Verksamhetsinriktning 2015 Värmlands Idrottsförbund

Verksamhetsinriktning 2015 Värmlands Idrottsförbund

Särskild föräldrasatsning 2015 Den verksamhetsinriktning som nu föreligger inför året 2015 har fått en nyare utformning. Vi har ett tydligare uppdrag från RF som beslutats på Riksidrottsmötet och som gäller för en tvåårsperiod. Det vi vill lyfta fram i verksamhetsinriktningen är de satsningar som vi i Värmland gör utöver vårt basuppdrag eller där vi väljer en för Värmland särskild strategi för att utföra våra uppdrag. Barnkonventionen fyllde 25 år 2014, och RF har kommit med förtydligade riktlinjerna för barn- och ungdomsidrotten. Att denna fungerar både bra och dåligt speglades i URs programserie Idrottens Himmel och Helvete som också återkommer under 2015. Att bedriva barn- och ungdomsidrott med utgångspunkt i barnens bästa kan verka självklart, men är uppenbarligen inte så lätt. Svensk idrotts styrka är dess folkrörelseform, där tränare och ledare ofta består av föräldrar. Föräldrar som många gånger gör ett fantastiskt jobb, men som ibland när de kliver in i sin ledar- eller åskådarroll glömmer att de också är föräldrar, glömmer att de finns där för barnens skull. Detta är en viktig fråga som vi måste prata med varandra om och föra en vettig diskussion om. Vi satsar därför inom SISU särskilt under året på föräldrautbildning. Hur ska vi bete oss för att vara bra idrottsföräldrar, hur gör vi när andra runt omkring oss går över gränsen? Målet är ju att våra barn ska få idrotta och ha roligt. Finns det nåt som är viktigare än det? Vi har haft ett riksdagsval, där idrotten utlovats ett ökat stöd, av detta blev det inget mer än ett nytt löfte om mer pengar via en ev. vårbudget. Idrottsministern gästade riksidrottsforum i Gävle och gjorde ett gott intryck. Vår valstrategi inför valet i Värmland var att avvakta valet för att nu gå igång och träffa våra värmländska kommunpolitiker. En del är nya på sina poster och har nu haft tid att komma in i arbetet. Det är viktigt att vi säkerställer att vi får ett fortsatt gott stöd av våra kommuner och har en fortsatt god dialog, där idrotten ses som en tillgång i politikernas vardag. Riksidrottsforum i Gävle handlade om den av RIM beslutade framtidsstrategin för Svensk idrott som framöver kommer att beröra båda våra organisationer. En av många frågor handlade om att vi behöver göra allt enklare nu. Uppgiften för oss blir att stödja de olika idrotterna i det framtidsarbetet som sker när strategin antagits av RIM. Vi behöver också bli duktigare på att prata om allt bra vi gör! För vi gör mycket bra, varje dag, året om. Malin Olin Ordförande Värmlands Idrottsförbund Innehåll Inledning 2 Verksamhetsinriktning 2015 3 Idrottens verksamhetsidé Idrottens vision 5 Idrottens värdegrund Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad Värmlands Idrottsförbunds uppgift 7 Samverkan mellan Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Mål och fokusområden 2015 9-14 Idrotten 9 Resurserna 11 Stöd och service 13 Medlemmar och medarbetare 14 Ekonomisk plan Värmlands Idrottsförbund 2015 15

Verksamhetsinriktning 2015 För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning med ekonomisk plan. Verksamheten ska utgå från RF:s stadgar och idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill. Enligt 1 kap. 1 RF:s stadgar ska idrott bedrivas i enlighet med den av RF-stämman beslutade verksamhetsidén, visionen och värdegrunden. Idrottens verksamhetsidé Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Idrotten ger fysisk, psykisk, social och kulturell utveckling. Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på bredd idrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbätt ring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbe finnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre. Vi är en samlad idrottsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla förbund och föreningar, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i en nära samverkan, som ger inspiration, utveckling och livskraft. Inom idrottsrörelsen respekterar alla förbund och före ningar, såväl elit som bredd varandras roller och verksamhetsvillkor. Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning. 3

Idrottens vision Svensk idrott - världens bästa Svensk idrott vill vara bäst i världen för alla på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbätt ras både till form och innehåll. Det byg ger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar samt en utbild ningsverksamhet i världsklass. Idrottens värdegrund Glädje och gemenskap Glädje och gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. Demokrati och delaktighet Föreningsdemokratin innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oav sett bakgrund. Allas rätt att vara med Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell lägg ning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. Rent spel Rent spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. Idrottsrörelsens organisation och uppbyggnad (2 Kap. 2 RF:s stadgar) RF består av Specialidrottsförbund (SF) med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver idrottslig verksamhet. Genom medlemskap i SF blir förening också ansluten till RF. RF har för sin regionala verksamhet Distriktsidrottsförbund (DF). SF får organisera sin regionala verksamhet genom Specialidrottsdistriktsförbund (SDF). 5

Värmlands Idrottsförbunds uppgift VIF är värmländsk idrotts samlande organisation med VIF-stämman som högsta beslutande organ. VIF:s uppgift är att handha för idrottsrörelsens gemensamma angelägenheter, såväl nationellt som internationellt. Till dessa angelägenheter hör: Att företräda värmländsk idrott gentemot myndigheter, politiker och samhället i övrigt Fördela Region Värmlands anslag till idrottsrörelsen Ge service och stöd till medlemsorganisationerna Stimulera den idrottsliga utvecklingen och kunskapsutvecklingen i medlemsorganisationerna Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor Vara hyresvärd för Idrottens Hus i Karlstad Bevara det idrottshistoriska arvet VIF:s roll och uppgift kan också sammanfattas i att Stödja Företräda Leda För att Utveckla idrottsverksamheten (Idrotten) Skapa förutsättningar och resurser (Resurserna) Ge service (Stöd och service) Samverkan mellan Värmlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och består av samma specialidrottsförbund som RF, samt ett fåtal övriga medlemsorganisationer. För den regionala och lokala verksamheten ansvarar SISU Idrottsutbildarna Värmland. SISU Idrottsutbildarnas roll är att bilda, utbilda och utveckla idrotten. VIF:s och SISU Idrottsutbildarna har alltså olika roller men kompletterar och stödjer varandra i det dagliga arbetet för idrottens utveckling. De båda organisationernas verksamhetsinriktningar är därför tätt sammankopplade och beroende av varandra för ett optimalt resultat. De båda organisationernas uppdrag samordnas och genomförs av vårt gemensamma kansli under devisen En dörr in. 7

Mål och fokusområden 2015 Idrotten 1. Föreningsidrotten ska utvecklas och förutsättningarna förbättras Kunskapen om vad föreningsidrotten står för och vad den ger är idag inte given. Allt oftare blandas ideella idrottsföreningar ihop med företag. Förståelse för föreningslivet och dess betydelse för samhället är en förutsättning för att lagar och förordningar stiftas och tolkas med hänsyn till föreningens villkor och idrottens särart. För att föreningsidrotten än bättre ska kunna svara upp mot individens och samhällets högt ställda förväntningar på en modern idrottorganisation behöver idrottsverksamheten och dess organisering utvecklas och svensk idrott tydliggöra vad den står för. Utveckling och utbildning Intensifiera arbetet med föreningsutveckling för att möta föreningarnas behov. Öka demokrati- och föreningskunskaperna inom idrottsrörelsen, och särskilt kunskapen om den ideella föreningens innebörd och spelregler. Politiskt påverkansarbete Förstärka det politiska påverkansarbetet för att förbättra förståelsen och förutsättningarna för föreningslivet. I förhållande till politiker och myndigheter i såväl Sverige som EU hävda och försvara idrottens särart. Kommunikation Synliggöra svensk idrott genom att kommunicera vad den står för, bidrar med och det som gör föreningsidrotten unik jämfört med andra aktörer. 2. Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Idrottsrörelsen är organiserad i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Idrottsrörelsen präglas av framtidstro och det finns en tydlig ambition till utveckling, tillväxt och ständig förbättring. RF:s mål är att idrottsrörelsen ska växa genom att bland annat erbjuda ett större och mer flexibelt utbud än tidigare. Intensifiera samarbetet med IF/SDF i utvecklingsprojekt med målet att behålla såväl flickor som pojkar i tonåren i föreningsidrotten. Skapa förutsättningar för att fler ska ha tillgång till idrotten genom att tillsammans med IF/SDF arbeta för att sänka kostnader inom barn- och ungdomsidrotten. Utveckla lättillgängliga idrottsformer samt stärka arbetet för mångfald. 3. Alla SDF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Idéprogrammet Idrotten vill är idrottsrörelsens gemensamma utgångspunkt för verksamheten. Utifrån denna fattar specialidrottsförbunden och föreningarna specifika beslut om inriktning och form. Idéprogrammet ska vara en levande verklighet i den idrottsliga vardagen och samtidigt ett levande dokument, som står i samklang med den idrottsliga och samhälleliga utvecklingen. 9

Fortsätta satsningen på värdegrundsarbete på alla nivåer inom idrottsrörelsen och stimulera till debatt och diskussion i idrottsideologiska och värdegrundfrågor. Öka kunskapen om barnkonventionen samt arbeta för en sund och säker barn- och ungdomsidrott. Fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering det vill säga att jämställdhetsaspekter ska vägas in i alla beslut och all verksamhet. Vara ett aktivt stöd till IF/SDF som inte har upprättat en likabehandlingsplan. 4. RF/DF ska på alla nivåer kunna erbjuda idrottsrörelsen kompetens inom barn-, ungdoms- och vuxenidrotten avseende såväl bredd- som elitinriktning samt föreningsutveckling, ekonomi och föreningsjuridik. Resurserna 5. Alla kommuner ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka tillgången till idrottsmiljöer: lokaler, anläggningar och utrymmen för idrottsliga aktiviteter. Intensifiera det idrottspolitiska arbetet kring anläggningar och idrottsmiljöer. Kommunerna ska uppvaktas årligen. 6. Myndigheter och intresseorganisationer, på både central som lokal nivå, ska ha uppvaktats, påverkats och uppmanats att öka och förenkla möjligheterna att utnyttja mark-, vatten- och luftutrymme för idrottsliga aktiviteter. All idrottslig verksamhet kräver anläggningar, utrymmen och ytor för utövande och aktiviteter. Behoven varierar beroende på ålder och ambitionsnivå: barn, ungdom och vuxna samt en bredd- eller elitinriktning. Närhet, lättillgängligt och anpassning är nyckelbegreppen. Detta arbete ska ske kontinuerligt. Stärka idrottens ställning i samhällplaneringen. Påverkansarbete för att ge idrotten en tydligare roll i samhällsplaneringen och RF/DF ska erbjuda idrottsrörelsen kunskap och utbildning som möjliggör en kontinuerlig utveckling av verksamheten. En anpassning ska ske utifrån varierande behov och vara av hög kvalitet såväl till sitt innehåll som i sin pedagogiska form. Utveckla ungdoms- och vuxenidrotten i förening ur ett folkhälsoperspektiv. Utveckla arbetet med motionsidrott som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och män genom att erbjuda etablerade och nya verksamhetsformer. främja möjligheterna till idrott/fysisk aktivitet för flickor och pojkar, kvinnor och män i riktlinjer och anvisningar vid byggande och samhällsplanering. Utveckla kompetens genom samarbete med myndigheter och andra intressenter på anläggningsområdet. Upprätta ett kompetensnätverk för att stödja IF att få till fler, bättre och mer ändamålsenliga anläggningar och idrottsmiljöer för flickor och pojkar, kvinnor och män. 7. Medel ska årligen avsättas till anläggningar för investeringar i miljöanpassade lösningar. Anläggningar och utrymmen för idrottsutövande bör ständigt utvecklas och anpassas för att tillgodose nya miljökrav. Föreningsägda anläggningar är i störst behov av miljöanpassade investeringar, samt åtgärder för ökad fysisk tillgänglighet. Utveckla kompetensen vad gäller idrottsanläggningar och -miljöer, inte minst vad gäller miljöanpassning. 11

8. Det offentliga stödet samt stödet från andra intressenter ska ha ökat. Idrottsrörelsen är den största verksamheten inom civilsamhället. Våra medlemmars verksamhet ska växa. En förutsättning för detta är att det offentliga stödet växer. Stöd och service 9. Alla SDF och IF är anslutna till och använder verksamhetssystemet IdrottOnline. Vi erbjuder våra medlemmar ett för idrotten anpassat verksamhetssystem. För att få effektivitet i detta måste alla vara med och använda systemet. Vi har en hög service- och supportgrad kring IdrottOnline och erbjuder informationskvällar och utbildningskvällar efter behov i våra kommuner. 10. Stärka det internationella arbetet Stärka värmländsk idrotts internationella agerande enligt målen och inriktningen i den av Värmlands Idrottsförbund antagna strategin för internationellt arbete. Fortsatt verka för ett starkt och ökat samhällsstöd till svensk idrott och till SISU Idrottsutbildarna på såväl regional som kommunal samt EU-nivå. 12. Idrottens Hus. Med ett gott värdskap och en kunskapsbaserad rådgivning ska vi erbjuda efterfrågat stöd Receptionen utgör Idrottens Hus hjärta och ska ses som koordinator för service och det utbud som ges Idrottens Hus ska erbjuda support och en tidsenlig och driftsäker teknikförsörjning Som hyresvärd ska vi ha en god dialog med hyresgästerna och erbjuda efterfrågade funktioner till en kostnadseffektiv nivå Vi erbjuder ett rationellt och effektivt internt och externt administrativt stöd med uppdaterad teknik och hög kompetens 11. Verksamhet som har till syfte att stimulera den idrottsliga utvecklingen ska grundas på forskningsbaserad kunskap. RF ska stödja detta förhållningssätt genom att initiera, samla in och tillgängliggöra forskningsbaserad kunskap av intresse för svensk idrott. Fortsätta att utveckla det pågående samarbetet med Karlstads Universitet; idrottsvetenskap, genusvetenskap och CERUT. Medlemmar och medarbetare 13. VIF ska ha ett nöjd medlemsindex som är minst 4 på en femgradig skala. 14. VIF ska ha ett nöjd medarbetarindex som är minst 4 på en femgradig skala. RF ska varje år mäta vad medarbetarna tycker om de förutsättningar de får för att göra ett bra arbete och vad som kan förbättras för att bli ännu bättre. 13

VIF och SISU Idrottsutbildarna lägger särskild fokus på några satsningar 2015 Idrottsrörelsens strategiarbete 2.0 Samhället förändras hela tiden och därmed även idrotten. Våra föreningar står inför några av sina största utmaningar när det gäller att bygga strukturer som passar framtidens medlemmar. Riksidrottsförbundet är därför fast beslutet att ligga i framkant för den utvecklingen. Ett strategiarbete har startats upp där varje SF har att verka i andan av det gemensamma strategiarbetet. Vi avvaktar vår roll som stödorganisationer på distriktsplanet. Vi emotser att vara ett bra stöd till våra SDF och IF i arbetet inom det rådande strategiarbetet. Ledarprogrammet Elitcoach Domare Kommande ledarprograminnehåll blir riktat mot gruppen domare. Vi vänder oss till unga domare som vill göra en elitsatsning inom domarrollen. Deltagandet i satsningen sker i samspel med SDF:en PRODIS PRODIS i sin nuvarande form kommer att avslutas under våren och VIF kommer verka för att det förebyggande arbetet fortsatt kan ske och då med stöd av andra offentliga medel. Det förebyggande arbetet mot dopingproblematiken i samhället sker inom ramen för länsgruppen mot doping som leds av Länsstyrelsen. SISU-helgen Vi ser SISU-helgen som den stora samlade utbildningsinsatsen under året. Hit kanaliseras viktiga utbildningserbjudanden och stora möjligheter till erfarenhetsutbyte ska ges. Idrottsskolor VIF fortsätter med att stimulera till olika former av idrottsskolor. Genom stödformen Idrottslyftet vill vi ta initiativ till nytänkande och därmed påvisa nyttan med strukturen Idrottsskola. Fritidsbanken VIF vill på alla sätt stödja utvecklingen av begreppet Fritidsbank. Vi ser en naturlig koppling mellan uppdraget att rekrytera nya till idrotten och att det etableras Fritidsbanker. Allas rätt att delta i idrottslig verksamhet ökar om barn och ungdomar har möjlighet att låna idrottslig utrustning. Jämställdhetsmålen Internutbildning/4R-metoden VIF och SISU ska fortsatt stödja SDF och IF i arbetet med att nå de gemensamma jämställdhetsmålen 2017. Internt kommer VIF/SISU med hjälp av 4R-metoden kartlägga delar av egna verksamheterna. Internationellt/EU VIF ska verka för att med stöd av EU erbjuda möjligheter för Värmländska idrottsungdomar att delta vid internationella utbyten samt finna några framkomliga projekt som finansieras av EU. Föräldrautbildning Vi ska i samverkan med kommunerna genomföra en föräldrautbildning med syfte att förbättra stödet till våra barn och ungdomar. Genom föreläsningar och utbildningar ute i föreningarna i vill få igång samtalen som sätter fokus på frågan. Ett öppnare Kronoparken VIF och SISU ser projektet Ett öppnare Kronoparken på Fröding Arena som ett laboratorium för nya verksamhetsformer. Att ihop med Folkbildarna i Värmland och Karlstad kommun skapa en mötesplats för alla i Kronoparken och påvisa idrottens möjligheter att bidra till ökad livskvalitet. Fystränarutbildningen Slutföra och utvärdera den av Bosön utlokaliserade utbildningen Idrottens Fystränarutbildning (FTU). Den riktar sig till den som önskar vidareutbilda sig i fysisk träning med inriktning på prestationsidrott för ungdomar och vuxna. Utbildningen är praktiskt inriktad med möjlighet till certifiering som Idrottens fystränare. 14

Ekonomisk plan Värmlands Idrottsförbund 2015 Intäkter 10272,6 tkr 10% 50% Bidrag; 5 116 000 Serviceintäkter; 4 086 700 Övriga intäkter; 1 069 900 40% Kostnader -11348,6 tkr 7% 12% 9% Idrott; 1 430 500 Resurserna; 984 700 Stöd; 2 039 000 Idrottservice; 6 103 800 54% 18% Förbundsadmin; 790 600 15

Idrottens hus, Industrigatan 1, 652 21 Karlstad Tel: 010-476 47 00 E-post: reception@varmland.rf.se Hemsida: www.rf.se/varmland Värmlands Idrottsförbund Grafisk form: Mu ab