- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Relevanta dokument
Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Jämlikt Göteborg: Fokusområde 4. Hållbara och jämlika livsmiljöer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Social konsekvensanalys

Integrationsprogram för Västerås stad

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Vad händer i stadsdelen Norra Hisingen?

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Om att skapa goda livsmiljöer

Fotgängarens landskap. Fotgängarnas förening FOT, Stockholm, 21 mars, 2013

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Program för social hållbarhet

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategiska planen

FAQ nya platser för temporära bostäder

Hur integrerar vi sociala aspekter i samhällsplanering och samhällsbyggnad? Lisa Ström Regionplanerare med fokus på social hållbarhet.

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Extremism och lägesbilder

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Demokratisatsning med ungt inflytande

Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg. Anita Nilsson processledare Jämlikt Göteborg

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

K O RT V E R S I O N

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Utveckling Nordost

Policy för folkhälsa och social hållbarhet

Västra Hisingens stadsdelsnämnd. Mål och inriktningsdokument för Budget 2014

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Barn och unga i samhällsplaneringen Delrapport okt Christer Karlsson Trafikverket. Ulrika Åkerlund Boverket

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

Att vara tjänsteperson

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Förvaltningen föreslår att den årliga redovisningen till kulturnämnden införlivas i handlingsplanerna utifrån Kulturprogrammet framöver,

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Rätt boende

Social konsekvensanalys

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

från workshop genomförd den 23 mars 2018.

Social konsekvensanalys

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Remissvar på betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Dnr: Ku2015/02481/KL

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Albins folkhögskola,

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Och hur ska det gå till då?

Boende och stadsmiljö

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Kulturen i Bohusläns hjärta. Förslag till kulturplan

Framtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv

Social konsekvensanalys

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Framställan om kommuncentralt avsatta medel för hållbarhetsbidrag 2018

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Mål och inriktning Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden 2013

En idéskrift. En idéskrift


Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

Social konsekvensanalys

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Mål och inriktning 2016

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Transkript:

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt sätt att leda som att planera och genomföra all verksamhet i Göteborg Socialt hållbar utveckling måste vara ett nyckelbegrepp i all samhällsplanering Planeringsarbetet skall vid behov korrigeras så att en socialt hållbar utveckling stimuleras.

Vem/vilka har ett uttalat ansvar för den sociala dimensionen i samhällsplaneringen?

1 kap1 : Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

3 kap 1 : Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen

3 kap 2 : Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla Kunskap om människors levnadsförhållanden och vad som påverkar dessa

Reglemente SDN 4 [ ] Nämnderna skall medverka i samhällsplaneringen och tillsammans med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i staden. Nämndens medverkan skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden har uppdraget att systematisera dessa erfarenheter så att de kan utgöra ett stöd för strukturinriktade insatser i samhällsplaneringen, fält- och grannskapsarbete och uppsökande verksamhet samt åt allmänt inriktade insatser som information och åtgärder som verkar för den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

Verktyg och processtöd

Nätverket Barn och unga i fysisk planering inom Göteborgs stad Tryggare och Mänskligare Göteborg S2020 Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Park- och naturförvaltningen Miljöförvaltningen Fastighetskontoret Trafikkontoret Lokalförvaltningen Lokalsekretariatet Askim/Frölunda/Högsbo, Lundby och Angereds SDF Center för skolutveckling Planeringsledare UF

Barnkonventionen antogs av FN 1989. Fyra huvudprinciper gäller: Alla barn och ungdomar ska behandlas lika Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som berör dem. Barn har rätt att överleva, leva och utvecklas Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem och barn och unga ska ha möjligheter att påverka. Ur Göteborgs Stads budget 2011: All stadsplanering och byggnation ska utgå från barnperspektiv. Planeringsarbetet ska utvecklas mot en mer inkluderande process där barn och unga får inflytande över hur deras stad utformas. Beslut inom samhällsplaneringen ska värderas utifrån barnkonsekvensanalyser och utvärderingar utifrån detta perspektiv.

tre gemensamma verktyg Kunskapsstöd, S2020 VAD: Kunskapsbank web-baserad SYFTE: Sociala dimensionen och fysisk miljö Barnkonsekvensanalys Nätverket barn och unga i fysisk planering VAD: Analysverktyg SYFTE: Barnperspektivet och fysisk miljö Social konsekvensanalys, SBK VAD: Analysverktyg SYFTE: Sociala dimensionen och planering

Hur har ni samlat in och tagit hänsyn till barns och ungas synpunkter och kunskaper?

sammanhållen stad barriärer, kopplingar och samband, variation och blandning, rörelsemönster och mobilitet, segregation, trygghet

samspel platser för möten: lek, lärande, rekreation, kultur, idrott geografisk rörlighet, stråk, trygghet

vardagsliv tillgång och tillgänglighet till: social och annan service, skola, förskola, kultur, kollektivtrafik, platser för lek och rekreation, rörelsefrihet, delaktighet, trygghet, jämställdhet Foto:Claude Petrimand

identitet boende och bebyggelsemiljö, förankring, kulturarv/-miljö, variation, tillhörighet, medskapande, kontinuitet, trygghet

hälsa och säkerhet trafiksäkerhet, aktivt liv, kunna gå och cykla, grönska och rekreation, ljus, luft, buller, mikroklimat, trygghet

Implementering

WORKSHOP I ARBETSGRUPP "Branter gör längsgående stråk problematiska" "Chalmersentrén mäktig och pampig, men en mental barriär för de'utanför'..."

INVOLVERA MEDBORGARE "Vi måste utvecklas tillsammans med Brännö!" "Det gamla och det nya Asperö är två skilda identiteter" "Asperö måste få fler invånare för att behålla den service som finns"

SORTERINGSVERKTYG "Skolan rivs - vad innebär det för områdets identitet?" "Skogen är en tillgång, lek i närmiljö" "Järnvägen är en barriär mot Tuve" "Områdets GC-vägar behöver bättre kopplingar"

Social resursnämnd är processägare för tre prioriterade mål i budgeten Öka förutsättningar till goda livschanser för alla Göteborgare och därmed utjämna livschanser Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och olika delar av Göteborg ska minska Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn samt vuxna med missbruksproblem.