Ta fram metoder för att praktiskt utveckla nybildade föreningars föreningskunskap och administrativa rutiner. Systematisera samarbetet med stadens övriga förvaltningar. 7 mars 2018
Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Definitioner 3 1.2.1 Föreningskunskap 3 1.3 Avgränsningar 3 1.3.1 Administrativa rutiner 3 1.3.2 Värdegrundsfrågor 3 1.3.3 Nybildade och befintliga föreningar 3 1.4 Syfte 4 1.5 Mål 4 1.6 Relationer till andra uppdrag/projekt och aktiviteter 4 1.7 Arbetets gång 4 2. Behovsanalys 5 2.1 Hur ser situationen ut idag? 5 2.2 Vilken hjälp får föreningarna idag? 7 2.3 Vad behöver föreningarna få hjälp med? 7 2.4 Sammanfattning 8 3. Omvärldsbevakning Göteborgs stad 9 3.1 Social resursförvaltning 9 3.2 Stadsdelar 9 3.3 Sammanfattning 9 4. Omvärldsbevakning civilsamhället i Göteborg 10 4.1 SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland 10 4.2 Studieförbunden i Göteborg 11 4.3 Göteborgs Föreningscenter GFC 12 4.4 Göteborg- och Bohusläns Elevkårer 13 4.5 Sammanfattning 13 5. Omvärldsbevakning andra kommuner 14 5.1 Stockholms stads Idrottsförvaltning 14 5.2 Malmö stads Fritidsförvaltning 14 5.3 Norrköpings Kultur och fritid 16 5.4 Sammanfattning 16 6. Möjliga vägval 17 6.1 1. Fler kostnadsfria utbildningsinsatser 17 6.2 2. Obligatoriska kurser för föreningar som vill bli en bidragsgodkänd förening 19 6.3 3. Nya bidragskriterier 21 6.4 4. Mallar/checklista för årsmöteshandlingar och stadgar 23 6.5 5. Förstärka förvaltningens konsultativa stöd 24 7. Förslag 25 7 mars 2018 Sida 2 (25)
1. Inledning 1.1 Bakgrund Detta uppdrag kommer från idrotts- och föreningsnämndens Budget för 2017 och lyder: Ta fram metoder för att praktiskt utveckla nybildade föreningars föreningskunskap och administrativa rutiner. Systematisera samarbetet med stadens övriga förvaltningar. 1.2 Definitioner 1.2.1 Föreningskunskap Förvaltningen tolkar begreppet föreningskunskap i utredningen som grundläggande föreningskunskap, det vill säga kunskaper som har inverkan på föreningarnas möjligheter att bli och/eller fortsatt vara en bidragsgodkänd förening hos förvaltningen, till exempel genom att ha godkända årsmöteshandlingar. 1.3 Avgränsningar 1.3.1 Administrativa rutiner Utredningen behandlar inte administrativa rutiner då förvaltningen gör bedömningen att dessa ingår i uppdraget "Utveckla föreningsdialogen och det administrativa stödet för att bidra till föreningens egen drivkraft för utveckling". 1.3.2 Värdegrundsfrågor Utredningen behandlar inte värdegrundsfrågor eftersom förvaltningen tolkar föreningskunskap utifrån ovanstående definition där värdegrundsfrågor inte ingår. Värdegrundsfrågor kommer istället ingå i uppdraget "System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd". 1.3.3 Nybildade och befintliga föreningar Utöver nybildade föreningar gör förvaltningen bedömningen att även befintliga föreningar bör ingå. Detta görs för att förvaltningen dagligen stöter på befintliga föreningar som saknar grundläggande föreningskunskaper. Förvaltningen gör bedömningen att det är lika viktigt att ge nybildade som befintliga föreningar lika förutsättningar att bli eller fortsatt vara en bidragsgodkänd förening. 7 mars 2018 Sida 3 (25)
1.4 Syfte Uppdraget syftar till att presentera ett underlag för framtida förslag och beslut om åtgärder att praktiskt utveckla föreningars grundläggande föreningskunskaper samt ett kostnadsunderlag. Utredningens förslag ska dock rymmas in befintlig budgetram. 1.5 Mål Uppdraget ska leda till att fler föreningar ska stärka sina grundläggande föreningskunskaper på ett långsiktigt hållbart sätt. Det kommer in sin tur leda till att: Fler föreningar ska ges bättre förutsättningar för att bli bidragsgodkända. Fler föreningar ska ges bättre förutsättningar att uppnå kraven för att fortsatt vara en bidragsgodkänd förening (årsmöteshandlingar). 1.6 Relationer till andra uppdrag/projekt och aktiviteter Förvaltningen har andra uppdrag från kommunfullmäktige eller från idrotts- och föreningsnämnden som utgår från ett liknande syfte eller analys som detta uppdrag gör. Dessa är: 1. Uppdraget Utveckla föreningsdialogen och det administrativa stödet för att bidra till föreningens egen drivkraft för utveckling. 2. Uppdraget System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd. 3. Uppdraget En utredning ska göras för hur staden tillsammans med föreningslivet kan skapa bättre möjligheter till meningsfull fritid för ungdomar i områden där föreningsdeltagandet är lågt.. Även Stadsledningskontoret pågående översynen av stadens bidrag till föreningslivet, som förvaltningen är involverad i, tenderar till en likande analys. 1.7 Arbetets gång Arbetet har letts av en projektledare på avdelning Samordning på idrotts- och föreningsförvaltningen och en styrgrupp bestående av avdelningschef för Samordning och enhetschef för Stöd & Service. Projektledaren har även involverat förvaltningens konsulenter i samband med nulägesanalysen och förslag till åtgärder samt haft en utgångspunkt att resultatet ska gynna såväl idrotts- och föreningsförvaltningen som övriga förvaltningar i stan. Under arbetets gång har det visat sig att uppdraget har haft en tendens att överlappa eller likna uppdraget Utveckla föreningsdialogen och det administrativa stödet för att bidra till föreningens egen drivkraft för utveckling väldigt mycket. Därav kan delar i respektive slutrapport likna varandra. 7 mars 2018 Sida 4 (25)
2. Behovsanalys 2.1 Hur ser situationen ut idag? Förvaltningen bedömer föreningars föreningskunskaper på flera olika sätt. Oftast görs det i samband med att en förening söker bidrag hos förvaltningen. Innan en förening kan söka bidrag och hyra lokaler och idrottsanläggningar till ett lägre pris, måste föreningen först bli en bidragsgodkänd förening hos förvaltningen. Ansökan kan göras när som helst under året och görs på en separat ansökningsblankett med följande bilagor: 1. Föreningens egna stadgar 2. Föreningens medlemsförteckning med medlemmens namn, adress och födelseår 3. Protokoll från det möte då föreningen bildades om föreningen är nybildad eller protokoll från senaste årsmöte om föreningen funnits mer än ett år 4. Verksamhetsberättelse, om föreningen funnits i mer än ett år Ansökan handläggs av förvaltningens konsulenter. Oftast behöver förvaltningen ta kontakt med föreningen för att ställa frågor om ansökan eller begära in en komplettering för att få ansökan komplett. Det kan till exempel vara att det saknas något väsentligt i stadgarna eller att stadgarna eller övriga handlingar inte stämmer överens med varandra. För att en förening ska bli godkänd krävs att ovanstående handlingar är godkända samt att följande grundkrav gäller för föreningen: bedriver ideell verksamhet inom Göteborgs kommun är uppbyggd enligt demokratiska principer är öppen för alla som vill bli medlemmar har stadgar som godkänts av medlemmarna har en styrelse som valts av medlemmarna har minst en revisor som valts av medlemmarna motverkar missbruk och diskriminering ger alla samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter oavsett kön. I samband med att en förening blir bidragsgodkänd ska föreningen, tillsammans med en av förvaltningens konsulenter, gå igenom aktuella bidragsregler och e-tjänst som används för att söka bidrag. Föreningen rekommenderas även att gå en kostnadsfri kurs i föreningskunskap som SISU Idrottsutbildarna Västra Götalands erbjuder. Fortsättningsvis ska föreningen skicka in sina årsmöteshandlingar till förvaltningen. Årsmöteshandlingarna ska skickas in årligen för att en förening ska fortsatt ha kvar sin status som en bidragsgodkänd förening. Detta görs för att förvaltningen ska säkerställa 7 mars 2018 Sida 5 (25)
att föreningarna fortsatt bedrivs på ett demokratiskt sätt och uppfyller förvaltningens krav på att vara en bidragsgodkänd förening. Följande årsmöteshandlingar ska skickas in årligen: 1. Verksamhetsberättelse 2. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning 3. Revisionsberättelse 4. Årsmötesprotokoll Föreningar som inte skickar in sina årsmöteshandlingar eller som av olika anledningar inte uppfyller de grundkrav för föreningar som beskrivs i Göteborgs Stads riktlinjer Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer, riskerar att förlora sin status som bidragsgodkänd förening och därmed rätten att söka förvaltningens generella bidrag och få den låga taxan. Varje år plockar förvaltningen dessutom ut 50 föreningar för en slumpvis stickprovskontroll. Stickprovskontrollen syftar till att granska ovanstående nämnda årsmöteshandlingar på ett mer utförligt sätt tillsammans med andra handlingar som har betydelse för föreningarnas verksamhet, till exempel medlemslistor och stadgar. Förvaltningen granskar även de bidrag som uttagna föreningar har fått för att säkerställa att förvaltningens bidrag betalas ut på ett korrekt sätt. I samband med förvaltningens årsredovisning för 2016 gjordes nedanstående sammanställning av bidragsgodkända föreningar: Tabellen visar en sammanställning av förvaltningens bidragsgodkända föreningar under 2016. Eftersom att föreningstyperna invandrarföreningar och pensionärsföreningar inte kategoriseras likt ungdomsföreningar, innehåller de också idrottsföreningar. Det innebär att majoriteten av förvaltningens bidragsgodkända föreningar är idrottsföreningar men också att det finns en stor grupp, mest bestående av pensionärsföreningar och kulturföreningar, som definierar sig på annat sätt. 7 mars 2018 Sida 6 (25)
2.2 Vilken hjälp får föreningarna idag? Utöver handläggning av bidrag ger förvaltningen konsultativt stöd till föreningar som aktivt kontaktar förvaltningen och behöver hjälp. Det handlar oftast om just bidragsansökningar och redovisningar (papper som digitala) men också om rådgivning kring att bilda en förening, hur styrelsearbete går till eller rekrytering av nya medlemmar. Oftast görs detta över telefon eller mail, med undantagsfall för föreningar eller ärende som kräver enskilda möten. Förvaltningens konsulenter upplever att de har fått minska den konsultativa rollen i förmån för att fokusera mer på bidragshandläggning under de senaste åren. En anledning till detta tycks vara att förvaltningen har ökat kraven på dokumentation och redovisningen av sina bidrag. En annan anledning har varit att förvaltningen har ett bristande IT-system, vilket har medfört att bidragshandläggningen har blivit mer omfattande och krävande. Varje år bjuder förvaltningen in alla bidragsgodkända föreningar för att introducera och hjälpa dem med förvaltningens e-tjänstsystem. Fast att träffarna ska fokusera på förvaltningens e-tjänstsystem händer det ofta att det dyker upp frågor som har med föreningskunskap att göra. Därför anordnar förvaltningen även en ordförandekonferens (numera föreningsform), där föreningslivet bjuds in årligen för att diskutera aktuella frågor. Under de senaste åren har forumet fokuserat på hur en förening kan bli en mer inkluderande förening eller hur det framtida föreningsstödet kan se ut. Forumet är ett bra tillfälle för såväl politiker, konsulenter som föreningar att diskutera vilka frågor föreningslivet brottas med idag och vad man kan göra åt det. Utöver dessa träffar erbjuder förvaltningen också, genom ett samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland, kostnadsfria kurser inom föreningskunskap varje år. Upplägg och innehåll anpassas efter förvaltningens prioriterande mål och vad föreningslivet efterfrågar. Som exempel ingår kursen Ny i förening tema årsmöte som förvaltningen rekommenderar till såväl nya bidragsgodkända föreningar som föreningar som vill eller behöva utveckla sina föreningskunskaper av olika anledningar. Kurserna är tillgängliga för alla medlemmar i föreningslivet i Göteborg. Föreningarna ska dock vara bidragsgodkända eller ha ambitionen att bli det framöver. I dagsläget är kurserna öppna för alla slags föreningar, det vill säga även för föreningar som har en annan verksamhet än idrott. Detta görs för att förvaltningen ska kunna erbjuda kostnadsfria kurser inom föreningskunskap till alla sina bidragsgodkända föreningar. Det är dock mest idrottsföreningar som deltar på kurserna. Fast att förvaltningen gör särskilda utskick och uppmaningar till föreningar med annan verksamhet än idrott, är det få som deltar på kurserna. Förvaltningens konsulenter gör dessutom bedömningen att de i större utsträckning hjälper dessa föreningar mer än idrottsföreningar när kommer till återkommande föreningsfrågor. 2.3 Vad behöver föreningarna få hjälp med? Enligt förvaltningens bedömning är det framför allt frågor om att söka och redovisa bidrag samt övergripande frågor om hur en förening bör fungera som är återkommande när föreningar hör av sig för att få hjälp. När det gäller föreningskunskap har många föreningar behov av att lära sig grunderna för att driva en förening, som till exempel 7 mars 2018 Sida 7 (25)
demokratifrågor, stadgar, genomföra årsmöten eller handlingar till årsmötet. Förvaltningen har också noterat att föreningar upplever att kraven i förvaltningens ansökningar och redovisningar har skärpts de senaste åren. Framför allt gäller det för föreningar som sedan tidigare har en svag föreningsstruktur och/eller bristande föreningskunskaper. Dessa föreningar riskerar att framöver få det ännu svårare att uppfylla förvaltningens grundkrav för ansökningar och redovisningar. När det gäller ansökan om att bli en bidragsgodkänd förening uppskattar förvaltningens konsulenter att nära hälften av dagens ansökningar är så bristfälliga att de antingen måste kompletteras rejält eller avslås. Anledningen till detta varierar men det finns enligt förvaltningen ett mönster i att många föreningar idag saknar kunskaper om hur föreningslivet fungerar och därför får svårt att bli en bidragsgodkänd förening. Under hösten 2017 togs 50 bidragsgodkända föreningar slumpmässigt ut för stickprovskontroll. Sammanlagt godkändes 22 föreningar, 22 föreningar fick inkomma med kompletteringar och 6 föreningar fick ej godkänt stickprov. Beträffande kompletteringar eller rekommendationer handlar det oftast om bristande handlingar eller föreningskunskap. Det kan till exempel vara att en förening inte hade tillräckliga årsmöteshandlingar eller saknade väsentliga delar i sina stadgar. Flera föreningar hade dessutom bristande kunskap om hur föreningslivet fungerar och vad en styrelse har för ansvar. Dessa föreningar är i stort behov av konsultativ hjälp och utbildning för att fortsatt kunna vara bidragsgodkända hos förvaltningen. Som en del av uppdraget "Utveckla föreningsdialogen och det administrativa stödet för att bidra till föreningens egen drivkraft för utveckling", skickade förvaltningen ut en enkätundersökning till alla bidragsgodkända föreningar under 2017. 249 föreningar svarade på enkäten, mestadels barn- och ungdomsföreningar som angav att de sysslande med idrott. I en av frågorna fick föreningarna svara på vad de helst behövde hjälp med i vardagen. Sammanlagt svarade en fjärdedel "föreningskunskap som var en av sex svarsalternativ, vilket kan ha att göra med att det var mestadels idrottsföreningar som svarade på enkäten. Föreningar med social verksamhet efterfrågade dock i högre utsträckning föreningskunskap jämfört med idrottsföreningarna. 2.4 Sammanfattning Det finns därför ett stort behov av stöd till föreningslivet i Göteborg när det kommer till föreningskunskap. Detta blir extra tydligt när det handlar om möjligheten att bli en bidragsgodkänd förening hos förvaltningen. Att så få föreningar klarar av förvaltningen grundkrav, som bör ses som rimliga, får ses som ett tecken på att många föreningar i Göteborg är behov av mer hjälp och utbildning. Men det är inte bara nybildade föreningar som har svårigheter. Även befintliga bidragsgodkända föreningar har svårigheter att uppfylla förvaltningens grundkrav för att fortsatt vara en bidragsgodkänd förening. Detta medför att förvaltningens konsulenter får lägga mycket tid på att hjälpa föreningar som saknar kunskaper om hur föreningslivet fungerar och handlägga ansökningar eller redovisningar som oftast består av bristande handlingar. 7 mars 2018 Sida 8 (25)
3. Omvärldsbevakning Göteborgs stad För att se vilka andra stöd eller insatser som görs för föreningar som vill utveckla sina föreningskunskaper inom Göteborgs stad och systematisera samarbetet med stadens övriga förvaltningar, har en kort omvärldsbevakning gjorts. Urvalet gjordes utifrån vilka andra förvaltningar som har föreningslivet som målgrupp. 3.1 Social resursförvaltning Social Resursförvaltning ger likt förvaltningen konsultativt stöd och rådgivning till föreningar i Göteborg. Oftast är det föreningar inom det sociala området som man hjälper genom rådgivning och bidrag. Förvaltningen har under de senaste åren erbjudit kostnadsfria kurser inom föreningskunskap. Kurserna har till exempel handlat om hur en förening fungerar, varför det finns föreningar och vilket ansvar och vilka rättigheter man har som medlem i en förening. Kurserna har erbjudits ett par gånger per år men kommer inte fortsätta erbjudas under 2018. Förvaltningen ger även olika bidrag till föreningslivet, till exempel ett verksamhetsbidrag till Göteborgs Föreningscenter (GFC). Bidraget ges med motiveringen Förvaltningen bedömer att föreningen fyller en viktig roll vad gäller att representera social ekonomi i olika sammanhang i staden, samla kunskap om sektorn och erbjuda stöd och information till föreningar och enskilda.. Läs mer om GFC under 5.3 Göteborgs Föreningscenter GFC. 3.2 Stadsdelar Stadsdelsförvaltningarna i Göteborg ger likt förvaltningen konsultativt stöd och rådgivning till föreningar som tillhör sin respektive stadsdel. Jämfört med förvaltningen så har stadsdelsförvaltningarna möjligheten att jobba närmare föreningarna då de inte har lika många föreningar att nå som förvaltningen. Enligt stadsdelsförvaltningarna är detta en nödvändighet för att till exempel få in fullgoda underlag och samtidigt stödja föreningar som arbetar i socioekonomiskt svaga områden där exempelvis bristande svenska kan vara ett problem. Några stadsdelsförvaltningar erbjuder, likt förvaltningen utbildningar/kurser till sina föreningar. Innehållet i utbildningarna varierar men grundar sig oftast på vilket behov som finns i föreningslivet i stadsdelen. Under de senaste åren har utbildningarna främst varit inom ekonomi, jämställdhet, ledarskap och föreningskunskaper. Utbildningarna görs oftast i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland. 3.3 Sammanfattning Utifrån ovanstående omvärldsbevakning går det att konstatera att det finns fler förvaltningar som erbjuder konsultativt stöd och utbildningar inom föreningskunskap till föreningslivet i staden. Eftersom att nya styrelser tillsätts och nya föreningar bildas, är föreningslivet i ett ständigt behov av mer stöd och utbildning för att kunna utvecklas. Insatserna är dock tidskrävande och görs oftast på egen hand. Vissa insatser samverkas genom regiongrupperna, där förvaltningen, stadsdelarna och social resursförvaltning ingår, eller genom separata forum men en övergripande samverkan över alla insatser i staden finns inte. Samtidigt går det också att konstatera att det finns åtgärder som förvaltningen kan göra som kan gynna övriga förvaltningar i staden som har föreningslivet som målgrupp. 7 mars 2018 Sida 9 (25)
4. Omvärldsbevakning civilsamhället i Göteborg För att se vilket stöd eller insatser som erbjuds till föreningar som vill utveckla sina föreningskunskaper inom civilsamhället i Göteborg, har en kort omvärldsbevakning gjorts. Urvalet gjordes utifrån befintliga samarbeten med Göteborgs stad. Övriga organisationer som inte nämns i omvärldsbevakningen bör bevakas och ingå i en eventuell implementering av uppdraget. 4.1 SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland erbjuder ett brett utbud av utvecklings-, studie-, bildnings- och utbildningsinsatser i Göteborg. SISU och förvaltningen ingår årligen i en överenskommelse som bland annat innefattar särskilda utbildningsinsatser för medlemmar i föreningar från Göteborg. De senaste åren har dessa insatser varit kostnadsfria utbildningar till föreningslivet i Göteborg. Utformningen av, och inriktningen på, insatserna bestäms terminsvis. Majoriteten av utbildningsinsatserna ska dock göras i de prioriterade områden som förvaltningen har kartlagt. Under hösten 2017 erbjuds följande kostnadsfria kurser: 1. Plattformen 2. Plattformen Unga ledare 3. Ledarskapsutbildning för ledare 4. Jämställdhetsstrategier 5. Ny i förening tema årsmöte 6. Att leda och utveckla en ideell idrottsförening 7. Grundläggande föreningsekonomi Av ovanstående kurser har nedanstående fokuserat på föreningskunskap: Ny i förening tema årsmöte (två tillfällen per termin) Grundläggande kurs i föreningskunskap där du lär dig mer om att bedriva verksamhet i en ideell förening. Denna kväll lägger vi fokus på årsmöte och vilka årsmöteshandlingar som krävs. Att leda och utveckla en ideell idrottsförening (ett tillfälle per termin) Har ni i styrelsen funderingar och tankar kring hur ni ska komma vidare med ert arbete i föreningen? Vill ni lyfta föreningen en nivå? Då kan det vara en bra idé att delta på denna utbildning. Du får med dig verktyg och tips på hur ni kan komma igång med utveckling av er förening. Grundläggande föreningsekonomi (två tillfällen per termin) Introduktionskväll om föreningsstyrelsens ekonomiska ansvar och roll i en ideell förening. I tidigare överenskommelser har inte bara idrottsföreningar utan även föreningar med annan verksamhet än idrott erbjudits möjlighet att delta på SISU:s kostnadsfria 7 mars 2018 Sida 10 (25)
utbildningar. Dock är det få föreningar med annan verksamhets än idrott som har deltagit på kurserna. Förvaltningen har därför för avsikt att under 2018 undersöka möjligheten att finna en ny samarbetsaktör som främst riktar sig till denna föreningskategori. En ny samarbetsaktör beräknas vara klar till 2019 och fram till dess gäller samma upplägg som tidigare. 4.2 Studieförbunden i Göteborg Studieförbunden arbetar med studiecirklar, föreläsningar, kurser och arrangemang inom en rad olika ämnen och områden. Förbunden arbetar med folkbildning och erbjuder civilsamhället olika former av stöd för att jobba med det. Sammanlagt finns det tio studieförbund i Sverige. Förvaltningen skickade under våren 2017 ut en enkät till studieförbund i Göteborg. Enkäten innehåll frågor om de erbjuder kurser inom föreningskunskap, hur ofta de erbjuder det och vad det kostar för en föreningsmedlem i Göteborg att delta. I tabellen nedan finns en sammanställning av studieförbundens svar, där majoriteten av studieförbunden svarade att de på ett eller annat sätt bedriver kurser inom föreningskunskap idag. Även de studieförbund som inte bedriver några kurser inom föreningskunskap idag har uttryckt en vilja att börja med det framöver om det fanns en efterfrågan och ekonomiska möjligheter. Studieförbund ABF Bilda Folkuniversitet Har ni kurser inom föreningskunskap? Nej Ja Nej Kort kommentar Har en förhoppning att bygga upp ett team med handledare som skulle kunna hålla i den typen av utbildningar framöver. Föreningsteknik. Görs oftast tillsammans med olika samverkansparters och är oftast gratis. Vi har inga öppna, endast generella kurser i föreningskunskap Stöttar de föreningar som har behov individuellt. IBN Rushd Ja Försöker ha kurser två gånger per år. Kulturens Bildningsverksamhet Ja Erbjuder samarbetsföreningar kurser men annonseras inte utåt utan görs efter behov. Gratis för samarbetsföreningar Medborgarskolan Nej - NBV Väst Ja Görs efter behov. Sensus Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan Ja Ja Ja Görs i samarbete med samarbetsföreningar/ organisationer och erbjuds generellt inte på någon öppen marknad. Erbjuder olika styrelseutbildningar varje termin. 300:- /deltagare. Kan erbjuda kurser i föreningskunskap och liknande. Kostnaden/priset är beroende av behovet 7 mars 2018 Sida 11 (25)
4.3 Göteborgs Föreningscenter GFC Göteborgs Föreningscenter (GFC) är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som bildades 1995 och som beskriver sig själv som ett kompetens- och utvecklingscenter för organisationer som bedriver frivilligt socialt arbete i Göteborgsregionen. GFC har drygt 90 medlemsorganisationer, allt från idrottsföreningar till telefonjourer. Varje förening betalar årligen en medlemsavgift på 300 kronor för att få tillgång till hela GFC:s utbud av utbildningar och konsultativt stöd. Det konsultativa stödet kan liknas förvaltningens då GFC bokar in personliga möten med organisationer för att hjälpa dem med övergripande föreningsfrågor som till exempel hur ett årsmöte ska fungera eller hur en ekonomisk berättelse kan se ut. Föreningen finansieras bland annat genom ett årligt verksamhetsbidrag från Social Resursförvaltning på 450 000 kronor. Som medlemsförening i GFC erbjuds följande: En mötesplats för samverkan och erfarenhetsutbyte med andra föreningar Stöd till den egna föreningens utveckling av verksamheten, stöd i ekonomifrågor, administration och styrelsearbete Information och hjälp vid bidragsansökningar och var föreningen kan söka ekonomiskt stöd Utbildningar och föreläsningar i egen regi och i samverkan med kommuner, universitet och högskolor Nätverksträffar i olika konstellationer En prisvärd föreningsförsäkring Arrangemang på Internationella frivilligdagen 5/12 En möjlighet att göra och sända egna TV program på Öppna Kanalen När det gäller utbildningar så erbjuder GFC flera olika kurs inom föreningskunskap, bland annat utbildningarna styrelseutbildning och kassörsutbildning som föreningen beskriver enligt nedan: Styrelseutbildning Grundkurs: Grundkursen vänder sig till nya styrelsemedlemmar utan större erfarenhet av styrelsearbete. Kursen ger dig en grundläggande utbildning i föreningskunskap. Vad är styrelsens roll, relationen mellan styrelse och medlemmarna. Går igenom stadgar, vad menas med att teckna föreningens firma, vad menas med ansvarsfrihet. Hur håller man styrelsemöten och årsmöte. Hur skrivs årsmötesprotokoll och vila handlingar måste man ha. Fortsättningskurs: den här kursen riktar sig till de mer erfarna styrelsemedlemmarna. Naturligtvis finns moment som styrelsens roll och förenings begrepp upp men lägger större fokus på ekonomi, budget och bokslut. Fokuserar på styrelsens roll på strategisk nivå att långsiktigt överblicka och planera för föreningens verksamhet. På operativ nivå ta hand om föreningens aktiviteter mellan årsmötena. Hur omvandlar man planerade idéer till genomförbara projekt/aktiviteter. Diskuterar olika beslutsnivåer. 7 mars 2018 Sida 12 (25)
Kassörskunskap Grundkurs: grundkursen vänder sig till nya kassörer och styrelsemedlemmar där man har ingen eller mycket liten erfarenhet av ekonomi. En introduktion till vad det innebär att vara kassör och man får grundläggande kunskaper om hur föreningens ekonomi skall skötas. Vilka rutiner bör man ha kring handkassa, kvitton och medlemshantering. Vad är revisorns roll, kassörens roll gentemot styrelsens kollektiva ansvar för föreningen. Lite kort om bokslut och dess innehåll. Fortsättningskurs: här fördjupar man sig i budget och bokslutsarbetet. ökat fokus på budget, resultat- och balansräkning. 4.4 Göteborg- och Bohusläns Elevkårer Göteborgs- och Bohusläns Elevkårer är en religiöst och partipolitiskt obunden ideell organisation som vänder sig till elevråd och elevkårer i Västra Götaland och Halland. Organisationen arbetar för verksamhetsmässigt, kunskapsutvecklande och ekonomiskt samarbete mellan elevråd och kårer. Organisationen har fyra anställda varav tre i Göteborg. Organisationens syfte är att skapa förutsättningar för alla medlemselevråd att skapa en mer givande skolgång för elever på gymnasiet. Detta uppnås genom utbildning och handledning av ledare och elever. Verksamheten riktar sig även till elevråd och kårer som inte är medlemmar i organisationen. Göteborg- och Bohusläns Elevkårer har uppvaktat förvaltningen med att de har utbildningar inom föreningskunskap som de skulle vilja erbjuda till föreningslivet i Göteborg. Förbundet framhåller framför allt utbildningen styrelseutbildning, som organisation beskriver enligt nedan: Att leda en ideell organisation kommer med vissa specifika utmaningar, speciellt för föreningens styrelse. En styrelse måste kunna styra och leda samtidigt som de ska utveckla organisationens aktiviteter och attrahera nya engagerade medlemmar. Den här utbildningen är framtagen för att ni på ett bättre sätt ska få grepp om både nuet och framtiden. Den ger er verktyg för att klargöra vart ni står idag, vart ni vill komma och hur ni ska ta er dit. Utbildningen är indelad tre övergripande delar: organisation, kommunikation och aktiviteter. Utbildningen finns tillgänglig i tre olika nivåer, för att den ska passa styrelsens erfarenhet och mål. Varje del finns tillgänglig i tre olika nivåer för att den på bästa sätt ska tillmötesgå varje styrelses behov. Varje del och nivå har även specifika övningar och uppgifter som styrelsen får utföra för att applicera innehållet på deras egen verklighet i föreningen. För att hitta vilken nivå som är mest lämplig för styrelsen görs en bedömning innan utbildningstillfället. 4.5 Sammanfattning Utifrån ovanstående omvärldsbevakning går det att konstatera att det finns flera organisationer inom civilsamhället i Göteborg som erbjuder föreningar utbildningar 7 mars 2018 Sida 13 (25)
eller konsultativt stöd inom föreningskunskap. Dock varierar innehållet och kostnaderna rejält, vilket har stor betydelse för vilken typ av stöd en förening kommer att välja. Det ska även nämnas att flera distriktsförbund (till exempel Göteborgs Fotbollsförbund eller Göteborgs Scoutförbund) ibland erbjuder kurser inom föreningskunskap till sina medlemsföreningar. 5. Omvärldsbevakning andra kommuner För att se vilka stöd eller insatser andra kommuner i Sverige gör för föreningar som vill utveckla sina föreningskunskaper, har en kort omvärldsbevakning gjorts. Urvalet gjordes utifrån kommunernas befolkningsstorlek och vad de hade att erbjuda föreningslivet inom föreningskunskap på deras webbsidor. 5.1 Stockholms stads Idrottsförvaltning Stockholms stads idrottsförvaltning kräver att alla nybildade föreningar ska gå en obligatorisk kurs/utbildning i föreningskunskap, styrelsens arbete och vilka bidrag som går att söka hos förvaltningen innan de blir bidragsgodkända. Detta görs för att förbereda föreningarna på vad som krävs för att vara en förening och säkerställa att det uppnår de grundkrav som förvaltningen har för föreningar. Förvaltningen erbjuder även utbildningar på vardagskvällar tillsammans med SISU. Föreningar som vill fortsätta fördjupa kan få gå fortsättningsutbildningar som SISU själva håller med föreningarna. Föreningen kan då söka bidrag hos förvaltningen för att finansiera utbildningen alternativt att SISU själva står för utbildningarna. Förvaltningen har inga andra utbildningar utan hänvisar ofta föreningar som inte tillhör Riksidrottsförbundet till sina respektive specialförbund alternativt till studieförbund om föreningarna saknar ett specialförbund. Eftersom att Stockholm, likt Göteborg, består av flera olika förvaltningar och stadsdelar, kan föreningar också få hjälp av dessa för att förstärka sina föreningskunskaper, till exempel genom selektiva bidrag eller separata utbildningar. Under 2018 kommer förvaltningen att göra en särskild satsning för att öka förvaltningens uppsökande verksamhet inom föreningslivet. Detta görs för att förvaltningen upplever att många föreningar idag är mer i behov av möten än svar genom mail eller telefon när de behöver hjälp. Oftast handlar det om att dessa föreningar har svårt att kommunicera och saknar kunskapar om hur föreningslivet fungerar. Som en följd av detta kommer några av förvaltningens handläggare arbeta på heltid med att stötta, utbilda och utveckla idéer tillsammans med föreningarna som behöver extra hjälp. Besöken syftar också till att granska föreningars verksamhet. 5.2 Malmö stads Fritidsförvaltning Malmö stads fritidsförvaltning kräver att föreningar ska gå obligatoriska kurser/utbildningar i föreningskunskap för att kunna uppnå särskilda nivåer för bidrag. Förvaltningen ger också stöd i form av ett bidrag till föreningar som är i särskilt behov av att stärka sina föreningskunskaper. Oftast upplever förvaltningen att det är föreningar som har problem med det svenska språket eller som saknar kunskapar om hur 7 mars 2018 Sida 14 (25)
föreningslivet fungerar, som är återkommande. Förvaltningen samarbetar aktivt med Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MISO) och Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP). MISO har till uppgift att företräda idrottsföreningar i Malmö. MISO är ett kontaktorgan inför förvaltningen och andra nämnder samt främjar samarbetet mellan idrottsföreningar, idrottssammanslutningar och andra ideella organisationer i Malmö. MIP är en paraplyorganisation för ideella föreningar i Malmö som arbetar med att företräda sina medlemsföreningar i intressefrågor. Tillsammans driver Malmös fritidsförvaltning, MISO och MIP en föreningspool i Malmö. Föreningspoolen är en stödfunktion som kan hjälpa föreningslivet i Malmö med allt från ekonomi till grundläggande föreningskunskaper. Inom det ekonomiska området kan föreningar få hjälp med de mest grundläggande bitarna av ekonomin som krävs när man driver en förening. När det gäller föreningskunskap kan föreningarna få hjälp med att till exempel bilda en förening, revidera sina stadgar, hålla årsmöte eller söka och redovisa bidrag. Föreningspoolen kan även sitta som mötesordförande på föreningars årsmöten om det skulle behövas. Sammanlagt har föreningspoolen 6 7 anställda konsulenter. Om Malmös fritidsförvaltnings handläggare stöter på en förening som vill ha hjälp med att bilda en förening eller är i behov av att stärka sina föreningskunskaper för att nå upp till förvaltningens grundkrav, skickas kunden/föreningen vidare till föreningspoolen. Där får föreningen hjälp av föreningspoolens konsulenter för att nå upp till förvaltningens grundkrav. När väl föreningen anses vara det, skickas den tillbaka till förvaltningen för att förhoppningsvis bli godkänd". Alla tjänster som föreningspoolen utför är gratis men riktas endast mot föreningar som är bidragsgodkända hos någon av de kommunala förvaltningarna i Malmö stad. Föreningspoolen har hjälpt mer än 100 olika föreningar sedan den öppnades. De flesta föreningar är mindre eller medelstora föreningar inom fritidsområdet. Det är dock även vanligt med större föreningar och föreningar inom exempelvis det sociala området. Många av föreningarna är verksamma i de mer socialt utsatta områdena i Malmö. Föreningspoolen arrangerar också själva eller i samverkan med till exempel SISU eller studieförbunden varierande utbildningar till föreningslivet. Utbildningarna berör sådana ämnen som de märker att föreningarna har behov av att lära sig mer om, exempelvis grunderna i bokföring eller styrelsekunskap. MIP och MISO har även tagit fram standardiserade mallar och checklistor för årsmöteshandlingar och stadgar. Dessa erbjuds till föreningslivet och används flitigt enligt kommunen. Förvaltningen begär in årligen årsmöteshandlingar från alla bidragsgodkända föreningar. Handlingarna ska skickas in en månad efter årsmötet. Förvaltningen granskar och återkopplar en fjärdedel av alla handlingar som kommer in, vilket blir cirka 100 150 föreningar per år. 7 mars 2018 Sida 15 (25)
5.3 Norrköpings Kultur och fritid Varje kvartal bjuder kommunen in personer/grupper som har visat intresse att bilda en förening och/eller föreningar som kommunen, eller andra samarbetsorganisationer, har noterat har bristande föreningskunskaper. Syftet med träffarna är att ge föreningslivet grunderna i hur man bildar en förening, vilka steg som krävs och vilka rättigheter och skyldigheter en förening har. Träffarna består av en timmes genomgång från kommunen samt en timmes mingel för frågor där representanter från kultur- och fritid (enheter för idrott, fritid, kultur, ekonomi och anläggning) finns på plats. Oftast deltar även SISU och studieförbund. Under träffarna får föreningarna direktkontakt med kommunens tjänstemän och kan boka fortsatta möten med kommunen eller ett studieförbund för att få hjälp med att bilda förening eller fortsätta utbilda sig i föreningskunskap. Kommunen har haft det dessa träffar i två år och upplever att det har varit uppskattade av såväl föreningar som hos samarbetsorganisationer. Norrköpings kultur och fritid upplever även att de har sparat mycket arbetstid på att samla alla föreningar vid ett flera återkommande tillfällen istället för att ha många separata möten om samma frågor. 5.4 Sammanfattning Utifrån ovanstående omvärldsbevakning går det att konstatera att det finns många goda exempel på hur andra kommuner arbetar för att stärka föreningskunskapen i föreningslivet. Alla kommuner har noterat att det finns ett större behov av konsultativt stöd och utbildning i föreningslivet idag. Eftersom det konsultativa stödet är väldigt tidskrävande har de på olika sätt valt att starta samarbeten med externa organisationer för att utöka sina resurser för att stödja föreningslivet. Det kan till exempel handla om att erbjuda fler utbildningar eller utöka det konsultativa stödet så att fler föreningar kan få hjälp med återkommande föreningsfrågor. Flera av utbildningarna är dessutom obligatoriska för att säkerställa att föreningarna går på kurerna och inte går miste om nödvändig kunskap. Detta görs också för att ge föreningarna bättre förutsättningar att existera och bli mer hållbara när de senare ska börja söka bidrag. 7 mars 2018 Sida 16 (25)
6. Möjliga vägval Utifrån ovanstående beskrivning och analys om vad som krävs för att en förening ska bli eller fortsatt vara en bidragsgodkänd förening, gör utredningen bedömningen att förvaltningens grundkrav är rimliga och att de inte skiljer sig nämnvärt mycket åt jämfört med andra kommuner. Alla handlingar som begärs in när en förening ska bli eller fortsatt vara en bidragsgodkänd förening ska redan finnas i föreningen och ska därför inte medföra något större merarbete för dem. Att de sedan saknar underskrifter eller att föreningarna själva inte har koll på var de har sina handlingar är ett internt problem som många föreningar måste bli bättre på idag. Det ska dock påpekas att förvaltningens e-tjänstsystem måste bli bättre och säkrare samtidigt som processen för att bli en bidragsgodkänd förening bör digitaliseras för att underlätta föreningarnas ansökan och handläggarnas arbete framöver. Med bakgrund av ovanstående analys föreslår utredningen fem möjliga alternativ för att praktiskt utveckla föreningars föreningskunskap i Göteborg. En betydande fråga i utredningen är om förvaltningen själva ska genomföra insatserna eller om man ska ta hjälp av en samarbetsaktör för att genomföra dem? 6.1 1. Fler kostnadsfria utbildningsinsatser Ett förslag är att skapa eller samarbeta med en ny extern stödfunktion som erbjuder utbildningsinsatser i föreningskunskap för föreningslivet. Det finns två förslag som förvaltningen skulle kunna genomföra. Det första förslaget är att hitta en ny samarbetsaktör, likt SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland, för att kunna erbjuda fler utbildningsinsatser till föreningslivet i Göteborg. Den nya aktören bör ha föreningar med annan verksamhet än idrott som främsta målgrupp. Detta bör göras för att det idag saknas kostnadsfria utbildningsinsatser som är anpassade för föreningar med annan verksamhet än idrott och för att många av dem är överrepresenterade bland de föreningar som har svårt att uppfylla förvaltningens grundkrav. Ett extra plus vore om aktören dessutom kunde erbjuda konsultativ hjälp till föreningslivet. Det andra förslaget är en föreningspool, liknande den som finns i Malmö. Föreningspoolen kan innefatta både fasta rådgivande tjänster och möjligheter att erbjuda kurser eller utbildningsinsatser inom föreningskunskap. Detta förslag innebär dock en större ekonomisk insats men kan samtidigt anpassas beroende på om förvaltningen ska driva den själv eller tillsammans med en eller flera parter. En rekommendation är att inleda ett samarbete med civilsamhället genom exempelvis en paraplyorganisation som Malmö har gjort. Det finns även goda möjligheter att knuta an ny stödfunktions innehåll till förvaltningens uppdrag om att ta fram System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd. En ny extern stödfunktion skulle förslagsvis genomföras genom ett idéburet offentligt 7 mars 2018 Sida 17 (25)
partnerskap (IOP), liknande det partnerskap förvaltningen har med Västra Götalands Idrottsförbund idag. Förutsättningar Kräver en större ekonomisk insats och att förvaltningen samarbetar aktivt med ny samarbetsaktör om projektet ska genomföras tillsammans med civilsamhället. Kräver en mer omfattande omvärldsbevakning för att säkerställa konkurrenssituationen för ett IOP. Fördelar Kan knyta an till idrotts- och föreningsnämnden beslut om att starta upp ett pilotprojekt med en föreningspool 2018-02-08 (tjänsteutlåtande 2018-01-19, diarienummer 0007/18). Ett bredare utbud av kostnadsfria utbildningsinsatser till föreningslivet samt utbildningsinsatser som är anpassade för föreningar som har en annan verksamhet än idrott. Utökat stöd till föreningslivet så att förvaltningens handläggare minskar rollen som både rådgivare och bedömare. Det kan också bli lättare för föreningslivet att söka stöd för svårare frågor hos en annan aktör då den inte beviljar och följer upp bidrag som förvaltningen gör. Skulle även kunna knyta an till förvaltningens uppdrag om att System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd. Nackdelar Svårare att säkerställa att det konsultativa stödet som ges stämmer överens med förvaltningens bidragsregler om det görs av någon annan aktör än förvaltningen. Uppskattad kostnad Förvaltningen har idag en överenskommelse med SISU Idrottsutbildarna Västra Götaland om att de ska erbjuda särskilda utbildningsinsatser till föreningslivet i Göteborg. Dessa utbildningsinsatser kommer under 2018 fortsatt erbjudas till såväl idrottsföreningar som till föreningar med en annan verksamhet än idrott. Detta görs för att förvaltningen idag saknar alternativa utbildningsinsatser för just föreningar med annan verksamhet än idrott. Till 2019 kommer dock SISU:s särskilt utbildningsinsatser endast gälla för idrottsföreningar. Anledningen till detta är att förvaltningen vill se över möjligheten att hitta en ny samarbetsaktör som kan erbjuda riktade utbildningsinsatser till föreningar som har en annan verksamhet än idrott samt ge SISU möjligheten att fokusera på sin huvudsakliga målgrupp, det vill säga idrottsföreningar. För ovanstående nämnda insatser får SISU 600 000 kronor per år vilket bör ställas i 7 mars 2018 Sida 18 (25)
relation till vad ny samarbetsaktör för utbildningsinsatser kan få i bidrag. Beroende på vad som ska ingå i överenskommelsen/iop med ny samarbetsaktör kan bidraget variera. Om ny samarbetsaktör både kan erbjuda återkommande kurser i föreningskunskap samt konsultativt stöd till föreningslivet, skulle uppskattningsvis 300 000 400 000 kronor per år kunna ses som ett rimligt belopp i ett första skede. Skillnaden mellan SISU och ny samarbetsaktör motiveras av att majoriteten av förvaltningens föreningar är idrottsföreningar som därför hänvisas till SISU:s kurser. När det gäller förslaget om att införa en föreningspool i Göteborg har förvaltningen i slutrapporten för uppdraget "Utredning om förbättrat administrativt stöd till föreningslivet" gjort följande uppskattning av kostnaden: En jämförelse kan göras med Malmö Föreningspool (exkluderat delen som finansieras av lönebidrag). Malmö stad hade 2016 cirka 60 procent av Göteborgs invånarantal (328 000 respektive 556 000). Kommunens kostnad för Föreningspoolen är drygt 1,2 miljoner kronor. För motsvarande verksamhet i Göteborgs storlek skulle kostnaden bli 2 miljoner kronor. Av tillgänglighetsskäl är det lämpligt att verksamheten skulle placeras på två platser i staden vilket möjligtvis skulle öka lokalkostnaden något. Förvaltningen bedömer dock att behovet sannolikt är större och för att kunna ge det stöd som behövs i realiteten är det rimligt att verksamheten behöver ha en än större omfattning. Med tanke på att stödet till föreningars administrativa arbete är ett eftersatt område samt att staden växer med en tredjedel de kommande 20 åren är bedömningen att Göteborg behöver externa stödtjänster på tre olika geografiska platser samt att omfattningen också ökar med en tredjedel. Medräknat ökade lokalkostnader ger det en totalkostnad på knappt 3 miljoner kronor. 6.2 2. Obligatoriska kurser för föreningar som vill bli en bidragsgodkänd förening Ett annat alternativ till att utveckla föreningars föreningskunskap är att införa obligatoriska kurser i samband med att en förening blir en bidragsgodkänd förening hos förvaltningen. I utredningens omvärldsbevakning nämner både Stockholm och Malmö vikten av obligatoriska kurser. Kursernas syfte är att både säkerställa att föreningarna är medvetna om vad som krävs för att få stöd från kommunen men också för att hjälpa föreningarna att driva sin verksamhet på ett mer hållbart sätt. Båda konstaterar även att många föreningar inte skulle delta på kurserna om de inte var obligatoriska, vilket skulle medföra att redan svaga föreningar skulle få det ännu svårare att klara kommunens grundkrav på föreningskunskap. Idag rekommenderar förvaltningen endast nya bidragsgodkända föreningar att gå på SISU-kurser i föreningskunskap i samband med att de ansöker om att bli en bidragsgodkänd förening. Det är dock få föreningar som deltar på kurserna trots att de är kostnadsfria och att många skulle behöva det. Anledningen till varför det är så varierar men brukar oftast bero på att föreningarna inte anser att det behövs eller att 7 mars 2018 Sida 19 (25)
kurserna inte tilltalar dem (gäller framför allt föreningar med annan verksamhet än idrott). Risken är då stor att många föreningar går miste om kunskapar och att de därmed stöter på svårigheter när de ska söka bidrag eller skicka in sina årsmöteshandlingar till förvaltningen. Detta blir extra påtagligt när det gäller utfallet av de senaste årens ansökningar om att bli en bidragsgodkänd förening. Närmare hälften av ansökningarna har avslagits eller varit i stort behov av kompletteringar. Skulle förvaltningen istället begära att föreningar som vill bli bidragsgodkända måste gå en kurs i föreningskunskap innan de blir godkända, skulle betydligt fler föreningar kunna utveckla sina föreningskunskaper och ges bättre möjligheter att klara av förvaltningens grundkrav för att vara en bidragsgodkänd förening. Föreningarna skulle även ges bättre möjligheter att själva kunna bedriva och utveckla sin förening. Det förutsätter dock att förvaltningen kan erbjuda återkommande kostnadsfria kurser till alla slags föreningar under året. Förvaltningen skulle därför behöva erbjuda fler kostnadsfria utbildningsinsatser som kan komplettera förvaltningens överenskommelse med SISU och erbjuda anpassade kurser för föreningar som har en annan verksamhet än idrott. Kurserna skulle även kunna användas i samband med förvaltningens stickprovskontroll som görs årligen. Det finns även goda möjligheter att knuta an de obligatoriska kurserna till förvaltningens uppdrag om att ta fram System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd, genom att involvera jämställhets- och likabehandling i kurserna. Förutsättningar Trots att SISU:s kostnadsfria kurser är öppna för alla föreningar idag är det få föreningar som har en annan verksamhet än idrott som deltar. Eftersom förvaltningen i dagsläget saknar andra utbildningsalternativ som är anpassade efter just dessa föreningar måste förvaltningen erbjuda fler kostnadsfria utbildningsinsatser som kan komplettera SISU:s utbildningsinsatser och nå föreningar som har en annan verksamhet än idrott. Se alternativ 7.3 Ny extern stödfunktion. Föreningarna måste kunna erbjudas kostnadsfria kurser i föreningskunskap. Kurserna måste även erbjudas vid upprepande tillfällen under året så att en förening inte behöver vänta in en kurs allt för länge för att kunna få sin ansökan om att bli bidragsgodkänd godkänd. Fördelar Enkelt att införa då grundstrukturen och ett utbud av kostnadsfria kurser i föreningskunskap (SISU) redan finns. Förvaltningen kan säkerställa att alla nya bidragsgodkända föreningar får samma introduktion till hur föreningslivet fungerar och vad förvaltningen förväntar sig av dem. 7 mars 2018 Sida 20 (25)
Skulle kunna knyta an till förvaltningens uppdrag om att ta fram System för uppföljning av jämställdhets- och likabehandlingsarbetet ska tas fram i de föreningar som får föreningsstöd, genom att involvera jämställhets- och likabehandling i kurserna. Nackdelar Handläggningen om att bli en bidragsgodkänd förening kan möjligtvis ta längre tid då ansökande förening måste gå en kurs innan den kan bli bidragsgodkänd. Att införa obligatoriska kurser kan möjligtvis uppfattas som att förvaltningen höjer kraven för att bli en bidragsgodkänd förening. Uppskattad kostnad I och med att förvaltningen har en överenskommelse med SISU om att de årligen ska erbjuda kostnadsfria utbildningsinsatser, oftast utbildningar/kurser, finns det redan ett befintligt utbud av kurser som kan användas. Förvaltningen gör dock bedömningen att det kommer behövas fler utbildningsinsatser framöver, både för att införa obligatoriska kurser men också för att föreningslivet behöver det. Eftersom SISU:s utbildningsinsatser främst riktar sig till idrottsföreningar, saknas kostnadsfria utbildningsinsatser som är anpassade till föreningar som har en annan verksamhet än idrott. Förvaltningen behöver därför en ny samarbetsaktör som kan komplettera SISU:s utbud av kostnadsfria utbildningsinsatser till föreningslivet. Se uppskattad kostnad för 7.3 Ny extern stödfunktion. 6.3 3. Nya bidragskriterier En tredje åtgärd är att se över om någon av förvaltningens befintliga bidragsformer kan stödja föreningar som vill utveckla sina föreningskunskaper. Det skulle till exempel kunna vara att en förening får bidrag för att täcka kostnader för att gå på en utbildning/kurs inom föreningskunskap. Förvaltningen har idag inget bidrag som motsvarar ovanstående kriterier men har ett utbildningsbidrag som har följande syfte: Utbildningsbidraget ska ge ledare i lokal verksamhet för barn och unga möjlighet till utbildning för att klara sina ledaruppgifter bättre. Utbildningsbidraget är en förutsättning för ledarrekrytering, ledarfortbildning och utveckling av föreningens verksamhet. Jämfört med förvaltningens övriga bidrag är det relativt få föreningar som söker utbildningsbidrag per år. Detta samtidigt som det är många föreningar som är i behov av utbildning av olika slag, till exempel i föreningskunskap. Bidraget fokuserar mestadels på ledarutbildning och planering. Andra bidrag, som exempelvis förvaltningens utvecklingsbidrag, har under tid anpassats efter nämndens prioriterade mål. De har dock inte utbildningsbidraget gjort, varken efter nämndens prioriterade mål eller föreningslivets behov. Om det skulle vara möjligt skulle förvaltningen kunna erbjuda 7 mars 2018 Sida 21 (25)