KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

Transkript

1 KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 11 december år 2014 kl 14:00 i Leja, Lindesbergs kommunhus. Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception. Irja Gustavsson Ordförande Ledamöter Irja Gustavsson (S) ordförande John Omoomian (S) vice ordf Bo Stenberg (S) Fredrik Kjellberg (S) Mona Westerlund (S) Birgitta Lind Axelsson (V) Anniette Lindvall (M) Sven-Erik Larsson (M) Christina Pettersson (C) Tuula Marjeta (C) Inger Karlsson (-) Jessica Brogren Sekreterare Ersättare Lennart Olsson (S) Maria Eriksson (S) Zakaria Entezar (S) Annamaria Ericsson (S) Marita Haraldsson (MP) Marie Fändrik (V) Agneta Holmgran (M) Hlödur Bjarnasson (KD) Karl Arne Löthgren (C) Göran Gustavsson (FP) Virosa Viberg (SD) Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid 1. Val av justerare Förslag: Anniette Lindvall (M) Ersättare: Tuula Marjeta (C) 2. Tid och plats för justeringen Förslag: Torsdagen den 18 december år 2014, på socialförvaltningen EKONOMI 3. Budgetuppföljning extra utskick 4. Lönekostnader extra utskick INDIVID OCH FAMILJ 5. Försörjningsstöd extra utskick 6. Auroragruppen kl Förebyggande arbete 8. Ensamkommande barn extra utskick 9. Riktlinjer avseende boendestöd Forts. 1

2 Forts. Föredragningslista Nr. Ärende Anm. Sid VÅRD OCH OMSORG 10. Resursfördelning hemtjänst handl på bordet 11. Rapport omfattande enkät Måltider på särskilt boende år 2014 dietist Mikael Karlsson informerar 21 FUNKTIONSSTÖD 12. Skogsgruppens organisatoriska tillhörighet ÖVRIGA ÄRENDEN 13. Tillsynsplan Lindesbergs kommun enligt alkohollagen (2010:1622) Tillsynsplan Lindesbergs kommun detaljhandel tobaksvaror enligt Tobakslagen(1993:581) Kontaktpolitikerverksamhet redovisning 2/år 2014 extra utskick 16. Föreningsbidrag extra utskick 17. Socialnämndens delegationsordning extra utskick 18. Förordnande till ny ordförande i socialnämnden extra utskick 19. Ersättningsord för brukare 20. Socialnämndens sammanträdestider år 2015 extra utskick 21. Anmälningsärenden* 22. Meddelanden* 23. Delegationsbeslut tagna inom socialförvaltningen 24. Kurser och konferenser Extra Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2015 Ersättningar till kontaktperson och kontaktfamilj/ stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2015 Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år * * * SEKRETESSÄRENDEN (Särskild föredragningslista/bilaga) * handlingar redovisas i pärm på bordet samt finns på nämndens kansli 2

3 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Sofie Bragesjö Socialnämnden Kommunstyrelsen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Utökning av antalet platser, enligt avtal med Migrationsverket, från 6 asylplatser till 10 asylplatser och från 10 platser för barn med permanent uppehållstillstånd (PUT) till 20 PUT platser. Ärendebeskrivning 1 januari 2014 kom en ny lag som innebar att kommuner var/är tvingade att ta emot ensamkommande barn. Möjlighet fanns att skriva avtal med Migrationsverket om dessa platser. När avtal finns så får kommunen ersättning per plats oavsett om platsen är belagd eller ej. I dagsläget innebär det 1600:-/plats/dygn. Vid beläggning innebär det 1900:- /plats/dygn. Lindesbergs kommun skrev, i december 2013, avtal med Migrationsverket om 6 asylplatser och 10 PUT-platser, för ensamkommande barn. 1/ kommer Lindesberg bli anvisade att ta emot 10 stycken ensamkommande barn som kommer på asyl. Detta innebär en utökning av de redan befintliga platserna om 4 stycken. Vågen har i dagsläget 16 platser, varav 6 för asyl och 10 platser för PUT. Migrationsverket uppskattar tiden, för beslut om avvisning eller PUT, till 4-5 månader. Detta innebär att 10 asylplatser genererar 20 barn/år. Detta leder då till att Vågen kommer vara fullbelagt snart, då vi i dagsläget har 13 belagda platser på Vågen. Utifrån detta behöver platsantalet, enligt avtal med Migrationsverket, utökas till 10 asylplatser och till 20 PUT-platser. Ärendets beredning Enhetschef, Sofie Bragesjö, för Vågen samt avdelningschef för IoF, Marie Ekblad, har beräknat platsantalet utifrån rådande statistik. Samråd med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Örebro samt övriga kommuner i länet har skett. 19

20 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Utifrån lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande har Migrationsverket rätten att anvisa barn/ungdomar till kommuner. Kommunerna blir då så kallande anvisningskommuner, vilket innebär att kommunen har ansvar för barnet/ungdomen fram tills denne fyller 21 år. Kommunerna har möjlighet att skriva avtal med Migrationsverket om antal platser, detta görs utifrån anvsningstalet. Då avtal skrivits får även kommunen ersättning från Migrationsverket oavsett om platsen är belagd eller ej. Lindesbergs kommun har i dagsläget avtal om 16 platser varav 13 stycken är belagda. De nya anvsningstalet för Lindesbergs kommun är 10 stycken asylplatser, dvs 4 fler än Konsekvenser Utifrån i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande har Migrationsverket rätt att anvisa kommuner barn/ungdomar även om det inte finns avtal. Detta sker enligt steg 3a (se bilaga 1, sid 2). Konsekvensen blir då att Lindesbergs kommun endast får ersättning med 1900:-/dygn/ungdom, kontra kostnaden för de köpta platserna om ca :-/dygn/plats. Detta beräknas innebär ett underskott på minst 1100:-/dygn/plats. Att utöka antalet asyl och PUT- platser innebär en utökning av personalgruppen, vilket genererar ytterligare arbetstillfällen i Lindesbergs kommun. Marie Ekblad Avdelningschef Sofie Bragesjö Enhetschef Meddelas för åtgärd: Socialchef, Madde Gustavsson Avdelningschef, Marie Ekblad Enhetschef, Sofie Bragesjö För kännedom: Ekonomienheten, Anette Persson och Sofie Sälle. Bilagor: Bilaga 1, novemberrapporten från Migrationsverket 20

21 Underlag till SN Dnr. 2014/xxx Socialförvaltningen Mikael Karlsson SN Måltider särskilt boende och demensboende sammanställning av enkät 2014 Slutsats De allra flesta svarar att de blir mätta på den portion som serveras till lunch och middag och att de är nöjda med smaken på maten. Skillnaderna mellan olika boenden är dock stora. På flertalet boenden finns ett behov att anpassa matsedeln efter matgästerna samt att förbättra utbudet vid mellanmålen. Sammanfattning av ärendet Som en del i arbetet att förbättra vår service till personer som bor på särskilt boende eller demensboende genomfördes en enkät. Samtliga som bodde i särskilt boende eller i demensboende på hösten 2014 inbjöds att delta och ingen exkluderades på förhand. Enkäten omfattade frågor kring mat och måltider och delades ut under slutet av september och början av oktober Svarsfrekvensen var drygt 61 % (169 av 274 personer) med en spridning på % mellan olika boenden. Detta anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. En låg svarsfrekvens (25 %) på vissa boenden kan till viss del förklaras av individernas kognitiva förmåga. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (64 %) och mer än hälften (60 %) var 85 år eller äldre. En liten andel (17 %) har uppgett att de fyllt i enkäten själv och resterande andel har fått hjälp av anhörig (17 %), personal (66 %) eller annan (2 %). Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för måltid, utbud och möjlighet att anpassa utifrån individuella önskemål. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis eller Instämmer inte alls). Vad gäller upplevelsen av smaken på maten har vi i denna enkät valt att dela upp måltiderna i fyra kategorier (lunch på vardagar, lunch på helger, middag på vardagar samt middag på helger). Anledningen till detta är att leveranssättet av mat skiljer sig åt i kommunen. Grönboda, Solliden och Ekgården får varm mat från köket till samtlig lunch och middag. Källgården, Tallåsen samt Ågården får varm mat levererad till lunch på vardagar, kyld mat till lunch på helger och till samtliga middagar. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan vxl kommun@lindesberg.se Plusgiro Lindesberg Lindesberg fax Bankgiro

22 2 Inga större skillnader ses när det gäller påståendet maten smakar bra och den största andelen blir mätta på den portion de serveras. Vad gäller utbud till frukost når vi upp till 75 % kundnöjdhet vilket troligtvis betyder att de allra flesta får en individanpassad frukost. Utbudet till mellanmål skattas dock lägre och visar på behov av förbättringar. När vi tittar på boende var för sig skiljer framförallt de i centrala Lindesberg ut sig i vissa av frågorna. Här är man mindre nöjd vad gäller de flesta parameterar som är kopplade till lunch och middag. Dessa tre boende har samma produktionskök. Aktuellt produktionskök levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar, En likhet mellan detta kök och det kök som levererar mat till Ekgården är att de även producerar mat till skola vilket möjligen kan påverka valet av maträtter till lunch som skattas lågt på dessa boende. Kyld mat i sig behöver inte upplevas negativt men ställer krav på uppvärmning som kan vara svåra att klara med konventionella ugnar. Mikael Karlsson Nutritionsansvarig dietist 22

23 Datum: Måltider på särskilt boende 2014 Sammanställning av enkät riktad till personer som bor på särskilt boende eller demensboende i Lindesbergs kommun Mikael Karlsson, leg. dietist 23

24 2 24

25 MÅLTIDER PÅ SÄRSKILT BOENDE BAKGRUND BESKRIVNING AV UNDERLAG METOD SYFTE RESULTAT KOMMUNNIVÅ ENHETS/BOENDENIVÅ Kyld respektive varm mat Produktionskök Utbud till frukost och mellanmål DISKUSSION SLUTSATS

26 Bakgrund Som en del i arbetet att förbättra vår service till personer som bor på särskilt boende eller demensboende genomfördes en enkät. Samtliga som bodde i särskilt boende eller i demensboende på hösten 2014 inbjöds att delta och ingen exkluderades på förhand. Enkäten distribuerades via kostombud på respektive boende. Enkäten omfattade frågor kring mat och måltider. 1 Beskrivning av underlag Svarsfrekvensen var drygt 61 % (169 av 274 personer) med en spridning på % mellan olika boenden. Detta anses vara en god svarsfrekvens för målgruppen och tillräcklig för att kunna dra vissa slutsatser. En låg svarsfrekvens (25 %) på vissa boenden kan till viss del förklaras av individernas kognitiva förmåga. Majoriteten av dem som svarade var kvinnor (64 %) och mer än hälften (60 %) var 85 år eller äldre. Se tabell 1. En liten andel (17 %) har uppgett att de fyllt i enkäten själv och resterande andel har fått hjälp av anhörig (17 %), personal (66 %) eller annan (2 %). Tabell 1. Beskrivning av underlag (%) Kön Man Kvinna n= Ålder < 75 år år > 85 år n= Metod Enkäten utvecklades i samverkan mellan Måltidsenheten och Socialförvaltningen. Aktuell rapport är framtagen av Socialförvaltningen. Resultaten kommer även att redovisas för respektive boende. Enkäten delades ut under slutet av september och början av oktober Utvärderingen belyser dels matens kvalitet (smak, utseende och val av maträtter) men även tidpunkten för måltid, utbud och möjlighet att anpassa utifrån individuella önskemål. Enkätens utformning gör att den enskilde individen får ta ställning till i vilken grad vissa påstående stämmer överens med den egna upplevelsen (Instämmer helt, Instämmer till stor del, Instämmer delvis eller Instämmer inte alls). 3 Syfte Att undersöka brukarnas upplevelse av mat och måltider. 4 Resultat Resultaten redovisas både på kommunnivå och på enhet/boendenivå. Resultaten redovisas som andel (%). Fokus kommer att ligga på att redovisa skillnader mellan olika boenden. I dagsläget har Lindesbergs kommun inga mätbara mål uppsatta vad gäller kundnöjdhet inom mat och måltider. Ett målvärde som ofta nämns inom kommun och landsting i samband med upphandling av matleverantör är en kundnöjdhet motsvarande minst 75 %. I avsaknad av egna målvärden kommer denna utvärdering att använda 75 % kundnöjdhet som mål. Brukarna som har valt Instämmer helt och Instämmer till stor del bedöms vara nöjda i den frågan som påståendet berör varför resultatet redovisas på detta sätt. 4 26

27 4.1 Kommunnivå Vad gäller upplevelsen av smaken på maten har vi i denna enkät valt att dela upp måltiderna i fyra kategorier (lunch på vardagar, lunch på helger, middag på vardagar samt middag på helger). Anledningen till detta är att leveranssättet av mat skiljer sig åt i kommunen. Grönboda, Solliden och Ekgården får varm mat från köket till samtlig lunch och middag. Källgården, Tallåsen samt Ågården får varm mat levererad till lunch på vardagar, kyld mat till lunch på helger och till samtliga middagar. Inga större skillnader ses när det gäller påståendet maten smakar bra. På kommunnivå finns det en tendens att middag på vardagar skattas lägre (70 % är nöjda) jämfört med övriga måltider där % är nöjda, se diagram 1. Diagram 1. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra samt Middagen på helger smakar bra. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 5 27

28 Det finns även en tendens till att maträtterna som serveras till middag skattas lägre jämfört med lunch, se diagram 2. Diagram 2. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Vid lunch serveras maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal Vad gäller utbud till frukost respektive mellanmål är majoriteten nöjd. Det är dock stora skillnader i nöjdhet mellan utbud till frukost respektive mellanmål där 89 % är nöjda med utbudet till frukost och 63 % är nöjda med utbudet till mellanmål, se diagram 3. Diagram 3. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Jag är nöjd med utbudet till frukost samt Jag är nöjd med utbudet till mellanmål. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 6 28

29 4.2 Enhets/boendenivå När vi tittar på boenden var för sig skiljer framförallt boenden i centrala Lindesberg ut sig i vissa av frågorna. Här är man mindre nöjd vad gäller de flesta parameterar som är kopplade till lunch och middag Kyld respektive varm mat I enkäten fanns inte någon fråga angående kyld eller varm mat och dess eventuella påverkan på nöjdhet. Men uppdelningen på enhetsnivå (var man bor) gör det möjligt att särskilja de kök som levererar varm mat till varje måltid från det kök som levererar varm mat till lunch på vardagar och kyld mat till övriga måltider. I samtliga parameterar kopplade till mat som serveras till lunch och middag är andelen nöjda lägre på de boenden som får kyld mat, se diagram 4. Men den största andelen blir mätta på den portion de serveras. Diagram 4. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Konsistensen på maten är bra, Jag blir mätt på den portion jag får, Temperaturen på maten är lagom, Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra, Middagen på helger smakar bra, Vid lunch serveras jag maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 7 29

30 4.2.2 Produktionskök När vi jämför resultatet mellan boenden ser vi en lägre nöjdhet gällande lunch och middag för Källgården, Tallåsen och Ågården. Dessa tre boenden har samma produktionskök. Aktuellt produktionskök levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar dessutom producerar detta kök även mat till skola. En likhet mellan detta kök och det kök som levererar mat till Ekgården är att de även producerar mat till skola vilket möjligen kan påverka valet av maträtter till lunch som skattas lågt på dessa boenden, se diagram 5. Diagram 5. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Maten doftar gott, Maten ser aptitlig ut, Konsistensen på maten är bra, Jag blir mätt på den portion jag får, Temperaturen på maten är lagom, Lunchen på vardagar smakar bra, Lunchen på helger smakar bra, Middag på vardagar smakar bra, Middagen på helger smakar bra, Vid lunch serveras jag maträtter som jag tycker om samt Vid middag serveras maträtter som jag tycker om. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 8 30

31 4.2.3 Utbud till frukost och mellanmål Vad gäller utbud till frukost och mellanmål framkommer stora skillnader. En stor andel är nöjda med utbudet till frukost och samtliga boende ligger över 75 % i kundnöjdhet. Vi ser dock stora skillnader i nöjdhet vad gäller utbud av mellanmål där drygt en tredjedel (38 %) på Grönboda är nöjda med utbudet jämfört med Tallåsen (74 %) och Solliden (77 %) där tre fjärdedelar är nöjda, se diagram 6. Diagram 6. Svar på i vilken grad påståenden stämmer överens med den egna upplevelsen. Följande påståenden redovisas: Jag är nöjd med utbudet till frukost samt Jag är nöjd med utbudet till mellanmål. Resultaten redovisas i procent, avrundat till närmsta heltal 5 Diskussion Detta verkar vara den första utvärdering som är gjord på detta sätt vilket inte möjliggör några jämförelser med tidigare resultat. Vad gäller smaken på maten når vi nästan upp till målvärdet 75 % på kommunnivå men ser skillnader mellan olika boende. Centrala delen av kommunen redovisar lägre kundnöjdhet i de flesta variabler kopplade till lunch och middag men orsaken är oklar. Troligtvis finns det flera orsaker som kan vara av betydelse för nöjdhet vad gäller lunch och middag då det är mer än ett kök som producerar mat till särskilt boende. Den största skillnaden mellan de olika köken är att det kök som producerar maten till Ågården, Källgården och Tallåsen levererar kyld mat till lunch på helger samt till samtliga middagar. Kyld mat i sig behöver inte upplevas negativt men ställer krav på uppvärmning som kan vara svåra att klara med konventionella ugnar. Svaren visar på ett behov av att anpassa matsedlar utifrån kundkategoriens önskemål. Kök som även producerar skolmat har lägre kundnöjdhet vad gäller maträtter som serveras till lunch på särskilt boende och demensboende. Vad gäller utbud till frukost når vi upp till 75 % kundnöjdhet vilket troligtvis betyder att de allra flesta får en individanpassad frukost. Utbudet till mellanmål skattas dock lågt och visar på behov av förbättringar. Det bör nämnas att vi under drygt ett års tid har arbetat med utbudet av mellanmål på Solliden. Ett arbete som kan ha bidragit till att vi når målet 75 % kundnöjdhet på det boendet. Ågården, Tallåsen och Källgården köper sina livsmedle direkt från grossist och har därmed ett större utbud än de boenden som får sina livsmedel levererade från respektive produktionskök. I dagsläget har vi inga uppgifter kring vad respektive boende 9 31

32 köper vad gäller livsmedel till frukost respektive mellanmål eller vad kostnaden är för detta. Dessa uppgifter kommer vi troligen att kunna ta fram med start år Slutsats De allra flesta svarar att de blir mätta på den portion som serveras till lunch och middag och att de är nöjda med smaken på maten. Skillnaderna mellan olika boenden är dock stora. På flertalet boenden finns ett behov att anpassa matsedeln efter matgästerna samt att förbättra utbudet vid mellanmålen

33 Måltider på särskilt boende

34 Enkät Utvecklad tillsammans med måltidsenheten Rapport - socialförvaltningen Slutet av september början av oktober Påståenden stämmer överens med egna upplevelsen Instämmer helt + Instämmer till stor del = nöjd 34

35 Deltagare 169 svar (61 %) Majoriteten kvinnor (64 %) Mer än hälften var > 85 år (60%) Några har svarat själva (17 %) 35

36 100 Maten smakar bra Lunch vardag Lunch helger Middag vardag Middag helger 36

37 100 Maträtter jag tycker om Lunch Middag 37

38 Utbud - kommunnivå 100 Utbud Frukost Mellanmål 38

39 Utbud 100 Utbud Frukost Mellanmål Grönboda Källgården Tallåsen Ågården Solliden Ekgården 39

40 Ågården Tallåsen Källgården Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården

41 Ågården Tallåsen Källgården Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården

42 Ågården Tallåsen Källgården Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården

43 Ågården Tallåsen Källgården Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården

44 Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården 44

45 Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården 45

46 Ågården Tallåsen Källgården Grönboda Solliden Ekgården 0 46

47 Slutsats Förbättra utbudet av mellanmål Anpassa matsedel utifrån kundkategori 47

48 48

49 Information till nämnden Avrapportering görs i nämnden. I samband med rapporteringen för året diskuteras om särskilda mål för kontaktpolitikerverksamheten skall sättas upp för kommande år. Besökt enhet: Datum för besök: ÅGÅRDEN Träffat följande personer: Anna-Lena Magnusson, Marianne Jansson och 5 personal Iakttagelser och reflexioner gjorda under besöket: Uppföljning av målen: VÄRDEGRUNDEN Inga avvikelser från Socialnämnden värdegrund SOCIALA AKTIVITETER I samtal med personal och de enskilda har jag i stort sett fått en positiv bild av de aktiviteterna som finns. En enskild påpekade om att det skulle vara bra om man kunde vara ute mer speciellt på sommaren. En annan enskild påpekade om hur svårt det är i början av placeringen då man inte känner de andra som bor här, och hur tufft det är att anpassa sig socialt i början. 49

50 ANHÖRIGAS ROLL På Ågården prioriteras Anhörig-frågan högt. Man har kontinuerliga anhörigträffar. Jag har själv deltagit i ett sådant. Man brukar bjuda in externa aktörer ibland som t ex primärvåden eller läkare osv. Den bild jag har fått av Anhörigas roll är positiv och jag känner mig ganska trygg i den struktur som enhetschefen har presenterat för mig kring arbetet med de anhöriga.... MATSITUATIONEN De jag har pratat med under besöket den 10 nov, majoriteten av de var inte särskilt nöjda med maten. Detta var dock inte utifrån något specifikt de påpekade förutom smaken på maten som de flesta enskilda tyckte att maten inte var god. Sedan kan jag naturligtvis inte dra några statistiska slutsatser av det här. Men jag tycker ändå att det är viktigt att de rösterna kommer fram. Det var en kommentar från en av enskilda som var följande: Ta med dina politiker kompisar hit och stanna några dagar och smaka på maten så får se hur det är! ÖVRIGT Ågården är den enhet som vi har valt som en pilot-enhet för att höja sysselsättningsgraden. På Ågården finns det idag 9 st som har höjd sysselsättning. De flesta ca 92-93% (Genomsnitt). 8 st av de är nöjda med detta utifrån olika aspekter som ekonomi osv. Alla har stor önskan att de inte behöver skickas till andra enheter men de är medvetna att detta kan ske vid behov. Enligt enhetschefen är förslaget att höja bemanningen från 0,65 till 0,68 och demenst 0,68 till 0,71 positivt men det ger inte fler händer. Något som jag personligen ser som en ledningsfråga. Vid besöket frågade jag Marianne Jansson (Sjuksköterska) om medicinhanteringen och de avvikelserna som man har sett i olika redovisningar kring Ågården. Man hoppas att nya sjuksköterskeorganisationen leder till förbättringar där eftersom vi har ett utvecklingsområde där. Det finns en stark vilja/önskan hos personalen att vi politiskt kan lyckas med att ta bort de delade turerna. Datum för rapportering till nämnden: December- nämnden 2014 Inlämnat av: John Omoomian (s) 50

51 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltning Marie Ekblad Socialnämnden. Förändring av delegationsordningen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att anta de förändringar förvaltningen föreslår i socialnämndens delegationsordning. Ärendebeskrivning Utifrån dom meddelad av Förvaltningsrätten i Karlstad, mål nummer: och och utifrån lagstiftning ser socialförvaltningen att delegationsordningen behöver förändras utifrån målgruppsdefinitionen i riktlinjen. Utifrån ny ordförande i socialnämnden från och med 1 januari 2015 ska beslutaderätten vid brådskande beslut ändras. Från och med 1 januari 2015 har Susanne Karlsson (C) ordförande i socialnämnden, delegation att fatta beslut enligt särskild beslutanderätt i brådskande fall. Marie Ekblad Avdelningschef 51

52 52

53 Avdelning för Funktionsstöd delegation Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning FS 0 Beslut att inleda och att avsluta utredning 11 kap 1 SoL handläggare Utr. inleds per automatik vid ansökan FS 1 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för 4 kap. 1 SoL handläggare psykiskt funktionsnedsatta FS 2 Beslut om bistånd i form av boendestöd för psykiskt funktionsnedsatta 4 kap 1 SoL handläggare Se riktlinje för boendestöd antagen av nämnd FS 3 Beslut om bistånd i form av avlösarservice i hemmet 4 kap 1 SoL 5 kap. 10 SoL dagar i följd handläggare - Mer än 7 dagar i följd SNAU FS 4 FS 5 FS 5:1 Beslut om bistånd i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet dagar per månad - Mer än 14 dagar per månad Beslut om bistånd i form av kontaktperson för personer med psykisk funktionsnedsättning - Samt förordnande och entledigande av kontaktperson Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson - Enligt norm och riktlinjer 4 kap 1 SoL 5 kap. 10 SoL 4 kap 1 SoL 3 kap. 6 b SoL Avser beslut enligt SoL handläggare SNAU handläggare enhetschef enhetschef/samordnare externa insatser Se aktuellt cirkulär från SKL och sn:s riktlinjer FS 6 - Utöver norm och riktlinjer Beslut om köp av plats i annan kommun eller av annan vårdgivare avdelningschef 4 kap 1 SoL SNAU I brådskande ärenden sn:s ordf., vice ordf eller annan ledamot nämnden utser. Beslutet avser personer med långvarig funktionsnedsättning. Se även 2 kap 5 SoL, att sluta avtal 53

54 FS 7 Beslut om ersättning i samband med ledsagning enligt LSS 4 kap 2 SoL enhetchef/ handläggare Enligt riktlinje 54

55 Beslutanderätt enligt lag, s.k kompletterande beslutanderätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning 1 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom som är under 20 år 2 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under tiden 3 Beslut att den unge får vistas i sitt egna hem under vårdtiden 6 1 st LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf Susanne Karlsson 11 1och3 st LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson 11 2 och 3 st LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson 4 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 27 2 st LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten anmäls vid nästa sammanträde Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten anmäls vid nästa sammanträde Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten anmäls vid nästa sammanträde Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. 55

56 5 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 6 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 6.1 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson 43 1 p LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson 43 2 p LVU Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, Sven- Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson 43 2 p LVU Socialchef Mladenka Gustavsson Avdelningschef Marie Ekblad, Enhetscheferna Sara Jansson och Else-Marie Saker Besluten anmäls vid nästa sammanträde Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten anmäls vid nästa sammanträde Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Socialjouren i Örebro, se särskild delegationsordning, förordning av namngivna personer. Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/ Socialjouren i Örebro, se särskild delegationsordning, förordning av namngivna personer. Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas 56

57 7 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 13 LVM Ordf. Irja Gustavsson, vice ordf. John Omoomian, annan ledamot som nämnden förordnat Sven-Erik Larsson Ordf. Susanne Karlsson Beslutanderätten får användas när nämndens beslut inte kan avvaktas. Besluten anmäls vid nästa sammanträde. Delegation för Ordf. Susanne gäller från och med 1/

58 58

59 Förslag - Socialnämndens sammanträdestider 2015 Socialnämndens arbetsutskott Socialnämnden Månad SNau SN Lokal SN Lokal SN partigrupp partigrupp torsdag torsdag (S, xx) (xx,xx,xx) Januari 00 jan 08 jan Leja Leja 0 Januari 21 jan 00 jan Leja Leja 0 Februari 05 feb 12 feb Leja Leja 0 Mars 05 mar 12 mar Leja Leja 0 April 09 apr 16 apr Leja Leja 0 Maj 07 maj 13 maj Leja Leja 0 Juni 04 jun 11 jun Leja Leja 0 Juli 00 jan 00 jan Augusti 06 aug 13 aug Leja Leja 0 September 03 sep 17 sep Leja Leja 0 Oktober 08 okt 15 okt Leja Leja 0 November 05 nov 12 nov Leja Leja 0 December 03 dec 10 dec Leja Leja 0 Starttider kl kl kl kl Undantag 13 maj hålls sammanträdet på en onsdag. 59

60 60

61 4 Sveriges 1 (6) Kommuner och Landsting CIRKULÄR 14:48 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familj eomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm. för år 2015 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör familjehemsvård. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Från den 1januari 2007 är det nya regler gällande beskattning av omkostnadsersättning. Förändringen är ett led i finansieringen av de skattesänkningar som regeringen beslutat om. Familjehemmen får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger kronor per år. Staten bestämmer om eventuella begränsningar i rätten till avdrag för utgifter som uppkommer i samband med förvärvsinkomster. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare. Denna rekommendation gäller även för år cirkuläret finns tabeller med aktuella belopp för arvode och omkostnader för år Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möjlighet att ge råd avseende ersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. Rådgivning sker enbart via webb på hemsidan, dvs, inte via telefon eller meji. Använd formulär i ärenden gällande familjehemsvård. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Kiicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: skl.se/web/familjehernsvardsformul ar.aspx Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 61

62 Sveriges CIRKULAR Kommuner (6 och Landsting Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin 62

63 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR (6) Ersättningar vid familj ehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av oinkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan ska läggas på den ordinarie omkostnadsersättningen. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en ålders fördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbeloppet prisbasbeloppet kr 105% 5563kr 150% kr 120% 6304kr 170% Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.9 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr 8981kr 10671kr 12632kr kr 8981kr 10671kr 12632kr 63

64 Sveriges CIRKULAR Kommuner (6) och Landsting Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beriknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utfrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av oinkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omnkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbeloppet prisbasbeloppet 4450kr 120% 6304kr 170% Arvodesersättn ing Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.9 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 8981kr 10671kr 12632kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode - och barnet. omkostnadsersättning även för 64

65 Sveriges CIRKULAR VÅ Kommuner och Landsting Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte hbjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbeloppet prisbasbeloppet 4450kr 120% 6304kr 170% Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.9 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 8981kr 10671kr 12632kr 65

66 Ö Sveriges CIRKULÄR Kommuner och Landsting - (6) Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2015 Omkostnadsersättn ing Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari hidividuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av oinkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnads ersättning 1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomnien prisbasbelopp prisbasbelopp dationer för omkostnadsersätt 927 kr 25 % kr 50 % Arvodesersättn ing 2 ningar för familjehem Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.9 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser 12632kr 18233kr 25249kr 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade 66

67 N Sveriges 1 (4) r Kommuner och Landsting CIRKULÄR 14:49 Avdelningen för Vård och omsorg Ersättning till kontaktperson och kontaktfamilj/stödfamilj som korttidsvistelse enligt LSS för år 2015 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör kontaktpersoner och kontaktfamiljer/stödfamiljer enligt LSS. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Cirkuläret innehåller tabeller med aktuella rekommendationer gällande belopp för arvode och omkostnader för år Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagareförfaktiska kostnader. Detta beslut gäller även för år Mer information finns i cirkulär 08:81 som tar upp frågor av betydelse för handläggning av ärenden gällande familj ehemsplaceringar och de rekommendationer Sveriges Kommuner och Landsting där ger. Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möjlighet att ge råd avseende ersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. Rådgivning sker enbart via webb på hemsidan, dvs, inte via telefon eller mejl. Använd formulär i ärenden gällande familjehemsvård. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Klicka här för att kornm.a till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: skl. se/web/famil jehemsvardsformul ar.aspx Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 67

68 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR (4) Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin 68

69 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULAR (4) Ersättning kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS för år 2015 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen inkluderar inte höjningen av oinkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dygn % av Kr/dygn prisbasbelopp prisbasbelopp 0 l2år 105% 128kr 150% 183kr 13<år 120% 146kr 170% 207kr Arvodesersättn ing Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och heigdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr /dygn Kr/dygn Kr/dygn 0 l2år 187kr 300kr 421kr 13 l9år 244kr 356kr 421kr Vuxna 300kr 356kr 421kr 69

70 1 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULAR Ersättning kontaktperson enligt LSS för år 2015 Om kostnadsersättn ing Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedönming måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Procent av prisbasbelopp 10% 371kr 25% 927kr 40% 1483kr Arvodesersättn ing Kronor /månad Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknat på 2015 års prisbasbelopp, kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent av Kronor/månad prisbasbeloppet Kategori 1 kontakt minst 10 35% 371 kr 1 298kr en gång /vecka Kategori 2 kontakt flera % 742 kr gånger /vecka 669 kr Kategori 3 kontakt i stort % kr kr sett dagligen 70

71 Svenges V Kommuner och Landsting (3) CIRKULÄR 14:50 Avdelningen för Vård och omsorg Socialniimnd Individ och fam i Ijeomsorg Funkiionsnedsiitning LSS Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år 2015 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Cirkuläret innehåller tabeller med aktuella rekommendationer gällande belopp för arvode och omkostnader för år Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja oinkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagareförfaktiska kostnader. Detta beslut gäller även för år Mer information finns i cirkulär 08:81 som tar upp frågor av betydelse för handläggning av ärenden gällande familjehemsplaceringar och de rekommendationer Sveriges Kommuner och Landsting där ger. Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast innehålla rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har begränsade möjligheter att ge råd utifrån enskilda ärenden. Rådgivning sker enbart via webb på hemsidan, dvs, inte via telefon eller mejl. Använd formulär i ärenden gällande familjehemsvård. Klicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelngn för Vård och omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Post Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 71

72 ÅT Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULAR Crir Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2015 Om kostnadsersättning Beräkning av rekommenderad onikostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2015 års prisbasbelopp, kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellerna inkluderar inte höjningen av oinkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Ålder Grundkostnad % av Kr /dygn % av Kr/dygn prisbasbelopp prisbasbelopp 0 l2år 105% 128kr 150% 183kr 13<år 120% 146kr 170% 207kr Arvodesersättn ing Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik (2.9 % år 2015) och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr /dygn Kr/dygn Kr/dygn 0 l2år 187kr 300kr 421kr 13<år 244kr 356kr 421kr 72

73 1 1 Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄR Cnr (3) Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2015 Omkostnadsersättni ng Beräkning av rekommenderad onikostnadsersättning för år Beloppen är beräknat på 2015 års prisbasbelopp, kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie oinkostnadsersättningen. Procent av prisbasbelopp 10% 371kr 25% 927kr 40% 1483kr Arvodesersättn ing Kronor / månad Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Beloppet är beräknat på 2015 års prisbasbelopp, kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent av Kronor/månad prisbasbeloppet Kategori 1 kontakt minst % 371 kr en gång /vecka Kategori 2 kontakt flera % 742 kr gånger /vecka 298 kr 669 kr Kategori 3 kontakt i stort % kr kr sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter en dom i tingsrätt har Sveriges Kommuner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersättning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. 73