FÖRORENINGSBERÄKNINGAR TELEGRAFEN OCH VAKTBERGET Stockholm-Globen 2017-08-28 WSP Sverige AB och Lea Levi WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org. nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm wsp.com 1 (8)
1 Bakgrund Nynäshamns kommun vill utveckla området kring Telegrafen och Vaktberget med nya bostäder och annan verksamhet. Området består idag till en stor del av hårdgjorda ytor i form av parkeringsplatser, industrilokaler och lägenheter, se Figur 1 Figur 1. Översiktsbild över utredningsområdet (rosa). WSP utförde under 2014 en dagvattenutredning för projektet med avsikt att utreda avvattningen av området och kapaciteten i ledningsnätet. Sedan utredningen utfördes har Svenskt Vatten utkommit med en ny publikation, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten som ger rekommendationer på hur dagvatten bäst hanteras i urban miljö. EU-domstolen har också kommit med ett utlåtande i den så kallade Weserdomen som innebär en striktare tolkning av EU:s miljökvalitetsnormer för hav, sjöar och vattendrag. I ljus av de nya förutsättningarna har WSP fått i uppdrag att utföra föroreningsberäkningar för planområdet. 2 (8)
2 RECIPIENT Beräkningen och hanteringen av föroreningar i dagvatten utförs i relation till den recipient som tar emot dagvattnet, i detta fall Nynäshamn (se Figur 2). Målet är att alla svenska vatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna, och vid nybebyggelse samt omvandling så får förutsättningarna för detta inte försämras. I fall där föroreningskällor så som industri eller tät bebyggelse omvandlas bör även föroreningshalterna reduceras för att skapa de förutsättningar som krävs för att våra vatten ska ha möjlighet att återhämta sig. Ekologisk status i recipienten Nynäshamn är måttlig. Kemisk status är uppnår ej god på grund av överallt överskridande ämnen (kvicksilver och bromerad difenyleter), och på grund av förhöjda halter av bekämpningsmedlen polybromerade difenyletrar (PBDE) och Irgarol (cybutryn) (Tabell 1). Kvalitetskravet för både ekologisk och kemisk status är god, med undantag för överallt överskridande ämnen. Figur 2 Recipienten Nynäshamn, utbredningsområdets ungefärliga läge i röd cirkel (Bildkälla: VISS) Tabell 1. Status och kvalitetskrav för recipienten Nynäshamn Ekologisk status Kemisk status Befintlig status Måttlig ekologisk status Uppnår ej god ytvattenstatus* Kvalitetskrav God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus* *Undantag: bromerad difenyleter, kvicksilver 3 (8)
3 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningarna som uppstår på området är en funktion av hur ytorna används, hur hårdgjorda de är och av vilka material. Existerande och planerad markanvändning har tagits från kommunens ytanalys som även användes i tidigare dagvattenutredning 2014. Tabell 2. Kartering av nuvarande och planerad markanvändning Markanvändning Nuläge (ha) Enligt plan (ha) Berg i dagen 2,2 1,8 Grönytor 1,7 3,0 Asfalterat 3,2 1,8 Kvartersmark 1,4 1,9 Totalt 8,5 8,5 Föroreningsberäkningar har också utförts med StormTac, se Tabell 2. För att uppskatta vilka halter av föroreningar som planområdet genererar i dagsläget och kommer att generera enligt plan, används schablonvärden som baseras på markanvändning. Med hjälp av dessa schablonvärden beräknas föroreningshalter. Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets innehåll av föroreningsmängder och -halter, och därmed möjliggöra en bedömning av påverkan på recipienten. Tabell 2. Föroreningsberäkningar avseende mängder Mängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Nuläge (kg/år) 12 91 0,53 1,3 3,9 0,026 0,49 0,36 0,002 3200 33 Enligt plan (kg/år) 11 78 0,53 1,2 3,8 0,025 0,47 0,35 0,0015 2900 30 P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Nuläge (µg/l) 230 1800 11 26 79 0,52 9,9 7,3 0,04 64000 670 Enligt plan (µg/l) 250 1700 12 27 85 0,56 10 7,8 0,034 65000 660 Halterna av vissa föroreningar ökar, men den totala föroreningsbelastningen från området minskar på grund av reducerad hårdgjordhet och avrinning. 4 (8)
4 Weserdomen Weserdomen är ett omtalat beslut från EU-domstolen som påverkar hur vi i Sverige arbetar med miljökvalitetsnormerna. Domens exakta påverkan har diskuterats i många forum, men resultaten sammanfattas av Havs och vattenmyndigheterna som följer: 1. Det räcker med en försämring av en kvalitetsfaktor för att en försämring av status ska ha skett. 2. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat underlag i prövningar måste innehålla en beskrivning av hur verksamheten påverkar relevanta kvalitetsfaktorer. 3. Miljökvalitetsnormerna för ekologisk status och kemisk status ska ha samma rättsverkan. 4. Det är viktigt att det finns ett heltäckande system för att kunna pröva undantag för vissa verksamheter. Då den ändrade markanvändningen kring Telegrafen och Vaktberget inte ökar utsläppen av något ämne så har domen ingen direkt inverkan på området. Dock så har domen en indirekt påverkan då den understryker vikten av att kommuner aktivt arbetar med att förbättra sina vattendrag. I vattenförvaltningens åtgärdsprogram bestäms det att kommuner aktivt ska arbeta med att uppnå god status på alla svenska vatten, varför det inte räcker med att inte öka utsläppet av förorenande ämnen. För planområdet kommer detta innebära att vissa reningslösningar bör implementeras. 5 Förslag på dagvattenhantering Då utsläppet av förorenande ämnen från planområdet totalt minskar med bebyggelsen så handlar det i första hand om att utnyttja ekonomiskt effektiva och naturliga reningslösningar för att rena dagvattnet till en god nivå. 5.1 Principer för dagvattenhantering För att uppnå kravet på nödvändig fördröjning och rening av dagvatten används följande principer: Undvika att dagvatten uppkommer Lokal fördröjning nära källan Mindre, normalt förekommande flöden leds till reningsåtgärd Extrema flöden leds förbi reningsanläggningen till ledningsnätet och översvämningsytor I följande avsnitt ges exempel på hur dagvattenhanteringen kan lösas så att de uppställda kraven tillgodoses, både avseende rening. Utredningen redovisar lösningar som uppfyller de krav som gäller för Telegrafen och Vaktberget och ligger till grund för utformning av detaljplanen. Andra lösningar kan ge en likvärdig funktion, men detta behöver i så fall redovisas i samband med ansökan om bygglov. 5 (8)
5.2 DAGVATTEN PÅ GÅRDAR På gröna gårdar och tomtytor finns det möjligheter att genom naturliga processer fördröja och rena dagvatten, helst genom att rena i många steg. Exempelvis bör dagvatten från takytor ledas via stuprör till upphöjda växtbäddar (biofilter), ut över en översilningsyta på gården eller till en gemensam växtbädd för tak och gårdsyta. Från växtbädden eller översilningsytan kan vattnet samlas upp i ledning eller dike och föras vidare. Alla lösningar på gårdsmark bör konstrueras så att de bräddar mot ledningar och ytliga stråk som leder bort från huskropp för att undvika vattenskador. Ytliga lösningar för rening och fördröjning är att föredra då de är lättare att sköta och generellt har större kapacitet. Figur 3 Schematisk illustration dagvattenhantering på gårdsmark 5.3 DAGVATTEN PÅ ALLMÄN MARK Då bara en liten del av planområdet består av allmän mark behövs inga omfattande åtgärder. I huvudsak måste kvartersvägarna som passerar igenom planen avvattnats och renas. För gaturummet föreslås en lösning som bygger på att dagvatten leds till skelettjordsplanteringar eller annan typ av växtbädd innan avledning till Nynäshamn. Vatten kan ledas till reningslösningar ytligt längs med gatsten kortare sträckor, eller i dagvattenledningar. 5.4 TYPLÖSNINGAR Nedan presenteras ett antal typexempel på dagvattenlösningar som passar. 5.4.1 Växtbäddar En lösning för att erhålla både rening och fördröjning är ett s.k. biofilter, i figuren i form av en upphöjd växtbädd (Figur 4). Större växtbäddar brukar kallas för regnträdgårdar. I figuren nedan visas en principiell uppbyggnad av ett biofilter som är kopplat till ett stuprör. En fördel med biofilter för Telegrafen och Vaktberget är att de lätt kan anläggas som upphöjda växtbäddar om nedgrävda lösningar visar sig problematiska med berg i dagen. 6 (8)
Figur 4 Principskiss för biofilter upplyft konstruktion. (Bildkälla: Grågröna systemlösningar för hållbara städer, Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer, Vinnova 2014.) Vattnet magasineras och renas innan det leds vidare mot anslutningspunkten för det allmänna dagvattennätet. Standard för en växtbädd är att anlägga ca 20 cm fördröjningszon ovan planteringsytan, samt ca 50 % porositet i själva växtbädden. När växtbädden blir full bräddas överskottet. Genom att låta dagvattnet ledas ut över vegetationsklädda ytor som i figuren ovan sker ett växtupptag av framför allt av fosfor och kväve. Det sker även filtrering, ytkemiska processer samt kemiska och mikrobiella omvandlingsprocesser. Figuren visar en lösning där vatten kan fortsätta filtrera ner i underliggande mark, men på gårdar med betongbjälklag blir det aktuellt med ett tätskikt i botten. En god tumregel är att en god reningsfunktion uppnås när ytan för ett biofilter är ca 5 % av storleken på den yta som avleder dagvatten till anläggningen. Ett exempel på reningseffekten av detta inom planområdet presenteras nedan. Tabell 3. Reningseffekten av biofilter för Vaktberget. Mängder P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja Reningseffekt biofilter (%) 65 40 80 65 85 85 55 75 80 80 70 Efter rening biofilter (kg/år) 3,85 46,8 0,106 0,42 0,57 0,00375 0,2115 0,0875 0,0003 580 9 7 (8)
5.4.2 Skelettjordar Skelettjord kan användas för träd i hårdgjord miljö, se Figur 5. Det ger utrymme för trädrötter och är bärande för ovanliggande hårdgjord yta. Det är viktigt att jorden kan syresättas samt att det finns åtkomst till vatten för trädet, t.ex. att dagvattenintag sker via luftbrunnar i luftigt bärlager. Skelettjordar har en porositet på ca 0,1-0,3 vilket innebär att 1 m 3 skelettjord kan magasinera och rena ca 100-300 liter vatten per regntillfälle. För ett träd rekommenderas normalt 15 m 3 skelettjord, vilket innebär att ca 1,5 4,5 m 3 möjlig volym per träd. Figur 5: Exempel på uppbyggnad av skelettjord i hårdgjord yta. (Bildkälla: Baramineraler.se) 5.4.3 Genomsläppliga ytor För att få en högre infiltration på de planerade parkeringsytorna samt hårdgjorda ytor längs vägar kan en ytbeläggning som minskar avrinningen anläggas. Exempel på sådana är gles plattsättning samt betongraster (se Figur 6). Körytor står för större delen av olja, bly och partiklar som når dagvattenledningarna, och att reducera mängden dagvatten från dessa ytor kan slå kraftigt på områdets flöden och föroreningsutsläpp. Figur 6. Exempel på genomsläppliga ytor. 8 (8)