SKÄRPT FÖRSVARSDEBATT NATO, RYSSLAND OCH FÖRSVARSUTGIFTER

Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter SKÄRPT FÖRSVARSDEBATT NATO, RYSSLAND OCH FÖRSVARSUTGIFTER ULF BJERELD OCH KARL YDÉN D e senaste två åren har försvarsfrågorna tilldelats en ovanligt framträdande plats i den inrikespolitiska debatten. Efter överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade mål under en vecka på egen hand följde en intensiv debatt om vad som borde göras och vem som bar ansvaret för försvarets urholkade resurser. Sverker Göransons uttalanden fick en än större sprängkraft genom Rysslands offensiva agerande i Ukraina respektive insatsen mot främmande undervattensverksamhet i Stockholms skärgård hösten 2014. I samband med Decemberöverenskommelsen 2014 pekades försvarspolitiken ut som ett prioriterat område med avseende på att nå blocköverskridande uppgörelser. Våren 2015 inleddes sådana förhandlingar mellan den rödgröna regeringen och allianspartierna, och den 17 april 2015 presenterades dokumentet Försvarspolitisk inriktning 2016 t o m 2020 där Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna uttryckte en samsyn kring försvarspolitikens utformning och resurstilldelning de närmaste åren. Folkpartiet valde att ställa sig utanför uppgörelsen, med motiveringen att försvaret behövde ännu mer pengar än vad regeringen och övriga allianspartier enats om. Utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är sällan avgörande för väljarens val av parti. (Oscarsson & Holmberg, 2013). Det finns därför få strategiska incitament för de politiska partierna att söka strid i dessa frågor. Däremot kan det finnas tillfällen då de politiska partierna använder sig av utrikespolitiska eller säkerhetspolitiska frågor för att mobilisera sina egna medlemmar och sympatisörer. Samtidigt anses det vara ett säkerhetspolitiskt värde för en stat att uppvisa partipolitisk enighet kring utrikes- och försvarspolitiken (Bjereld & Demker, 1995; Smith, Hadfield & Dunne, 2012; Baum & Potter 2015). De politiska partierna har därför i dessa frågor särskilt svåra avvägningar att göra om de vill söka strid eller skapa samförstånd. Försvarsfrågornas ökade tyngd avspeglas inte bara i politiken, utan även i medievärlden. Ungefär samtidigt som Marinen sökte efter en ubåt i Stockholms skärgård tillkännagav Expressen att stridspiloten Carl Bergqvist (känd som försvarsbloggaren Wiseman) blir fast krönikör (Forsberg, 2014). Dagen innan hade Dagens Nyheter värvat Sveriges enda försvarsreporter (Mikael Holmström) för att bättre kunna bevaka försvaret och svensk försvarspolitik (Andersson, 2014). Den därigenom åderlåtna konkurrenten Svenska Dagbladet tillkännagav kort därefter att sjöofficeren Niklas Wiklund (känd som försvarsbloggaren Skipper) blivit ny Bjereld, Ulf & Ydén, Karl (2015) Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 1

Ulf Bjereld och Karl Ydén kolumnist på tidningen (Svenska Dagbladet, 2014). Två yrkesaktiva officerare har således, under 2014, engagerats som skribenter i rikstidningar och Dagens Nyheters stjärnvärvning kan, med en idrottsanalogi, tolkas som att försvarsrapportering nu spelar i en högre division än på länge. Hur har då den intensifierade försvarsdebatten påverkat den svenska opinionen i försvars- och säkerhetspolitiska frågor? Redan i 2013 års SOM-undersökning kunde vi se tecken på förändring. Framför allt hade motståndet mot svenskt Nato-medlemskap minskat markant sedan föregående undersökning. Dessutom hade opinionen blivit mer negativt inställd till Sveriges deltagande i internationella insatser och stödet för ett återinförande av den allmänna värnplikten hade ökat. Har denna opinionsutveckling fortsatt även under 2014? Finns det tecken på att folkopinionen kring försvarspolitiken blivit mer polariserad efter partipolitiska sympatier, eftersom de politiska partierna i en långvarig och turbulent debatt synliggjort och preciserat sina ståndpunkter i försvarsfrågorna? Inställning till minskade försvarskostnader I försvarsdebatten är det i princip tyst om Afghanistan, men desto mera tal om Rysslands högre tonläge samt alltmer aggressiva uppträdande inte bara i Ukraina utan även i luften och till havs betydligt närmare Sverige. Det finns i Sverige en bred politisk enighet om att säkerhetsläget i närområdet därmed försämrats och att detta motiverar en ökad resurssatsning för att förbättra försvarsförmågan. Hur har då svenska folkets inställning till att minska försvarskostnaderna utvecklats över tid? Har svenska folkets vilja att satsa mer pengar på försvaret ökat som en konsekvens av försvarsdebatten? Tabell 1 visar svenska folkets inställning till förslaget Minska försvarskostnaderna efter partisympati åren 2005-2014. Tabell 1 Svenska folkets inställning till att minska försvarskostnaderna 2001-2014, efter partisympati (procent) Differens 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2013-2014 Andel mycket/ Samtliga 39 41 39 33 38 38 - - 32 18-14 ganska bra V 49 60 60 52 58 63 - - 62 38-24 förslag att minska S 43 45 36 34 38 40 - - 39 17-22 försvars- C 32 39 40 38 23 37 - - 25 7-18 kostnaderna 3 FP 41 36 41 35 42 31 - - 21 11-10 M 33 34 40 30 36 34 - - 23 13-10 KD 23 32 21 22 29 27 - - 22 14-8 MP 56 62 55 53 55 61 - - 41 24-17 SD - 31 18 17 21 24 - - 22 13-9 FI - - - - - - - - - 43 - eta.16.19.18.18.19.22 - -.23.22 2

Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter Resultaten visar att andelen som vill minska försvarskostnaderna har minskat markant sedan 2013. Andelen som anser att det är ett bra förslag att minska försvarskostnaderna har minskat till 18 procent 2014, mot 32 procent 2013. I denna fråga följer opinionen delvis vänster-högerskalan. Det starkaste stödet till att minska försvarskostnaderna återfinns hos sympatisörer till Feministiskt initiativ, följt av vänsterpartister och miljöpartister, medan övriga partisympatisörer ligger relativt nära varandra. Här finns inga egentliga tecken på en polarisering av opinionen över tid. Oro för situationen i Ryssland Rysslands offensiva agerande i världspolitiken och särskilt i Ukraina har i debatten förts fram som ett skäl till att Sverige bör satsa ökade resurser på försvaret. Har då svenska folkets oro för situationen i Ryssland ökat över tid? Tabell 2 visar svenska folkets oro för situationen i Ryssland åren 2008, 2013 och 2014. Tabell 2 Svenska folkets oro för situationen i Ryssland 2008, 2013 och 2014, efter partisympati (procent) Differens 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2013-2014 Andel mycket/ Samtliga 55 53 80 +27 ganska oroade V - - - 42 - - - - 58 70 +12 för situationen S - - - 55 - - - - 52 82 +30 i Ryssland 4 C - - - 64 - - - - 58 93 +35 FP - - - 59 - - - - 60 87 +27 M - - - 56 - - - - 54 81 +27 KD - - - 75 - - - - 66 85 +19 MP - - - 51 - - - - 60 82 +22 SD - - - 46 - - - - 48 73 +25 FI - - - - - - - - - 89 - eta - - -.13 - - - -.09.14 Resultaten visar att svenska folkets oro för situationen i Ryssland ökat markant under mellan åren 2013 och 2014. Andelen som uttrycker oro för situationen i Ryssland har ökat från 53 procent 2013 till hela 80 procent 2014. Mest oroade är folkpartister, moderater, kristdemokrater, centerpartister och miljöpartister, minst oroade är socialdemokrater och sverigedemokrater. Här finns inga egentliga tecken på en polarisering av opinionen över tid. 3

Ulf Bjereld och Karl Ydén Förtroende för försvaret Notabelt är att debatten om bristande försvarsresurser och rysk aggression knappast alls verkar ha påverkat svenskarnas förtroende för försvaret. Skillnaderna jämfört med föregående års SOM-undersökning är överlag små och de pekar dessutom snarare åt ett marginellt ökat förtroende för försvaret. Förtroendebalansen ifråga om försvaret ligger sedan ett drygt decennium stadigt under noll, och den tendensen består i 2014 års undersökning med resultat -3. Det kan jämföras med -7 år 2013, -1 år 2012 samt med bottennoteringen -22, år 2008. Ingenting i materialet indikerar ett minskat förtroende för försvaret, tvärtom. Andelen som uppger ganska eller mycket stort förtroende för försvaret har ökat till 27 procent i 2014 års studie jämfört med 24 procent 2013. I 2014 års studie uppger 30 procent ganska eller mycket litet förtroende för försvaret, att jämföra med 31 procent år 2013. Givet tonläge och innehåll i mycket av det som sagts och skrivits om försvaret, i både politiken och media, är dessa resultat inte självklart de förväntade. Vad säger utfallet om försvarsdebattens räckvidd respektive dynamik? En möjlig tolkning av varför förtroendebalansen inte blivit mer negativ är att svenskarnas uppfattning om försvarsförmågan sedan länge har intecknat betydande brister. Den delvis förändrade syn på försvarskostnader som redovisats ovan skulle, i så fall, snarare vara avhängig bedömningen av utvecklingen i Ryssland och vårt närområde, än utgöra en reaktion på (genom försvarsdebatten) uppenbarade materiella och personella tillkortakommanden i försvaret. Inställning till Nato-medlemskap Den relativa samsynen i Sveriges riksdag gällande behovet av att stärka det svenska försvaret saknar motsvarighet i frågan om huruvida vår säkerhet skulle förbättras av ett Nato-medlemskap. Bland de borgerliga partierna vinner tanken på ett svenskt Nato-medlemskap terräng, medan regeringspartierna förhåller sig fortsatt avvisande till medlemskap. Regeringen förordar istället fortsatt Nato-samarbete samt ett ökat nordiskt försvarssamarbete. Hur ser svenskarna på frågan om Nato-medlemskap? Resultaten från 2014 års SOM-undersökning visar att det minskade motståndet mot svenskt Nato-medlemskap inte var tillfälligt. I undersökningen ligger Natomotståndet kvar på en betydligt lägre nivå än tidigare. Fortfarande är emellertid andelen som motsätter sig ett svenskt Nato-medlemskap större än andelen som vill att Sverige söker medlemskap i Nato (se tabell 3). 4

Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter Tabell 3 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap 1994-2014 (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Antal Opinions- År förslag eller förslag procent svarande balans 1994 15 37 48 100 1607-33 1995 17 37 46 100 1687-29 1996 21 34 45 100 1609-24 1997 24 38 38 100 1589-14 1998 22 35 43 100 1636-21 1999 19 34 47 100 1537-28 2000 24 31 45 100 1565-21 2001 22 29 49 100 1596-27 2002 23 36 41 100 1631-18 2003 22 34 44 100 1681-22 2004 20 33 47 100 1664-27 2005 22 32 46 100 1612-24 2006 22 32 46 100 1522-24 2007 19 37 44 100 1562-25 2008 24 35 41 100 1522-17 2009 22 36 42 100 1503-20 2010 18 35 47 100 1539-29 2011 19 37 44 100 1460-25 2012 17 38 45 100 1445-28 2013 29 37 34 100 1557-5 2014 31 32 37 100 1634-6 Kommentar. Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1994-2014. Resultaten visar att Nato-motståndet inte förändrats sedan 2013. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har 2014 ökat till 31 procent, mot 29 procent 2013 och 17 procent 2012. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår 2014 till 37 procent, mot 34 procent 2013 och 45 procent 2012. Andelen som anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag uppgår till 32 procent, motsvarande andel uppgick 2013 till 37 procent och 2012 till 38 procent. Andelen svarspersoner som inte har någon åsikt i frågan har således minskat något. Det finns således, trots minskat NATO-motstånd, ett större stöd för regeringens linje. 5

Ulf Bjereld och Karl Ydén Har då den svenska Nato-opinionen blivit mer polariserad efter partisympati i samband med den försvarspolitiska debatten och att Nato-motståndet har minskat? Tabell 4 visar den svenska Nato-opinionen efter partisympati åren 2005-2014. Tabell 4 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap 1994-2014, efter partisympati (procent) Differens 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2013-2014 Andel mycket/ Samtliga 22 22 19 24 22 18 19 17 29 31 +2 ganska bra V 8 6 8 8 7 6 11 11 6 12 +6 förslag att gå S 15 15 13 14 14 9 11 12 20 22 +2 med i NATO 1 C 13 24 20 16 14 18 16 21 28 34 +6 FP 26 28 29 35 35 24 30 25 41 50 +9 M 40 35 31 41 35 28 31 29 43 47 +4 KD 27 26 30 38 25 20 13 22 42 46 +4 MP 6 7 7 10 10 8 11 4 16 13-3 SD - 39 23 46 37 22 13 19 42 38-4 FI - - - - - - - - - 9 - eta.28.25.23.31.27.23.23.25.27.30 Resultaten visar att Nato-opinionen i huvudsak följer vänster-högerskalan. Natomotståndet är störst bland sympatisörer till Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna (i fallande ordning). Nato-motståndet är minst bland sympatisörer till Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Det finns tendenser till ökad polarisering i opinionen, där avståndet mellan de rödgröna partierna och allianspartierna är något större 2013 och 2014 än vad avståndet i genomsnitt varit mellan dessa partier under tidigare år. Inställning till medverkan i militära insatser utomlands SOM-undersökningen 2014 innehåller också frågor om svenska folkets inställning till en svensk medverkan i en eventuell internationell militär insats i Syrien, om huruvida Sverige bör avstå från att överhuvudtaget delta i militära insatser utomlands, samt om huruvida militära insatser utomlands är värda risken att svenska soldater skadas eller dödas. I dessa frågor har opinionen inte förändrats särskilt mycket sedan 2013. Tabell 5 visar svenska folkets inställning till militära insatser utomlands 2013-2014. 6

Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter Tabell 5 Svenska folkets inställning till militära insatser utomlands 2013-2014, efter partisympati (procent) 2013 2014 Differens Bra/ganska bra förslag: Militär insats i Syrien 1 15 19 +4 V 7 12 +5 S 14 14 ±0 C 9 19 +10 FP 24 32 +8 M 17 23 +6 KD 13 34 +21 MP 20 14-6 SD 14 17-3 FI - 14 eta.10.17 Bra /ganska bra förslag: Avstå från militära insatser utomlands 2 39 37-2 V 63 50-13 S 46 41-5 C 45 33-12 FP 29 21-8 M 27 26-1 KD 39 26-13 MP 32 41 +9 SD 52 46 +6 FI - 57 eta.22.19 Helt/delvis riktigt: Militära insatser utomlands värda risken 3 33 34 +1 V 18 28 +10 S 24 29 +5 C 19 35 +16 FP 47 48 +1 M 45 44-1 KD 26 44 +18 MP 44 26-18 SD 24 26 +2 FI - 20 eta.23.17 Kommentar: 1 Frågan lyder: Vilken är din åsikt när det gäller följande förslag?: Sverige bör delta i en internationell militär insats i Syrien. Svarsalternativen är Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag samt Mycket dåligt förslag. 2 Frågan lyder: Vilken är din åsikt när det gäller följande förslag?: Sverige bör helt avstå från att delta i militära insatser utomlands. Svarsalternativ, se fotnot 1. 3 Frågan lyder: Vilken är din bedömning av följande påståenden?: De militära insatserna utomlands är värda risken att svenska soldater skadas eller dödas. Svarsalternativen är: Helt riktigt, Delvis riktigt, Delvis felaktigt samt Helt felaktigt. Eta är ett sambandsmått som visar styrkan i sambandet mellan en oberoende och beroendevariabel. Måttet varierar mellan 0 och 1. Ju längre avstånd från 0, desto starkare är sambandet. Det teoretiska max-värdet (1) innebär att all variation i den beroende variabeln kan föras tillbaka till kategoriseringen. Uträkning av eta-värde är baserat på samtliga svarskategorier. Procentbasen består av samtliga som svarat på respektive fråga och som har en uppfattning. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2005-2014. 7

Ulf Bjereld och Karl Ydén På frågan om huruvida Sverige bör delta i en internationell insats i Syrien anser 19 procent att det är ett bra förslag, mot 15 procent 2013. Starkast stöd för ett svenskt deltagande återfinns bland kristdemokrater och folkpartister, svagast stöd återfinns bland vänsterpartister, sympatisörer till Feministiskt initiativ, miljöpartister och socialdemokrater. På frågan om huruvida Sverige helt bör avstå från att delta i militära insatser utomlands anser 37 procent att Sverige bör avstå, mot 39 procent 2013. Starkaste stödet för att Sverige bör avstå återfinns bland sympatisörer till Feministiskt initiativ, vänsterpartister och Sverigedemokrater, svagast stöd återfinns bland folkpartister, kristdemokrater och moderater. På frågan om huruvida de militära insatserna utomlands är värda risken att svenska soldater skadas eller dödas anser 34 procent att insatserna är värda risken, mot 33 procent 2013. Folkpartister, kristdemokrater och moderater är de partisympatisörer som är mest positiva till att insatserna är värda risken, minst positiva är sympatisörer till Feministiskt initiativ, miljöpartister, Sverigedemokrater och vänsterpartister. Slutsatser Sammantaget uppvisar den svenska opinionen i försvars- och säkerhetspolitiska frågor två stora förändringar mellan 2013 och 2014. Stödet för att minska försvarsutgifterna har nästan halverats, från 32 procent till 18 procent. Oron för situationen i Ryssland har ökat från 53 till 80 procent. Inställningen till svenskt Nato-medlemskap eller till Sveriges deltagande i olika internationella operationer uppvisar däremot inga större förändringar sedan 2013. I samtliga de försvars- och säkerhetspolitiska frågor som här redovisats återfinns tydliga spår av vänster-högerdimensionen, där personer som sympatiserar med Feministiskt initiativ eller de rödgröna partierna oftast är mer positiva till att sänka försvarskostnaderna, mer negativa till svenskt Nato-medlemskap och till svenskt deltagande i internationella militära operationer samt något mindre oroade över situationen i Ryssland. Däremot finns det inga entydiga tecken på att opinionen i försvars- och säkerhetspolitiska frågor blivit mer polariserad efter partipolitiska sympatier än tidigare. Resultaten visar att svensk försvars- och säkerhetspolitisk opinion inte är huggen i sten, utan möjlig att förändra genom opinionsbildning och debatt. Även den säkerhetspolitiska situationen spelar roll. Genom allianspartiernas splittring i fråga om försvarsutgifterna har vi nu ett debattläge som inte helt följer de blockpolitiska skillnaderna. I fråga om svenskt Nato-medlemskap är det lättare för allianspartierna nu driva frågan med kraft än vad det var när de innehade regeringsmakten. Däremot visar regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet inga som helst tecken på att ändra sin negativa inställning till svenskt Nato-medlemskap. Huruvida Socialdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer är mer villiga än vad partierna är att ändra uppfattning om svenskt Nato-medlemskap får betecknas som en öppen fråga. 8

Skärpt försvarsdebatt Nato, Ryssland och försvarsutgifter Referenser Andersson, Anton (2014). DN värvar Sveriges enda försvarsreporter från SvD. Dagens Media, 28 november 2014. http://www.dagensmedia.se/dm_jobb/ article3868010.ece Baum, Matthew A & Philip B K Potter (2015). War and Democratic Constraint. How the Public Influences Foreign Policy. Princeton: Princeton University Press. Bjereld, Ulf & Marie Demker (1995). Utrikespolitiken som slagfält. De svenska partierna och utrikesfrågorna. Stockholm: Nerenius & Santérus. Bjereld, Ulf (2014). Svensk Nato-opinion i förändring? i Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Forsberg, Göran (2014). Här är Wisemans nya pilotprojekt. Expressen, 29 november 2014. http://www.expressen.se/om-expressen/har-ar-wisemansnya-pilotprojekt/ Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013). Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik. Schiff, Rebecca L. (2009). The Military and Domestic Politics: A Concordance Theory of Civil-Military Relations. Routledge. Smith, Steve, Amelia Hadfield & Tim Dunne (2012). (ed.) Foreign Policy: Theories, Actors, Cases. Oxford: Oxford University Press. Svenska Dagbladet (2014). Bloggaren Skipper blir ny kolumnist på SvD. Svd.se 21 december 2014. Ydén, Karl & Joakim Berndtsson (2014). Skilda världar? Försvaret, politikerna och svenskarna i Annika Bergström & Henrik Oscarsson (red) Mittfåra & marginal. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 9