Handlingsprogram Krisberedskap

Handlingsprogram Krisberedskap 2016-2019 Program Diarienummer: KS 2016/0166 Dokumentansvarig: Utvecklingsledare krisberedskap Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter tidigare beslut KS 2013-1777-1 Datum för beslut: 2016-04-21 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare: Peter Svensson 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Relation till andra styrdokument... 4 3. Syfte... 4 4. Mål och viljeinriktning... 4 5. Ansvar gällande krisberedskapen... 5 6. Planering... 7 7. Risk- och sårbarhetsanalyser... 8 8. Geografiskt områdesansvar och samverkan... 8 9. Utbildning och övning... 9 10. Rapportering... 11 11. Höjd beredskap... 11 12. Redovisning... 11 13. Budget... 12 14. Levandegöra... 12 15. Uppföljning... 12 2

1. Inledning Kungälv kommun strävar efter att förebygga oönskade händelser såsom olyckor och katastrofer. För att minska konsekvenserna och öka kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar som trots allt händer har kommunen, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, fastställt ett handlingsprogram som beskriver hur kommunen skall jobba med krisberedskap under mandatperioden. Detta handlingsprogram beskriver det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt beskriver hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i den antagna kommunöverenskommelsen mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här ingår också att redovisa hur den ersättning kommunen får av staten kommer användas med särskild vikt på samverkansersättningen samt en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden. Kommunen har också tagit fram en separat ledning- och kommunikationsplan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Kommunen får ekonomisk ersättning från staten för att genomföra de åtgärder som behövs för att uppfylla lagkravet enlig Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt det som framgår av kommunöverenskommelsen. Uppfyller kommunen inte kommunöverenskommelsen kan delar eller hela anslaget dras in. Handlingsprogrammet beskriver hur Kungälvs kommun avser att fullgöra de åtaganden i kap. 2 och 3 i LEH som beskrivs och utvecklats i kommunöverenskommelsen. Uppgifterna som beskrivs i kap. 2 och 3 i LEH, och som kommunöverenskommelsen berör är: planering risk- och sårbarhetsanalyser geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap 3

2. Relation till andra styrdokument Handlingsprogram Krisberedskap har en relation till kommunens Risk- och sårbarhetsanalys samt kommunens Lednings- och kommunikationsplan. Tillsammans utgör dessa dokument styrningen av kommunens arbete för att uppfylla uppgifterna enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). 3. Syfte Syftet med detta styrdokument är att kommunen skall minska sårbarheterna i sina verksamheter och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommunen skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 4. Mål och viljeinriktning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tillsammans med myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) preciserar sina förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras för att uppnå syftet i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Detta har sammanställts i en kommunöverenskommelse som ligger till grund för den årliga ersättning som kommunen får för att delfinansiera de delar av lagen som överenskommelsen berör. Målet med detta program är att kommunen skall uppfylla de krav som lag 2006:544 samt kommunöverenskommelsen ställer på kommunen. I förlängningen är målet att detta skall minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och större olyckor inom Kungälvs kommun. 4

5. Ansvar gällande krisberedskapen Det finns ett definierat ansvar mellan lokala och centrala myndigheter gällande den svenska krisberedskapen. Men varje invånare har också ett ansvar för att samhället skall klara att hantera stora kriser. Nedan följer det ansvar som åligger respektive instans. Den enskildes ansvar Alla medborgare har ett eget personlig ansvar för sin egen och sina näras säkerhet. Är vi starka och friska bör vi räkna med, i händelse av en kris, att samhällets resurser till en början framförallt används för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn. Att kunna klara sig några dygn utan el, vatten eller mat är ingen lätt uppgift men de flesta av oss kan klara det om vi tänker efter före. Ett säkert samhälle förutsätter att den enskilde individen tar sitt ansvar över hela hotskalan. Från vardagens olyckor i hem och fritidsmiljö till kriser i samhället då kanske flera viktiga funktioner inte fungerar normalt. Att aktivt hålla sig informerad om vad myndigheter och andra ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse samt följa instruktioner och råd från myndigheterna ingår också i detta ansvar. Var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas ansvar tar vid finns inte reglerat, utan beror på händelse och den egna förmågan. Kommunerna ansvar Det offentliga har ett omfattande ansvar för att viktiga funktioner i samhället som exempelvis elvattenförsörjning, transporter och omsorg fungerar. Kommunenens ansvar för krisberedskapen regleras i ett antal lagar och förordningar. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Förordning om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap SFS 2006:637 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser; MSBFS 2015:5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Överenskommelsen om kommuners krisberedskap- Precisering av mål och ersättning för uppgifterna i LEH. Socialtjänstlagen 2 Kap. 1. Reglerar stöd och hjälp till enskilda som bor och vistas i kommunen Det är kommunfullmäktige som fastställer respektive kommuns mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. Här ingår även att fastställa mål och riktlinjer för kommunens arbete med krisberedskap. Kommunen ansvarar för att genomföra uppgifterna enligt dessa lagar och förordningar och för att den statliga ersättningen som utgår för dessa uppgifter används i enlighet med de villkor som gäller för användningen av ersättningen. Kommunen ska följa upp den egna verksamheten samt rapportera till länsstyrelsen om de åtgärder som vidtagits och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. 5

Efter en extraordinär händelse ska kommunen se till att händelsen undersöks och att hanteringen utvärderas för att dra lärdom och ta tillvara på erfarenheter. Länsstyrelsernas ansvar Länsstyrelsen ska ge kommunerna stöd i form av information och utbildning i krisberedskap, i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser och i övningsverksamheten. Dessutom har länsstyrelsen uppgiften att följa upp tillämpningen av LEH och kommunöverenskommelse. Länsstyrelsen kan föreslå för MSB att en del av ersättningen ska reduceras eller falla bort för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) ansvar MSB ska lämna generella metodstöd m.m. för kommunernas arbete med uppgifterna enligt LEH. MSB ska t.ex. ta fram utbildningsmateriel, handböcker och metoder för kommunernas krisberedskap. MSB ska också erbjuda kommunerna utbildning, i de fall det är ändamålsenligt att utbildningen genomförs på central nivå. Dessutom ska MSB meddela föreskrifter om risk-och sårbarhetsanalyser. MSB ansvarar också för att myndighetens anslag används på avsett sätt vilket ställer krav på uppföljning av utbetald ersättning, vilket normalt sker via länsstyrelserna. MSB kan på förslag av länsstyrelsen besluta att ersättningen ska reduceras eller bortfalla för en kommun som inte fullgjort sina uppgifter enligt denna överenskommelse. 6

6. Planering Kommunenens dokumentstruktur gällande krisberedskap är tänkt att vara både politiskt förankrat och dynamisk genom att de övergripande inriktningarna och strukturerna är demokratiskt fastslagna medan detaljer rörande åtgärder och organisation beslutas inom förvaltningen. Grunddokumentet i kommunens styrdokument gällande krisberedskap är detta handlingsprogram för krisberedskap. Programmet bygger på lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt kommunöverenskommelse som tecknats mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Handlingsprogrammet beskriver på ett övergripande sätt hur kommunen skall uppnå både lagkrav och kommunöverenskommelse och detta program antas av kommunfullmäktige. Sker förändringar i lagstiftning eller i förordningar som berör området skall programmet revideras och på nytt fastställas av kommunfullmäktige. Kommunen har utarbetat en risk- och sårbarhetsanalys som beskriver vilka risker som kommunen identifierat och vilken förmåga kommunen har att hantera dessa risker. Denna riskanalys ligger till grund för kommunen övriga styrdokument gällande krisberedskapen och beslutas av kommunstyrelsen. Utifrån de behov som identifierats i kommunens risk och sårbarhetsanalys har en lednings- och kommunikationsplan tagits fram som beskriver hur den lokala krisorganisationen är strukturerad, hur den sammankallas och hur den skall agera vid extraordinära händelser. I lednings- och kommunikationsplanen beskrivs också vilka lokaler som skall användas vid krisledning. Lednings- och kommunikationsplanen fastställs av kommunstyrelsen och kan vara mer dynamiskt och levande än det övergripande programmet. Till lednings- och kommunikationsplanen finns bilagor i form av checklistor och telefonlistor som inte är politiskt antagna. Dessa kan komma att förändras och uppdateras flera gånger varje år beroende på ny kunskap eller förändrade förutsättningar. För att kunna agera effektivt och strukturerat inom förvaltningens olika ansvarsområden skall även planer för sektorerna tas fram. Dessa är inte politiskt antagna, men bygger på den struktur som beslutats av kommunstyrelsen i lednings- och kommunikationsplanen. Fastställs av kommunfullmäktige Handlingsprogram Krisberedskap Fastställs av Kommustyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys Fastställs av kommunstyrelse Lednings- och kommunikationsplan Fastställs av förvaltningsledningsledning Checklistor Scenarioplaner Fastställs av sektorer Sektorplan för krishantering 7

7. Risk- och sårbarhetsanalyser Inom Kungälvs kommun skall risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomföras på både central- och sektors nivå. Detta innebär att sektorerna genomför analyser och dessa sammanställs sedan till en kommungemensam RSA. Denna analys skall finnas tillgänglig för allmänheten på kommunens hemsida. En ny RSA skall sammanställas första året i varje mandatperiod. De risker som anses som allvarligast i risk- och sårbarhetsanalysen skall åtgärdas eller begränsas. Det är varje sektor som är ansvarig för att de allvarliga riskerna som man belyser i risk- och sårbarhetsanalysen åtgärdas eller begränsas inom rimlig tid. Kostnaderna för detta kan inte finansieras genom statligt anslag utan skall istället planeras i den årliga budgetprocessen. Utvecklingsledaren för säkerhet och krisberedskap skall årligen följa upp det riskbegränsande arbetet som sker inom varje sektor. Detta arbete skall redovisas för krisledningsnämnden. Risker som berör flera kommuner skall diskuteras genom etablerade nätverk med de kommuner som kommunen gränsar mot, vanligtvis genom GR-kommunernas krisberedskapsnätverk. Kommunen skall skicka en representant till dessa träffar. Respektive sektor skall årsvis kontrollera sin risk- och sårbarhetsanalys för att säkerställa att den fortfarande är aktuell. Avvikelser skall redovisas för utvecklingsledaren för säkerhet och krisberedskap. Uppföljning och bedömning skall rapporteras till länsstyrelsen senast 15 februari året efter vart och ett av mandatperiodens fyra år. Rapporteringen skall ske i elektronisk form efter anvisningar från länsstyrelsen eller myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 8. Geografiskt områdesansvar och samverkan Kungälvs kommun skall samverka med andra kommuner genom GR-kommunernas krisberedskapsnätverk. Möten i nätverket sker regelbundet minst fyra gånger årligen och skall ge kommunerna i Göteborgsregionen en möjlighet att förbereda sin samverkan vid extraordinära händelser. GR-kommunernas krisberedskapsnätverk skall regelbundet genomföra samövningar för att säkerställa en samordning vid extra ordinära händelser. Kungälvs kommun skall ha ett lokalt forum där representanter från kommunens samhällsviktiga verksamheter träffar anda myndigheter och privata samhällsviktiga aktörer inom det geografiska området Kungälvs kommun för att diskutera krisberedskap och samordning vid samhällsstörningar. Detta forum skall träffas varje år och kommunen skall vara sammankallande. Kommunen skall samverka med civilförsvarsförbundet och ha en aktiv frivillig resursgrupp (FRG) som kan nyttjas vid stora samhällsstörningar. Civilförsvarsförbundet skall få ersättning av kommunen för att utbilda och planera för samhällsstörningar samt beredas möjlighet att samverka med kommunen genom övning. Kriskommunikation skall ske med hjälp av redan etablerade kanaler såsom telefon och hemsida samt via WIS* och RAKEL*. Dessa kanaler skall prövas regelbundet. *Av MSB fastställda kanaler för att sprida och dela information. WIS är ett webbaserat informationssystem som gör att myndigheter kan dela textbaserad information med varandra över internet. RAKEL är ett radiokommunikationssystem som har ersatt andra radiobaserade kommunikationssystem inom bl.a. polis och räddningstjänst. 8

9. Utbildning och övning Kungälvs kommun skall ha en utbildnings- och övningsplan med syfte att: utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda att hantera en extraordinär händelse i fred och höjd beredskap utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett organisatorisk tillhörighet öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed verka för ett ökat risk- och säkerhetstänkande. Detta för att minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser övning och utbildning ska ses som en del i en process där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet på både lokal nivå men framför allt på den egna verksamhetens område öka personkännedomen hos personal som ska verka inom den lokala krisberedskapsorganisationen. Kungälv kommuns krisledningsorganisation skall med regelbundenhet genomföra genomgripande övningar och utbildningar för personal och förtroendevalda. Efter varje övning skall en utvärdering genomföras för att se vad som kan förbättras och utvecklas. Dessa utvärderingar skall dokumenteras och samlas in till en gemensam mapp som administreras av utvecklingsledaren för säkerhet och krisberedskap. Kommunen skall delta i regionala och nationella övningar när detta erbjuds och delta aktivt vid planering, genomförande och utvärdering av dessa övningar. På följande sidor beskrivs hur Kungälv kommun planerar sina utbildningar och övningar gällande krisberedskap för perioden. Vid större regionala eller nationella övningar eller vid extra ordinära händelser kan utbildningar eller övning ställas in. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden träffas vid minst två tillfällen varje år. Vid dessa tillfällen blandas utbildning med övning för att höja medvetenheten och beredskapen hos den politiska ledningen. Vi dessa träffar diskuteras även utveckling av styrdokument samt andra förändringar av krisberedskapsarbetet. Under perioden planeras följande utbildningar och övningar: 2016: Utbildning: Fördjupning i Kungälvs krisberedskap 2016: Övning tillsammans med central krisledning: Översvämning och extremväder 2017: Introduktion och diskussion om samhällsviktig verksamhet 2017: Introduktion och diskussion om vad som är skyddsvärt i Kungälvs kommun 2017: Utbildning: Förväntningar på kommunen under höjd beredskap 2018: Diskussionsövning: Förgiftat vatten/vattenstopp 2018: Övning tillsammans med central krisledning: Oljepåslag på kusten 2019: Utbildning: Grundläggande kunskap i den svenska krisberedskapen inkl. ansvarsfördelning. 2019: Utbildning: Introduktion i Kungälvs krisberedskap 9

Central krisledning Den centrala krisledningen skall, under ledning av kommunchefen, träffas två gånger per år för att diskutera scenarier och för att öva på sina roller och utveckla checklistor och planer gällande krisberedskap. Vid två tillfällen årligen skall en central utbildning hållas i krisberedskap som sektorerna har möjlighet att anmäla sig till. Denna utbildning skall innehålla: Grundläggande kunskap i den svenska krisberedskapen inkl. ansvarsfördelning Introduktion i Kungälvs krisberedskap Grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap Nedan följer de kurser och de övningar som är planerade för krisledningen under programperioden. 2016: Utbildning: Stabsmetodik och stabsarbete (via MSB) 2016: Övning: Uppstart av krisorganisationen 2016: Utbildning: Fortbildning av kommunens TiB-organisation 2016: Utbildning: Introduktion till kommunens krisberedskapsorganisation 2016: Övning tillsammans med krisledningsnämnd: Översvämning och extremväder 2016: Utbildning: POSOMs resurspersoner metodstöd 2017: Övning: Uppstart av krisorganisationen 2017: Utbildning: Förväntningar på kommunen under höjd beredskap 2017: Diskussionsövning: Brand på vårdhem eller skola 2017: Övning: POSOMs resurspersoner Krisstöd 2017: Utbildning POSOM ledningsgrupp: Ledning av krisstöd för kommunmedborgare (MSB) 2018: Diskussionsövning: Förgiftat vatten/vattenstopp 2018: Samverkansövning tillsammans med GR-kommunerna 2018: Utbildning: POSOMs resurspersoner metodstöd 2018: Övning tillsammans med krisledningsnämnd: Oljepåslag på kusten 2019: Övning tillsammans med sektorerna: Långvarigt elavbrott 2019: Övning: POSOMs resurspersoner Krisstöd Den centrala krisledningen är ansvarig för att själv inventera ytterligare utbildningsbehov och meddela detta till utvecklingsledaren för säkerhet och krisberedskap som då kan planera för detta. 10

Kommunchef och tjänstemän i beredskap (TiB) Kommunchefen samt kommunens tjänstemän i beredskap (TiB) skall även ha genomgått följande utbildningar under mandatperioden: Stabsmetodik Stabschefsutbildning Dessa kurser sker i MSBs regi och nya TiB;ar bokas in löpande. Funktionsutbildning För att respektive funktion skall kunna verka vid en extraordinär händelse skall följande utbildningar hållas årligen under programperioden: Grundläggande utbildning i WIS Grundläggande utbildning i RAKEL Utbildning i analysarbete inom staben 10. Rapportering Kungälvs kommun skall rapportera sina planer och risk- och sårbarhetsanalyser till länsstyrelsen Västra Götalands län regelbundet eller vid begäran. Kungälvs kommun skall använda MSBs webbaserade informationssystem (WIS) och skall ha utbildad personal som kan hantera detta system. WIS skapar möjligheter att kommunicera med andra myndigheter och att ge länsstyrelsen rapporter vid extraordinära händelser. Kommunen skall använda RAKEL på sin ledningsplats samt vara tillgängliga via RAKEL vid behov för att kunna samverka och rapportera och dela lägesbilder med samverkande myndigheter. Kommunen skall ha kvartalsvisa övningar tillsammans med länsstyrelsen för att pröva sin förmåga i dessa båda system. Kommunen skall skaffa sig förmåga att rapportera lägesbilder och dela information via videokonferensanläggning under programperioden. 11. Höjd beredskap Anläggningar för VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) skall underhållas av Bohus räddningstjänstförbund så att dessa kan sända utomhusvarning vid behov. Räddningstjänstförbundet skall ersättas för detta underhåll i enlighet med kommunöverenskommelsen. Det är utvecklingslederaren för säkerhet och krisberedskap som har till uppgift att kontrollera att detta genomförs. Utomhusvarningen skall prövas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15.00. Detta ombesörjs av Bohus räddningstjänstförbund. Under programperioden skall den centrala krisledningen få utbildning i vad som förväntas av kommunen under höjd beredskap. 12. Redovisning Kommunen skall årligen redovisa hur kommunen använt den statliga ersättningen. Detta skall ske senast 15 februari varje år via den av MSB valda metoden. Förvaltningen ansvarar för att detta sker genom utvecklingsledaren för krisberedskap. 11

Om redovisningen avviker från det normala skall han/hon redovisa detta för kommunchefen och för krisledningsnämndens ordförande. 13. Budget Varje år skall kommunen göra en budget för hur ersättningen för krisberedskapsarbetet planeras användas de kommande året. Detta skall ske enligt kommunens normala budgetprocess. Kostnader för krisberedskap skall särredovisas inom respektive paragraf i kapitel 2 och 3 LEH. Årligen skall kommunen redovisa hur den statliga ersättningen använts föregående år till länsstyrelsen och MSB. 14. Levandegöra Detta dokument skall finnas tillgängligt på kommunens hemsida. Varje sektor är skyldig att stärka sin förmåga utifrån detta handlingsprogram och skall aktivt delta i kommunens arbete för att förebygga och hantera större samhällsstörningar. 15. Uppföljning Uppföljning sker genom att kommunen redovisar uppgifterna årligen till myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Krisledningsnämnden skall årligen få en redogörelse för hur förvaltningen arbetat med krisberedskap under året. 12