatets gränser. Natura 2000 Riksintresse Naturreservat Viggeby Viggesbo (Väggeberg) Våtmarker vid sjön Krön. Våtmarkskomplex med värdefulla sjömader, strandängar och vegetationsrikt vatten. Väster om madmarkerna ligger en stor dikad mosse i ett flackt, uppodlat jordbrukslandskap. Ligger inom Riksintresse, kultur, Djursdala H82. Västerby lövskogar Västra Roxen med Svartåmynningen Ycke. Ursprungligen sparades området för att vara ett område att plocka skeppsmaster ur. Ej vattenanknutet men av intresse Ydrefors-Norra Vi Yxefall Älgbosätter slåtteräng och betesmark 2.2.8 Riksintresse för friluftsliv Kinda kanal Kartbilaga 8. Nationella intressen Kultur och Friluftsliv, i urval Kinda kanal som invigdes 1871 byggdes främst för att främja transporter av produkter mellan slättland och skogsbygd, men den underlättade också för många att resa och se sig omkring i landskapet. Godstrafiken fick i början av 1900-talet konkurrens av järnvägen och kanalbolaget förlorade därigenom den viktiga inkomstkällan. Numera, och sen mitten av 1900- talet, är båtresor på Kinda kanal sommartid populära turist- och nöjesresor.
23 (46) 2.2.9 Byggnadsminnen Kartbilaga 8. Nationella intressen Kultur och Friluftsliv, i urval I området finns fem byggnadsminnen (miljöer) med vattenanknytning, minst en byggnad inom en buffertzon på 50 meter från vatten. Fyra av dessa är lägessatta på kartbilaga 8, men inte det senast tillkomna byggnadsminnet, Kölefors vaddfabrik, som ligger utmed Köleforsån mellan Kisasjön och Åsunden. Sturefors, beläget på en udde i sjön Erlången, är ett av landets bäst bevarade 1700- talsslott med unika interiörer och berömd engelsk park. Stavsätters / Stafsäters herrgård uppfördes vid slutet av 1600-talet med huvudbyggnad och flyglar av timmer och har bevarat fast inredning från 1700-talet. Byggnadsminnet omfattar även ett antal välbevarade ekonomibyggnader, bl.a. ett sjömagasin och ett brygghus. Brokind ingick i Bo Jonsson Grips omfattande östgötadomäner. Sedan ett medeltida stenhus brunnit 1726 lät fältmarskalken Axel Sparre 1727 uppföra den nuvarande huvudbyggnaden, ett tre våningars stenhus som renoverades på 1830-talet. Till byggnadsminnet hör två flyglar, ett antal ekonomibyggnader - bl.a. en vattenkvarn och ett badhus - samt ett parkområde med lusthus och ett originellt "trädgårdsparaply". I anslutning till gården ligger Kinda kanal med en av dess äldsta slussar. Ösjöfors handpappersbruk. På platsen finns en mangårdsbyggnad från1790-talet, ett magasin, en ladugård, en mjölnarstuga, en f.d. smedja och ett svin- och hönshus, samtliga timmerhus grupperade runt ett gårdstun invid ett vattenfall i Stångån. Platsen är omgärdad bl.a. av madmarker. Det lilla bruket var ett av de sista svenska handpappersbruken, i drift till år 1926. Till för några år sedan var det ett välfungerande arbetslivsmuseum i Tekniska Museets regi. Efter en anlagd brand, då själva den unika pappersbruksbyggnaden från tiden mellan 1777 och 1800-talets början brann ned, har fastigheten sålts. I december 2011 tillkom ytterligare ett byggnadsminne inom avrinningsområdets östgötadel: Kölefors vaddfabrik i Kinda kommun, anlagd 1873. Fabriken utvecklades från ullspinneri, färgeri och kemtvätt till vaddfabrik och var i bruk fram till 1958. Drivkraften kom från Storån och utvecklades från vattenhjul till turbindrift. Kölefors vaddfabrik är ett gott exempel på en tidig småskalig vattendriven landsbygdsindustri. Vattenkraften, dammen, byggnaderna och maskinerna berättar om tillverkningen av vadd och flock, som ofta användes under den här tiden. Det finns även en mycket välbevarad maskinpark som delvis skulle kunna köras även i dag. Vaddfabriken är sannolikt den enda bevarade i Sverige. 2.3 Inventeringar och kulturmiljöprogram Kartbilaga 10. FMIS, SoH och Övriga kulturlämningar i urval 2.3.1 Forn- och kulturlämningar i FMIS, Fornminnesregistret Från 1940-talet till slutet av 1990-talet genomförde Riksantikvarieämbetet systematiska fornminnesinventeringar över hela landet, för registrering i det nationella Fornminnesregistret (FMIS). I registret ingår både fasta fornlämningar, lydande under kulturminneslagen (KML), och övriga kulturhistoriska lämningar av intresse. Inom avrinningsområdet skedde den senaste fornminnesinventeringen 1978-81.
24 (46) På karta och i tabell redovisas de i FMIS registrerade lämningarna som ligger inom 50 m från närmsta vatten. De lämningar som antyder direkt koppling till vatten är kursiverade. R = lagskyddad fast fornlämning; Bev = bevakningsobjekt (osäker status); Övr = Övrig kulturhistorisk lämning; Uppg = uppgift om lämning Bedömning Lämningstyp Antal R Bev Övr Uppg Kommentar Begravningsplats 1 1 Berghistorisk lämning 1 1 Blästbrukslämning 9 9 Alla i områdets södra del, 3 intill vattendrag från Stensjön till Stångån Boplats 16 6 4 3 3 undersökta och borttagna Boplatsområde 5 2 3 undersökta och borttagna Borg 5 5 Bro 30 4 2 24 By/gårdstomt 13 7 3 3 Byggnad annan 42 42 Byggnadsminne 2 2 Lambohof, Sturehof Dammvall 11 1 10 Fartyg/båtlämning 1 1 Stockbåt(?)fynd i Försjön Fornborg 14 14 Fornlämningsliknande 26 2 24 lämning & bildning Fossil åker 41 3 3 35 Fyndplats 44 1 37 6 R = Stockbåt intill Lilltöveln Fångstgrop 2 1 1 Färdväg 6 3 3 Fästning/skans 1 1 På Dackön i sjön Hjorten Grav, markerad med 3 3 stenblock Grav 2 1 1 Gravfält 25 23 1 1 Gruvhål 3 2 1 Gränsmärke 6 5 1 Hammar/smedja 1 1 Ålhults järnbruk Hembygdsgård 3 3 Husgrund, historisk tid 27 1 1 23 2 Hyttlämning 1 1 Slagg i bäckravin Hägnader och hägnadssystem 31 30 1