Risk- och sårbarhetsanalys för Oxelösunds kommun

Relevanta dokument
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Handlingsplan för Samhällsstörning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Årlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Styrdokument för kommunens krisberedskap

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Program för krisberedskap

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap

Handlingsprogram Krisberedskap

Krisledningsplan

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Styrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Krisledningsplan för Timrå kommun

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Krisberedskapsplan

Krisledningsplan för Ånge kommun

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Krisberedskap och civilt försvar 2019

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap

Plan för hantering av extraordinära händelser

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Styrdokument för krisberedskap

Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap

Kommunikationsplan vid kris

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Kriskommunikationsplan

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Styrdokument. Antagen av KS Hörby kommun

Åtvidabergs kommun. Utbildnings- och övningsplan

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Styrdokument för krisberedskap Antagande. KS

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Plan för extraordinära händelser Sektor Service. Beslutad av servicenämnden 3 september 2015, 50. Dnr SEN

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap

Handlingsplan för krisberedskap i Söderköpings kommun

Risk- och sårbarhetsanalys

Program för kris och beredskap

Transkript:

Risk- och sårbarhetsanalys för Oxelösunds kommun Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Åtgärdsplan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg Castor KS.2015.103 Dokumentinformation Kommunens risk- och sårbarhetsanalys med åtgärdsplan för höjd krisberedskap

Risk- och sårbarhetsanalys 2 (16) Innehåll Sid 1 Inledning 3 2 Begrepp 3 3 Oxelösunds kommun Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 4 4 Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser Beskrivning av arbetsprocess och metod 4 5 Samhällsviktig verksamhet Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 6 6 Kritiska beroenden Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 8 7 Identifierade risker i Oxelösunds kommun Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område 10 8 Sårbarheter och brister i kommunens krisberedskap Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område 12 9 Åtgärder för höjd krisberedskap 2015-2018 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 15

Risk- och sårbarhetsanalys 3 (16) 1. Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) anger att kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Med utgångspunkt i analysen ska kommunen fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. En sådan plan ska fastställas för varje ny mandatperiod. Föreliggande risk- och sårbarhetsanalys är en övergripande rapport som har sammanställts utifrån de analyser som har genomförts i kommunens bolag och förvaltningar. Vidare har kommunens generella krisberedskap bedömts i förhållande till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) kriterier. Kommunbolagens och förvaltningarnas analyser är utförda under 2014-2015. Ett funktionellt krisförberedande arbete måste emellertid bygga på en aktuell bild av befintliga risker och sårbarheter. Kommunen kommer därför fortlöpande att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser samt fortlöpande följa upp och revidera såväl den övergripande analysen som planerade åtgärder. 2. Begrepp Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: o Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. o Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Sårbarhet De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.

Risk- och sårbarhetsanalys 4 (16) 3. Oxelösunds kommun I Oxelösunds kommun bor ca 11 700 invånare. Kommunen är till ytan 36 km 2 och därmed, ytmässigt, en av landets minsta kommuner. I Oxelösund finns i stor sett ingen landsbygd, men en betydande del av kommunarealen upptas av hav och skärgård. Genom Oxelösund löper en motorväg och järnväg, som fysiskt delar kommunen i ett ytter- och ett innerområde. I ytterområdet dominerar villabebyggelse i områden som Inskogen, Peterslund och Sunda medan flerfamiljshus i centrum och Frösäng präglar stadsbilden i innerstaden. Oxelösund är en utpräglad industristad med en av regionens största arbetsgivare, SSAB, samt en betydande transportverksamhet till och från Oxelösunds Hamn. Från och till kommunens sker en betydande arbetspendling i vardera riktning. Närheten till Nyköping, utvecklingen av Stockholm Skavsta flygplats samt lokala satsningar har de senaste åren resulterat i ett påtagligt ökat intresse för kommunens turist- och besöksnäring. 4. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser Krishanteringsförberedelserna i Oxelösund samordnas av kommunens säkerhetsstrateg. Oxelösund har ett avtal med Sörmlandskustens räddningstjänst avseende stöd i kommunens krishanteringsarbete. Räddningstjänsten kan även bistå Oxelösunds kommun med ett antal andra handläggare (experter inom kriskommunikation, riskingenjör, internt skydd, mm) som deltar i arbetet med att sammanställa risker och sårbarheter samt ta fram åtgärdsförslag. Kommunens ledningsgrupp har ställt sig bakom en gemensam inriktning för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun. Arbetet ska bland annat säkerställa ett systematiskt arbete mot målet att minimera negativa konsekvenser av oönskade händelser. Arbetet ska också möjliggöra för kommunens chefer att verkställa sina respektive arbetsmiljöansvar Oxelösunds beredskapsplanering bygger på de risk- och sårbarhetsanalyser som genomförs inom kommunens verksamheter. Analyserna genomförs främst på förvaltningsnivå och i de kommunala bolagen, där sårbarheter mot den egna verksamheten identifieras. Riskinventering genomförs också på enhetsnivå genom arbetet med så kallade säkerhets- och arbetsmilöronder. Metod för analysarbetet Analysarbetet, avseende risker och sårbarheter på förvaltnings- och bilagsnivå, har genomförts under 2014 och 2015. Totalt har ca 35 personer deltagit i arbetet. Inom verksamheterna kommunledning, vård- och omsorg, utbildning samt miljöoch samhällsbyggnad har arbetet tagit sin utgångspunkt i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Fokus i arbetet har varit att, förhållandevis förutsättningslöst, identifiera risker och sårbarheter som påtagligt kan störa eller hindra förvaltningen att verkställa sitt huvudsakliga uppdrag och att nå sina mål.

Risk- och sårbarhetsanalys 5 (16) Som en följd av arbetet har flera risker och sårbarheter identifierats i samhällsviktig verksamhet. De utgör därmed en av grunderna för denna övergripande RSA och den följande planering av hur sådana risker och sårbarheter ska hanteras. Arbetet har också medfört att risker och sårbarheter har kunnat identifieras som i högre grad berör verksamhet som visserligen är viktig, om än inte samhällsviktig. Analysarbetet har därmed kunnat tjäna två syften, nämligen att; Ur ett övergripande perspektiv, minska kommunens sårbarhet och öka förmågan att hantera kriser. Ur ett förvaltningsperspektiv, öka medvetenheten och kunskapen om sårbarheten inom den egna verksamheten och starta en process som utgångspunkt för planering och genomförande av åtgärder. Analysarbetet har kombinerats med information och utbildning kring begreppen extraordinär händelse och samhällsviktig verksamhet samt kommunens ansvar utifrån LEH.

Risk- och sårbarhetsanalys 6 (16) 5. Samhällsviktig verksamhet I följande avsnitt beskrivs översiktligt de samhällsviktiga verksamheter som har identifierats i Oxelösund. Dispositionen följer i stort MSBs vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet. Energiförsörjning Det kommunala bolaget Oxelö Energi AB svarar för eldistributionen och huvuddelen av värmeleveransen till hushållen inom Oxelösunds kommun. Vattenfalls regionnät svarar för de inkommande elledningarna till kommunen och till SSAB som är en stor förbrukare av elenergi. I kommunens finns det två drivmedelsföretag/bensinstationer. Finansiella tjänster I Oxelösund finns en bank, Sörmlands sparbank, lokaliserad till Järntorget centralt i Oxelösund. Vid torget finns också uttagsbankomater. Handel och industri Detaljhandeln i Oxelösund är i huvudsak lokaliserad till kommunens centrum. De tre större industrierna i Oxelösund; SSAB, AGA Gas samt Oxelösunds hamn är alla lokaliserade till hamnen/kusten och förhållandevis centralt placerade i Oxelösunds tätort. Hälso- och sjukvård I kommunen finns en vårdcentral och två äldreboenden. Information och kommunikation Inom kommunen finns fibernät, mobiltelefonnät samt fast telefonnät. Intern ITförsörjning sker via samverkan med grannkommunen Nyköping. Kommunalteknisk försörjning Bredband Kommunens bredbandsförsörjning tillhandahålls och utvecklas av det kommunala bolaget Oxelö Energi AB. Vattenförsörjning Oxelösunds kommun har idag samarbete med Nyköpings kommun avseende vattentäkt och dricksvattenproduktion. Kommunerna äger tillsammans det vattenverk som försörjer kommunerna med dricksvatten. Vattentornet i Oxelösund är av betydelse för en fungerande vattendistribution, men i och med samarbetet fungerar vattentornet i Nyköping som en backup mot Oxelösunds kommun. Till kommunen finns två matningsledningar med vatten.

Risk- och sårbarhetsanalys 7 (16) Avlopp och renhållning Oxelö Energi AB svarar för kommunens Vatten- och avloppshantering. Renhållning i kommunen administreras av Oxelö Energi AB och hämtning och transporter ombesörjs på entreprenad av FORIA. Intern IT-drift Kommunen köper sin IT-drift av Nyköpings kommun. Ett fungerande IT-system och nätverk är av stor betydelse för fungerande informationsspridning men även för tillgång till drift av olika tekniska system, åtkomst av vårdtagares journaler och hantering av mediciner. Livsmedel Det finns två större matvaruaffärer i tätorten. Ett centralt tillagningskök svarar för matlagning till kommunens äldreboenden, skolor samt till ett flertal förskolor. Offentlig förvaltning Ledningsfunktioner Centralt organiserad är kommunens krisledning, politiska ledning, kommunchef, övergripande strategiska funktioner, förvaltningsledning för utbildning, vård- och omsorg, samt miljö- och samhällsbyggnad. Social omsorg Kommunen bedriver vård och omsorg i form av hemtjänst, handikappomsorg och hemsjukvård. Utbildning och omsorg Kommunen har ett antal skolor och förskolor. Skydd och säkerhet Räddningstjänst och polis Räddningstjänst finns i form av en deltidsbrandkår. Polisen är centralt lokaliserad. Socialförsäkringar Biståndsbedömning SoL och LSS, försörjningsstöd SoL Transporter En motorväg förbinder Oxelösund med Nyköping. Dessutom går ett industrispår (järnväg) till SSAB, parallellt med motorvägen, där tunga transporter med stora mängder stålprodukter och farligt gods transporteras. Järnvägen går genom bebyggda områden. Människor är beroende av vägen för pendling till och från jobbet. Busstrafiken är beroende av drivmedel.

Risk- och sårbarhetsanalys 8 (16) 6. Kritiska beroenden Kritiska beroenden 1 (2) Elförsörjning Stopp eller störningar påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Objekt/verksamhet nödvändig för elförsörjning o Fjärrvärme o Hälso- och sjukvård o Information och kommunikation o Intern och extern IT-drift o Ledningsfunktioner, exklusive krisledning Stopp eller störningar påverkar inom kort (< 24h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Finansiella tjänster o Handel och industri o Vatten och avlopp o Renhållning o Livsmedel o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg o Skydd och säkerhet o Socialförsäkringar o Dricksvatten och avlopp Stopp eller störningar påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Hälso- och sjukvård o Livsmedel Stopp eller störningar påverkar inom kort (< 24h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg o Tele- och datakommunikation Stopp eller störningar påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Information och kommunikation o Bredband o Intern IT-drift Stopp eller störningar påverkar inom kort (< 24h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Finansiella tjänster o Handel och industri o Ledningsfunktioner, exklusive krisledning o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg o Skydd och säkerhet o Socialförsäkringar

Risk- och sårbarhetsanalys 9 (16) Kritiska beroenden 2 (2) Bemanning Stopp eller störningar (50 % reducerad bemanning) påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Krisledning o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg Stopp eller störningar (50 % reducerad bemanning) påverkar i närtid (< 72h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Hälso- och sjukvård o Renhållning o Livsmedel o Socialförsäkringar o Information och kommunikation Stopp eller störningar påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Bredband o Intern IT-drift Stopp eller störningar påverkar i närtid (< 72h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Finansiella tjänster o Handel och industri o Vatten och avlopp o Renhållning o Livsmedel o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg o Skydd och säkerhet o Socialförsäkringar o Vägar och järnvägar Stopp eller störningar påverkar omgående (< 3h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Persontransporter o Hälso- och sjukvård o Social omsorg o Utbildning och barnomsorg Stopp eller störningar påverkar i närtid (< 72h) kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig o Drivmedel o Handel och industri o Vatten och avlopp o Renhållning o Livsmedel

Risk- och sårbarhetsanalys 10 (16) 7. Identifierade risker i Oxelösunds kommun Kommunen har under 2014 och 2015 genomfört risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) i kommunens båda bolag och för samtliga förvaltningar. Undantag utgör kultur- och fritidsförvaltningen, vars verksamhet inte bedöms som samhällsviktig. Under analysarbetet har nedanstående risker och sårbarheter noterats. Avbrott i elförsörjning Avbrott eller störningar i elförsörjningen är den företeelse/händelse som har fått störst uppmärksamhet och först noterats som en sårbarhet i de genomförda riskoch sårbarhetsanalyserna. Ett elavbrott påverkar såväl kommunens förmåga som övriga aktörers möjlighet att tillhandahålla samhällsviktig verksamhet. På kort sikt påverkas möjligheterna att upprätthålla samhällets funktionalitet. På längre sikt påverkas möjligheterna att säkerställa människors liv och hälsa. Avbrott i intern IT-drift Avbrott eller störningar i IT-driften medför svårigheter för kommunen att utföra ett flertal arbetsuppgifter inom samhällsviktig verksamhet. På kort sikt påverkas kommunens möjligheter att verkställa sina uppdrag. Tydligast blir konsekvenserna inom de myndighetsutövande funktionerna, men även övrig kommunal förvaltning påverkas. Avbrott i telefoni Ett avbrott eller störningar i telefoni medför svårigheter att verkställa uppdrag inom flertalet samhällsviktiga verksamheter. Förmågan att kommunicera är oerhört viktigt och särskilt problematiskt blir det om störningarna uppstår i kombination med störningar i IT-driften. Avbrott i vattenförsörjning Avbrott eller störningar i vattenförsörjningen får en direkt påverkan i flera samhällsviktiga verksamheter. Tydligast blir effekterna inom social omsorg, utbildningsverksamhet och barnomsorg. Personalbortfall Kommens samhällsviktiga verksamhet blir hårt ansträngd och får svårigheter att verkställa sina uppdrag vid ett stort bortfall av personal. Det beror främst på att många verksamheter till sin natur är personalintensiva -som vård och omsorg, utbildning, barnomsorg. Det beror också på koncentrationen av uppdrag och kompetens till ett fåtal personer. Störst effekt, i detta sammanhang, blir konsekvensen beträffande kommunens myndighetsutövning men också beträffande den tekniska försörjningen. Smitta och smittspridning Smitta och spridning av smitta påverkar kommunens förmåga att tillhandahålla samhällsviktig verksamhet. På kort sikt blir effekten mest påtaglig inom vård och omsorg där möjligheterna att tillhandahålla verksamheten begränsas av ett reducerat antal personal i kombination med ett större vårdbehov. I övrigt är risken uppenbar för människors liv och hälsa.

Risk- och sårbarhetsanalys 11 (16) Extrema trauman Med extrema trauman avses händelser som i sig inte behöver innebära störningar för verksamheten, men där en mycket stark påverkan på många människor medför omfattande konsekvenser. Det kan till exempel handla om situationer med hot och våld, utsatta/skadade barn eller där anställda begår brott eller övergrepp. Till denna kategori hör också händelser där flera, eller många, människor skadas eller avlider, t ex genom brand, omfattande olyckor eller dödligt våld. Den omgående effekten av ett extremt trauma är störst för de som berörs närmast av händelsen. På längre sikt är det också rimligt att anta att händelsen har påverkar samhället i stort, såväl vad gäller samhällets funktionalitet som människors liv och hälsa. Social oro Med social oro menas sådana oroligheter som kan uppstå i miljöer och/eller grupperingar i en socialt utsatt situation. Uttryck för den typen av oroligheter är bland annat upplopp, bilbränder, våld, skadegörelse samt stenkastning mot polis och räddningstjänst. Liksom med extrema trauman är effekten av social oro är störst för de som berörs närmast av händelsen. Men även här är det rimligt att anta att händelsen på längre sikt också påverkar samhället i övrigt. Kemikalieolycka eller större brand I Oxelösund finns tre företag som omfattas av i 10 i Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Samtliga företag är lokaliserade öster om Oxelösunds tätort. I Oxelösunds hamn, som är ett av dessa tre företag finns också risk för brand i oljedepåer eller i fartyg som förtöjt för lastning. Transport av farligt god sker på inkommande vägar till Oxelösund. Effekten av en kemikalieolycka, såväl vad gäller samhällets funktionalitet som liv och hälsa, är bland annat beroende på aktuella väderförhållanden. Extremt väder Extremt väder; stor nederbördsmängd, storm, värmebölja, stark kyla medför på kort sikt en ökade risker för människors liv och hälsa. Beroende på typ av extremt väder och hur länge det varar påverkas kommunens möjlighet att tillhandahålla samhällsviktig verksamhet genom stopp och störningar i kritiska beroenden. I övrigt är risken uppenbar för människors liv och hälsa. På kort sikt medför t ex en värmebölja att barn och äldre är särskilt utsatta.

Risk- och sårbarhetsanalys 12 (16) 8. Sårbarheter och brister i kommunens krisberedskap 8.1 Ledning Kommunen har en tjänsteman i beredskap dygnet runt alla dagar på året. Funktionen bedriver omvärldsbevakning samt initierar och samordnar det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid extraordinära händelser. I samband med en händelse i kommunen (större brand) framkom att det finns brister i information från räddningstjänst till kommunens ledning och därmed också brister i kommunens information till allmänheten. 8.2 Planering Kommunen har i dagsläget (september 2015) de dokument för planering som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hänvisar till i föreskrifterna om risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Kommunens dokument för planering är fortfarande relevanta och tillämpas, men de är i vissa delar inaktuella och ofullständiga. Föreliggande risk- och sårbarhetsanalys utgör underlag för planering av åtgärder (under mandatperioden) för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Kommunen ska under hösten 2015 beskriva och rapportera arbetet för att fullgöra åtgärderna i enlighet med överenskommelsen från 2013 mellan MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om kommunernas krisberedskap. Arbetet med en ny krisledningsplan pågår. Planen behandlas av kommunstyrelsen senast i december 2015 och avser att beskriva: o Hur kommunen organiserar sig under en extraordinär händelse o Hur kommunens krisledningsorganisation leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse o Vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse I anslutning till krisledningsplanen utarbetas en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. 8.3 Samverkan Kommunen är initiativtagare till -och sammankallande av- OXSÄK, ett lokalt nätverk för aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Syftet med OXSÄK är bland annat att uppnå samordning i planerings- och förberedelsearbetet inför och under en extraordinär händelse. Via OXSÄK och kommunens tjänsteman i beredskap upprättas och förmedlas en samlad lägesbild inom kommunens geografiska område avseende extraordinära händelser.

Risk- och sårbarhetsanalys 13 (16) Rutiner för information till allmänheten, vid en extraordinär händelse, regleras i kommens kriskommunikationsplan. Brister i samverkan beträffande information från räddningstjänst till kommunens ledning har konstaterats och därmed också brister i kommunens information till allmänheten. 8.4 Kommunikation Kommunen har tillgång till följande system och rutiner för att ta emot, dela och sprida information vid extraordinära händelser: o Rakel för intern och extern radiokommunikation o Webbaserat informationssystem (WIS) för extern kommunikation o Rapid Reach (webbaserat system) för inkallning av krisorganisationen samt för intern informationsdelning o Hemsida och Face Book för information till allmänhet o Varningssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) o System för massutskick via SMS (från kommunens bolag) o Informationsnumret 113 13 Kommunen har också möjlighet att upprätta och bemanna en informationscentral samt att göra förinspelade informationsmeddelanden via kommunens växel. Men rutinen/systemen är inte dokumenterade eller provade/övade. 8.5 Informationssäkerhet Informationssäkerhet, kopplat till IT-system, hanteras av kommunens IT-enhet. Riktlinjer och rutiner för IT-säkerhet och IT-resurser finns dokumenterade. Kommunen tillhandahåller även MSBs informationssäkerhetsutbildning för användare (DISA). Arbetet med informationssäkerhet följs inte upp. Det är oklart i vilken utsträckning kommunens medarbetare tar del av och tillämpar riktlinjer och rutiner samt i vilken utsträckning medarbetare har tagit del av DISA. Arbetet med informationssäkerhet är i huvudsak knutet till teknisk säkerhet, medan aspekter som t ex administrativ säkerhet, inte beaktas på ett systematiskt sätt. Det finns behov av ett samlat angreppsätt för informationssäkerhet.

Risk- och sårbarhetsanalys 14 (16) 8.6 Kompetens Kommunens krisledningsorganisation utbildas och övas återkommande (ca var 18:e månad) och personal i organisationen har kännedom om sin och kommunens roll och ansvar vid en extraordinär händelse. Kommunen har inte säkerställt att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Inom stora delar av kommunen saknas kompetens att hantera/bemöta media vid en extraordinär händelse. Chefer och nyckelpersoner inom kommunens bolag saknar utbildning i krishantering. 8.7 Resurser Kommunen har delvis analyserat behoven av materiella och personella resurser för att hantera extraordinära händelser. Arbetet har bland annat resulterat i att reservkraft till krisledningslokaler har säkerställts, att en plan för bemanning vid stor personalbortfall ska upprättas samt att krisledningsstaben ska förstärkas med en teknisk ledningsfunktion och en funktion för stöd och service. Dokumentation av resurser och rutiner saknas. Krisledningsorganisationens möjligheter att komma in till krisledningslokalerna behöver säkerställas. Likaså insynsskydd och tillträdesskydd till krisledningslokalerna. Övriga resurser behöver dokumenteras, bland annat tillgång till vatten som medger uthållighet om minst en vecka beträffande hantering av mat och dryck samt hygien

Risk- och sårbarhetsanalys 15 (16) 9. Åtgärder för höjd krisberedskap Risk och sårbarhetsanalysen visar på behov av åtgärder 2015-2018. Följande planering har fastställts av kommunstyrelsen i Oxelösund: Identifierade risker i Oxelösund Risk 1 Störning eller avbrott i el- och vattenförsörjning A B C Åtgärd Övning i syfte att skapa medvetenhet om, och beredskap för, konsekvenserna av avbrott elförsörjning Övning i syfte att skapa medvetenhet om, och beredskap för, konsekvenserna av avbrott vattenförsörjning Säkerställa att leverantören (Oxelö Energi) har aktuella planer hur konsekvenserna av störningar el/va ska minimeras. 2 Avbrott i intern IT-drift A Säkerställ att samhällsviktig verksamhet har analog tillgång till de uppgifter som behövs för att bedriva verksamheten. B C Säkerställ att leverantören (kommungemensam IT-funktion) har planer för att förebygga störningar och avbrott samt att det finns planer för hur konsekvenserna av en störning ska minimeras. Säkerställ alternativa sätt för information till allmänheten 3 Avbrott i telekommunikation A Säkerställ att samhällsviktig verksamhet har tillgång alternativa sätt för kommunikation. 4 Personalbortfall A Upprätta en plan för hur samhällsviktig verksamhet ska kunna bedrivas med en bemanning på 50 % av den normala. 5 Smitta A Upprätta rutiner/planering för att hindra/begränsa smittspridning inom samhällsviktig verksamhet. 6 Extrema trauman och social oro A Övning som inkluderar psykiskt och socialt omhändetagande samt bemötande av media B Säkerställ att kommunala verksamheter arbetar med systematiskt brandskyddsarbete 7 Kemikalieolycka A Hanteras inom ramen för kommunens plan för räddningsinsatser för Sevesoföretag samt informationsbroschyren Om larmet går 8 Extremt väder A Upprätta och öva rutiner, inom barnomsorg och äldreomsorg, för hantering av värmebölja.

Risk- och sårbarhetsanalys 16 (16) Sårbarheter och brister i kommunens krisberedskap Brist 1 Ledning och samverkan Brister i information från räddningstjänst till kommunens ledning 2 Planering Inaktuella och ofullständiga styrdokument 3 Kommunikation Bemanning av informationscentral och information till allmänhet 4 Informationssäkerhet Arbetet är begränsat till tekniska frågor med begränsad uppföljning. 5 Kompetens Kommunens grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Kompetens att hantera/bemöta media saknas Utbildning/förmåga att hantera en krissituation saknas 6 Resurser Dokumentation av resurser och rutiner saknas. A B C Åtgärd Säkerställ kommunikation och information i kriskommunikationsplanen Hanteras inom ramen för det pågående (hösten 2015) arbetet med styrdokument enligt kommunöverenskommelsen 1 Dokumentera rutiner samt prova och öva systemet. Klargör, dokumentera och följ upp området informationssäkerhet ur ett helhetsperspektiv. Utbildning av/information till kommunens krisledningsorganisation. Utbildning/övning i hantering och bemötande av media i en krissituation Stabsutbildning/krisledning för chefer och nyckelpersoner Hanteras inom ramen för det pågående (hösten 2015) arbetet med styrdokument enligt kommunöverenskommelsen 1 (krisledningsplan) 1 Överenskommelse om kommuneras krisberedskap. SKL 12/6159