UGU Utvärdering Genom Uppföljning

Relevanta dokument
Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola (Anders Forssell, Uppsala universitet)

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

Promemoria U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Skolverket ska vid utförandet av uppdraget utgå från att aktuella författningsändringar

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

Hva betyr lærernes kompetanse for elevenes resultat på 4. trinn i Norge, Sverige og Finland?

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Identification Label. School ID: School Name: Skolenkät. Skolverket Bo Palaszewski, projektledare Stockholm

Sammanfattning. Rapportens syfte

Matematikpolicy Västra skolområdet i Linköping

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

Ämneslärarprogram i dans kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Teacher Education Programme in dance, Supplementary Study Programme, 90 credits

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

1 och 1 eller and 1 or 1+1. Odense 26 maj 2014 Jorryt van Bommel Karlstads Universitet

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring

Institutionen för Individ och Samhälle

Statens skolverk Stockholm

SND-forum 14 nov Transfers of research data to National Archives and use of our data for research. Magnus Geber

Lokala krav för lärarexamen

Utbildningsplan för folkhälsovetenskapsprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

Utbildningsplan för Dietistutbildning 180/240 högskolepoäng

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp

Elevpaneler för longitudinella studier 2009

Utbildningsplan för. Ämne/huvudområde 2 Biologi Engelska Franska Fysik Data- och systemvetenskap Företagsekonomi Geografi

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

GRUNDLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS IN PRIMARY EDUCATION

Erik Mellander. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Ordförande i den svenska expertgruppen för PIAAC

to Education and Labor Market Policy in Sweden av Alan B. Krueger and Mikael Lindahl

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Läsförståelse och hörförståelse

U2015/3357/S. Statens skolverk Stockholm

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Internationella Engelska Gymnasiet

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Lärarutbildning - Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp

Vad säger internationella kunskapsundersökningar om förändringarna i den svenska skolan?

Hur såg elever i åk 9 på sig själva och sin skolsituation år 2003 och år 2008?

Skolenkät. Årskurs 8. Skolverket Stockholm

KANDIDATEXAMEN DEGREE OF BACHELOR

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi 180 högskolepoäng

Svensk utbildning i internationell statistik

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Projektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Pedagogik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng

Förändringar i testresultat under en 20-årsperiod

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

Svenska som additivt språk. Skolverket Berit Lundgren FD, Umeå universitet Lilian Nygren Junkin FD, Göteborgs universitet

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

21 Verksamhet efter utbildning Activity after education

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Lokal examensordning för Högskolan Dalarna

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, credits

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildningsprogrammet, högskolepoäng. Teacher Education, Higher Educational Credits

Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg

I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Att motverka skolmisslyckanden


ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet Svenska B/Svenska som andra språk B, Engelska B, Samhällskunskap A, Ma A samt för:

Levnadsnivåundersökningen (LNU) Michael Gähler Institutet för social forskning (SOFI)

FRÅGEFORMULÄR OM SKOLAN

Forskning och matematikutveckling

FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR REGISTERBASERAD FORSKNING. Magnus Eriksson Unit for Register-Based Research Swedish Research Council

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Utveckling och implementering av tjänster och stöd för forskningsdata - ett universitetsövergripande arbete

Natur, hälsa och trädgård magisterprogram, 60 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Dnr. U2008/5466/SAM

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Att utvärdera offentlig politik med registerdata

Breaking the vicious circle

Transkript:

UGU Utvärdering Genom Uppföljning En nationell forskningsinfrastruktur inom utbildningsområdet Michael Hansen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu

Kända forskningsinfrastrukturer inom utbildningsområdet PISA. The Programme for International Student Assessment TIMSS. Trends in International Mathematics and Science Study PIRLS. Progress in International Reading Literacy Study SiRiS. Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem Alla är tvärsnitt: insamling vid ett tillfälle Inga mått på individens förutsättningar

UGU är longitudinellt! Följer enskilda elever från lågstadiet genom gymnasiet och ut i livet Test och enkätdata, stödformer, skolresultat, utbildningsval, bakgrundsinformation Tio riksrepresentativa paneler,1948 2004 Kan jämföra elever som växt upp och gått i skola under olika tidsperioder Kan länkas till registerdata Pedagogik, sociologi, nationalekonomi, folkhälsovetenskap, socialmedicin

Kort historik 1950-tal: Brist på data inom utbildningsområdet Behövdes för planering, uppföljning och utvärdering av reformer Successiv uppbyggnad av SCBs utbildningsstatistik Diskussioner om longitudinella data för att följa individer över tid för mer ingående studier av: Determinanter av utbildningsval Effekter av utbildning på lång och kort sikt Utbildningssystemets funktionssätt Varför olika individer utvecklas på olika sätt

Men hur motivera långsiktiga satsningar? När aktuella diskussioner rör effekter av gårdagens processer När effekterna av dagens utbildning slår igenom efter många år Vem vill finansiera data som behövs för framtida diskussioner? Individers utveckling och karriärval påverkas av många faktorer och går i många riktningar: Svårt att isolera kausala faktorer Omfattande selektion och självselektion Den individuella variationen är stor Det behövs stora urval som följs över lång tid

Lösning: samarbete i kohortsekventiell design Individualstatistikprojektet (UGU-projektet) etablerades i samarbete mellan SCB och Pedagogisk institutionen vid GU (Kjell Härnqvist) under slutet av 1950-talet Reguljära administrativa data kopplas till forskardata Myndigheter finansierar sin del, forskningsdelen finansieras med projektmedel Upprepade, överlappande longitudinella undersökningar Ger värdefulla ögonblicksbilder av nuläget Ger viktiga kontrollvariabler för senare gruppjämförelser Ger möjligheter till jämförelser mellan och inom kohorter

UGU i policy och debatt Underlag till statliga utredningar, framför allt inom utbildningsområdet Potentiell användning: Kommunala och regionala utbildningsfrågor Dock: legala och forskningsetiska restriktioner

workshop migrationsprocesser 160304 Från pedagogik, sociologi och psykologi till Change in the social selection to upper secondary school primary and secondary effects in Sweden Effects of education on cognitive ability Predicting psychoses from decline in verbal ability The effects of class size The effects of grading The educational conditions of children placed in society s custody

Utmaningar där SND kan bistå Findable: Kunna hittas i för ämnesområdet relevanta sökportaler Vilka är portalerna? Vi vill gå från passiv till aktiv infrastruktur! Idag sprids UGU till stor del genom sociala nätverk och rykten Synlighet för andra grupper, nationellt och internationellt Road show, bland annat med utbildning om sekundärdata? Hur kan vi mäta användningen?

Accessible: Kräver resurser och kompetens Hemsidan ger en ingång till dokumentation, data, tekniska rapporter och vetenskapliga publikationer Metadata på engelska i datafiler men inte enligt standard Interaktivt verktyg på svenska/engelska via hemsidan Idag: individualiserat stöd till användare Imorgon: system för utlämning till examensarbeten Restriktioner för utlämning av legala och etiska skäl Inget moratorium

Reusable: Hur kommunicera avvikelser? Verktyg för att visualisera jämförbarhet, för UGU + användare? Vissa begreppsliga områden behandlas inte alls i vissa enkäter. Andra områden mäts med helt olika enkätfrågor i olika kohorter. När frågorna är snarlika, kan svarsformaten skilja sig åt. Vissa variabler upprepas för samma individer, andra inte. Någon insamling har skjutits upp ett år, någon blev inställd.

Jämförbarhetens gränser UGU:s har genomfört insamlingar sedan 1961 Olika slags Sverige, olika uppväxtvillkor & olika utbildningssystem Förändrade forskningsfokus och teoretiska perspektiv UGU har försökt fånga dessa förändringar och samtidigt vara trogen varje tid med 500-1 000 variabler per kohort Likartade begrepp men olika mått, samma mått men olika innebörd Alla områden behandlas inte alla enkäter Faderns yrke 1961: 93. Stationskarl, polis

Lösningsfrekvens för verbala uppgifter (%) Nyckelord 1961 2005 Diff Separera 36 79 +43 Attack 62 88 +26 Rekommendera 68 88 +09 Online Småaktig 51 34-17 Ödmjuk 26 09-17 Riklig 27 06-21 Källa: Svensson (2008).

En av tio kohorter Skol-år Kohort Föddår Startår Startålder Urvalsprincip Ålder 2017 1 1948 1961 13 6 5, 15, 25 69 2 1953 1966 13 6 5, 15, 25 64 3 1967 1980 13 6 Klass åk 6 50 4 1972 1982 10 3 Klass åk 3 45 5 1977 1987 10 3 Klass åk 3 40 6 1982 1992 10 3 Klass åk 3 35 7 1987 1997 10 3 Klass åk 3 30 8 1992 2002 10 3 Klass åk 3 25 9 1998 2008 10 3 Klass åk 3 17 10 2004 2014 10 3 Klass åk 3 13

UGU-92 Only school administrative data in Year 3 Questionaire and cognitive tests in Year 6 (spring 2005) (80%) No achievement test in mathematics in Year 6 Substantial revision of the student questionaire Minor changes in teacher and parent questionaire Questionaire in Year 9 (spring 2008) (60%) Repeated measurement on questionarie is possible (Y6-Y9) National achievement test in Year 9 (Swe, Ma, Eng) Questionaire one year after leaving Upper secondary (NB!) (20%)

UGU Utvärdering Genom Uppföljning En nationell forskningsinfrastruktur inom utbildningsområdet Ladda ned Svensson, A. (Red.). (2011). Utvärdering genom uppföljning. Longitudinell individforskning under ett halvsekel på https://gupea.ub.gu.se/ Besök UGU:s hemsida för enkäter, design, publikationer, rutiner för utlämning http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ugu