Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 1995-217 Åke Lindelöw Uppsala 217 SLU Institutionen för ekologi, Ulls väg 16, 75 7 Uppsala Författarens e-postadress: ake.lindelow@slu.se 1
Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 217 Genomförande Tre feromonfällor för övervakning av granbarkborre har placerats ut på vardera 5 olika hyggen i 4, av Skogsstyrelsen, utvalda områden. Ytterligare tre områden (Tönnersjöheden, Siljansfors och Vindeln) ingår i SLU s fortlöpande miljöanalys (Figur 1). I de fyra förstnämnda områdena töms fällorna vi 4 tillfällen under maj-augusti och för att följa svärmningens tidsmässiga förlopp i detalj, varje vecka på SLU s försöksparker. Inventering av granbarkborredödade kantträd har genomförts under september-november i motsvarande områden. På försöksparkerna mäts kontinuerligt väderleksdata i form av temperatur och nederbörd. Daglig maxtemperatur har jämförts med fångsttal för att beskriva svärmningens förlopp under säsongen. Uppgifter om antal dagar under april-september med maxtemperatur över +22º C har hämtats från SMHI s hemsida. http://www.smhi.se/klimat/manadens-vader-ochvatten/sverige. Här har valts väderstationerna i Växjö, Karlstad och Falun som ligger i närheten av Ljungby, Tingsryd, Arvika och Vansbro där övervakningen pågått sedan 1995 och varifrån det finns en kontinuerlig mätning av daglig maxtemperatur. Enligt instruktionen ska feromonfällor (NOVE-fällor) placeras ut och laddas med feromon senast 15 april i södra Sverige och innan 1 maj i Arvika och norrut. Figur 1. Områden där både feromonfällor på fem hyggen samt kantinventering genomförts 217. SLU försöksparker, från söder Tönnersjöheden, Siljansfors och Vindeln. Skogsstyrelsen, från söder Tingsryd, Ljungby, Arvika och Vansbro. 2
Tabell 1. Översikt över startår för de olika områdena med långsiktig övervakning av granbarkborre. Område Feromonfällor Döda träd i kanter Ljungby 1995-1996- Tingsryd 1995-1996- Arvika 1995-1996- Vansbro 1995-1996- Tönnersjöheden 28-28- Siljansfors 26-26- Vindeln 26-26- Väderlek och svärmningsförlopp Enligt SMHI kan väderleken under perioden april-september 217 beskrivas så här. April med typiskt april-väder och inga dagar med svärmningstemperatur (>+18 C). Maj inleddes med en sval period och under 9-11 maj var nätterna extremt kalla med frost. Under andra halvan av maj blev det istället mycket varmt. Juni liknade maj och inleddes med låga temperaturer och nederbörd, men varmare väder senare i månaden gav som helhet normala temperaturer. I juli var det svalt i början och varmare i slutet. Inga topptemperaturer noterades under månaden. Torka i söder och blött i norr. Augusti var nederbördsrik med normal temperatur. September var solfattig och nederbördsrik. Den mediokra sommaren återspeglas också i att antalet dagar > +22º C var väsentligt lägre än normalt i Växjö och Karlstad och Falun (medeltal under perioden 1995-217) (Figur 2-4). 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal dagar april-september >+22 C Växjö 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217 Figur 2. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Växjö 1995-217. Den röda linjen anger medel (4,) för perioden. 3
8 Antal dagar april-september >+22 C Karlstad 7 6 5 4 3 2 1 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217 Figur 3. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Karlstad 1995-217. Den röda linjen anger medel (38,) för perioden. 8 7 Antal dagar april-september >+22 C Falun 6 5 4 3 2 1 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 215 217 Figur 4. Antalet dagar under april-september med max. temperatur över + 22 C i Falun 1995-217 (data saknas för 26). Den röda linjen anger medel (45,7) för perioden. Svärmningens inledning inträffade sent även 217 (Figur 5-7). På Tönnersjöheden flög enstaka baggar flög under perioden 15 april till 3 maj, men huvudsvärmingen sker inte förrän den tredje veckan i maj då maxtemperaturen nådde över + 25 C. Svärmningen dämpades under sista veckan av maj och fram till mitten av juni. Därefter fångas en del baggar i midsommarveckan och senare under juli och första halvan av augusti. Fångsttoppen vid midsommar är troligen ett resultat av syskonkullsvärmning. Fångsten i månadsskiftet juli-augusti torde åtminstone delvis utgöras av den nya generationen, som svärmar istället för att gå till övervintring. Svärmningen i Siljansfors sker inte förrän i slutet av 4
17-4-12 17-4-19 17-4-26 17-5-3 17-5-1 17-5-17 17-5-24 17-5-31 17-6-7 17-6-14 17-6-21 17-6-28 17-7-5 17-7-12 17-7-19 17-7-26 17-8-2 17-8-9 17-8-16 17-8-23 17-8-3 17-9-6 17-9-13 Fångst Maxtemperatur 16-4-1 16-4-8 16-4-15 16-4-22 16-4-29 16-5-6 16-5-13 16-5-2 16-5-27 16-6-3 16-6-1 16-6-17 16-6-24 16-7-1 16-7-8 16-7-15 16-7-22 16-7-29 16-8-5 16-8-12 16-8-19 16-8-26 16-9-2 16-9-9 16-9-16 Fångst Maxtemperatur maj. En något mer tydlig syskonkullsvärmning i midsommartid jämfört med 216 kan ses i diagrammet. Därefter är fångsterna mycket små och det finns inga tecken på att en ny generation flyger. I Vindeln började svärmningen först en vecka in i juni. Avbrott i svärmningen i slutet av juni sker till följd av svalt väder och om den förnyade flygaktiviteten i början av juli enbart utgörs av en syskonkullsvärmande baggar är svårt att uttala sig om. Efter mitten av juli är flygaktiviteten låg, trots höga temperaturer. 12 1 8 6 4 2 Tönnersjöheden 216 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 2 18 16 Tönnersjöheden 217 3 25 14 12 1 8 6 2 15 1 4 2 5 Figur 5. Medelfångst per hygge 3 fällor per hygge) på Tönnersjöheden 216 och 217. Den röda kurvan visar daglig max temperatur (mätt på försöksparken). 5
17-5-1 17-5-8 17-5-15 17-5-22 17-5-29 17-6-5 17-6-12 17-6-19 17-6-26 17-7-3 17-7-1 17-7-17 17-7-24 17-7-31 17-8-7 17-8-14 17-8-21 17-8-28 17-9-4 17-9-11 Fångst Maxtemperatur 16-5-1 16-5-6 16-5-11 16-5-16 16-5-21 16-5-26 16-5-31 16-6-5 16-6-1 16-6-15 16-6-2 16-6-25 16-6-3 16-7-5 16-7-1 16-7-15 16-7-2 16-7-25 16-7-3 16-8-4 16-8-9 16-8-14 16-8-19 16-8-24 16-8-29 16-9-3 16-9-8 16-9-13 Fångst Maxtemperatur 14 12 1 8 6 4 2 Siljansfors 216 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 14 12 1 8 6 4 2 Siljansfors 217 3 25 2 15 1 5 Figur 6. Medelfångst per hygge 3 fällor per hygge) på Siljansfors 216 och 217. Den röda kurvan visar daglig max temperatur (mätt på försöksparken). 6
17-5-1 17-5-8 17-5-15 17-5-22 17-5-29 17-6-5 17-6-12 17-6-19 17-6-26 17-7-3 17-7-1 17-7-17 17-7-24 17-7-31 17-8-7 17-8-14 Fångst Maxtemperatur 16-5-1 16-5-8 16-5-15 16-5-22 16-5-29 16-6-5 16-6-12 16-6-19 16-6-26 16-7-3 16-7-1 16-7-17 16-7-24 16-7-31 16-8-7 16-8-14 16-8-21 16-8-28 Fångst 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Vindeln 216 3, 25, 2, 15, 1, 5, Maxtemperatur, 14 12 Vindeln 217 3 25 1 2 8 6 4 15 1 2 5 Figur 7. Medelfångst per hygge (3 fällor per hygge) i Vindeln 216 och 217. Den röda kurvan visar daglig max temperatur (mätt på försöksparken). 7
Fångstnivå Fångsterna 217 är lägre än i fjol, med undantag för Tönnersjöheden och Tingsryd, men precis som i fjol högre än 1 per hygge (tre fällor) (Figur 8). Vid fångstnivåer över denna nivå finns det risk för angrepp på levande skog, men det behöver inte bli det. I alla områden utom Vansbro och Arvika har mycket få träd dödats (Figur 11). De höga fångsttalen, men ändå förhållandevis få döda träd kan tolkas som att den växande skogen är vital och att träden har ett starkt försvar mot angripande barkborrar. I Tönnersjöheden och Tingsryd är fångsterna större 217 jämfört med i fjol (Tabell 2). Ökningen är dock måttlig, som mest 19,1 % i Tönnersjöheden. Den största minskningen noterades i Vindeln med -42,7 %. Tabell 2. Procentuell förändring i fångst från 216 till 217. Förändring från 216 till 217 % Tingsryd +4,5 Ljungby -14,8 Tönnersjöheden +19,1 Arvika -23,7 Vansbro -5,8 Siljansfors -2,2 Vindeln -42,7 5 4 3 2 1 Fällfångst 217 Figur 8. Fångst per hygge (tre fällor) 217. Den röda linjen markerar 1 fångade granbarkborrar. 8
6 Vindeln 26-217 5 4 3 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Figur 9. Fångst per hygge (tre fällor) 26-217 i Vindeln. Fångst per hygge (tre fällor) 1995-217 6 5 4 3 2 Ljungby Tingsryd Arvika Vansbro 1 Figur 1. Fångst 1995-217. 9
I den långa tidsserien 1995-217 (Figur 1) ligger populationsnivån långt över 1-nivån i de fyra områdena. Den uppåtgående trenden har brutits i samtliga områden utom Tingsryd (Figur 1). Trenden är liknande på försöksparkerna (Figur 11). 6 5 4 3 Fångst per hygge (tre fällor) 26-217 Tönnersjöheden Siljansfors Vindeln 2 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Figur 11. Totalfångst på försöksparkerna 26 (28) 217. Antalet granbarkborredödade träd Under september-november har beståndskanter med medelålders-äldre gran som gränsar mot ett-två år gamla hyggen inventerats. Träd som dödats av granbarkborre och andra orsaker har klavats och registrerats samt koordinatsatts. Vindfällda granar har räknats och separerats i oangripna och angripna av granbarkborre. I varje område har 3858 m kant i genomsnitt inventerats på 1-13 objekt. Av samtliga 6 påträffade döda träd har 55 (92 %) bedömts vara dödade av granbarkborre. Övriga, utom ett var dödade av sextandad barkborre. I alla områden utom i Arvika (7) är antalet döda träd per km beståndskant lågt (<5) (Figur 12 och tabell 3). I både Tingsryd och Ljungby påträffades inga döda träd. Antalet dödade träd är i stort sett oförändrat 217 jämfört med 216 (Tabell 3). Skadenivån under de senaste åren är mycket låg i alla områden jämfört med tidigare år (Figur 13 och 14). Nivån är jämförbar med läget åren innan stormen Gudrun inträffade 25. 1
8 7 6 5 4 3 2 1 Antal dödade granar per km beståndskant 216 217 Figur 12. Antal dödade träd per km beståndskant 217. Tabell 3. Antal döda träd per km beståndskant 216 och 217. 216 217 Tingsryd,5 Ljungby,3 Tönnersjöheden 1,5 1,5 Arvika 4,8 7, Vansbro 3,5 4,2 Siljansfors 1,7,7 Vindeln 1,2 2,1 11
25 Döda träd/km 26-217 2 15 1 5 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Tönnersjöheden 28- Siljansfors Vindeln Figur 13. Antal döda träd per km beståndskant 26-217 på försöksparkerna. 45 4 Döda träd/km 1996-217 35 3 25 2 15 Ljungby Tingsryd Arvika Vansbro 1 5 Figur 14. Antal döda träd per km beståndskant 1996-217. 12
Antal träd/km Andra orsaker till träddöd Få träd har uppgivits döda av andra orsaker än granbarkborre. Ett par träd har dödats av sextandad barkborre i Arvika. Totalt rör det sig om 5 träd att jämföra med de totalt 55 träd där angrepp av granbarkborre angivits som dödsorsak. Vindfällda träd med granbarkborre Vindfällda träd som koloniserats av granbarkborre 217 framgår av figur 15. Mer än 2 koloniserade träd per km beståndskant påträffades i Arvika 3 (1,6), Vansbro 3,8 (3,8) och Siljansfors 5,9 (17,4). Inom parantes anges antalet koloniserade träd 216 (Figur 15). Den mycket höga siffran, 17,4 koloniserade träd per km som uppmättes i Siljansfors 216 ansågs innebära en risk för ståndskogsangrepp 217. Endast,7 döda träd/km beståndskant påträffades i år och kan eventuellt tolkas som att skogens vitalitet varit hög och/eller att många barkborrar koloniserade liggande träd som det fanns gott om under sommaren 217 (Figur 16). 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal angripna vindfällda träd 214 215 216 217 Figur 15. Antalet vindfällda granar per km beståndskant som koloniserats av granbarkborre. 13
Antal träd Vindfällda träd utan granbarkborre Vindfällda träd per km beståndskant som inte var angripna av granbarkborre har noterats i samtliga områden (Figur 17). Spridda stormfällningar har inträffat 217 och i 2 av 7 områden ligger mer än 5 vindfällda träd per km beståndskant kvar under hösten. Anmärkningsvärd hög nivå av vindfällda träd noterades i Siljansfors 42,8 (33,4). 6 Vindfällen utan granbarkborre 5 4 3 2 1 214 215 216 217 Figur 16. Antal vindfällda granar per km beståndskant som inte koloniserats av granbarkborre. Fångst av myrbaggar I övervakningsfällorna fångas också myrbaggar. Myrbaggarna är rovskalbaggar som äter granbarkborrar. Både de fullbildade skalbaggarna och deras larver är rovdjur. Granbarkborrens feromon lockar båda arterna myrbaggar som finns i Sverige. I figur 17 visas fångsten av den vanliga myrbaggen (Thanasimus formicarius) på tre försöksparker. Tidigt lade vi märke till att det i Siljansfors finns betydligt mer myrbaggar i skogslandskapet jämfört med Tönnersjöheden och Vindeln. Det gäller också Vansbro jämfört med Tingsryd, Ljungby och Arvika. Vad detta beror på finns ännu inget svar på. I en studie (Marini et al. 213) analyserades data från de fyra områden där övervakningen påbörjades 1995, kunde inte fångsterna av myrbaggar förklara granbarkborrens populationsförändringar över en 17 år lång period. Mängden vindfällda granar och nederbördsunderskott på sommaren samt inomartskonkurrens var istället faktorer som förklarade förändringarna över tid. Fångstdata 14
Antal finns nu från de fyra ursprungsområdena från 1995, dvs. 22 år och utgör därmed en unikt lång data-serie. 8 7 Myrbaggar 6 5 4 3 2 Siljansfors Tönnersjöheden Vindeln 1 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 217 Figur 17. Antal fångade myrbaggar (Thanasimus formicarius) 26-217 (Tönnersjöheden 28-217). Synpunkter på det praktiska genomförandet Fällövervakningen Inga rapporter om defekta feromondispensers har inkommit i år. Påminner om att anteckna datum för när fällorna placerats ut och laddats med feromon. Kantinventeringen GPS-angivelser har i samtliga fall angivits vid startpunkten. I de flesta fall har koordinater angivits i SWEREF. En övergång till detta system sker successivt. Kartskisser och översiktskarta har inkommit i god ordning. Vindfällda granar som är angripna av granbarkborre ska klavas och om de inte är angripna anges endast antal. 15
Slutsatser: Sen svärmning. Höga fångster (> 1 per hygge=tre fällor) i samtliga områden. Fångsterna ökade i Tönnersjöheden. Fångsterna minskade i Ljungby, Arvika och Vindeln. I övriga områden var fångstnivån oförändrad. Antalet döda träd per km beståndskant ligger genomgående på en låg nivå, < 5 döda träd per km beståndskant. Undantaget är Arvika med 7 döda träd per km. Högsta antal koloniserade vindfällda träd 5,9 per km noterades i Siljansfors. I övriga områden fanns det få liggande träd med granbarkborre. Högsta antal vindfällda träd utan granbarkborre 42,8 per km noterades i Siljansfors. Till sist vill jag meddela att SLU s FOMA-program drabbats av stora nedskärningar och inför säsongen 218 är det i skrivande stund omöjligt att säga vilken omfattning övervakningen får. Besked om detta väntas i februari. Under 217 kunde övervakningsprogrammet genomföras tack vare generöst bidrag från SLU`s skogsfakultet. Den långa tidsserien från 1995 vill vi under alla omständigheter bibehålla och den uppfattningen delar Skogsstyrelsen. TACK Ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit till årets övervakning av granbarkborre. Omslagsbild. Anna Cederholm, Skogsstyrelsen i Ljungby. Marini, L., Lindelöw, Å., Jönsson, A.M., Wulf, S. & Schroeder, L.M. 213. Population dynamics of the spruce bark beetle: A long-term study. Oikos 122: 1768 1776. 16
17