KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 11 december år 2014 kl 14:00 i Leja, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Irja Gustavsson Ordförande Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande John Omoomian (S) vice ordf Bo Stenberg (S) Fredrik Kjellberg (S) Mona Westerlund (S) Birgitta Lind Axelsson (V) Anniette Lindvall (M) Sven-Erik Larsson (M) Christina Pettersson (C) Tuula Marjeta (C) Inger Karlsson (-) Jessica Brogren Sekreterare Ersättare Lennart Olsson (S) Maria Eriksson (S) Zakaria Entezar (S) Annamaria Ericsson (S) Marita Haraldsson (MP) Marie Fändrik (V) Agneta Holmgran (M) Hlödur Bjarnasson (KD) Karl Arne Löthgren (C) Göran Gustavsson (FP) Virosa Viberg (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid 1. Val av justerare Förslag: Anniette Lindvall (M) Ersättare: Tuula Marjeta (C) 2. Tid och plats för justeringen Förslag: Torsdagen den 18 december år 2014, på socialförvaltningen EKONOMI 3. Budgetuppföljning 4. Lönekostnader handl på bordet handl på bordet INDIVID OCH FAMILJ 5. Försörjningsstöd handl på bordet 6. Auroragruppen kl 14.30 7. Förebyggande arbete 8. Ensamkommande barn 9. Riktlinjer avseende boendestöd Forts. 3 5 1

Forts. Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid VÅRD OCH OMSORG 10. Resursfördelning hemtjänst handl på bordet 11. Rapport omfattande enkät Måltider på särskilt boende år 2014 kl 15.30 17 dietist Mikael Karlsson informerar FUNKTIONSSTÖD 12. Skogsgruppens organisatoriska tillhörighet 29 ÖVRIGA ÄRENDEN 13. Tillsynsplan Lindesbergs kommun enligt alkohollagen (2010:1622) 2014-2016 14. Tillsynsplan Lindesbergs kommun detaljhandel tobaksvaror enligt Tobakslagen(1993:581) 2014-2016. 15. Kontaktpolitikerverksamhet redovisning 2/år 2014 16. Föreningsbidrag 17. Socialnämndens delegationsordning handl på bordet 18. Förordnande till ny ordförande i socialnämnden handl på bordet 19. Ersättningsord för brukare 20. Socialnämndens sammanträdestider år 2015 21. Anmälningsärenden* 22. Meddelanden* 23. Delegationsbeslut tagna inom socialförvaltningen 24. Kurser och konferenser 31 35 37 39 41 41 * * * SEKRETESSÄRENDEN (Särskild föredragningslista/bilaga) * handlingar redovisas i pärm på bordet samt finns på nämndens kansli 2

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-24 Socialförvaltningen Sofie Bragesjö 0581-890 15 Sofie.bragesjo@lindesberg.se Socialnämnden Kommunstyrelsen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Utökning av antalet platser, enligt avtal med Migrationsverket, från 6 asylplatser till 10 asylplatser och från 10 platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT) till 20 PUT platser. Ärendebeskrivning 1 januari 2014 kom en ny lag som innebar att kommuner var/är tvingade att ta emot ensamkommande barn. Möjlighet fanns att skriva avtal med Migrationsverket om dessa platser. När avtal finns så får kommunen ersättning per plats oavsett om platsen är belagd eller ej. I dagsläget innebär det 1600:-/plats/dygn. Vid beläggning innebär det 1900:- /plats/dygn. Lindesbergs kommun skrev, i december 2013, avtal med Migrationsverket om 6 asylplatser och 10 PUT-platser, för ensamkommande barn. 1/1-2015 kommer Lindesberg bli anvisade att ta emot 10 stycken ensamkommande barn som kommer på asyl. Detta innebär en utökning av de redan befintliga platserna om 4 stycken. Vågen har i dagsläget 16 platser, varav 6 för asyl och 10 platser för PUT. Migrationsverket uppskattar tiden, för beslut om avvisning eller PUT, till 4-5 månader. Detta innebär att 10 asylplatser genererar 20 barn/år. Detta leder då till att Vågen kommer vara fullbelagt snart, då vi i dagsläget har 13 belagda platser på Vågen. Utifrån detta behöver platsantalet, enligt avtal med Migrationsverket, utökas till 10 asylplatser och till 20 PUT-platser. Ärendets beredning Enhetschef, Sofie Bragesjö, för Vågen samt avdelningschef för IoF, Marie Ekblad, har beräknat platsantalet utifrån rådande statistik. Samråd med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Örebro samt övriga kommuner i länet har skett. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 3

Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet 2 Utifrån lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande har Migrationsverket rätten att anvisa barn/ungdomar till kommuner. Kommunerna blir då så kallande anvisningskommuner, vilket innebär att kommunen har ansvar för barnet/ungdomen fram tills denne fyller 21 år. Kommunerna har möjlighet att skriva avtal med Migrationsverket om antal platser, detta görs utifrån anvsningstalet. Då avtal skrivits får även kommunen ersättning från Migrationsverket oavsett om platsen är belagd eller ej. Lindesbergs kommun har i dagsläget avtal om 16 platser varav 13 stycken är belagda. De nya anvsningstalet för Lindesbergs kommun är 10 stycken asylplatser, dvs 4 fler än 2014. Konsekvenser Utifrån i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande har Migrationsverket rätt att anvisa kommuner barn/ungdomar även om det inte finns avtal. Detta sker enligt steg 3a (se bilaga 1, sid 2). Konsekvensen blir då att Lindesbergs kommun endast får ersättning med 1900:-/dygn/ungdom, kontra kostnaden för de köpta platserna om ca 3000-5000:-/dygn/plats. Detta beräknas innebär ett underskott på minst 1100:-/dygn/plats. Att utöka antalet asyl och PUT- platser innebär en utökning av personalgruppen, vilket genererar ytterligare arbetstillfällen i Lindesbergs kommun. Marie Ekblad Avdelningschef Sofie Bragesjö Enhetschef Meddelas för åtgärd: Socialchef, Madde Gustavsson Avdelningschef, Marie Ekblad Enhetschef, Sofie Bragesjö För kännedom: Ekonomienheten, Anette Persson och Sofie Sälle. Bilagor: Bilaga 1, novemberrapporten från Migrationsverket 4

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Socialförvaltning Marie Ekblad 0581-811 68 Marie.ekblad@lindesberg.se Socialnämndens arbetsutskott Socialnämnden Utökad målgrupp inom Boendestöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Informationen om denna förändring tas till protokollet Att boendestöd i ordinärt boende från och med dagens datum utökar sin målgrupp till att även omfatta personer med utvecklingsstörning som ej omfattas av insatser enligt LSS. Att anta riktlinje för Boendestöd i ordinärt boende. Ärendebeskrivning I Lindesbergs kommun har vi boendestöd i ordinärt boende till personer med psykisk funktionsnedsättning. Utifrån dom 2014-08-13 meddelad av Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nummer: 5197-13 och 5198-13 och utifrån lagstiftning ser socialförvaltningen att den begränsning av målgrupp som socialnämnden har gjort inte går att ha fortsättningsvis. Enligt lagstiftningen får ingen grupp exkluderas från insatser enligt socialtjänstlagen. Ärendets beredning Socialförvaltningens ledningsgrupp, enhetschef för boendestöd i ordinärt boende samt handläggare har tagit del av inkommen dom från Förvaltningsrätten. Riktlinjen avseende Boendestöd i ordinärt boende har omarbetats i en grupp bestående av avdelningschef inom individ och familj, avdelningschef för funktionsstöd, enhetschef för boendestöd i ordinärt boende samt handläggare. En snabb scanning av hur många individer det kan röra sig om som är i behov av boendestöd i ordinärt boende utifrån förändring av målgrupp har gjorts. Uppskattningsvis i dagsläget ungefär fem (5) fler personer skulle kunna ansöka och vara berättigade till boendestöd i ordinärt boende. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 15

2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Utifrån lagstiftning och inkommen dom bedömer socialförvaltningen att utökning av målgruppen inom boendestöd i ordinärt boende ska ske enligt förslag. Den riktlinje som är framtagen tydliggör vilka som kan erhålla denna insats samt vad den syftar till. Konsekvenser En utökning av målgruppen kan innebära behov av att utöka personalgruppen inom Boendestöd i ordinärt boende. I dagsläget är det dock inte klart hur denna förändring av målgrupp kommer att påverka ett framtida inflöde till denna insats varför det inför 2015 är svårt att fastställa de ekonomiska konsekvenserna. Blir ökningen inte fler än fem (5) personer ryms detta inom befintlig budget. Madde Gustavsson Socialchef Marie Ekblad Avdelningschef Meddelas för åtgärd: Avdelningschef inom individ och familj Avdelningschef för funktionsstöd Enhetschef för boendestöd i ordinärt boende För kännedom: Socialchef. Bilagor: Riktlinje för boendestöd i ordinärt boende. 16

2012-11-29 Socialförvaltningen Avdelning för Individ och Familj Boendestöd-Riktlinje Bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinje 1 7

Fastställt av: Socialnämnden Datum: För revidering ansvarar: Enhetschef Boendestöd För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Enhetschef Boendestöd Dokumentet gäller för: Avdelning för funktionsstöd och individ och familj Dokumentet gäller till och med: 20151231 2 8

Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Lagstiftning 4 Målsättning 4 Syfte 4 Målgrupp 5 Begränsning av målgruppen 5 Boendestödets inriktning 6 Arbetsuppgifter med utgångspunkt från Boendestödets inriktning 6 Stöd i hemmet 6 Social tillvaro 7 Kontakt med andra myndigheter 7 Avgränsningar i Boendestödet 7 Tillgänglighet 7 Utredning, bedömning och beslut 7 Handläggningstid 8 Beslut om bistånd 8 Avgifter för utförda insatser 8 Krav på Boendestödets personal 8 Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) 9 och utförare 3 9

Bakgrund 1995 inträdde den så kallade psykiatrireformen som syftade till att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar och öka deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället. Utifrån psykiatrireformen så fick kommunerna ett större ansvar för dessa personer och möjligheten att ansöka om boendestöd inom socialtjänsten tillkom. Boendestöd innebär ett pedagogiskt psykosocialt stöd i hemmet och närmiljön, oftast i kombination med praktiskt stöd. För insatsen Boendestöd behövs riktlinjer för att tydliggöra målgrupp, handläggningsrutiner och hur insatsen skall utföras. Lagstiftning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 ska: den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom bistånd tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Målsättning Målsättningen med boendestödet är att den enskilde ska få möjlighet till En förbättrad och/eller bibehållen psykisk hälsa Skälig livskvalitét Att bo kvar i sin lägenhet eller hus med sin funktionsnedsättning En socialt fungerande livssituation Stöd att bryta sin isolering Syfte Boendestödet syftar till att: Genom ett personligt utformat stöd i form av en genomförandeplan, ge den enskilde möjlighet att få struktur i vardagen och stärka individens förmåga att klara sig på egen hand. Ge den enskilde möjlighet att i sin vardag kunna uppnå skälig levnadsnivå utifrån sin funktionsnedsättning. Med ett helhetsperspektiv ge den enskilde mål utifrån genomförandeplan för att förbättra sin livssituation i förhållande till det omgivande samhället. 4 10

Målgrupp Boendestödet vänder sig till vuxna personer från 18 år med: Psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och samsjuklighet Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kognitiva funktionsnedsättningar, utvecklingsstörning Funktionsnedsättningen medför, att den enskilde har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och där dessa begränsningar funnits eller kommer att bestå under en längre tid. Begränsning av målgrupp Boendestödet ges till personer som själva är beredd att vara delaktig i stödet som ges. Stödet avslutas när personen inte aktivt deltar i stödet eller när personen inte kommer utföra det biståndet avser. I dessa fall får personen ansöka om annan insats. Övre åldersgränsen är 65 år, men undantag kan förekomma. Behovet av fortsatt stöd efter 65 år avgörs av handläggare utifrån den enskildes behov. Förutsättningen är att boendestödet är pågående då personen fyller 65 år. Om personen på grund av sin åldersprocess bäst kan få sina behov tillgodosedda till exempel genom en hemtjänstinsats bör en överflyttning av ärendet göras. Likaså om personen är yngre är 65 år, men har fysiska funktionsnedsättningar som överstiger de psykiska funktionsnedsättningarna. 5 11

Boendestödets inriktning Boendestödet består av tre delar som tillsammans bildar en helhet, som den enskilde utifrån sin funktionsnedsättning, kan behöva för att kunna få struktur i vardagen och ett fungerande liv motsvarande en skälig levnadsnivå. Boendestödet kännetecknas av pedagogiska, sociala och utåtriktade aktiviteter där individen är delaktig i stödets alla delar. Utifrån handläggares beslut upprättas tillsammans med individen en genomförandeplan som skall styra insatsen. Uppföljning av genomförandeplanen görs vid behov, men minst två gånger om året. De tre delarna består av: 1. Stöd i hemmet 2. Stöd/vägledning för att kunna få en fungerande social tillvaro 3. Stöd/vägledning för att bygga upp och få en fungerande kontakt med myndigheter och vårdinrättningar Boendestödets delar är lika viktiga för individen och kräver ett pedagogiskt förhållningssätt från boendestödjarens sida. Boendestöd använder KBT som grund för att uppnå bästa möjliga stöd till brukaren. Delarnas omfattning och individens behov kan variera över tid. Detta innebär att personen i perioder kan ha behov av enbart stöd i hemmet alternativt enbart vägledning/stöd till perioder med både behov av stöd i hemmet och stöd/vägledning parallellt med varandra. Arbetsuppgifter med utgångspunkt från boendestödets inriktning Stöd i hemmet Stöd i hemmet innebär: Att hjälpa individen att träna och utveckla och/eller bibehålla grundläggande vardagsaktiviteter Att genom ett pedagogiskt förhållningssätt hitta strategier och stödja personen att på egen hand klara sina vardagsaktiviteter. Att träna eller utveckla grundläggande vardagsaktiviteter innebär att stödja individen med egenvård, hushållsgöromål, matlagning, tvätt, handla, sköta sin ekonomi med mera. Handling görs i närområdet, vi ombesörjer inga resor till andra orter för exempelvis storhandling eller åka till flera affärer. Syftet är att man själv i förlängningen skall ta sig till affären för att göra sina inköp. Arbetet i hemmet betyder att tillsammans med den enskilde praktiskt utföra olika vardagssysslor. 6 12

Vägledning/stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär att: Stödja individen vad det gäller sociala kontakter och kunna bygga upp och få ett nätverk utanför familjen. Stödja individen att komma iväg till en daglig sysselsättning utanför hemmet som exempelvis daglig verksamhet, praktik, anställning eller studier. Stödja individen, att utifrån dennes intresse, våga prova och delta i fritidsaktiviteter. Motivera och peppa den enskilde. Vägledning/stöd för att bygga upp och få en fungerande kontakt med myndigheter/vårdinrättningar Tillsammans med individen hitta strategier så att den enskilde på egen hand kan sköta kontakter med myndigheter och vårdinrättningar. Avgränsningar i boendestödet I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form av terapeutisk samtalsbehandling. Boendestöd utför heller inte flyttstädning eller sanering. Boendestöd hanterar inte medicin, nycklar eller pengar. Boendestöd utför inte sin insats om individen är påverkad av alkohol eller otillåtna droger. Kommer Boendestöd och detta har inträffat kommer personalen att lämna lägenheten för att återkomma nästa planerade besök. Tillgänglighet Boendestöd finns tillgänglig alla vardagar mellan 08.00-16.30, ej röda dagar eller helger. Utredning, bedömning och beslut Stöd i ordinärt boende i form av boendestöd enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1, utreds, bedöms och beslutas av SoL handläggare. 7 13

Handläggningstid En handläggning skall ske skyndsamt efter det att ansökan eller anmälan inkommit. Med utredningstid avses den tid det tar för ansökan/anmälan inkommit till dess Socialnämnden fattat ett beslut som delgivits den sökande. Beslut om bistånd Den enskilde erhåller beslut om bistånd enligt SoL 4 kap 1 i form av boendestöd omfattande de insatser som den enskilde beviljats och den totala omfattningen av boendestödets insatser som helhet. En tydlig beskrivning av vilka insatser som den enskilde vid boendestödets start är i behov av, är viktig information för utföraren. Uppdrag skickas från handläggare till utförare via datorsystemet Viva. Beslut om boendestöd skall vara tidsbegränsat, tidsbegränsningen är individuellt anpassat. Omprövning 1. Beslutet omprövas och om det avviker från tidigare beslut kan insatsen förändras. 2. Om tidigare beslut fortfarande är aktuell så förlängs boendestödet efter dialog med individen och boendestödjaren. 3. Om boendestödjaren inte lyckats få kontakt med individen kontaktas handläggaren inom 1månad för omprövning av den beviljade insatsen. Avgifter för utförda insatser Enligt beslut av Kommunfullmäktige så är en taxa antagen för Socialförvaltningen och personer som erhåller bistånd i form av stöd i ordinärt boende (hemtjänst) enligt socialtjänstlagen, SoL 4 kap 1 betala en avgift för den utförda insatsen. Boendestöd enligt SoL 4 kap 1 är avgiftsfritt. Krav på utförare av boendestöd Boendestöd är kvalificerade stödinsatser, som ska vara målinriktade och som ska verkställas i anslutning till beslutet och inom 3 månader från beslutsdatum. För dess utförande krävs: Personal med god kunskap och kompetens om funktionsnedsättningen och hur nedsättningen försvårar den enskildes tillvaro. Personal som ges möjlighet att utveckla sin arbetsmetodik utifrån de olika målgruppernas behov. En hög personalkontinuitet Flexibel organisation som kan förändras utifrån målgruppernas behov. 8 14

Krav på samverkan myndighetsutövning (handläggare) och utförare Boendestöd kräver en nära samverkan mellan handläggare och utförare. I ett inledande skede handlar det om att tillsammans motivera den enskilde att acceptera boendestöd för att sedan bygga upp ett förtroende hos individen. En kontinuerlig dialog mellan individen, utföraren och handläggaren är ett måste för att boendestöd ska kunna vara det psykosociala stöd som individen behöver. Kontinuerliga möten mellan bondestödjare och handläggare med en tydlig agenda minst 1 gång i kvartalet. 9 15

16

Underlag till SNAU 2014-11-27 Dnr. 2014/xxx Socialförvaltningen Mikael Karlsson SNAU Måltider särskilt boende och demensboende sammanställning av enkät 2014 Slutsats De allra flest blir mätta på den portion som serveras till lunch och middag och den största andelen är även nöjda med smaken på maten. Det finns stora skillnader mellan olika boende och kanske påverkar leverans av kyld mat upplevelsen negativt. Det finns utrymme för förbättring vad gäller utbud till mellanmål. Svaren indikerar ett behov av att anpassa matsedlar utifrån kundkategoriens önskemål samt att se över systemet med kyld mat. Sammanfattning av ärendet Som en del i arbetet att förbättra vår service till personer som bor på särskilt boende eller demensboende genomfördes en enkät. Samtliga som bodde i särskilt boende eller i demensboende på hösten 2014 inbjöds att delta och ingen exkluderades på förhand. Enkäten omfattade frågor kring mat och måltider och delades ut under slutet av september och början av oktober 2014. Svarsfrekvensen var drygt 61 % (169 av 274 personer) med en spridning på 25-79 % mellan olika boenden. Detta anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. En låg svarsfrekvens (25 %) på vissa boenden kan till viss del förklaras av individernas kognitiva förmåga. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (64 %) och mer än hälften (60 %) var 85 år eller äldre. En liten andel (17 %) har uppgett att de fyllt i enkäten själv och resterande andel har fått hjälp av anhörig (17 %), personal (66 %) eller annan (2 %). Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för måltid, utbud och möjlighet att anpassa utifrån individuella önskemål. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis eller Instämmer inte alls). Vad gäller upplevelsen av smaken på maten har vi i denna enkät valt att dela upp måltiderna i fyra kategorier (lunch på vardagar, lunch på helger, middag på vardagar samt middag på helger). Anledningen till detta är att leveranssättet av mat skiljer sig åt i kommunen. Grönboda, Solliden och Ekgården får varm mat från köket till samtlig lunch och middag. Källgården, Tallåsen samt Ågården får varm mat levererad till Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Plusgiro 12 31 60-4 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se Bankgiro 821-3134 17

2 lunch på vardagar, kyld mat till lunch på helger och till samtliga middagar. Inga större skillnader ses när det gäller påståendet maten smakar bra och den största andelen blir mätta på den portion de serveras. Vad gäller utbud till frukost når vi upp till 75 % kundnöjdhet vilket troligtvis betyder att de allra flesta får en individanpassad frukost. Utbudet till mellanmål skattas dock lägre och visar på behov av förbättringar. När vi tittar på boende var för sig skiljer framförallt de i centrala Lindesberg ut sig i vissa av frågorna. Här är man mindre nöjd vad gäller de flesta parameterar som är kopplade till lunch och middag. Dessa tre boende har samma produktionskök. Aktuellt produktionskök levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar, En likhet mellan detta kök och det kök som levererar mat till Ekgården är att de även producerar mat till skola vilket möjligen kan påverka valet av maträtter till lunch som skattas lågt på dessa boende. Kyld mat i sig behöver inte upplevas negativt men ställer krav på uppvärmning som kan vara svåra att klara med konventionella ugnar. Mikael Karlsson Nutritionsansvarig dietist 18

Datum: 2014-10-31 Måltider på särskilt boende 2014 Sammanställning av enkät riktad till personer som bor på särskilt boende eller demensboende i Lindesbergs kommun Mikael Karlsson, leg. dietist 19

2 20

MÅLTIDER PÅ SÄRSKILT BOENDE 2014... 1 BAKGRUND... 4 1 BESKRIVNING AV UNDERLAG... 4 2 METOD... 4 3 SYFTE... 4 4 RESULTAT... 4 4.1 KOMMUNNIVÅ... 5 4.2 ENHETS/BOENDENIVÅ... 7 4.2.1 Kyld respektive varm mat... 7 4.2.2 Produktionskök... 8 4.2.3 Utbud till frukost och mellanmål... 9 5 DISKUSSION... 9 6 SLUTSATS... 10 3 21

Bakgrund Som en del i arbetet att förbättra vår service till personer som bor på särskilt boende eller demensboende genomfördes en enkät. Samtliga som bodde i särskilt boende eller i demensboende på hösten 2014 inbjöds att delta och ingen exkluderades på förhand. Enkäten distribuerades via kostombud på respektive boende. Enkäten omfattade frågor kring mat och måltider. 1 Beskrivning av underlag Svarsfrekvensen var drygt 61 % (169 av 274 personer) med en spridning på 25-79 % mellan olika boenden. Detta anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. En låg svarsfrekvens (25 %) på vissa boenden kan till viss del förklaras av individernas kognitiva förmåga. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (64 %) och mer än hälften (60 %) var 85 år eller äldre. Se tabell 1. En liten andel (17 %) har uppgett att de fyllt i enkäten själv och resterande andel har fått hjälp av anhörig (17 %), personal (66 %) eller annan (2 %). Tabell 1. Beskrivning av underlag (%) Kön Man Kvinna n= 168 36 64 Ålder < 75 år 76-84 år > 85 år n= 169 15 25 60 2 Metod Enkäten utvecklades i samverkan mellan Måltidsenheten och Socialförvaltningen. Aktuell rapport är framtagen av Socialförvaltningen. Resultaten kommer även att redovisas för respektive boende. Enkäten delades ut under slutet av september och början av oktober 2014. Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för måltid, utbud och möjlighet att anpassa utifrån individuella önskemål. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis eller Instämmer inte alls). 3 Syfte Att undersöka brukarnas upplevelse av mat och måltider. 4 Resultat Resultaten redovisas både på kommunnivå och på enhet/boendenivå. Resultaten redovisas som andel (%). Fokus kommer att ligga på att redovisa skillnader mellan olika boenden. I dagsläget har Lindesbergs kommun inga mätbara mål uppsatta vad gäller kundnöjdhet inom mat och måltider. Ett målvärde som ofta nämns inom kommun och landsting i samband med upphandling av matleverantör är en kundnöjdhet motsvarande minst 75 %. I avsaknad av egna målvärden kommer denna utvärdering att använda 75 % kundnöjdhet som mål. Brukarna som har valt Instämmer helt och Instämmer till stor del bedöms vara nöjda i den frågan som påståendet berör varför resultatet redovisas på detta sätt. 4 22

4.1 Kommunnivå Vad gäller upplevelsen av smaken på maten har vi i denna enkät valt att dela upp måltiderna i fyra kategorier (lunch på vardagar, lunch på helger, middag på vardagar samt middag på helger). Anledningen till detta är att leveranssättet av mat skiljer sig åt i kommunen. Grönboda, Solliden och Ekgården får varm mat från köket till samtlig lunch och middag. Källgården, Tallåsen samt Ågården får varm mat levererad till lunch på vardagar, kyld mat till lunch på helger och till samtliga middagar. Inga större skillnader ses när det gäller påståendet maten smakar bra. På kommunnivå finns det en tendens att middag på vardagar skattas lägre (70 % är nöjda) jämfört med övriga måltider där 73-78 % är nöjda, se diagram 1. Diagram 1. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra samt Middagen på helger smakar bra. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 5 23

Det finns även en tendens till att maträtterna som serveras till middag skattas lägre jämfört med lunch, se diagram 2. Diagram 2. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Vid lunch serveras maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal Vad gäller utbud till frukost respektive mellanmål är majoriteten nöjd. Det är dock stora skillnader i nöjdhet mellan utbud till frukost respektive mellanmål där 89 % är nöjda med utbudet till frukost och 63 % är nöjda med utbudet till mellanmål, se diagram 3. Diagram 3. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Jag är nöjd med utbudet till frukost samt Jag är nöjd med utbudet till mellanmål. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 6 24

4.2 Enhets/boendenivå När vi tittar på boenden var för sig skiljer framförallt boenden i centrala Lindesberg ut sig i vissa av frågorna. Här är man mindre nöjd vad gäller de flesta parameterar som är kopplade till lunch och middag. 4.2.1 Kyld respektive varm mat I enkäten fanns inte någon fråga angående kyld eller varm mat och dess eventuella påverkan på nöjdhet. Men uppdelningen på enhetsnivå (var man bor) gör det möjligt att särskilja de kök som levererar varm mat till varje måltid från det kök som levererar varm mat till lunch på vardagar och kyld mat till övriga måltider. I samtliga parameterar kopplade till mat som serveras till lunch och middag är andelen nöjda lägre på de boenden som får kyld mat, se diagram 4. Men den största andelen blir mätta på den portion de serveras. Diagram 4. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Konsistensen på maten är bra, Jag blir mätt på den portion jag får, Temperaturen på maten är lagom, Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra, Middagen på helger smakar bra, Vid lunch serveras jag maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 7 25

4.2.2 Produktionskök När vi jämför resultatet mellan boenden ser vi en lägre nöjdhet gällande lunch och middag för Källgården, Tallåsen och Ågården. Dessa tre boenden har samma produktionskök. Aktuellt produktionskök levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar dessutom producerar detta kök även mat till skola. En likhet mellan detta kök och det kök som levererar mat till Ekgården är att de även producerar mat till skola vilket möjligen kan påverka valet av maträtter till lunch som skattas lågt på dessa boenden, se diagram 5. Diagram 5. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Konsistensen på maten är bra, Jag blir mätt på den portion jag får, Temperaturen på maten är lagom, Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra, Middagen på helger smakar bra, Vid lunch serveras jag maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 8 26

4.2.3 Utbud till frukost och mellanmål Vad gäller utbud till frukost och mellanmål framkommer stora skillnader. En stor andel är nöjda med utbudet till frukost och samtliga boende ligger över 75 % i kundnöjdhet. Vi ser dock stora skillnader i nöjdhet vad gäller utbud av mellanmål där drygt en tredjedel (38 %) på Grönboda är nöjda med utbudet jämfört med Tallåsen (74 %) och Solliden (77 %) där tre fjärdedelar är nöjda, se diagram 6. Diagram 6. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Jag är nöjd med utbudet till frukost samt Jag är nöjd med utbudet till mellanmål. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 5 Diskussion Detta verkar vara den första utvärdering som är gjord på detta sätt vilket inte möjliggör några jämförelser med tidigare resultat. Vad gäller smaken på maten når vi nästan upp till målvärdet 75 % på kommunnivå men ser skillnader mellan olika boende. Centrala delen av kommunen redovisar lägre kundnöjdhet i de flesta variabler kopplade till lunch och middag men orsaken är oklar. Troligtvis finns det flera orsaker som kan vara av betydelse för nöjdhet vad gäller lunch och middag då det är mer än ett kök som producerar mat till särskilt boende. Den största skillnaden mellan de olika köken är att det kök som producerar maten till Ågården, Källgården och Tallåsen levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar. Kyld mat i sig behöver inte upplevas negativt men ställer krav på uppvärmning som kan vara svåra att klara med konventionella ugnar. Svaren indikerar även ett behov av att anpassa matsedlar utifrån kundkategoriens önskemål. Kök som även producerar skolmat har lägre kundnöjdhet vad gäller maträtter som serveras till lunch på särskilt boende och demensboende. Vad gäller utbud till frukost når vi upp till 75 % kundnöjdhet vilket troligtvis betyder att de allra flesta får en individanpassad frukost. Utbudet till mellanmål skattas dock lågt och visar på behov av förbättringar. Det bör nämnas att vi under drygt ett års tid har arbetat med utbudet av mellanmål på Solliden. Ett arbete som kan ha bidragit till att vi når målet 75 % kundnöjdhet på det boendet. Ågården, Tallåsen och Källgården köper sina livsmedle direkt från grossist och har därmed ett större utbud än de boenden som får sina livsmedel levererade från respektive produktionskök. I dagsläget har vi inga uppgifter kring vad respektive boende 9 27

köper vad gäller livsmedel till frukost respektive mellanmål eller vad kostnaden är för detta. Dessa uppgifter kommer vi troligen att kunna ta fram med start år 2015. 6 Slutsats De allra flest blir mätta på den portion som serveras till lunch och middag och den största andelen är även nöjda med smaken på maten. Det finns stora skillnader mellan olika boenden och kanske påverkar leverans av kyld mat upplevelsen negativt. Det finns utrymme för förbättring vad gäller utbud till mellanmål. 10 28

TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-24 Dnr Socialförvaltningen Jessica Öhlund 0581-810 84 Jessica.ohlund@lindesberg.se Socialnämnden Skogsenhetens organisatoriska tillhörighet Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att Skogsenheten från och med 2015 organisatoriskt tillhör arbetsmarknadsenheten under förvaltningsområdet Tillväxt. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen, funktionsstöd har fått i uppdrag att se över den organisatoriska tillhörigheten för kommunens skogsenhet. I dag finns skogsenheten organiserat under socialförvaltningen. Gruppen utgår ifrån Stafettgatan. Syftet med skogsenheten är att genom anställning sysselsätta personer som har svårt att klara sysselsättning på öppna arbetsmarknaden. De flesta har tidsbegränsade anställningar, lönebidrag, trygghetsanställningar. Gruppen består av en arbetsledare och 4 skogsarbetare. Arbetsledaren för skogsgruppen sköter tillsammans med enhetschefen det administrativa arbetet med anställningar, förhandlingar om lönebidrag, redovisningar, rehabärenden, arbetsmiljöansvar, faktureringar och budgetuppföljningar. Uppdraget för skogsenheten är bland annat att sköta FALABs skog, enligt upprättad skogsbruksplan. Stora averkningnar utförs av externa aktörer. Samarbete sker med BKT, gata/park och VA och BMB. Utförs arbete åt BKT eller BMB faktureras dessa. Det operativa ansvaret för skogsenhetens sysslor sköts av FALAB Stefan Eriksson. Lindesbergsbostäder faktureras idag för samtliga kostnader halvårsvis. Beslut 2014 som innebär att enhetschefstjänsten ska fakturera Libo med 13280 kr/år på grund av all adminstrativ tid som utförs. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 29

2 Skogsenheten tillhandhar två fordon som ägs av FALAB. Bränslet betalas av Lindesbergs kommun och faktureras tillsammans med övriga material och kostnader. Om intäkter kommer ifrån BKT och BMB så minskar FALABs kostnader. Ärendets beredning Socialförvaltningen, avdelningschef för funktionsstöd, enhetschef inom arbetsmarknadsenheten samt enhetschef daglig verksamhet Ethel Andersson tillsammans med arbetsledare utreder. Planering kommer att ske under november och december månad.. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Att organisera skogsenheten under AME möjliggör flödet mellan olika arbetsmarknadsåtgärder. Konsekvenser Skogsenheten i sig förändras inte, utan endast den organisatoriska tillhörigheten. Gruppen kommer att utgå ifrån samma lokaler som idag, ha kvar sina arbetsuppgifter och arbetsledare. Jessica Öhlund Avdelningschef Ethel Andersson Enhetschef Meddelas för åtgärd: Avdelningschef Funktionsstöd Enhetschef Arbetsmarknadsenheten Arbetsledare Skogsenheten För kännedom: Socialchef 30

Socialnämnden Ang. tillsynsplaner för detaljhandel av tobak och folköl 2014 2016 i Lindesbergs kommun Förelagda tillsynsplaner skall gälla för år 2014 till och med 2016. Planerna föreslås sträcka sig över 3 år då tillsynsverksamheten och gällande lagstiftning kan förutses vara relativt oförändrad under denna tid. Senast antagna tillsynplaner avser år 2013. Innevarande år 2014, kommer tillsynen med besök på försäljningsställen i kommunen, att utföras under månadsskiftet november t.o.m. december, alltså efter att nämnden har fastsällt dokumenten. Under året har därutöver ett tillsynärende varit uppe för beredning med beslut om varning enligt tobakslagen. Tillsyn fortgår normalt kontinuerligt, men det viktiga här är att lagen även numera föreskriver att tillsynsplanerna överlämnas till Länsstyrelsens kontroll. I tjänsten Ulf Wiman Alkoholhandläggare 31

32

Tillsynsplan Lindesbergs kommun enligt alkohollagen (2010:1622) 2014-2016. Alkohollagen 9 kap. 2 Kommunen och polismyndigheten har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker. Kommunen och polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln med folköl. Kommunen skall upprätta en tillsynsplan som skall ges in till länsstyrelsen. Aktuell situation I Lindesberg kommun finns f.n. 15 serveringsställen med stadigvarande serverings tillstånd till allmänheten. 9 är belägna i centrala Lindesberg och kan benämnas som utpräglade matrestauranger. 6 företag i kommunen bedriver stadigvarande servering till slutet sällskap. Årliga större arrangemang med tillfällig servering till allmänheten är Fornaboda travbana, festen i Flugparken, Löafesten, Stadshotellets parkfester och årligen återkommande danstillställningar Lindehov. Ansvarsfull alkoholservering Under år 2013 genomfördes i Örebro Län, norra länsdelen 2 utbildningsdagar enligt metoden Ansvarsfull alkoholservering i samarbete med kommunerna i södra länsdelen. Utbildningen vänder sig till personal på krogarna och samtliga kommuner i Norra länsdelen var representerade med totalt 20 deltagare. Kostnaden för utbildningen med 2 utbildare och lokal medförde ett mindre underskott. Deltagaravgiften som togs ut var 1000 kr. Länsstyrelsen bidrog med ekonomiskt stöd. Utbildning har som mål att minska berusningen hos restaurangbesökarna och därigenom minska våld och skador i och omkring restaurangerna. Tidpunkt för en ny utbildning planeras till våren 2015 men är beroende av ett hur behovet ser ut från krögarnas sida. Tillsynsmetoder Tillsyn enligt ansvarsfull alkoholservering och Folkhälsomyndighetens handbok i tillsyn. Tillsyn vid behov i samverkan med BMB (Bergslagens Bygg- och Miljökontor) och polismyndigheten, räddningstjänsten, skatteverket. Även kan tullverket medverka vid tillsyn gällande olagligt införd alkohol. Tillsyn i samverkan med andra myndigheter sker som regel årligen. I samverkan med södra och västra länsdelarna i Örebro genomförs tillsyn i samarbete med alkoholhandläggare som arbetar i dessa kommuner. Samarbetet har utvecklats under flera år med kompetensutveckling, rutin och erfarenhet av alkoholservering som styrka. Vid en situation med grannlaga tillsyn har detta samarbete även utvidgats med deltagande av polismyndigheten. Förebyggande tillsyn Kommunens förebyggande tillsyn kan ske vid informationsträffar med tillståndshavarna eller genom utbildningen ansvarsfull alkoholservering. En förebyggande metod som praktiseras vid behov är s.k. dialogträffar gemensamt med polisen, i synnerhet om och när problem har uppstått vid en servering. Vid dialogträffarna deltar tillståndshavaren, alkoholhandläggaren och representant från polisen. Vid informationsträffarna kan också andra myndigheter som polis, miljökontor och räddningstjänst bjudas in. Kommunen har utarbetat en broschyr med bestämmelserna i alkohollagen om åldersgränser, ordning och nykterhet och kraven gällande mat på ett serveringsställe. Broschyren bifogas vid beslut om tillfällig servering. Inre tillsyn Kontroll och uppföljning av tillståndshavares ekonomiska förhållanden och inbetalning av skatter och avgifter utförs fortlöpande under året. Yttre tillsyn Tillsyn sker årligen minst en gång på varje serveringsställe med tillstånd i kommunen. Upprepad och påkallad tillsyn utförs efter inkommen anmälan eller iakttagelser vid tidigare tillsyn till exempel om bedömningen är att problem finns med ordning eller nykterhet. Vid större tillfällig servering till allmänheten är inriktningen att tillsyn skall ske vid nyetablerade tillställningar och i samråd med polismyndigheten. Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap i första hand om behovet synes påkallat. 33

Tillsynen utövas i första hand av kommunens egen personal men också i samverkan, främst med polismyndigheten. Vid behov kan även s.k. dold tillsyn genomföras och då inom ovan nämnda samarbete mellan alkoholhandläggarna i länet. Tillsyn av detaljhandel med öl Butiker som anmält ölförsäljning skall besökas minst en gång per år för kontroll av egentillsynsprogram, åldersdekaler, matsortiment och skyltning i lokalen. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar anta tillsynsplanen för 2014-2016. Ulf Wiman 34

Tillsynsplan Lindesbergs kommun detaljhandel tobaksvaror enligt Tobakslagen(1993:581) 2014-2016. Enligt Tobakslagens 19a tobakslagen skall Kommunen utöva den omedelbara tillsynen över handel med tobaksvaror avseende t.ex. åldersgräns, marknadsföring och butikens egentillsyn. Kommunfullmäktige har fastställt att socialnämnden ansvarar för tillsynen enligt ovan bestämmelser. Det finns idag 25 butiker som utövar detaljhandel med tobaksvaror i kommunen. Kommunens socialförvaltning utför tillsyn enligt följande: Skyltning om åldersgräns i butiken.(12 Tobakslagen) Butikens egenkontrollprogram.(12 c Tobakslagen) Varningstexter och innehållsdeklaration på tobaksvarorna i butiken.(9-11 Tobakslagen) Marknadsföring av tobaksvaror i och utanför butiken(14 Tobakslagen). När brister uppmärksammas följer alltid en inledande dialog med ansvarig butiksägare. Ett tillsynsprotokoll kommuniceras med tillämpliga krav på rättelse. Uppföljning sker med förnyad kontroll att brister har blivit åtgärdade. Kvarstår bristerna vid uppföljande besök inleds ett tillsynsärende. Utredningen behandlar eventuella åtgärder som varning eller försäljningsförbud. Försäljningsförbud kan enligt tobakslagen utfärdas för butiken under sex månader. En varning kan istället för försäljningsförbud meddelas om ett förbud bedöms vara en alltför ingripande åtgärd. Tillsyn i samverkan med annan myndighet Kommunen skall i samverkan med Polisen bedriva tillsyn över detaljhandeln av tobaksvaror. Polisen har lagstöd för sin tillsyn i tobakslagens 12-12d. Kommunen skall underrätta Polisen om förhållanden som är av betydelse för Polisens tillsyn av tobaksförsäljningen och omvänt underrättar Polisen kommunen om förhållanden som är av betydelse för kommunens tillsyn. Tillsyn av oriktigt märkta tobaksvaror skall ske tillsammans med Polisen. Polisen har rätt att ta sådana varor i beslag. Kommunen och Polisen genomför regelbundet gemensamma tillsynsinsatser. Under år 2011 inleddes ett nytt samarbete med syfte att undersöka och beivra förekomst av illegala produkter i detaljhandeln. Tillsynens omfattning Kommunen besöker årligen alla butiker som tillhandahåller tobaksvaror för försäljning till allmänheten minst en gång. (Institutioner, vårdinrättningar dit allmänheten normalt inte har tillträde, skall besökas på uppkommen anledning) Vid inkomna tips om försäljning till underåriga och om oriktigt märkta tobaksvaror skall besök göras tillsammans med Polisen. Aktuell situation Under år 2014 har ett större beslag av illegala cigarretter påträffats i en mindre butik, varning har beslutats i nämnden. Efter lagändring 2014 planeras kontrollköp återupptas under tillsynsperioden. Resurser Alkoholhandläggaren i Lindesberg ansvarar för tillsynen enligt ovan planering. Inom Örebro Län, norra delen, sker vidare ett samarbete med en gemensam alkoholhandläggare. Alkoholhandläggaren bistår övriga kommuner med tillsyn enligt tobakslagen. 35

Förslag till beslut: Socialnämnden beslutar anta tillsynsplanen för 2014-2016. I tjänsten Ulf Wiman Alkoholhandläggare 36

Socialförvaltningen Jenny Fägerås 0581-812 55 Jenny.fageras@lindesberg.se. TJÄNSTESKRIVELSE 2014-10-27 Dnr SOCIALNÄMNDEN Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta: Att begreppet brukare även fortsättningsvis används som samlande begrepp i kontakter med Socialstyrelsen, andra myndigheter och i nationell statistik och uppföljningar och liknande men även på övergripande nivå i kommunen. Att begreppen person och den enskilde också ska användas som begrepp inom kommunen när det rör specifika grupper eller individer. Ärendebeskrivning Socialnämnden har ombetts se över användandet av ordet brukare som samlande term för de som har hjälp och stöd från kommunen. Begäran att se över och helst frångå begreppet har särskilt kommit från representanter för KPR, kommunala pensionärsrådet, som uttryck för något deras medlemmar önskar. Ordet brukare används idag som samlande begrepp inom hela socialförvaltningen och omfattar avdelningarna Individ och familj, Funktionsstöd och Vård och omsorg. Ärendets beredning Ärendet har beretts av avdelningen för Funktionsstöd samt avdelningen för Vård och omsorg. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Socialstyrelsen rekommenderar användningen av termen brukare som samlande begrepp för alla de som får individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Användningen av termen har förankrats av socialstyrelsen genom en bred remiss till kommuner och flera brukarorganisationer. Termen brukare är inte tänkt att användas i sammanhang där man avser en särskild grupp eller när det gäller enstaka individer eftersom det då kan uppfattas som ett sorts avståndstagande. Termen brukare är det vedertagna begreppet inom forskning på området socialt arbete. Begreppet används där med tonvikt på rättigheter, flexibilitet och möjligheter och tyngdpunkten ligger på hur kommunala verksamheter kan skapa förutsättningar för att de som har individuellt behovsprövade insatser ska få ett ökat inflytande. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 37

2 Begrepp som brukarperspektiv, brukardelaktighet och brukarinflytande är en del av den evidensbaserade praktik där tre viktiga kunskapskällor lyfts fram: den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekt, de professionellas expertis på området och brukarnas erfarenheter och förväntningar. Brukarinflytande innebär att relationen mellan professionen och de som får insatser bygger på synsättet att individer och brukarorganisationer har kunskap och erfarenhet som är värdefull för att få verksamheten att utvecklas. Det finns inget hinder för att behålla begreppet brukare så som det ska användas enligt ovan samtidigt som man förtydligar vikten av en mer personlig ansats när det gäller kontakt med individer eller om särskilda grupper avses. Man kan t ex med fördel använda det neutrala språkbruket enskild eller den enskilde i mer officiella skrivelser som avser grupper så som till exempel i riktlinjer. Vid personkontakt och vid dokumentation på individnivå samt i det dagliga samtalet i verksamhetsnära frågor ska naturligtvis inte ordet brukare användas. Istället föreslås det neutrala men ändå personliga ordet person. Med hänsyn taget till det ovanstående ber avdelningarna för Funktionsstöd och Vård och omsorg Socialnämnden att besluta att begreppet brukare inte frångås men att man förtydligar att ordet brukare inte används på individnivå eller i riktlinjer. Konsekvenser Skulle socialnämnden fatta beslut i enlighet med avdelningarnas föreslagna beslut skulle det inte behöva innebära några ekonomiska konsekvenser alls om man bestämmer att skrivelser på grupp ellerindividnivå bör omarbetas först då så ändå är nödvändigt av andra skäl så som t ex vid förändrad lagstiftning. Förvaltningschef Handläggare Meddelas för åtgärd: För kännedom: Avdelningschefer Raija Spjuth, Vård och omsorg Avdelningschef Jessica Öhlund, Funktionsstöd 38

Förslag - Socialnämndens sammanträdestider 2015 Socialnämndens arbetsutskott Socialnämnden Månad SNau SN torsdag torsdag Januari 00 jan 08 jan Januari 22 jan 00 jan Februari 05 feb 12 feb Mars 05 mar 12 mar April 09 apr 16 apr Maj 07 maj 13 maj Juni 04 jun 11 jun Juli Augusti 06 aug 13 aug September 03 sep 17 sep Oktober 08 okt 15 okt November 05 nov 12 nov December 03 dec 10 dec Starttider kl 08.30 kl 14.00 Undantag 13 maj hålls sammanträdet på en onsdag. 39

40

MEDDELANDEN (händelser) Socialnämnden 2014-12-11 Sida 1 (3) Lindesbergs kommun Socialkontoret Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering In Socialstyrelsen - dnr 32424-141111 - Socialstyrelsen avvaktar med statistikinsamling angående fritidspeng Handläggare 2014.1546 SN 2014-12-11 In Från och med den 1 december 2014 kommer Migrationsverkets mottagningsenhet i Lindesberg att ta över ansvaret från Migrationsverkets mottagningsenhet i Örebro gällande de ensamkommande barnen i Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora och Hällefors kommun. 2014.1573 SN 2014-12-11 In IVO - dnr 8.1.1-16582/2014-3 - beslut 141113 - Anmälan enligt Lex Maria om bristande läkemedelshantering vid särskilda boendet Ågården i Lindesberg 2014.1577 SN Anmälan enligt Lex Maria - Ågården 2014/93 SOC 2014-12-11 In Förvaltningsrätten - målnr 4368-14 - dom 141113 - Beredande av vård enligt LMV In Förvaltningsrätten - målnr 4054-14 - beslut 141117 - Omedelbart omhändertagande enligt LVU 2014.1578 SN 2014-12-11 2014.1580 SN 2014-12-11 Winess 4.02-482 Bardeli Datasystem 1986-2012 2014-12-02 11:32 Antal:16 HAMED 41

MEDDELANDEN (händelser) Socialnämnden 2014-12-11 Sida 2 (3) Lindesbergs kommun Socialkontoret Riktning Hid Besl.inst Info Ärendemening Diarienr Sammtr.dat Notering In Kammarrätten - målnr 6171-14 - protokoll 141121 - Ekonomiskt bistånd nu fråga om inhibition (Förvaltningsrätten målnr 3143-14) Handläggare 2014.1588 SN 2014-12-11 In Socialstyrelsen - SOSFS 2013:31 - Ändringar i föreskrifterna (SOSFS 2011:13) om socialnämndernas skyldighet att lämna statistiska uppgifter 2014.1589 SN 2014-12-11 In Förvaltningsrätten - målnr 4021-14 - dom 141118 - Nedsättning av dagersättning enligt LMA* In Förvaltningsrätten - målnr 3980-14 - dom 141117 - Ekonomiskt bistånd In Kammarrätten - mlnr 5986-14 - protokoll 141114 - Beredande av vård av unga nu fråga om byte av biträde In Kös protokoll 141114 2014.1590 SN 2014-12-11 2014.1592 SN 2014-12-11 2014.1593 SN 2014-12-11 2014.1598 SN 2014-12-11 Winess 4.02-482 Bardeli Datasystem 1986-2012 2014-12-02 11:32 Antal:16 HAMED 42