Vattenfall Näsudden Väst Miljökonsekvensbeskrivning. Underlag för ansökan enligt miljöbalken

Vattenfall Näsudden Väst Miljökonsekvensbeskrivning Underlag för ansökan enligt miljöbalken

Vattenfall Näsudden väst Miljökonsekvensbeskrivning Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer MKB 2012-06-25 Författare Uppdragsnamn Rebecca Palmgren, Pöyry SwedPower AB m.fl. Vattenfall Näsudden väst, miljökonsekvensbeskrivning Beställare Vattenfall Vindkraft Sverige AB Granskad av Jhenny Stumle-Wikander Godkänd av Anders Jansson Delgivning Antal sidor Antal bilagor 129 9 RAPPORT MKB Vattenfall Näsudden väst

FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i Vattenfall Vindkraft Sverige AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) inom projektområdet Vattenfall Näsudden väst. MKB:n är upprättad i enlighet med 6 kap. miljöbalken. Vattenfall Vindkraft Sverige AB kallas i det följande Vattenfall och det aktuella området för projektområdet alternativt Vattenfall Näsudden väst. Projektområdet ligger på södra Gotland och inom Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland. Ansökan om tillstånd kommer att lämnas in till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Gotlands län Projektet Vattenfall Näsudden väst drivs av en projektgrupp inom Vattenfall med Staffan Snis som projektledare. Ansvarig för sammanställningen av MKB har varit Rebecca Palmgren på Pöyry SwedPower AB. Ett antal underkonsulter har anlitas för specifika delstudier: Eva Grusell, Pöyry SwedPower AB Naturvärdesbedömning Alexander Eriksson, Ecocom Fladdermusinventering Mårten Hjernqvist, KMH Konsult Fågelinventering Agnes Wickman, Wickman Wind Fotomontage Jens Fredriksson, ÅF, Ljud och Vibrationer Beräkning av ljud Anna Larsson, Pöyry SwedPower AB Gbg Skuggberäkning Stockholm den 26 juni 2012 Staffan Snis Projektledare RAPPORT

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING AV MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING FÖR VATTENFALL NÄSUDDEN VÄST PLANERADE VINDKRAFTPARK Bakgrund Det finns en stark politisk styrning, både internationellt och nationellt, mot att öka tillgången på förnybar energi. Ett antal olika målformuleringar finns. Denna utveckling är ytterst angelägen mot bakgrund av att utsläppen av växthusgaser måste minskas för att kunna avstyra det klimathot som otvetydigt existerar. I arbetet mot förnybar elproduktion spelar vindkraften en avgörande roll och Vattenfall är en aktör som arbetar för att bygga ut vindkraften. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskrivs den bedömda maximala miljöpåverkan som ett generationsskifte på Vattenfalls projektområde på västra Näsudden kan komma att bidra till. Lokaliseringen Näsudden Vattenfall har bedrivit vindkraftverksamhet på Näsudden i 30 år och tittar nu på möjligheten att generationsväxla, byta ut gamla vindkraftverk mot nya. Här står det sedan 15 år tillbaka två vindkraftverk av fabrikatet Nordic Windpower, NWP 1000. Vattenfall har genomfört omfattande lokaliseringsstudier i hela Sverige med syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraftproduktion. I detta arbete har 7 000 områden med potential för vindkraftsproduktion kunnat avgränsas. Näsudden har mycket goda förutsättningar för etablering av vindkraft eftersom det blåser mycket bra, förekommande motstående intressen är kända och området har en etablerad vindkraftsproduktion sedan årtionden med många aktörer. Utöver huvudalternativet, Vattenfall Näsudden väst, redovisas i MKB en alternativ placering. Näsudden har av dessa bedömts vara den bästa lokaliseringen. Nollalternativet, det vill säga konsekvenserna om projektet inte blir av, innebär enligt en grov kalkyl att det kan innebära en utebliven utsläppsminskning av koldioxid, motsvarande i storleksordningen 2560 11200 ton koldioxid per år. Vattenfall har mot bakgrund av vad som ovan sagts beslutat att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för etablering av en vindkraftpark inom ett avgränsat område, Vattenfall Näsudden väst projektområde. Till en sådan ansökan skall alltid en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n för projektområde Vattenfall Näsudden väst kommer att utgöra underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. I miljöbalken finns formella krav både på hur arbetet med att ta fram en MKB ska gå till och på vad den måste innehålla. MKB:n har avgränsats till att omfatta projektområdet med omgivningar upp till cirka 5 kilometer. När det gäller landskapsbild beaktas dock ett längre avstånd. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Omfattande samråd med myndigheter, berörda närboende, allmänheten, organisationer och föreningar samt företrädare för konkurrerande intressen har skett inom MKB-arbetets ram. De synpunkter som framkommit redovisas i MKBn och har i möjligaste mån beaktats vid utarbetandet av MKB:n. RAPPORT

Områdesbeskrivning i MKB Projektområdet är beläget på Näsudden på sydvästra Gotland. Näsudden är en halvö som sträcker sig drygt 5 km ut i Östersjön och bildar öster om sig Burgsviken. Utmed västra Näsudden till vilket detta projekt gränsar till har det under 2011 slutförts generationsskiften både norr och söder om projektområdet. I MKB:n redogörs för områdets förutsättningar vad gäller riksintresseområden och områdesskydd enligt miljöbalken, förekommande bebyggelse och vägar samt områdets användning. Inom området förekommer extensivt vindbruk, jordbruk samt till viss del rekreation- och friluftsliv. Vidare redogörs för naturvärden, fauna och flora och kulturmiljövärden. Sammanfattningsvis kan konstateras att det inom projektområdet förekommer registrerade naturvärden av Länsstyrelsen och Jordbruksverket samt att projektområdet är riksintresse för vindbruk utpekat av Energimyndigheten. Det finns inga bostäder inom projektområdet. I områdets närhet finns ett antal bostäder, gårdar och fritidshus. Inom MKB-arbetets ram har ett antal utredningar genomförts. Syftet har varit att skaffa kunskapsunderlag för att kunna bedöma vilken miljöpåverkan som generationsskiftet kan bidra med. För bedömning av påverkan på landskapet har fotomontage tagits fram. Fotomontage visar hur vindkraftverken kommer att se ut i landskapet från olika vyer. Vidare har naturvärden, fåglar, fladdermöss, skuggor samt ljud utretts. Teknisk beskrivning i MKB Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller också en teknisk beskrivning. Vid tidpunkten för ansökan är de tekniska förutsättningarna inte kända på detaljnivå. Vilka vindkraftverk som kommer att installeras kan inte heller uppges, då detta inte kan förutses innan upphandlingen gjorts. Samtidigt som det idag inte är känt vilka vindkraftverk som kommer att finnas på marknaden vid tidpunkten för upphandling. I MKBn exemplifieras två olika layouter, placering av vindkraftverk. På grund av befintliga vindkraftverk blir utformningen delvis given om man ska följa kommunens önskan om en struktur i nord-sydliga rader. De alternativ som vi valt att illustrera är två layouter med olika antal verk. I exemplet används två alternativt tre vindkraftverk med samma verkstyp som övriga projektörer på västra sidan och med en totalhöjd om 125-150 meter. Eftersom projektområdet undersöks noggrant med avseende på miljö- och hälsopåverkan har man under MKB-arbetets gång identifierat behov av skyddsåtgärder med hänsyn till olika intressen. Det vill säga att områden mindre lämpliga för exempelvis vägdragning inom projektområdet har identifierats. Ansökan kommer att formuleras utifrån var vindkraftverk får placeras inom projektområdet och inte utifrån exakta positioner för placering av vindkraftverk. Vattenfall kommer att följa den satta strukturen på västra Näsudden. Av den tekniska beskrivningen framgår att vindresursen är mycket god, hur vägar kan användas och nyanläggas med miljöhänsyn samt hur anläggandet av fundament kan utföras. Tekniska metoder i syfte att vidta skälig försiktighet med avseende på miljöpåverkan framgår också. RAPPORT

Bedömning av miljö- och hälsokonsekvenser i MKB Sammanfattningsvis kan miljö- och hälsokonsekvenserna av planerad vindkraftpark vid Näsudden beskrivas enligt följande: För bedömning av påverkan på landskapsbilden har fotomontage gjorts från de fotopunkter som vid samråd framförts vara betydelsefulla. Vindkraftparken kommer att vara synlig från omgivningen på grund av det öppna landskapet. Omkringliggande bostäder har under lång tid haft en visuell påverkan från vindkraftverken på Näsudden. Som mest fanns här över 100 vindkraftverk av olika storlek och effekt. Vattenfall avser att falla in i de satta nordsydliga raderna utmed västra sidan och därmed bedöms den visuella påverkan bli bättre för närboende. Denna åsikt delas även av Energimyndigheten som i sitt remissutlåtande poängterar att den aktuella etablering kommer att förbättra landskapsbilden då kompletta rader etableras. Som tidigare nämnts finns ett antal bostäder i anslutning till projektområdet. Vindkraftparken kommer att vara synlig från bostäder i öppen mark i anslutning till projektområdet, samt från andra delar av omnejden. Generationsskiftet kommer inte att bidra till förhöjda ljudnivåer i närområdet. Från Vattenfall Näsudden väst kommer ljudnivån att minska med generationsskiftet och kumulativt, tillsammas med övriga vindkraftverk på Näsudden så kommer inte ljudsituationen att försämras. Då vindkraftverk är i drift samtidigt som solen skiner uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Vindkraftverken i Vattenfall Näsudden väst kommer inte att ge upphov till skuggor över begränsningsvärdet för närliggande bostäder. Med beskriven teknik och den försiktighet som kommer att iakttas, oavsett slutlig layout, bedöms påverkan på mark och natur inom projektområdet och angränsande värdefulla områden bli liten. I samband med naturvärdesbedömningen har hela projektområdet inventerats översiktligt i fält. Inom projektområdet finns områden som klassas som mycket högt naturvärde, högt naturvärde och naturvärde. Efter inventeringen gjordes en förnyad bedömning av ytorna som ingår i ängs- och betesmarksobjekten, eftersom värdena bedömdes ha förändras sedan Jordbruksverkets inventering. Resultatet blev bland annat att värdena inom delar av ett restaureringsobjekt uppgraderades medan värdena i den östra delen av det östra ängs- och betesmarkobjektet minskades på grund av den igenväxning som har ägt rum. På Näsudden som helhet finns ett rikt fågelliv. Detta då det bland annat finns naturliga och kulturskapade förutsättningar för många arter att häcka. De samlade konsekvenserna för generationsskiftet jämfört med dagens situation kan bli en marginell ökning av påverkan på fågellivet i området. Detta då antalet vindkraftverk ökar från två till tre varvid markanspråket ökar och eventuellt också kollisionsrisken för vissa arter. Sett i sammanhang med den befintliga påverkan från vindkraftverk på Näsudden kommer denna påverkan emellertid vara försumbar och inte riskera hota förekomster och bestånd av känsliga arter. Inga särskilda skyddsåtgärder kopplade till risk för påverkan på fladdermus har bedömts erforderliga eftersom resultatet av inventeringarna, visar på en art- och individfattig fladdermusfauna inom större delen av Näsudden där vindkraftverk är placerade idag samt där ett generationsskifte kan bli möjligt, västra och östra sidan. Antalet registreringar under inventeringen var anmärkningsvärt låg för denna del av Sverige. Inom projektområden Vattenfall Näsudden väst påträffades inga fladdermöss. RAPPORT

Påverkan på övrigt vilt bedöms ske under byggfasen men vara övergående. Omgivande områden av riksintresse för kulturmiljö bedöms ligga så långt ifrån projektområdet att ytterligare vindkraftverk på Näsudden inte kommer att innebära någon påverkan. Det finns idag inga kända fornlämningar inom projektområdet eller i dess närhet och därmed bedöms ett generationsskifte totalt sett inte innebära några negativa konsekvenser för kulturmiljön i området. Emissioner till luft till följd av det transportarbete som planerat projekt alstrar har beräknats. Utsläppen av fossil koldioxid från transporter under etableringsfasen kommer att sparas in redan efter mindre än 2 veckors drift av planerad vindkraftpark. Detta när man jämför med nollalternativet d v s att motsvarande mängd elenergi produceras i det nordiska elsystemet. Enligt motsvarande resonemang kommer även andra utsläpp till luft från transporter att sparas in även om konsekvenserna är svårare att bedöma. Sammanfattningsvis måste den miljöpåverkan transporterna orsakar bedömas underordnade den miljövinst produktion av vindkraftel innebär. Projektet bedöms vara i överensstämmelse med hänsynsreglerna i miljöbalken och inga miljökvalitetsnormer kommer att överträdas eller motverkas. RAPPORT

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5 2 INLEDNING 6 2.1 BAKGRUND 6 2.2 ENERGIPOLITIK MED MERA 7 2.2.1 EU OCH INTERNATIONELLA ÖVERENSKOMMELSER 7 2.2.2 NATIONELLA MÅL OCH INTRESSEN 7 2.2.3 REGIONALA MÅL 7 2.3 VATTENFALL 8 2.4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN (MKB) 9 2.4.1 SYFTE 9 2.4.2 AVGRÄNSNINGAR 9 2.5 TILLSTÅNDSPROCESSEN 9 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 10 3.1 INLEDNING 10 3.2 GENOMFÖRDA SAMRÅD 10 3.3 SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDEN 13 4 LOKALISERING 18 5 BESKRIVNING AV OMRÅDET 20 5.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV OMRÅDET 20 5.2 KOMMUNALA PLANER 20 5.2.1 ÖVERSIKTSPLAN 20 5.2.2 DETALJPLAN 21 5.3 RIKSINTRESSEOMRÅDEN ENLIGT 3 OCH 4 KAP. MILJÖBALKEN 21 5.3.1 RIKSINTRESSE NATURVÅRD 23 5.3.2 RIKSINTRESSE FRILUFTSLIV 23 5.3.3 RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ 23 5.3.4 NATURA 2000 24 5.3.5 RIKSINTRESSE VINDBRUK 24 5.4 SKYDD AV OMRÅDEN ENLIGT 7 KAP. MILJÖBALKEN 25 5.4.1 NATURRESERVAT 25 5.4.2 DJURSKYDDSOMRÅDE 26 5.4.3 NATURA 2000 26 5.4.4 BIOTOPSKYDD 27 5.4.5 STRANDSKYDDSOMRÅDE 27 5.5 LANDSKAPET 28 5.5.1 VIKTIGA BEGREPP 28 5.5.2 KARAKTÄRSBESKRIVNING AV NÄSUDDEN 28 5.6 NATURVÄRDEN 30 5.6.1 SKOGLIGA VÄRDEN 30 1(122)

5.6.2 VÅTMARKSINVENTERINGEN 31 5.6.3 ÄNGS- OCH BETESMARKER 33 5.6.4 RÖDLISTADE ARTER 35 5.6.5 NATURTYPER INOM PROJEKTOMRÅDET. 36 5.7 FAUNA 38 5.7.1 FÅGLAR 38 5.7.2 FLADDERMÖSS 44 5.7.3 ÖVRIG FAUNA 45 5.8 KULTURMILJÖVÄRDEN 46 5.9 INFRASTRUKTUR 47 5.10 PROJEKTOMRÅDET VATTENFALL NÄSUDDEN VÄST 47 5.10.1 BERÖRDA FASTIGHETER 47 5.10.2 BEBYGGELSE 47 5.10.3 VÄGAR 49 5.10.4 OMRÅDETS ANVÄNDNING IDAG 49 6 PLANERAD VERKSAMHET OCH TEKNISK BESKRIVNING 50 6.1 VINDRESURSEN I OMRÅDET 50 6.2 TIDPLAN 51 6.3 TEKNISK BESKRIVNING 51 6.3.1 ALLMÄNT OM VINDKRAFTTEKNIK 51 6.3.2 VINDKRAFTVERK 51 6.3.3 PARKLAYOUT 52 6.3.4 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPOSITIONERNA I EXEMPELLAYOUT 1. 55 6.3.5 HINDERMARKERING 58 6.3.6 FUNDAMENT 60 6.3.7 INFRASTRUKTUR 60 6.3.8 ELSYSTEM OCH ELANSLUTNING 62 6.3.9 KEMIKALIER OCH AVFALL 62 6.4 ETABLERINGSFASEN 63 6.4.1 VÄGBYGGNATION OCH IORDNINGSTÄLLANDE AV MONTAGEPLATSER 63 6.4.2 ANLÄGGNING AV FUNDAMENT. 65 6.4.3 UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK 66 6.4.4 DEMONTERING AV BEFINTLIGA VINDKRAFTVERK 66 6.4.5 ANLÄGGNING AV ELSYSTEM 67 6.4.6 LAGRING OCH HANTERING AV KEMIKALIER OCH OLJOR 67 6.4.7 TRANSPORTER 68 6.5 DRIFTFASEN 68 6.5.1 PRODUKTION 68 6.6 AVVECKLINGSFASEN 69 7 PÅVERKAN OCH MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER 70 7.1 OMRÅDETS ANVÄNDNING FÖR JORDBRUK, FISKE OCH JAKT 70 7.2 OMRÅDETS ANVÄNDNING FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV 70 7.3 SÄKERHET 70 7.3.1 FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER 71 7.3.2 BEDÖMNING 71 7.4 LANDSKAPET OCH VISUELL PÅVERKAN 72 7.4.1 BAKGRUND 72 7.4.2 FOTOMONTAGE 73 7.4.3 HINDERMARKERING 77 7.4.4 BEDÖMNING 78 7.5 BOENDEMILJÖ LJUD 78 7.5.1 BAKGRUND 78 2(122)

7.5.2 BERÄKNINGAR AV LJUD 80 7.5.3 BEDÖMNING 84 7.6 BOENDEMILJÖ SKUGGOR 85 7.6.1 BERÄKNING AV SKUGGOR 85 7.6.2 SKYDDSÅTGÄRDER 88 7.6.3 BEDÖMNING 88 7.7 MARK OCH NATUR 89 7.7.1 MARK 89 7.7.2 RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 KAP OCH 4 KAP MILJÖBALKEN 89 7.7.3 SKYDD AV OMRÅDEN ENLIGT 7 KAP. MILJÖBALKEN 90 7.7.4 ÖVRIGA MARKTYPER, NATURMILJÖ SAMT RÖDLISTADE ARTER 90 7.7.5 NATURVÄRDESBEDÖMNING 92 7.7.6 SKYDDSÅTGÄRDER 95 7.7.7 BEDÖMNING 95 7.8 FÅGEL 96 7.8.1 FÅGELINTRESSEN 97 7.8.2 EFFEKTER 98 7.8.3 KONSEKVENSBEDÖMNING 99 7.8.4 SKYDDSÅTGÄRDER 100 7.8.5 SAMLAD BEDÖMNING 100 7.9 FLADDERMÖSS 100 7.9.1 FLADDERMUSINVENTERING 100 7.9.2 SKYDDSÅTGÄRDER 101 7.9.3 SAMLAD BEDÖMNING 101 7.10 ÖVRIG FAUNA 101 7.10.1 SAMLAD BEDÖMNING 101 7.11 KULTURMILJÖ 102 7.11.1 SKYDDSÅTGÄRDER 102 7.11.2 BEDÖMNING 102 7.12 TRANSPORTER 102 7.12.1 UTSLÄPP TILL LUFT 102 7.13 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING 103 8 KONTROLL AV VERKSAMHETEN 104 8.1 ETABLERINGSFAS 104 8.2 DRIFTSKEDE 104 8.2.1 ANSVAR OCH ORGANISATION 104 8.2.2 TEKNISK KONTROLL 104 8.2.3 UNDERSÖKA OCH BEDÖMDA RISKER 105 8.2.4 RUTIN VID DRIFTSTÖRNING 105 8.2.5 KEMIKALIEHANTERING 105 8.3 AVVECKLINGSFAS 105 9 ALTERNATIVREDOVISNING 106 9.1 NOLLALTERNATIVET 106 9.1.1 KONSEKVENSER FÖR ELPRODUKTIONEN 106 9.1.2 LOKALA KONSEKVENSER I NÄSUDDEN 107 9.2 ALTERNATIVT UTFÖRANDE 107 9.3 ALTERNATIV LOKALISERING 108 9.3.1 VATTENFALLS PROCESS FÖR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA SITER 108 9.3.2 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 109 10 HÅLLBART SAMHÄLLE 114 3(122)

10.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 114 10.1.1 KUNSKAPSKRAVET (2:2 MB) 114 10.1.2 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN OCH PRINCIPEN OM BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK (2:3 MB) 114 10.1.3 PRODUKTVALSPRINCIPEN (2:4 MB) 114 10.1.4 HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA (2:5 MB) 115 10.1.5 LOKALISERINGSPRINCIPEN (2:6 MB) 115 10.2 MILJÖKVALITETSNORMER 115 10.3 MILJÖMÅL 117 10.3.1 NATIONELLA MÅL 117 11 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 120 12 REFERENSER 121 BILAGOR 1. Kartbilder 2. Samrådsredogörelse 3. Naturvärdesbedömning, Pöyry SwedPower AB 4. Fågelinventering, KMH Konsult 5. En analys av effekterna på fladdermusfaunan, Ecocom. 6. Fotomontage, Wickman Wind 7. Beräkning av ljudutbredning, ÅF Ljud och Vibrationer 8. Skuggberäkningar, Pöyry SwedPower AB 9. Synbarhetsanalysen från O2 och Stugyls ansökan, Wickman Wind 4(122)

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: 556581-4273 Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: Vattenfall Näsudden Väst 40.95 B Ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Gotland Region Gotland Fastigheter: Sigvards 1:8/3, Olsvenne 1:11/2, Olsvenne 1:13/3 Ägarrepresentant: Staffan Snis 08-7395666 staffan.snis@vattenfall.com Ansvarig för MKB: Adress för mottagande av handlingar Rebecca Palmgren 0706-393312 rebecca.palmgren@poyry.com Vattenfall Vindkraft Sverige AB Projekt Vattenfall Näsudden väst 162 87 Stockholm 5(122)

2 INLEDNING 2.1 Bakgrund Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall) undersöker möjligheten att generationsskifta ett antal vindkraftverk på västra Näsudden. Lokalisering av Näsudden, framgår av Figur 1. Figur 1 Lokalisering av Näsudden Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i Vattenfalls ansökan om tillstånd att uppföra och driva Vattenfall Näsudden väst vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Generationsskiftet avser att ersätta befintliga och nyligen demonterade vindkraftverk inom projektområdet med 2-3 nya vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, upp till 150 meter. 6(122)

2.2 Energipolitik med mera 2.2.1 EU och internationella överenskommelser Generellt råder goda förhållanden för produktion av vindkraftsel i Europa, detta återspeglas också i utvecklingen av vindkraft. Vindkraftens andel av total kapacitet i EU har ökat från 2 % år 2000 till 10 % år 2011. År 2011 fanns inom EU-27, 93 957 MW vindkraft installerad. Av denna effekt bidrar Tyskland med 31 %, Spanien med 23 % och Italien med 7 %. Sveriges bidrag utgör endast 3 % [1]. Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 C jämfört med förindustriell nivå. EU:s stats- och regeringschefer enades våren 2007 om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 % till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Miljöutskottet i EU-parlamentet har under 2011 röstat för en skärpning av klimatmålet, från att utsläppen ska minska med 20 procent till en minskning med 30 procent till år 2020. Miljöutskottet uppmanar nu EU att anta 30-procentsmålet före årsskiftet. Sedan början av 2009 finns ett EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till år 2020. Direktivet kopplar till de nationella målformuleringarna beträffande förnybar energi. 2.2.2 Nationella mål och intressen I slutet av 2011 fanns i Sverige totalt 2039 vindkraftverk och den installerade effekten var 2899 MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick under 2011 till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74 procent jämfört med 2010 [2]. Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige var 4,4 procent i slutet av 2011 [3]. Den svenska energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning som i ökad utsträckning ska baseras på förnybar energi med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle ska underlättas. Riksdagen har antagit som nationellt mål att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen och fastställt en nationell planeringsram för vindkraften till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. 2.2.3 Regionala mål Region Gotland har höga mål och ambitioner avseende vindkraft. Idag finns det nästan 160 vindkraftverk på Gotland med en installerad effekt på 118 MW. I och med att vindbruket på Gotland har pågått under en lång tid, så är idag snittet installerad effekt per verk lägre än i övriga Sverige, 0,75 MW/vindkraftverk mot snittet i Sverige som är 1,31MW/vindkraftverk. Detta innebär att Gotland har stora möjligheter att generationsskifta sina befintliga vindkraftverk och därmed öka sin produktion. Under 2010 producerade vindkraften på Gotland strax under 0,2 TWh el vilket motsvarar cirka 25 procent av den totala elförbrukningen på ön. [4] Region Gotland har satt som mål att vara självförsörjande när det kommer till energi och att bygga ut vindkraften på land och till havs så att elproduktionen kommer upp i 2,5 TWh 7(122)

per år. Kommunen har satt som mål att produktionen i framtiden tiofaldigas mot dagens produktionsnivå. Detta innebär att det behöver byggas cirka 500 vindkraftverk på Gotland. [4] På Gotland har kommunen och länsstyrelsen tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025. Där beskrivs mål för miljö och klimatfrågor och Gotland har som ambition att bli världsledande som ö-region inom dessa frågor. För att uppnå det övergripande målet har delmål och en strategi utformats. Strategin går ut på att energianvändningen ska baseras på hög andel lokala förnybara energislag samt att energiförsörjningen ska vara effektiv och klimatneutral. De delmål som har arbetats fram rör energianvändning och utsläpp av växthusgaser: Utsläppen av koldioxid (en växthusgas) till atmosfären från fossila bränslen från hushåll, transporter och industri, exklusive Cementa AB, ska efter år 2010 vara minst 15 procent lägre än utsläppen år 2000. Detta motsvarar en minskning från 313 000 ton år 2000 till 266 000 ton år 2010. Användning av fossil energi ska år 2010 utgöra högst 55 procent av den totala energianvändningen. Båda målen har inte kunnat uppnås och utformningen av nya delmål, efter 2010, är under utredning. [5] 2.3 Vattenfall Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Vattenfall AB följer även i tillämpbara delar de regler som gäller för bolag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Enligt riksdagens ägardirektiv ska Vattenfall affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 % ägs av Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Sverige har ambitionen att, liksom andra länder, sänka sina utsläpp av koldioxid. Vindkraften är en del av lösningen och en hörnpelare i Vattenfalls arbete för att öka sin andel förnybar elproduktion. Vindkraften bidrar till att möta Vattenfalls målsättning att vara ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfalls totala vindkraftstillgångar om cirka 900 vindkraftverk producerar drygt 3,7 TWh under ett normalår, motsvarande hushållsel till cirka 750 000 hem. Det gör Vattenfall till en av de största vindkraftproducenterna i Europa med verksamhet i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. I Sverige har Vattenfall drygt 100 vindkraftverk med en årlig produktion på nära 730 GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till runt 150 000 hem. Dessa vindkraftverk finns på södra Gotland, i Kalmarsund, i Skåne, i Öresund och i Västerbotten. Lillgrund (110 MW) i Öresund är Sveriges största havsbaserade vindkraftpark och Stor-Rotliden (78 MW) i Åsele kommun är Vattenfalls största vindkraftpark på land. 8(122)

2.4 Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) 2.4.1 Syfte Enligt 6 kap. 3 miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska en gruppstation för vindkraft med ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. En MKB för en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap. 7 miljöbalken innehålla följande. 1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, 3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-4. 2.4.2 Avgränsningar Den geografiska avgränsningen i denna MKB utgörs av projektområdet Vattenfall Näsudden väst med omgivning upp till cirka 5 km. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. 2.5 Tillståndsprocessen Enligt de bestämmelser som gäller idag krävs för den aktuella vindkraftparken tillstånd enligt miljöbalken. Elanslutningen fram till vindkraftverken hanteras separat av Gotlands Energi AB, (GEAB). GEAB är områdeskoncessionär vilket innebär att de ansvarar för anslutningen av alla kunder upp till 70 kv, anslutningen kommer inte vidare att behandlas inom MKB:n. Etableringar av landbaserade gruppstationer för vindkraft, ett eller fler vindkraftverk som vart och ett är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra vindkraftverk att de bildar en gruppstation om minst sju verk, behöver söka tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Under tillståndsprocessen ska sökanden samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom en sådan vindkraftpark som avses i den här MKB:n enligt lagstiftningen alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan 9(122)

samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 3.1 Inledning Samrådet har omfattat ansökan om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Alla handlingar från samråden, såsom underlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc. återfinns i bilaga 2. Områdesavgränsningen i samband med utskick om inbjudan till samråd kan ses i Figur 2. Figur 2 Områdesavgränsning i samband med utskick om inbjudan till samråd. 3.2 Genomförda samråd Det formella samrådet med länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland genomfördes den 13 oktober 2011 på Regementsgatan 2 i Visby. Ett samrådsunderlag skickades till berörda parter den 23 september 2011, drygt två veckor innan mötet ägde rum. Vid samrådsmötet visades ett antal kartor över projektområdet samt en genomgång av projektets utformning. Motsvarande kartor och uppgifter återfinns i samrådsunderlaget. 10(122)

Samrådsprotokollet skickades till deltagarna den 20 oktober 2011 och justerades 12 december 2012. Ett samrådsmöte med allmänheten genomfördes den 1 november i Vattenfalls informationslokal på Näsudden. Till samrådet gick det ut 735 inbjudningar till närboende den 14 oktober. Annonsering om samrådet genomfördes onsdagen den 19 oktober i Gotlands Allehanda samt Gotlands Tidningar. Samrådet genomfördes i form av öppet hus. Vattenfall presenterade information om projektet, tidplan, elnät och infrastruktur. Miljökonsekvenser från en vindkraftsanläggning belystes genom information i form av kartor och fotomontage. Vattenfall hade under samrådet fyra personer från projektteamet på plats som svarade på frågor angående den planerade verksamheten och dess miljöpåverkan. Fördelen med ett öppet hus är att mötesformen uppmanar till dialog och att fler kan komma till tals, framföra synpunkter och ställa frågor. Då ett samrådsprotokoll inte upprättades under kvällen uppmanades därför alla närvarande att fylla i sina synpunkter på en samrådsblankett som tillhandahölls, eller att skicka in denna senare, till och med den 30 november 2011. Antalet deltagare på samrådet var 12 personer, så gott som samtliga boende i närområdet, deltagarförteckning se bilaga 2. Samråd har också hållits skriftligen med övriga berörda sakägare samt myndigheter. Utskick skedde mellan den 20 oktober och den 29 oktober. Samtliga ombeddes att inkomma med svar senast den 30 november 2011. Av Tabell 1 framgår samtliga samråd som genomförts inom MKB-processen samt hur dessa genomförts. Vidare framgår om samrådspunkterna nedan beaktats i MKB:n samt i förekommande fall skäl för att inte beakta dessa. Tabell 1 Genomförda samråd Samrådspart Inbjudan Inbjudan/Form Synpunkter/form Beaktat i MKB Region Gotland 2011-09-23 Möte 2011-10-13 Länsstyrelsen Gotland 2011-09-23 Möte 2011-10-13 Skriftlig inbjudan via brev samt möte 2011-11-01 i Vattenfalls informationsbyggnad, 735 st fastighetsägare 2011-10-14 Näsudden Annons 2011-10-19 Inbjudan via annons. Möte 2011-11-01 i Vattenfalls informationsbyggnad, Näsudden Ja, redovisar i mötesanteckningar Ja, redovisar i mötesanteckningar Ja, skriftliga yttranden Berörd allmänhet Nej Föreningen Värna det gotländska Ja via telefon och kultutlandskapet 2011-10-20 Skriftligt via brev mail 2011-11-07 Gotlands ornitologiska förening 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej - Gotlands botaniska förening 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej Ja Ja Ja, förutom frågor angående intrångsersättningar avseende ljud. - Ja - 11(122)

Samrådspart Inbjudan Inbjudan/Form Synpunkter/form Beaktat i MKB Naturskyddsföreningen 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej - Stugyl AB NVA AB 2011-10-20 Skriftligt via brev 2011-10-20 Skriftligt via brev 12(122) Ja skriftligt 2011-10-31 Ja skriftligt 2011-10-31 Gans AB 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej - Näsvind AB 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej - Wickman Wind 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej - Näs sockenstämma 2011-10-21 Skriftligt via brev Nej - Havdhems hembygdsförening 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej - GVP, Gotlands vindelsproducenter 2011-10-21 Skriftligt via mail Nej - Ja skriftligt Skogsstyrelsen 2011-10-20 Skriftligt via brev 2011-10-25 Nej, ingen erinran. Trafikverket Region Stockholm, lokalkontor Gotland Transportstyrelsen Försvarsmaktens högkvarter 2011-10-20 Skriftligt via brev 2011-10-20 Skriftligt via brev 2011-09-23 och 2011-10-20 Skriftligt via mail Ja skriftligt 2011-12-20 Ja skriftligt 11-11-02 Ja skriftligt 2011-10-17 och 2011-11-08 Naturvårdsverket 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej Energimyndigheten 2011-10-20 Skriftligt via brev Ja, skriftligt 2011-11-16 Ja, skriftligt 2011- Riksantikvarieämbetet 2011-10-20 Skriftligt via brev 11-22 Luftfartsverket 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej Myndigheten för Samhällskydd och beredskap 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej SGU 2011-10-20 Skriftligt via brev Ja, skriftligt 2011-11-29 Boverket 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej Visby Flygplats 2011-10-20 Skriftligt via brev Nej GEAB 2011-10-20 Skriftligt via brev Ja, skriftligt 2011-12-19 Ja, telefon 2011-11-28 samt LRF Lantbrukarnas skriftligt 2011-11- Riksförbund 2011-10-20 Skriftligt via brev 30 Teracom 2011-09-23 via hemsidan svar via hemsidan PTS Telia Sonera AB Networks Hi3G Access AB 2011-09-22 Skriftligt via brev 2011-10-27 Skriftligt via mail 2011-10-28 Skriftligt via brev Ja, skriftligt 2011-09-27 Ja, skriftligt 2011-12-29 Ja skriftligt 2011-11-29 Ja Ja Delvis, inga direkta synpunkter, mer allmän information. Ja Nej, ingen erinran. Ja Ja Nej, ingen erinran. Ja Nej, ingen erinran. Nej, inga länkstråk i området. Nej, PTS svarar enbart vilka operatörer som har radiolänkar i området. Nej, ingen erinran Nej, ingen erinran.

Samrådspart Inbjudan Inbjudan/Form Synpunkter/form Beaktat i MKB Net 4 Mobility HB Telenor Sverige AB 2011-10-29 Skriftligt via brev 2012-02-17 Skriftligt via mail Ja skriftligt 2011-11-02 Ja skriftligt 2012-02-17 Nej, ingen erinran, hänvisar till Telenor. Nej, ingen erinran. 3.3 Synpunkter från samråden Nedan redovisas i sammandrag, de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Allt skriftligt material återfinns i sin helhet i bilaga 2. Länsstyrelsen Gotland och Region Gotland. Av mötesanteckningarna från samrådsmötet med länsstyrelserna och kommunerna framgår synpunkter bl. a på innehåll i ansökan, den tekniska beskrivningen samt miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare redogör de för sin syn på tillståndsprocessen och den fortsatta samrådsprocessen. Fastighetsägare och allmänhet Tre svar från privatpersoner, verksamheter på angränsande fastigheter samt ett svar från föreningen Värna det gotländska kulturlandskapet har inkommit under samrådsperioden. De inkomna synpunkterna inkom 2011-10-25 till 2011-11-08. En sammanfattning av de frågor och synpunkter som framförts är följande: Vattenfalls verksamhet Vilka av vindkraftverken på den östra sidan av Näsudden har Vattenfall rådighet över? Varför generationsskiftar inte Vattenfall alla sina vindkraftverk på Näsudden samtidigt? Landskapsbild Layout Vill se fotomontage med Burgsvik som utgångspunkt och från öster med länsväg 142 som utgångspunkt och från nordost länsväg 140 som utgångspunkt där mycket människor rör sig. Projektet blir ur landskapssynpunkt meningsfullt först sedan det blir klargjort vad som skall hända med de östra verken. Lämna den synliga södra delen av Näsudden ifrån Burgsvik/Fide sidan oförstörd alltså utan vindkraftverk då detta berör många människor mm. Satsa på vindkraft till havs eller ställen där inverkan på landskapsbilden är mer begränsad. Placeringar av de nya verken görs så att de inbördes avstånden i respektive nordsyd rad följer etablerat avstånd, d.v.s. 320 m. Vilken effekt planeras de nya verken ha? Större än 3 MW? 13(122)

Återställande, generationsskiftet Vilka verk kommer att monteras ned? Kommer verk som ställs av att finnas kvar och köras i fall överföringskapacitet visar sig finnas? Vilka kriterier förutom effekt kommer att bestämma vilka verk på den östra sidan som kommer att tas ned? Kommer hänsyn att tas till att vissa verk bullrar mer än andra? För att minska ljudnivåerna vid generationsväxling kan verk eventuellt komma att behöva monteras ned även av den anledningen? Ljud I underlaget har ni angett Vestas V90, 3 MW, vilket källjud har ni räknat med för detta i WindPRO? I MKB:n bör beräkningar göras utifrån källjuden för den typ av verk alternativt den storlek på verk som ni går ut och frågar på i förfrågningsunderlag, samt ange flera olika scenarier för MW och antal. I MKB för generationsväxling fas II och III var förutsättningarna i beräkningsunderlagen 2-2,3 MW-verk medan man i verkligheten uppförde 3 MW-verk med betydligt högre källjud. MKB:n bör spegla det som planeras sättas upp. Beräkningar av ljudnivåer bör göras för samtliga verk på Näsudden, då de utgör en samlad park, utifrån källjuden för uppsatta verk som kommer att vara kvar samt de planerade. För Gansparken är tillståndsbeslutet på totalt 18 MW. Om dessa verk kan ökas till 6x3 MW bör källjudet i beräkningarna utgå från värdena för sådana verk. Dessutom körs idag dessa verk på inte full effekt, utan med 1,5 MW om jag är rätt informerad. Vid ljudmätningar hur kommer hänsyn att tas till att de 6 verken i Gansparken inte körs på full effekt. Ni skriver att rådande buller nivåer inte ska försämras. Vad avses med rådande bullernivåer? Dagens eller före fas II och III bytet? Enligt översiktsplanen för Gotland bör ljudnivåerna efter en generationsväxling ha förbättrats. Näsudden Väst och Stugyl har slutit avtal med fastighetsägare om intrångsersättning och medgivanden om att ljudtillskottet från driften av dessa två parker inte får överstiga visst antal dba. Dessa nivåer är lägre än vad nuläget var innan generationsskifte fas II och III utfördes. För att ytterligare fastigheter inte ska komma över 40 dba gränsen och för att hålla dessa avtalade nivåer kan enligt beräkningsresultaten optimering (lägre ljudalstring genom ändrad reglering av varvtal och bladvinkel) komma att krävas för vissa av deras nya verk. Kommer Vattenfall att teckna liknande avtal? Om inte kommer dessa avtal att vara verkningslösa. Dessa avtal reglerar ljudnivåerna även på längre håll. Frågan om vad Vattenfall avser med rådande bullernivåer är mycket väsentlig. Lågfrekvent ljud Frågor angående lågfrekvent ljud framkom under samrådsmötet den 1 november 2011. Undran om lågfrekvent ljud uppkommer och hur det påverkar människor. Data bör också redovisas och beräknas för hur mycket lågfrekvent ljud alternativa verk alstrar samt om möjligt den samlade nivån för alla verk. De mätningar som ska göras bör även mäta lågfrekvent ljud då många upplever särskilt dessa som störande. 14(122)

Vind Vad är medelvinden på Näsudden? Elanslutning I samband med diskussion varför Vattenfall inte generationsskiftar alla sina verk samtidigt uppkom frågor om ledig kapacitet på nätet på Gotland. Energimyndigheten Generellt vill Energimyndigheten betona vikten av regeringens mycket tydliga uttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och därmed ges en högre prioritet än tidigare. Då den tänkta generationsväxlingen ansluter till tidigare satt struktur bedömer Energimyndigheten att det visuella helhetsintrycket kommer att förbättras. Detta tillsammans med att elproduktionen kommer att flerfaldigas anses som mycket positivt. Energimyndigheten är mycket positiv till att en generationsväxling sker på en av de bästa platserna för vindbruk på land. GEAB, Gotlands Energi aktiebolag GEAB påpekar att samrådsunderlaget uttrycker att Vattenfall själv kommer att gräva kabeldiken och ansvara för det interna elnätet. Dock är GEAB koncessionsägare i området. GEAB menar vidare att de i dagsläget inte har projekterat området och kan därför idag inte uttala sig om några nya kabeldiken kommer att behövas eller ej. Dock poängterar GEAB att det inte kommer att anläggas några kabeldiken som riskerar att skapa ofrivillig dränering. GEAB förser sedan länge, där så erfordras, kabeldiken med lerstopp vilket innebär att ofrivillig dränering förhindras. Vattenfall backar angående formuleringen i samrådsunderlaget vilken var felaktig då det i den planerade parken kommer vara GEAB som är områdeskoncessionär och helt ansvara för kabeldragningen till vindkraftverken. LRF LRF har inget att erinra mot projektet och ser det värdefullt att få fortsätta att vara remissinstans vid framtida samrådsförfaranden. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har inget att erinra. Trafikverket Trafikverket har inget emot vindkraft så länge en etablering inte står i strid med andra riksintressen så som sjöfart eller flyg. I sitt remissvar hänvisar Trafikverket till den handbok avseende vindkraft som de har tagit fram, Vindkraft och transporter. Förutom hänvisning till handboken lyfter Trafikverket upp några viktiga punkter att tänka på vid en vindkraftsetablering. Vindkrafttransporter är tunga transporter vars vägval/transportplaner ska ske i samråd med Trafikverket. 15(122)

De hamnar som skall nyttjas skall kontaktas i ett tidigt skede. Placering av vindkraftverk skall ske på betryggande avstånd från allmänna vägar, minsta avstånd är vindkraftverkets totalhöjd. Region Gotland är dispensgivare för transporter och bör vara den som agerar samordnare mellan Trafikverket och intressenterna. Om vindkraftparken är placerad inom flygets s.k. MSA-yta är det mycket viktigt att samråd sker med Visby Flygplats. Trafikverket har tagit fram ett PM som behandlar luftfartsfrågor och vindkraft. Transportstyrelsen Transportstyrelsen har inget att erinra mot projektet ut sjö- och luftfartssynpunkt så länge följande åtgärder hörsammas av Vattenfall Vindkraft. Meddela Sjöfartsverket uppgift om position, hinderbelysning och arbetsperiod senast en månad före ändring. När ändring är slutförd kommer information om nya hinderbelysningen även redovisas i aktuellt sjökort. Om hinderbelysningen kommer att blinka rekommenderas att hinderbelysningen synkroniseras i syfte att uppnå en samtidig blinkfrekvens. Transportstyrelsen rekommenderar projektören att ta del av information som återfinns på webbplatsen VINDLOV gällande lokalisering av kustnära vindkraftverk. Om sjöfarare som färdas inom aktuellt område riskeras att vilseledas av hinderbelysningen eller om vindkraftverken inverkar negativt på navigations- eller sambandsutrustning kan ägaren till vindkraftverken avkrävas att omedelbart vidta lämplig åtgärd. Transportstyrelsen förutsätter att vindkraftverken markeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten. Transportstyrelsen hanterar inte lokaliseringen ur ett luftfartsperspektiv utan hänvisar då till LFV, Försvarsmakten, Trafikverket och eventuella närliggande flygplatser. SGU SGU har inget att erinra mot projektet och bifogar lite information om markförhållandena på platsen. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet hänvisar till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Riksantikvarieämbetet rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella förekomster av fornlämningar och andra kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om behov finns av arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 Kulturminneslagen (KML). Eventuella fornlämningar redovisas i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samband med att natur- och kulturmiljön som helhet 16(122)

beskrivs och bedöms. Behov av nya elledningar och vägar och deras läge, samt vilka kulturbiotoper som direkt berörs, bör redovisas i MKB:n. 3GIS 3GIS har inget att erinra. TeliaSonera TeliaSonera har inget att erinra. Teracom Teracom har inget att erinra. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra mot det föreslagna vindkraftsprojektet. Net4Mobility Net4Mobility har inget att erinra, hänvisar till Telenor. Telenor Sverige AB Telenor har inget att erinra. 17(122)

4 LOKALISERING Projektområdet omfattar cirka 0,5 km 2, är placerad mitt på västra Näsudden som är lokaliserat på södra Gotland. Näsudden är en av de bästa platserna för vindkraft på land i Sverige med mycket goda vindförhållanden. Lokaliseringen och projektområdet för Vattenfall Näsudden väst vindkraftpark framgår av Figur 3. Figur 3: Projektområdet för Vattenfall Näsudden väst vindkraftpark med alla befintliga verk på Näsudden. Det pågår vindkraftverksamhet söder, norr och öster om Vattenfalls västra område. Vattenfall har inom området två stycken två-bladiga vindkraftverk av fabrikatet Nordic Windpower, modell NWP1000 respektive NWP1000s. Dessa verk är mellan 10 och 15 år gamla och har en installerad effekt om 1 MW per verk. Nedmonteringen av ett av vindkraftverken inom området är påbörjad. Vattenfall har under en lång tid haft för avsikt att inom sitt västra område bygga ytterligare ett vindkraftverk. Som kan ses i Figur 4 godkände byggnadsnämnden planförslaget för ytterligare ett vindkraftverk, detta nära kustlinjen med ett bra vindläge. 18(122)

Figur 4: Godkänt planförslag från 1999, Gotlands kommun, byggnadsnämnden. Norr om området generationsskiftade under 2011 NVA, Näsudden Väst Administration AB, och upprättade 12 vindkraftverk och söder om området upprättade Stugyl AB 9 nya vindkraftverk. Alla dessa vindkraftverk är av fabrikatet Vestas V90 3 MW med en totalhöjd på 125 meter. Vattenfall har genomfört en stor lokaliseringsstudie med syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraftsproduktion i hela Sverige. I kapitel 9 beskrivs denna process för att finna lämpliga vindkraftslokaliseringar tillsammans med alternativ lokalisering för aktuellt projektområde. 19(122)

5 BESKRIVNING AV OMRÅDET 5.1 Övergripande beskrivning av området Projektområdet är beläget på sydvästra Gotland i den sydvästra delen av Näsudden. Näsudden är en halvö som sträcker sig drygt 5 km ut i Östersjön och bildar öster om sig Burgsviken. Projektområdet gränsar i väster mot Östersjön och i öster mot den väg som sträcker från den norra delen av Näsudden till den södra delen av Näsudden. Vidare är projektområdet beläget väster om Vattenfalls informationscenter och norr om gården Skåls. Näsudden präglas av ett öppet landskap där strandängar och betesmarker dominerar. Det öppna landskapet har formats både av naturen själv och av långvarigt bete. Betesdrift har under lång tid pågått på de för Gotland karakteristiska havsstrandängarna, alvarsmarkerna och gräsmarker på kalkhällar. Projektområdet utgörs arealmässigt till över hälften av åkermark och ingen betesdrift pågår för närvarande inom projektområdet. 5.2 Kommunala planer 5.2.1 Översiktsplan I den nya översiktsplanen för Gotland, Bygg Gotland, översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025, som antogs den 14 juni 2010 och blev lagakraftvunnen den 15 juli 2010, ingår en omfattande plan för vindbruket på Gotland och som ingående förklarar kommunens intentioner med utveckling av vindkraft på Gotland. I och med denna plan ersattes den tidigare, fördjupade översiktsplanen avseende vindkraft. [14] Översiktsplanen pekar ut de platser som bedöms som lämpliga för vindbruk och en del av dessa områden är även utpekade som riksintresse för vindbruk. utpekade platser har en särskild status vid prövning av vindkraftverk. I och med att det på Gotland finns ett flertal vindkraftverk som är lämpliga att generationsväxla har kommunen tagit fram speciella riktlinjer för detta. Näsudden, som är ett av de områden i Sverige där de första vindkraftverken uppfördes, är ett område som har fått speciella riktlinjer i översiktsplanen. 20(122)

Figur 5: Områden utpekade på södra Gotland i översiktsplanen, klipp från Bygg Gotland 2010-2025 [14] Näsudden är utpekat som område för Vindbruk, område typ 1, vilket innebär områden som ligger inom riksintresse för vindbruk, se Figur 5. Näsudden är en av de bästa landbaserade vindbruksplatserna i Sverige och är den idag mest etablerade platsen på Gotland. Dock poängterar kommunen i planen att Näsudden inte lever upp till sin potential då många av de vindkraftverk som står här idag är av äldre fabrikat med låg installerad effekt. En generationsväxling på Näsudden innebär att vindenergin skulle kunna utnyttjas 3-4 gånger mer effektivt. På Näsudden har det förekommit testverksamhet av vindkraftverk men myndigheterna vill nu att en generationsväxling på Näsudden i första hand ska vara produktionsinriktad. Dock kommer det även i framtiden att tillåtas att testverksamhet bedrivs, men inom vissa ramar. I och med att det finns och under årens lopp funnits flertalet aktörer på Näsudden finns ingen tydlig struktur. Kommunen önskar att vid en generationsväxling så ska vindkraftverken placeras i en huvudstruktur för att skapa en bättre ordning och anpassning till landskapet. [14] 5.2.2 Detaljplan Aktuellt område omfattas inte av detaljplan. Kommunen har heller inte för avsikt att kräva detaljplan vid etablering av vindkraftparken. 5.3 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken På Gotland finns det två riksintressen som täcker hela ön. Dessa är riksintresset Turism och frilufsliv som avses i 4 kap 2 miljöbalken och Högexploaterad kust enligt 4 kap 4 miljöbalken, som täcker den gotländska kustremsan. Då dessa riksintressen gäller hela Gotland behandlas de inte närmare här. På Näsudden finns förutom dessa två även flertalet andra riksintressen utsedda.[11] 21(122)