Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Relevanta dokument
Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Sedimentbehandling i Växjösjön

Reduktionsfiske i Växjösjöarna Slutredovisning av ett LOVA-projekt

Modellering av status och åtgärder i sjöar

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Metoder, resultat, och framsteg

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Ansökan. Aluminiumbehandling av bottensediment samt anläggande av dammvall och modifiering av skibord

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Förslag till åtgärdsstrategi avseende restaureringsinsatser i Växjösjöarna

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Grumlighet i Magelungen

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Vegetationsrika sjöar

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

- Mölndalsåns stora källsjö

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Växjös gröna och blå värden. - en motor för stadens utveckling

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Nedingen analyser 2011

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Vänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Miljökonsekvensbeskrivning

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Reduktionsfiske i Ringsjön

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Metod för bedömning av recipienter och dess påverkan av dagvatten

Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB

Referensgruppsmöte JordSkog

Tel: E-post:

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Rönne å vattenkontroll 2009

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

E-POST KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 2013

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

En second opinion angående reduktionsfiske. i Furen och Dansjön

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Eliminering av signalkräfta på Gotland. Nils Ljunggren, Rolf Gydemo, Lena Almqvist Länsstyrelsen på Gotland

Tel: E-post: Tel: E-post:

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

Vattenväxter i Växjösjön och Södra Bergundasjön

Transkript:

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete: Muddringar, dagvattenreningsprojekt, reduktionsfisken mm. Avsevärd förbättring av status sedan 1970! Men fortfarande kraftig övergödning Utredningsprojekt 2011-2013: God status i sjösystemet Trummen, Växjösjön, S + N Bergundasjön. Juni 2014: KF ger enhälligt bifall till förslag till åtgärdsstrategi 2014-2020. Målsättning: God status. Ökat siktdjup, mindre algblomningar, mindre belastning på nedströms sjöar och hav. Foto: Växjösjön i juli 2015

Status idag och inriktning på åtgärder Åtgärdsstrategi: Åtgärder för 1. minskad fosfortillförsel, 2. minskat P-läckage från sediment, 3. bättre biologi (reduktionsfiske, transplantering av utslagen makrovegetation). Trummen God status 2016 och 2017 m a p siktdjup, fosfor. Växjösjön närmar sig vissa mål 2016-2018, uppfyller siktdjup, Cl a och tot P 2018. Bergundasjöarna långt ifrån målet, starkare negativ påverkan från internbelastning. 4 3 2 1 Växjösjöarna: (Barnsjön) 1. Trummen 2. Växjösjön 3. S Bergundasjön 4. N Bergundasjön

Diagnos 2 st 80 ha sjöar Trummen, 1,5 m medeldjup: interna processer, stegring alltid, ju varmare desto mer. Måttliga P halter, sällan över 40-45 ug/l. Måttliga mängder mobil P i sediment. Måttlig P-tillförsel. Slutsats: fr a en fråga om ogynnsamma interna biologiska processer. Vegetation saknas i muddrad del. Senare upptäckt: värre fisksammansättning än befarat. Växtetablering och reduktionsfiske Växjösjön 4 m medeldjup: Polymiktisk. Ett lurigt skydd mot övergödningseffekter. Med stora bakslag varje år.

Trummen. Grumlig trots måttligt förhöjda P- halter. Slutsats, få ordning på biologin!

Modellering: Exempel internbelastning Växjösjön

Internbelastning: Ett uppenbart problem i alla sjöarna undantaget Trummen Mobil P 3-7,5 2,1 1,1 7,7 Amount of mobile P (max- leakage mgp/m2/d)

Även enkla mätningar kan ge viktig information! Vädret avgör algblomningen i Växjösjön! Riskfaktorer: Lång, varm vegetationsperiod Bakslag i sommarvädret Händelser: (Dagvattenursköljning, vid regn) Bundet i växtplankton! Fosforavgång från sediment (värme, från maj-aug)fritt fosfat! Omblandning av löst fosfat från yta till botten (fallande temp sommartid, vind, kallt regn). Även höstomblandning i aug/sept. Lösningar? mindre mobil P i sedimentet (Al behandling)! Mindre rotande i sediment (reduktionsfiske)? Långsiktigt även ytterligare minskad P-tillförsel!?

(Åtgärder, interna processer) I Trummen: Reduktionsfiske 2015/2016 I Växjösjön: Reduktionsfiske 2015/2016 + Bottenbehandling 2018 Illustration: Maj Persson

Uppföljning

Trummen; Reduktionsfiske fr a vår 2016 ( ca 120 kg/ha) 0,0 0,5 1,0 Siktdjup (m) maj jun jul aug sep okt 25 20 15 Turbiditet (FNU) Siktdjup tidigare aldrig över 1,4 m sommartid. Nu alltid över 1,5 m, oftast > 2,2 m. 1,5 2,0 100 80 60 40 20 0 >2,2 >>2,2 >2,2 >>2,2 >>2,2 Klorofyll (µg/l) maj jun jul aug sep okt 10 5 0 70 60 50 40 30 20 10 0 maj jun jul aug sep okt Totalfosfor (µg/l) maj jun jul aug sep okt Positiv tydlig respons hela säsongen Miljöövervakning av fr a siktdjup, turb, Chl a, tot P och fisk Abborre >15/20 cm Braxen (?) ---Medel, max och min 2010-2015 --- 2016 ----2017 ----2018

Växjösjön; Reduktionsfiske fr a vår 2016 ( ca 220 kg/ha). Al-behandling 23 maj-13 aug 2018 (330 t PAX, 30 t Al, ca 27-80 g Al/m2). 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 50 40 30 20 10 0 Siktdjup (m) maj jun jul aug sep okt Klorofyll (µg/l) maj jun jul aug sep okt 16 14 12 10 8 6 4 2 0 50 40 30 20 10 0 Turbiditet (FNU) maj jun jul aug sep okt Totalfosfor (µg/l) maj jun jul aug sep okt Mycket positiv respons vår/ försommar redan 2016-2017: bara fiske. 2016-2017:Antagligen större ökning av P-konc i porvattnet under sommaren pga minskad bioturbation/mindre braxen Som en konsekvens: mer läckagebenäget sediment under sensommaren ---Medel, max och min 2010-2015 --- 2016 ----2017 ----2018

Växjösjön; Miljöövervakning inriktning på Reduktionsfiske och Al-behandling Bibehålla resultat, ev komplettera: Övervaka effekter på ekosystem i övrigt (kunskap, risker mm): Fisk: Miljöövervakning av fr a: siktdjup, turb, Chl a, tot P och fisk Abborre >15/20 cm Braxen (?) Växtplankton Zooplankton Makrofyter Bottenfauna Metaller i vatten Al: Miljöövervakning av fr a: siktdjup, turb, Chl a, tot P yta och botten! Fosforfraktioner i sediment (teoretisk läckagehastighet, t ex). Samverkan SLU: phd projekt nedbrytning av org P i sediment Porvatten-P Trummen: I stort sett samma, undantaget sediment och metaller i vatten

Biologisk respons på reduktionsfiske i Växjösjön 2018 ytterligare förbättring!

Uppföljning sediment? >2000 kg PO4 till vatten på en sommarmånad! I Växjösjön ca 5 ton mobilt fosfor i de översta 10 cm. I Södra Bergundasjön ca 50 ton.

Fisksamhällets betydelse för tillståndet i en sjö (TALET 10!) Sjaelsoe, Dk (liknar S Bergundasjön) Fiskindex: Θ Kf, Karpfiskar/vitfisk Θ Br, Braxen>10 cm Ab, Abborre>15 cm Södra Bergundasjön Sjaelsoe. Algue be Gone, 2014, s 50. Jens Peter Müller & Helle Jerl Jensen, Fiskeøkologisk Laboratorium

Ringnotsfiske och bottengarnfiske Hypotes: massförekomst av braxen. Test hösten 2015. Verifierat! Fullskaligt fiske 2016-2018. OBS: Gick inte att utläsa problemet trots 6 st standardiserade nätprovfisken

Något om fiskens betydelse Bild tv: Sediment på 3 m djup i S Bergundasjön vid provtagning dec 2016. Foto: Hans Runesson. Lösa bottnar (med mat!) känsliga för födosök/uppgrumling av braxen!

Några intressanta lärdomar och frågeställningar (Diskussion) Internbelastning är en fråga om både kemi och biologi Internbelastningens säsongsdynamik är mycket beroende av mängden vitfisk (bentivorer) Ta reda på mängden stor braxen (ev karp) i diagnosarbetet. Fosforfraktionering i minst 2 punkter om internbelastning kan skönjas. Måttlig internbelastning: Biomanipulation räcker (Om man klarar genomförandet! +200 Kg/ha + migration)? Övervakning av internbelastning: Fe-P, org P mm (phd projekt) Övervakning av fisksammansättning E-DNA? Makrofyter, Växtpl, Zoopl, Fisk (standardiserat räcker ej): Stora kostnader! Hur effektivisera? Drönare, edna, mm?

Tack för uppmärksamheten! Läs gärna mer på: vaxjo.se/sjoar