Antikvarisk kontroll vid restaurering av härbre på Gården Nilsas i Nybo Nybo 4:2 Järvsö socken, Ljusdals kommun Lst dnr 434-12345-07 Mimmi Göllas www.migobyggnadsvard.se
Sammanfattning Byn Nybo ligger ca 6 km söder om Järvsö centralort. Området är småkuperat och Milån skär genom landskapet på sin väg ut mot Ljusnan. Gården Nilsas var ett av byns jordbrukshemman och består idag av ett bostadshus samt ett antal mindre ekonomibyggnader som två härbren, lador och ett lider. Åkermarken är utarrenderad och det finns inga djur på gården. Härbrena och en dubbellada ligger strax norr om bostadshuset mellan två åkerlappar varv den norra sluttar ned mot Milån. Det yngre härbret har en invändig datering från 1841. Det är ett typiskt Järvsöhärbre med spetsig takvinkel. Det äldre härbret har ett flackare tak som var anpassat efter ett traditionellt nävertak. Det nu restaurerade härbret har tidigare uppmärksammats för sina ålderdomliga drag och har därför beviljats byggnadsvårdsbidrag till omläggning av spåntaket 1997-98. I samband med arbetena som genomfördes 2007 dendrodaterades stommen och resultatet visade att virket var fällt år 1683-84. Entreprenören kontaktades av fastighetsägaren eftersom man observerat att härbret höll på att falla av sitt underrede. En ansökan om byggnadsvårdsbidrag för att åtgärda härbret lämnades in till Länsstyrelsen Gävleborg och beviljades (dnr 434-12345-07). Någon dendrodatering hade inte genomförts och det bedömdes som lämpligt att göra det när Gamla Trähus redan var på plats för restaureringen. Arbetena påbörjades i början av november 2007 och slutbesiktigades den 14 november. Arbetena utfördes av Gamla Trähus av Roland Åkerman, arbetsledare, Marcus Ståhl och Bertil Persson. Antikvarisk kontrollant var MiGo Byggnadsvård genom Mimmi Göllas. Arbetena är mycket väl utförda och därmed kan byggnadsvårdsbidraget betalas ut. Mimmi Göllas 2008-12-11 www.migobyggnadsvard.se 3/19
Administrativa uppgifter Fastighetsägare Pär Fack, Nybo 6157, 820 40 Järvsö Länsstyrelsens handläggare Anna Sundberg Kulturmiljö, Länsstyrelsen Gävleborg, 801 70 Gävle Entreprenör Gamla Trähus genom Roland Åkerman, Ygsbo, Lass-Mångsv. 4, 820 41 Färila Antikvarisk kontrollant MiGo Byggnadsvård genom Mimmi Göllas, Ovanåkersv.10B, 828 34 Edsbyn Besiktningsunderlag Roland Åkermans anbud Beslut dnr 434-12345-07 2007-09-27 Kontrollbeslut 2007-09-27 Antikvarisk kontroll I MiGo 2007-11-05 Slutbesiktning MiGo 2007-11-14 Rapport MiGo 2008-12-10 www.migobyggnadsvard.se 4/19
Gården Nilsas i Nybo Byn Nybo ligger ca 6 km söder om Järvsö centralort. Området är småkuperat och Milån skär där genom landskapet på sin väg ut mot Ljusnan. Nybo var ursprungligen bodeland åt gårdar i byn Hamre men övergick tidigt till att bli en by med fastboende. Nybo finns omnämnd som bofast område i skatteuppteckningarna från år 1542. Gården Nilsas var ett av byns jordbrukshemman och består idag av ett bostadshus från 1800- talet, som har moderniserats in- och utvändigt, samt ett antal mindre ekonomibyggnader som två härbren, lador och ett lider. Åkermarken är utarrenderad och det finns inga djur på gården. Härbrena och en dubbellada ligger strax norr om bostadshuset mellan två åkerlappar varv den norra sluttar ned mot Milån. Det yngre härbret har en invändig datering från 1841. Det är ett typiskt Järvsöhärbre med spetsig takvinkel. Det äldre härbret har ett flackare tak som var anpassat efter ett traditionellt nävertak. Dubbelladan består av två lador som byggts ihop under samma tak. Den ena ladan har sexkantiga knutskallar och är sannolikt av hög ålder. Ägaren har sökt byggnadsvårdsbidrag men fått avslag. Det nu restaurerade härbret har tidigare uppmärksammats för sina ålderdomliga drag och har därför beviljats byggnadsvårdsbidrag till omläggning av spåntaket 1997-98. I samband med arbetena som genomfördes 2007 dendrodaterades stommen och resultatet visade att virket var fällt år 1683-84. Kulturhistorisk värdering Härbrets höga ålder och betydelse för studien av ålderdomlig timringsteknik gör att det är av mycket högt kulturhistoriskt intresse. Den synbara placeringen gör att byggnaden även är viktig i landskapet. Nybo ingår i riksintresset för kulturminnesvård benämnt K300 Järvsö centralbygd. Bakgrund Entreprenören kontaktades av fastighetsägaren eftersom man observerat att härbret höll på att falla av sitt underrede. En ansökan om byggnadsvårdsbidrag för att åtgärda härbret lämnades in till Länsstyrelsen Gävleborg och beviljades (dnr 434-12345-07). Byggnadsvårdsbidrag har tidigare utgått till omläggning av spåntaket 1997-98. Någon dendrodatering genomfördes inte då och det bedömdes därför som lämpligt att göra det nu när Gamla Trähus redan var på plats för restaureringen. Delar av dendrodateringen, kostnaden för Roland Åkermans arbete, betalades av ägaren medan länsstyrelsen bekostade borrprovsanalysen. Arbetena påbörjades i början av november 2007 och slutbesiktigades den 14 november. Arbetena utfördes av Gamla Trähus av Roland Åkerman, arbetsledare, Marcus Ståhl och Bertil Persson. Antikvarisk kontrollant var MiGo Byggnadsvård genom Mimmi Göllas. www.migobyggnadsvard.se 5/19
Restaureringens syfte Målsättningen var att rädda byggnaden från att falla av sitt timmerunderrede och samtidigt byttes den rötskadade syllramen. Den var inte orsaken till att härbret höll på att falla kull utan det var en grundsten som glidit ur läge. Allmänt I protokollet benämns väggarna A, B, C och D där A är vägg med huvudingång och B nästföljande vägg medurs. Stockar numreras nerifrån där 1 är syllstock i kombination med väggbeteckning, t.ex. är A1 framsidans syllstock. Byggnadsbeskrivning Användning Härbret har troligen använts till både förvaring av mat och säd. Salututfällning i mellanbjälklaget kan vara spår av mat som förvarats i tunnor med saltlag. Även de två åsarna vid nocken användes till upphängning av mat och tillbehör. En urholkad stock till förvaring av säd finns i bottenvåningen. Senare har den kompletterats med sädbingar i båda våningarna. Dessa har ramsågade plank som trätts in i skåror som huggits ut i rundtimmerväggens insida och är av senare datum. Mark och grund Härbret står i ett sluttningsläge där hörnstöden under den bakre gaveln består av stenar som staplats på varandra. I ett par hörn vilar underredet på stenblock som har naturlig placering i marken medan andra stenar är ditflyttade. Det är okänt om detta är härbrets ursprungliga placering, men sannolikt har det flyttats sedan byggåret på 1680-talet. Den befintliga syllramen var klen och delvis anfrätt av röta både underifrån då den legat nära marken och genom de märgsprickor som har lett in fukt i kärnan. I hörnen är syllramen låst halvt-i-halvt där kortsidans stock ligger över långsidans. Ytan är bilad. På syllramen står sex trästolpar, tre under varje långsida. De två trästolparna mitt under B och D är troligen tillkomna som extra stöd. De har en v-formad skåra uthuggen på ovansidan vilket visar att de har stått under en mushylla med urtag i som har låst fast stolpen. Något sådant urtag i mushyllan eller v-skåror i de andra stolparna finns inte på härbret. Mittstolparna är för korta så en pallning av trä ligger mellan stolpe och mushylla. Fasningen ned mot stolpens fot avviker också på mittstolparna. De fyra andra stolparna är grova och utan utmärkande drag. Det är okänt hur gammalt underredet är. www.migobyggnadsvard.se 6/19
Stomme och bjälklag Längs långsidorna B och D finns mushyllor. Mushyllan är spräckt ur stocken och undersidan bilad till en lätt skålformad form. Ovansidan är stockens naturliga rundning där barken har tagits bort. Virket i mushyllan har dendrodaterats till 1684. Idag är mushyllorna slitna med stora sprickor. Mushyllan och syllstockarna på sidorna B och D skjuter ut på A och ger ett utrymme där klivbrädan kan kilas in. Det finns inga spår efter någon brädinklädnad då svalen är mycket grund. På långsidorna B och D är golvplankens ändar synliga då de är klämda mellan mushyllan och syllen. Planken är kilade för täthet och en täckbräda döljer glipan. Täckbrädan syns utvändigt genom ett urtag i syllens undersida. Syllens undersida är lätt vågformig då den har anpassats efter golvplankornas individuella form för att skapa täthet. Golvplanken i båda bjälklagen är spräckta ur stock och bilade. Genom dendrodateringen kan det visas att stommen är byggt i ett svep med virke fällt vintern 1683-84 och våren 1684. Stommen är uppförd i två våningar med en övervåning som kragar ut ett stockvarv utanför nedervåningen. Timmerstommens ursprungliga ytbehandling är okänd. Stommen har haft rundtimmer synligt utåt, kanske fram till 1700-talet då det efterbilades. Vid knutskallarna syns kanter som visar att timret har efterbilats då dessa blivit kvar då man inte har kunnat bila ända in mot knutskallen. Efterbilningen har lämnat två bilningsmönster; ett bredbladigt, sprättigt mönster och ett regelbundet, lodrätt, vågigt mönster. Efterbilningen bör ha gjorts i samband med att härbret flyttades eller timrades ned eftersom mönstren (enligt Roland Åkerman) inte går att få till på en stående stomme. Man kommer inte åt att efterbila t.ex. i gavelsvalen utan att demontera timret. Den sprättiga bilningen syns främst på A och D. Insidans ursprungliga ytbehandling är bevarad. Stockarna är behandlade med skave så att ett konkavt spår bildas. Fasetterna varierar i bredd och är slumpmässigt tillkomna. Bearbetningen är omsorgsfullt gjord så att endast få och små ryggar med bark har lämnats kvar (vilket gjorde borrningen för dendrodateringen problematisk). Även gavelröstet har kvar rundtimmer på insidan. Stommen har bomhål efter byggnadsställningar på A2, A8 och A9 och D2 och D9. Knutarnas sidor kan ha fått sin nuvarande form i samband med att timret efterbilades. Vanligt är att knutskallarnas plan har en sexkantig form på äldre byggnader. Vid bilningen av knutarnas sidor har man haft estetiska ambitioner som inte har setts på någon annan byggnad knutkedjan har en konisk form. Den översta utskjutande knuten har en bredd på 10 cm och nederst blir den 15,5cm för att sen övergå i syllen som fortfarande har sin rundstocksform kvar. Det innebär att den översta stocken är en smalare form på skallens plan än vad stocken är bred i väggen. Knutlådor täcker flera knutkedjor men på D mot DA och B mot BA syns knutskallarna. Knutarna låses med en dubbelhaksknut. www.migobyggnadsvard.se 7/19
Fasad Stommen har varit målad med röd slamfärg. Knutlådor har tillkommit, men det är okänt om knutarna är skadade under bräderna eller varför dessa tillkommit. Tak Taket har tre åsar som är bearbetade med skave, en nockås för takkonstruktionen och två åsar för upphängning. De är sannolikt lika gamla som stommen. Även sparrarna bör vara mycket gamla. De är savbarkade vilket indikerar att virke till stomme och åsar togs under vintern medan sparrarna togs under försommaren samtidigt som taket lades. Sparrarna hör till en tidigare generation tak än spånet. Det finns trädymlingar med jämna mellanrum längs sparren som har hållit fast ett horisontellt liggande brädtak, som finns kvar idag som underlag åt spånen även om de är omflyttade. Bräderna är ramsågade men hål som troligen stämmer med sparrarnas dymlingar är synliga i virket. Ovanpå bräderna har det sedan legat näver och på nävern takved. Horisontellt lagda rundvirken har hållit fast ytterveden och rundvirkena har hakats fast med hjälp av de järnkrokar som finns kvar än idag på gavlarnas vindskivor. Det är okänt om ytterveden har varit knäppt i nocken, men det är troligt. Idag är ett spåntak spikat på de bevarade undertaksbräderna. Spåntaket tillkom vid en restaurering 1997-98. Tänkbart är att härbret haft nävertak länge eftersom det undre brädtaket, sparrar och vindskivor med järnkrokarna finns kvar. Om flera omläggningar av spånet har gjorts så borde spåren efter vedtaket ha försvunnit successivt. Det finns inga spår i väggbanden, som fals eller sparrhål, efter någon annan takkonstruktion. Vid nocken på framsida A finns spår av en nockkrona. Den nedre delen finns kvar, fastspikad i vindskivorna, medan ovandelen som satt ovan nocken saknas. Fönster och luckor Det finns en öppning i röstet på framsidan A som har försetts med en lucka. Luckan är ålderdomlig med grova plank som dymlats med träplugg och stagas med en infälld nara på baksidan. Gångjärnen är dekorerade bandgångjärn liknande dem på ytterdörren. Det finns en mindre öppning i röstet på baksidan C som har försetts med ett fågelgaller med träpinnar. Öppningen har svagt fasade kanter som leder ljuset inåt. Dörrar och brokvist Ytterdörren på framsida A har ett ålderdomligt utförande med tre grova plank som narats samman med träplugg och som hålls med två infällda naror på insidan. Dörrplanken har bilad yta. Smidet är rikligt med dekorerade bandgångjärn, liknande dem på luckan på övervåningen, och ett draglås med långt smidesbeslag. www.migobyggnadsvard.se 8/19
2007-11-15: Trappans ålder är okänd men den har bilade vagnsstycken. Saltutfällningar syns i golvplanken efter tunnor med saltlag som har läckt. En träplugg i ett hål i golvet. Insidan har skavebehandlat rundtimmer. Urtagen för sädesbingarnas plankväggar är yngre än stommen. www.migobyggnadsvard.se 9/19
2007-11-05: Ytterdörren är påkostad med dekorerat smide. Dörrplanken är bilade och sammanfogade med små tränaror och en infälld lång tränara på baksidan. Låset är ett draglås. www.migobyggnadsvard.se 10/19
2007-11-05: Övervåningens interiör med nockås och sparrar till takkonstruktionen och sidoåsar som håller ihop röstena och ger hängmöjligheter. Ramsågad tro. www.migobyggnadsvard.se 11/19
2007-11-05: Observera "pinnarna" i takkonstruktionen. www.migobyggnadsvard.se 12/19
2007-11-05: Härbret är stöttat och pallat för att inte falla omkull. Observera järnkrokarna i vindskivorna. www.migobyggnadsvard.se 13/19
2007-11-05: Syllramen var i dåligt skick. www.migobyggnadsvard.se 14/19
2007-11-14: En enkvist var inkilad i hörn DA och måste ha satts dit när härbret flyttades. Varför? www.migobyggnadsvard.se 15/19
2007-11-14: Mittstolpen är återanvänd från ett annat härbre och har fått en kloss då det är lågt. Syllens undersida följer golvplankens växlande tjocklek. www.migobyggnadsvard.se 16/19
2007-11-14: Knutarna har en ovanlig form, synliga i hörnen AB och DA. Fronten på knutkedjan har en konisk form med bredare knutskallar nedtill och smalare upptill. Genom knutlådorna går det inte att se knutarna på övervåningen eller baksidans knutar. www.migobyggnadsvard.se 17/19
Skador Den övre staplade stenen under hörn BC hade glidit undan med följd att hela stommen höll på att kantra. Förloppet var accelererande och en fastighetsägarrepresentant kunde stående på plats se byggnaden kana iväg och en provisorisk stöttning gjordes därför. Syllramen hade rötskador efter att fukt hade trängt ned i märgsprickor. Genomförda åtgärder Mark och grund Grundstenarna under hörn BC är upplyfta och låsta genom kilning. Syllramen är utbytt till friskt virke. Ersättningsvirket är fura som blocksågats på fyra sidor och därefter bilats för att få samma ytbehandling som den förutvarande ramen. Liksom tidigare har ramen låst i hörnen genom ett urtag med halvt-i-halvt. Kommentar Arbetena är mycket väl utförda och därmed kan byggnadsvårdsbidraget betalas ut. Framtida underhåll Kontinuerligt underhåll med årlig översyn av spåntaket rekommenderas. Att med ficklampa inspektera takets undersida är bra för att upptäcka eventuella läckor som syns som mörka fläckar på spånet. Jord och växter hålls borta från syllramen genom grävning för att förhindra röta i träramen. Källor Besiktningar 2007-11-05, 2007-11-14 Fastighetsägarens utsago Sändlista Pär Fack, Nybo 6157, 820 40 Järvsö Gamla Trähus, Roland Åkerman, Ygsbo, Lass-Mångsv. 4, 820 41 Färila Anna Sundberg, Länsstyrelsen Gävleborg, 801 70 Gävle www.migobyggnadsvard.se 18/19
2007-11-14: Härbrets nya syllram är på plats och grundstenarna rätade. www.migobyggnadsvard.se 19/19