Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Relevanta dokument
Ubåtsnytt nr stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Ubåtsnytt nr 5 ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR OCH MÄN

Hur bra är missbruksvården?

Problemförändringar och brukarskattningar för

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

Ubåtsnytt Nr 12: Systematisk uppföljning i socialtjänstens missbruksvård visar på förbättring och bot för olika åtgärder!

Hur bra är missbruksvården. Täby. Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Ubåtsnytt Nr 11: Åtgärder med oplanerat avslut har sämre resultat!

Ubåtsnytt VÄLKOMMEN TILL FÖRSTA NUMRET AV UBÅTSNYTT! NR 1: NÅGRA RESULTAT FRÅN TESTPERIODEN MED UBÅT. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Ubåtsnytt nr 8 GOD TILLFÖRLITLIGHET I UBÅT! Kerstin och Bengt-Åke Armelius

Hur bra är missbruksvården. dertälje? Resultat för Åtgärder och Ställen Bengt-Åke Armelius oh Kerstin Armelius IKP AB

Metodöverväganden vid analys av aggregerade data från Addiction Severity Index

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Inledning Sammanfattning

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Beskrivning av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård*

och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

Sveriges Kommuner och Landsting

Utredning av alkohol- och drogproblem

ASI årsrapport Bromma stadsdelsförvaltning. stockholm.se. Staffan Wallier

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Evidensbaserad praktik. Hur arbetar vi evidensbaserat i praktiken?

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

Chefsstöd

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Årsanalys. Individ- och familjeomsorgsnämnden

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

ASI-stad: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT Ett exempel på en datorgenererad rapport från UBÅT

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017

Vad är nationella riktlinjer?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

SMART Utbildningscentrum

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Upphandling ramavtal HVB för vuxna med missbruk

ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

MET för ungdomar IKMDOK. Helen Falck och Olga Ott

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Evidensbaserade praktiker

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

och Manual Innehåll Stöd... 4 Funktionsträning

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Vårdgaranti för missbruksvård

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS i korthet 2012 En samling statistiska uppgifter om SiS

SiS I KORTHET En samling statistiska uppgifter om SiS

Utbildningsprogram 2018

Extramaterial från registerstudien

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Riskfylld alkoholanvändning och narkotikamissbruk. Mats Anderberg Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården (IKM)

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

ASI-X INTERVJUFORMULÄR

SiS statistik år 2009

Samsjuklighet och förbättring

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning

Transkript:

2015-04-27 Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder I detta nummer visas en automatiserad rapport över hur klienterna förbättras från ASI-G till ASI-U för olika åtgärder i Ubåt. Rapporten programmeras f.n. och kommer att vara tillgänglig som utskrift ur Ubåt. Det kommer då också att finnas ett avsnitt som visar hur det gått för klienterna i den egna enheten. Bengt-Åke och Kerstin Armelius

ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder Urvalet gjordes 7-04-2015. I Ubåt finns 1283 åtgärder för 588 klienter. Redovisningen baseras på de 180 klienter som har både ASI-G och ASI-U. För de åtgärder som har minst 10 registreringar redovisas förbättringar och problemfrihet vid ASI-U. Utredningar ingår inte i denna rapport. GRUPPERING AV KLIENTER I ASI Vi har visat att det är nödvändigt att skilja mellan olika grupper av klienter när man undersöker förändring av problem. Har man många klienter kan man dela in missbruksklienter i tre s.k. missbruksprofiler baserat på deras problem i alla områden i ASI-G: Narkotikaprofil, Alkohol och psykiska problem och Avgränsade alkoholproblem. Men vad kan man göra om det är för få klienter för att dela in i tre grupper? Vi har prövat att skapa en indelning i två grupper: missbrukare som huvudsakligen har problem med alkohol eller huvudsakligen med narkotika och funnit att det går att skapa en enkel gruppering baserad på intervjuarskattningen av Narkotika vid ASI-G enligt nedan: 1. Om intervjuarskattning av Narkotika är låg, 0-4 så handlar det primärt om alkoholproblem, och gruppen kallas här ALK, N=107 klienter. 2. Om intervjuarskattning av Narkotika är hög, 5-9 så handlar det primärt om narkotikaproblem, och gruppen kallas här NARK, N= 73 klienter. 3. Om klienter som hamnar i gruppen ALK har en intervjuarskattning av Alkohol som är 0 eller 1 så betraktas det som att de inte hör till någon av de två grupperna, N= 18 klienter. Överensstämmelsen med de tre missbruksprofilerna är stor. Gruppen NARK består till 95% av klienter från Narkotikaprofilen och gruppen ALK består till 99% av klienter i de två alkoholprofilerna. Denna indelning av klienterna i två grupper har fördelen att den är enkel att göra och kan användas när man har ett relativt litet antal klienter. Nackdelen är att man inte håller isär missbrukare med alkoholproblem, där profilen Avgränsade alkoholproblem har stora problem med alkohol och i det närmaste inga andra problem medan gruppen Alkohol/psyk har stora problem med alkohol men också stora problem inom andra områden förutom med narkotika. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN ALK Först visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen ALK. Tabell 1. Intervjuarskattningar vid G och U för ALK klienter. Medelvärden. ALK ASI G ASI U n=96 n=107 Alkohol 5,79 2,7 Narkotika 0,75 0,39 Psykisk 3,6 1,98 Familj 2,85 1,84 Arbete 2,66 1,83 Fysisk 2,12 1,47 Kriminalitet 0,93 0,35 Resultaten i tabell 1 visas också i figur 1. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 ALK G n=107 ALK U n=96 Figur 1. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för ALK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen ALK minskar problemen inom alla områden i ASI. Störst är minskningen för problem med alkohol. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i ALKgruppen Förbättring definieras som en minskning av intervjuarskattningen med minst 2 skalsteg mellan ASI-G och ASI-U (reliabel förbättring). I tabell 2 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder för klienter i ALK-gruppen i Ubåt som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder.

Tabell 2. Andel av olika åtgärder som gett en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=40 75% 5% KBT n=20 55% 1 45% MI behandling n=17 71% 6% 24% Stödboende n=23 83% 25% 67% Stödsamtal n=12 75% 18% 58% ÅP n=21 76% 19% 67% n= 210 64% 21% 51% För klienter i ALK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 210 åtgärderna 64% för problem med alkohol, 21% för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 2 visas också i figur 2. 9 7 5 3 1 Gruppen ALK har en klient i ALK-gruppen mellan 24 och 67 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärderna stödboende och ÅP och lägst andel förbättrade har åtgärden MI-behandling. FÖRBÄTTRING VID OLIKA ÅTGÄRDER FÖR KLIENTER I GRUPPPEN NARK Nedan visas klienternas problem vid ASI-G och ASI-U i gruppen NARK. Tabell 3. Intervjuarskattningar vid G och U för gruppen NARK. Medelvärden. NARK ASI-G ASI-U n=73 n=64 Alkohol 3,67 2,16 Narkotika 6,89 3,16 Psykisk 4,7 3,57 Familj 3,85 2,47 Arbete 4,26 3,03 Fysisk 2,64 2,56 Kriminalitet 2,62 1,31 Resultaten från tabell 3 visas också i figur 3. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Alkohol Narkotika Psykisk Figur 2. Andel åtgärder med förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i ALKgruppen. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 55 och 76 procents chans att förbättra sina alkoholproblem beroende på vilken åtgärd det handlar om. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har åtgärden Stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden KBT. För problem med narkotika har en klient i ALK-gruppen mellan 5 och 25 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har åtgärden stödboende och lägst andel förbättrade har åtgärden 12-steg. För problem med psykisk NARK G n=73 NARK U n=64 Figur 3. Intervjuarskattningar av problem i ASI-G och ASI-U för NARK klienter i Ubåt. Medelvärden. För klienter i gruppen NARK sker en minskning inom alla områden i ASI. Minskningen är störst för problem med narkotika. Förbättring vid olika åtgärder för klienter i NARK-gruppen I tabell 4 visas hur stor procentuell andel av olika åtgärder som gett en förbättring av problem med alkohol, narkotika och psykisk för klienter i NARKgruppen. Medelvärdet i tabellen gäller alla åtgärder

för klienter i NARK-gruppen, som då kan jämföras med resultat för enskilda åtgärder. Tabell 4. Andel av olika åtgärder som har en förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för klienter i gruppen NARK. NARK (n= antal Alkohol Narkotika Psykisk åtgärder) 12-steg n=27 67% 7 63% KBT n=19 47% 68% 63% Stödboende n=21 52% 86% 43% n=160 42% 79% 52% För klienter i NARK-gruppen är den genomsnittliga förbättringen för alla 160 åtgärderna 42% för problem med alkohol, 79% för problem med narkotika och 52% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 4 visas också i figur 4. NARK ANDEL PROBLEMFRIA VID UPPFÖLJNINGSINTE RVJU EFTER OLIKA ÅTGÄRDER Problemfrihet är ett övergripande mål för missbruksvården. I ASI definieras det som att intervjuarskattningen vid en uppföljningsintervju är 0 eller 1. Nedan visas hur stor andel av olika åtgärder med problemfrihet vid uppföljningsintervjun i gruppen ALK. Tabell 5. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen ALK. ALK (n= antal åtgärderhokotika Alko- Nar- Psykisk ÅP n=21 71% 91% 67% Stödboende n=23 53% 42% 12-steg n=40 53% 98% 66% Stödsamtal n=12 42% 42% KBT n=20 85% 55% MI behandling n=17 29% 41% n=210 44% 9 51% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 210 åtgärderna i gruppen ALK var 44% för problem med alkohol, 9 för problem med narkotika och 51% för problem med psykisk. Stödboende n=21 12-steg n=27 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Resultaten i tabell 5 visas också i figur 5. ALK problemfri ASI-U Figur 4. Andel åtgärder som har förbättring av Alkohol, Narkotika och Psykisk för olika åtgärder i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 47 och 67 procents chans att förbättra sina alkoholproblem. Störst andel förbättrade för problem med alkohol har 12-steg och lägst andel förbättrade har KBT. En klient i NARK-gruppen har mellan 41 och 67 procents chans att förbättra sina narkotikaproblem. Störst andel förbättrade har Stödboende och lägst andel förbättrade har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 43 och 63 procents chans att förbättra sina problem. Störst andel förbättrade har 12-steg och KBT och lägst andel förbättrade har Stödboende. Alkohol Narkotika Psykisk Figur 5. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen ALK. Av figuren framgår att en klient i ALK-gruppen har mellan 29 och 71 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har ÅP

och lägst andel problemfria har MI behandling. En klient i ALK-gruppen har mellan 85 och 100 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har Stödboende, Stödsamtal och Mi behandling och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i ALK-gruppen mellan 41 och 67 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har ÅP och lägst andel problemfria har MI behandling. klient i NARK-gruppen har mellan 26 och 37 procents chans att vara problemfri när det gäller narkotika. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel har KBT. För problem med psykisk har en klient i NARK-gruppen mellan 16 och 33 procents chans att vara problemfri. Störst andel problemfria har 12-steg och lägst andel problemfria har KBT. I tabell 6 visas andelen problemfria för gruppen NARK. Tabell 6. Andel problemfria vid ASI-U efter olika åtgärder för Alkohol, Narkotika och Psykisk i gruppen NARK. NARK (n= antal åtgärder) Alkohol Narkotika Psykisk 12-steg n=27 48% 37% 33% Stödboende n=21 52% 33% 29% KBT n=19 37% 26% 16% n=160 36% 24% 18% Den genomsnittliga andelen problemfrihet för alla 160 åtgärderna i gruppen NARK var 36% för problem med alkohol, 24% för problem med narkotika och 18% för problem med psykisk. Resultaten i tabell 6 visas också i figur 6. 9 7 5 3 1 NARK problemfri ASI-U 12-steg n=27 Stödboende n=21 KBT n=19 Alkohol Narkotika Psykisk Figur 6. Andel åtgärder med problemfrihet inom olika områden vid ASI-U i gruppen NARK. Av figuren framgår att en klient i NARK-gruppen har mellan 37 och 48 procents chans att vara problemfri när det gäller alkohol. Störst andel problemfria har Stödboende och lägst andel problemfria har KBT. En