1 PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN, ÅTGÄRDER OCH PRIORITERINGAR 1. BAKGRUND Den sektor som benämns sociala ekonomi är ingen ny företeelse, både begreppet och de verksamheter som inryms däri har historiska rötter i den förändring av samhällsstrukturen som industrialismens intåg innebar. En snabb inflyttning till städer och avsaknaden där av nätverk skapade ett behov av sammanslutningar och föreningar som gav trygghet och gemenskap. Alternativa lösningar på vardagliga problem som ej kunde lösas av stat eller kommun som t.ex sjukdom, arbetslöshet och livsmedelsförsörjning skapades genom deltagande i föreningar, kooperativ och folkrörelser. I takt med att samhällets välfärdssystem byggdes ut förändrades delvis villkoren för social ekonomi och har som en följd av detta beskrivits med andra termer. Begreppet social ekonomi fick under 1980-talet en renässans, framförallt i Frankrike och Belgien och 1989 blev begreppet ett officiellt insatsområde inom ramen för EU:s utvecklingspolitik och det har därefter börjat användas allt flitigare även i Sverige för att beskriva medlemsstyrda föreningar och företag. En arbetsgrupp inom Inrikesdepartementet definierade begreppet 1998 enligt följande: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Internationella, nationella och regionala forskningsresultat visar på följande fördelar med social ekonomi:? Fördjupar demokratin i samhället? Skapar socialt kapital? Främjar initiativförmåga och entreprenörskap? Bidrar till sysselsättning (även av marginaliserade grupper)? Stimulerar företagande Samhällsforskaren Robert Putnam pekar i sin bok Den fungerande demokratin på att tyngden i det civila samhället är avgörande för hur väl demokratin fungerar. Ju mer människor är engagerade i frivilliga organisationer och föreningar desto bättre fungerar demokratin. Deltagande i organisationslivet bygger upp ett socialt kapital som får stor ekonomisk betydelse för ekonomisk tillväxt. Den sociala ekonomin bidrar idag till tillväxt och sysselsättning i Västra Götaland. Sektorn förutspås ökad betydelse framöver, i Sverige och i Europa. I Sverige har föreningar, folkrörelser, frivilligorganisationer och lokala utvecklingsgrupper med flera stor betydelse för lokal och regional utveckling. Ett vitt förgrenat föreningsliv skapar sammanhållning och identitet och föder kreativitet, kreativiteten kan sedan i många fall övergå till entreprenörskap. Människors initiativkraft och engagemang är mycket viktiga för en positiv utveckling av samhälle, näringsliv och sysselsättning Aktivitet och social gemenskap är viktiga faktorer för människors hälsa och välbefinnande. Den tillgängliga statistiken kring sektorns omfattning och betydelse både nationellt och regionalt är bristfällig. Bland de uppgifter som finns kan uppmärksammas att ca 5 % av samtliga företag inom Västra Götalandsregionen är företag inom social ekonomi, men endast 40% av dessa registrerade företag har anställda. En övervägande majoritet (72%) av den sociala ekonomins företag är småföretag med 1-4 anställda. Av samtliga arbetstillfällen inom Västra Götaland står den sociala ekonomin för 4 %. Sektorns branschstyrka återfinns inom offentlig förvaltning, finansiella tjänster och andra samhälleliga och personliga tjänster. Totala antalet verksamma föreningar i Västra Götaland ( ideella och ekonomiska ) uppskattas till minst 20 000. Västra Götalandsregionens organiserade arbete med social ekonomi inleddes i och med att Regionen medarrangerade en förkonferens till den 7:e europeiska konferensen om social ekonomi, vilken ägde rum år 2001 i Gävle under det svenska ordförandeskapet i EU.
2 En särskild rapport Den sociala ekonomin i Västra Götalandsregionen för regional utveckling, företagande och sysselsättning blev färdig senvåren 2002. Syftet med rapporten var att ge förslag på hur den sociala ekonomins förutsättningar kan förbättras, hur samverkan mellan det offentliga och den sociala ekonomin kan utformas och hur sektorn kan utvecklas. Rapporten innehåller en lägesbild av den sociala ekonomin i Västra Götaland och föreslår ett antal åtgärder för att stärka den sociala ekonomin och därmed tillväxt och sysselsättning i Västra Götaland. Rapporten tillsammans med förslag på prioriterade åtgärder, gjordes tillgänglig för synpunkter under hösten 2002. Totalt beräknas ca 150 föreningar, organisationer och andra intressenter ha varit delaktiga i att lämna synpunkter kring rapporten ( finns sammanställd i särskild PM ) vilket har varit ett värdefullt underlag i för att utarbeta detta program. 1.1 Social ekonomis kopplingar till strategier, program och visioner I översyner av den regionala utvecklingsvisionen, tillväxtprogram och EU:s strukturfondsprogram skall enligt centrala riktlinjer social ekonomi betonas som en viktig aktör för att främja regional utveckling, entreprenörskap, nyföretagande och sysselsättning. I samtliga partnerskap ska representativa företrädare för den sociala ekonomin ingå. 1.1.1 Vision Västra Götaland Det goda livet är visionen för Västra Götaland. Den konkretiseras i ett dokument Vision Västra Götaland Det goda livet som regionfullmäktige beslutade om den 5 april 2005. Visionen är ramen för allt utvecklingsarbete i Västra Götaland. Den utgör resultatet av revideringen av den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som regionfullmäktige antog 1999. Visionen innehåller en god hälsa, arbete och utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet, förnybara system som värnas, att möta behoven hos barn och ungdomar, en uthållig tillväxt som skapar resurser för alla och ett rikt kulturliv. Ett centralt inslag i visionen är hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga alla är lika viktiga och sinsemellan beroende delar i en hållbar utveckling. Visionen innehåller vidare fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering samt fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv 2) Ledande i kompetens och kunskapsutveckling 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa. Ett nytt grepp är modellen för genomförandet. Med visionen som ram ska mål, strategi och åtgärder beslutas av de aktörer som är ansvariga för respektive område. Genomförandet ska vara en lärande utvecklingsprocess och ska följas av oberoende utvärderare. Visionen ska följas upp årligen genom breda öppna seminarier med deltagande av organisationer, forskare, media och politiker. Regionens arbete med att främja den sociala ekonomin har stark koppling till denna vision. 1.1.2 Tillväxtprogram Målet för tillväxtprogrammet är en attraktiv och konkurrenskraftig region och strategierna är att stimulera nyskapande, ta till vara och utveckla mänskliga resurser samt att utveckla infrastrukturen. Arbetet med att främja den sociala ekonomin är en del av arbetet med tillväxtprogrammen i regionen. Tillväxtprogrammet för Västra Götaland består dels av en regionövergripande del och dels av fyra delregionala program för FyrBoDal, Sjuhärad, Göteborg och Skaraborg. Programmet innebär en nyorientering av det regionala utvecklingsarbetet genom färre antal projekt och ökad programstyrning, långsiktiga och uthålliga insatser samt ökat samarbete och fler gemensamma satsningar i Västra Götaland.
3 Det finns en rad fokusområden i tillväxtprogrammet som dels kan stärka och utveckla den sociala ekonomin men där även den sociala ekonomin är en viktig resurs för att uppnå programmets mål och syften, inte minst åtgärder för entreprenörskap och företagande. I näringsdepartementets riktlinjer för detta arbete betonas vikten av att partnerskapen för tillväxtprogram skall innehålla företrädare för ideell sektor; Aktörer som är engagerade i lokal utveckling och inom den sociala ekonomin t.ex kooperativa utvecklingscentra och företrädare för s.k lokal utvecklingsgrupper skall också vara representerade i partnerskapen. 1.1.3 EU och Strukturfondsarbetet Inom ramen för EU:s utvecklingsprogram finns strukturfonder och s.k gemenskapsinitiativ som stödjer social ekonomi och lokal utveckling. De viktigaste programmen som berör Västra Götalandsregionen är - Strukturfondsprogrammet för Mål 2 Västra och Mål 2 Öarna. - Programmen för Leader + -områdena Kärnan, Sjuhärad samt Carpe Mare - Interreg III A och III B - Strukturfondsprogrammet för mål 3, främst insatsområde 4 som direkt vänder sig till den sociala ekonomin. - Gemenskapsintiativet Equal 1.1.4 Program för lokal utveckling och entreprenörskap (LUE). Regeringen beslutade i september 2002 att uppdra åt länsstyrelser och självstyrelseorgan att utarbeta och genomföra lokala program för lokalt utvecklingsarbete och entreprenörskap. (Totalt anslogs 1 950 000 kr till Västra Götalandsregionen fram till årsskiftet 2004/2005). Programmet som är antaget av RUN efter en bred förankring gäller t.o.m till år 2007 om ekonomiska förutsättningar finns. Via LUE kan främst föreningar och kooperativ få stöd för utvecklingsprojekt. En särskild referensgrupp/bedömningsgrupp har bildats som ger förslag på vilka projekt som ska stödjas samt utgör en plattform för samverkan. I referensgruppen deltar företrädare från: - ESF-rådet - Sekretariaten för Mål 3, insatsområde 4 - Kommunerna - Företagarna - De tre Länsbygderåden - Leader + - Kooperativ utveckling - Nätverk för social ekonomi - Länsstyrelsen - Västra Götalandsregionen, förutom från regional utveckling även från gymnasienämnden ( naturbruk ) 2 MÅLSÄTTNING Målsättningen är att, utifrån förankrade mål kring tillväxt, främja och kraftsamla kring den social ekonomins utveckling i regionen. Detta program utgör ett steg i detta arbete genom att det föreslår en handlingsplan över de åtgärder och aktiviteter som Västra Götalandsregionen bör ta initiativ till. Prioriterade insatser och ställningstaganden som föreslås i detta program gäller i första hand åtaganden och åtgärder för regionen som organisation vilka kan verkställas efter prioriteringar men det innehåller även en ambition att vara ett första steg i utformandet av ett programdokument som kan bidra till att forma en gemensam strategi för att stödja och tillvarata den sociala ekonomin i hela Västra Götaland. Programmet skall även vara en inspirationskälla och stöd för mobilisering inom den sociala ekonomin.
4 2.1 Programmets utgångspunkter - Formulering och precisering av strategiska mål och insatser med tydliga prioriteringar - Tydlig identifikation av Västra Götalandsregionens roll - Stark koppling till tillväxtprogram samt andra handlingsprogram inom regionen såsom program för integration och program för nyföretagande med flera - Kartläggning av tillgängliga resurser och verksamheter för genomförandet av insatser - Föreslagna åtgärder och insatser skall vara mätbara och tydliga för uppföljning 2.2 Programmets syfte? Området och begreppet social ekonomi, skall synliggöras och uppmärksammas.? Regionens intentioner och målsättningar skall tydliggöras och konkretiseras genom konkreta stöd och insatser som den sociala ekonomin kan ges.? Programmet ska vara opinionsbildande samt ha en tydlig inriktning mot att implementera andra verksamheter.? Programmet skall markera underifrånperspektivet och kan vara vägledande för div. definitioner.? Programmet är en del av en process för att sprida kunskap om samt bidra till tillväxt för olika målgrupper, Det är viktigt att den sociala ekonomin beaktas i många sammanhang, t.ex i tillväxtprogramarbetet.? Programmet skall utgöra början på en process som på sikt bör drivas tillsammans med andra viktiga aktörer inom regionen, t.ex kommunförbunden. Detta program skall på sikt utgöra en grund för en gemensam strategi bland samhällets aktörer kring hur den sociala ekonomin skall stödjas inom Västra Götalandsregionen. 2.3 Programmets målgrupp Programmet riktas i nuvarande utformning mot området regional utveckling och de kopplingar som finns mellan regional utveckling och andra verksamheter inom Västra Götalandsregionen. Nästa steg blir att förankra detta program som ett dokument för hela organisationen. Programmet kan även vara ett stöd för de delregionala tillväxtprogrammen samt för den sociala ekonomin på lokal och regional nivå och inte minst för andra viktiga aktörer inom Västra Götaland. 2.3.1 Genomförandet Ansvarig för programmet är Regionala utvecklingsnämnden ( RUN ) med dess sekretariatet som svarar för samordning och genomförande av programmet. Behovet av verkningsfulla insatser uppskattas uppgå till 7 10 miljoner kronor i kostnader per år för Västra Götandsregionen baserat på de åtgärder som ingår i handlingsplanen ( Kapitel 3 ). Handlingsplanen skall årligen genomgå översyn i samverkan inom det regionala rådet för social ekonomi i Västra Götalandsregionen.
5 3. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH STÄLLNINGSTAGANDEN FÖR VGR HANDLINGSPLAN Åtgärder och insatser har indelats i sex olika insatsområden. Dessa är: 1. Samverkan social ekonomi offentlig sektor. 2. Mobilisering inom VGR kring resurser, strategi, stöd och support. 3. Information, kunskapsuppbyggnad, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyten. 4. Sociala ekonomins entreprenörskap, en resurs för regionen. 5. Påverkan på villkor för social ekonomi. 6. Internationellt utbyte och samarbete. Föreslagna insatser, prioriteringar och ställningstaganden skall genomsyras av ungdoms- jämställdhetsintegrations- tillgänglighets/handikapps- och hållbarhetsperspektiven. Åtgärder som prioriteras att startas upp under 2005 markeras med fet stil. 3.1 Samverkan social ekonomi och offentlig sektor Det är angeläget att skapa ett forum där företrädare för Regionen och sektorn möts. RUN har därför under 2004 beslutat om inrättandet av ett regionalt råd för samverkan mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen. I regionala rådet kan Västra Götalandsregionens olika verksamheter såväl regional utveckling, miljö och kultur liksom hälso- och sjukvården delta. Detta råd skall prövas som form till att börja med under ett år och skall utgöra en viktig grund för att utveckla goda samverkansformer i framtiden. På sikt bör detta forum även omfatta företrädare från andra samhällsaktörer t.ex kommunförbunden, näringslivet med flera. Forum för samtal kring gemensamma angelägenheter är av stort värde, dels för att öka kunskaperna i viktiga frågor, dels för att finna gemensamma handlingsvägar till gagn för t.ex. regional utveckling, företagande och sysselsättning. Inom detta område finns många aktörer och myndigheter involverade. Särskild samverkan skall vidareutvecklas med Länsstyrelsens LBU-stöd, LAG-grupperna i de tre Leader+ områdena samt aktörer verksamma inom EU:s strukturprogramarbeten, t.ex Mål 3. Tillväxtprogrammen och EU s strukturfonder är viktiga redskap i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Erfarenheterna visar dock på att dessa redskap inte kan nyttjas fullt ut av den sociala ekonomin. Inom ramen för ett samlat ramprogram borde det vara möjligt att förbättra den sociala ekonomins möjligheter att ta del av det som tillväxtprogram och EU s strukturfonder erbjuder men då behövs åtgärder som underlättar sådant program. Partnerskapen för såväl tillväxtprogram som EU s strukturfonder bör i högre utsträckning än i nuläget vara representativa för det område de verkar inom, t.ex. med representation för den sociala ekonomin i alla partnerskap och i förekommande fall också styr- och arbetsgrupper. Regional utveckling förutsätter engagemang, delaktighet, initiativförmåga och entreprenörskap hos många människor. Den sociala ekonomin med sin starka lokala förankring är därmed viktig för att t.ex. nå målen i den regionala utvecklingsvisionen. Den sociala ekonomin representerar en deltagardemokrati som är ett nödvändigt komplement till den representativa demokratin. I den medborgerliga dialogen bör aktörerna inom den sociala ekonomin bli en drivande kraft. Medborgarnas rätt att ta initiativ till och genomföra gemensamma projekt bidrar till fördjupad demokrati och sociala och ekonomiska framsteg. Genom att själva bygga upp och förvalta projekt och företag inom den sociala ekonomin kan marginaliserade grupper få möjlighet att påverka sin situation och därmed återinträda i samhällsgemenskapen. Men det är också så att ett ökat engagemang från samhället gör att fler grupper inkluderas i samhällsgemenskapen med sina unika erfarenheter och kunskaper vilket gör att man ser möjligheter att starta verksamheter, projekt och företag.
6 Det finns ett antal stöd- och supportorganisationer för och inom den sociala ekonomin i Västra Götaland men flera av dem skulle med stöd från regionen bli än viktigare resurser och aktörer. Den sociala ekonomin bör kraftsamla sig kring ett gemensamt arbete motsvarande Framtid i Västra Götaland och i fokus ha regional utveckling i allmänhet och den sociala ekonomin i synnerhet. Väl förankrad och planerad bör en sådan insats kraftfullt leda till att många goda affärs- och verksamhetsidéer ser dagens ljus och successivt förverkligas. Samband som miljö-folkhälsa, ohälsa- friskvård som tillväxtfaktorer bör belysas tydligare inom tillväxtprogramarbetet. De flesta faktorer och beslut som påverkar vår hälsa finns i vår omgivande miljö och inte i vården. Samverkan mellan regional utveckling, folkhälsokommittén och andra nyckelaktörer inom regionen och företrädare för den sociala ekonomin bör därför utvecklas ytterligare. Bl.a bör pilotprojekt stöttas som tydligt belyser samband mellan tillväxt och folkhälsa etc med utgångspunkt i handlingsprogrammet för folkhälsoarbetet 2002 2006. Samband som kultur som födare av entreprenörskap och kultur som en inspirationskälla och drivkraft för föreningslivet bör lyftas fram ytterligare som en viktig tillväxtfaktor. Ökad samverkan bör ske mellan sektorerna och dess företrädare såväl inom som utanför Västra Götalandsregionen. Tillsammans med Göteborgs frivilligcenter, Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar i Gunnared och Bergsjön, Kooperativ Konsult och 12 föreningar deltar Västra Götalandsregionen i det transnationella projektet Ny ekonomi och socialt entreprenörskap ( Nese ) t.o.m år 2005. Projektet syftar till att hitta metoder för samverkan mellan social ekonomi och offentlig sektor, särskilt inom välfärdsproduktion och som ett sätt att motverka segregeringen på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från detta samverkansprojekt är en bra grund för framtida satsningar inom detta område. 3.1.1 Förslag 2005 2007 1) Det av regionen inrättade Regionalt råd för samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den sociala Ekonomin skall utvecklas samt att detta samarbete utökas till att bli ett regionalt råd för samverkan kring social ekonomi med andra viktiga samhällsaktörer involverade, t.ex kommunförbunden och näringslivet. 2) Möjligheterna till ett särskilt ramprogram för social ekonomi bör förbättras inom ramen för EU:s strukturfonder men även inom andra av EU:s programområden. Tillsammans med företrädare för sektorn bör en studie göras om för- och nackdelar samt vilka förändringar av regelsystemet som eventuellt krävs för att detta.ska möjligöras. 3) I översynen av den regionala utvecklingsvisionen bör särskilt betonas att social ekonomi är en viktig aktör för att främja regional utveckling, entreprenörskap, nyföretagande och sysselsättning Regionen bör säkerställa att det i alla partnerskap för såväl tillväxtprogram som för EU s strukturfonder finns representativa företrädare för den sociala ekonomin. 4) Pilotprojekt skall initieras för att tillsammans belysa och utveckla social ekonomis roll och betydelse inom områden som t.ex kultur och folkhälsa som bas/plattform för entreprenörskap och tillväxt. 5) De kooperativa utvecklingscentra som finns i regionen bör ges långsiktiga och samlade uppdrag utifrån formulerade och specificerade behov. En särskild överenskommelse bör träffas med ett specificerat innehåll och motivera en årlig ersättning från Regionen till dessa centra. 6) Regionen bör se över om andra organisationer samt nätverk kan utgöra resurser utifrån en samlad behovsbild. För genomförda uppdrag skall Regionen bidra med en överenskommen ersättning. 3.2 Mobilisering inom VGR, kring resurser, strategi, stöd och support Inom regionens egna verksamheter finns viktiga funktioner för främjande av en positiv utveckling för den sociala ekonomin. Uppdrag bör ges till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med uppgift att samordna, effektivisera och utveckla verksamheterna samt att bidra till ett gemensamt förhållningssätt. Det finns stora möjligheter att genom samverkan hitta positiva synergieffekter. Inte minst bidragsgivningen bör ses över och samordnas i större utsträckning än tidigare.
7 En översyn av de personella resurserna för att samordna och arbeta med dessa frågor bör göras. Ökade kunskaper om den sociala ekonomins omfattning, möjligheter och villkor är angeläget. Särskilt riktade utbildningsinsatser bör därför göras till förtroendevalda och handläggare inom regionen. En särskild agenda med åtgärder föreslås arbetas fram i samverkan mellan t.ex miljösekretariatet, kultursekretariatet, internationella enheten, folkhögskolorna, handikappkommittén, naturbruksgymnasierna och folkhälsokommittén och prioriterade målgrupper. Bland tänkbara åtgärder kan nämnas: - Stärka ungdomars inflytande och möjligheter med kopplingar mot entreprenörskap; uppmuntra ungdomars deltagande i olika sammanhang, stötta bildandet av ungdomsråd etc inom den sociala ekonomin. - Anordna årligen återkommande events, ting eller motsvarande inriktade mot ungdomar inom temaområden med stark fokus på social ekonomi såsom företagsamhet, miljö, kultur, demokrati och folkhälsa. - Stärka internationella utbyten och kontakter för regionens ungdomar. Särskilda resurser föreslås anslås inom berörda enheter och förvaltningar, en viss del kan läggas in i tillväxtprogrammen med krav på delfinansiering från partnerskapen för vissa insatser. Samverkan skall även prövas med andra program och myndigheter. 3.2.1 Förslag 2005 2007 6) En förvaltningsövergripande arbetsgrupp bör tillsättas med uppgift att samordna, effektivisera och utveckla regionens insatser för att främja den sociala ekonomin inom de verksamheter som Regionen ansvarar för. 8) Översyn av resurser och personalbehov för att säkerställa riktlinjerna och ambitionerna i programmet 9) Regionens handläggare och beslutsfattare bör erbjudas utbildning kring social ekonomi och möjligheter att bidra till regional utveckling, sysselsättning och demokrati samt utveckling av Regionens verksamheter. 10) Särskild samverkansgrupp bildas med fokus på att stärka ungdomars inflytande, möjligheter och engagemang. 3.3 Information, kunskapsuppbyggnad och nätverksbyggande Ökade kunskaper om den sociala ekonomins omfattning, möjligheter och villkor är angeläget. Förutom utbildningsinsatser för regionutvecklingsnämnden och dess sekretariat som berörts i avsnittet 3.1 bör Vision Västra Götalands, tillväxtprogrammens och strukturfondsprogrammens partnerskap samt andra prioriterade målgrupper i regionen omfattas av kunskapshöjande insatser. Planering, genomförande och uppföljning av sådana aktiviteter kan med fördel ske i nära sampel med olika aktörer inom den sociala ekonomin, t.ex. de lokala kooperativa utvecklingscentra men också med universitet och högskolor som är viktiga resurser även vad gäller insatser kring forskning och utvärdering. Begreppet social ekonomi anses av många som otydligt och därmed svårt att beskriva och hantera i olika beslutssituationer. Även folkrörelsedrivna folkhögskolor samt studieförbunden har viktiga roller och funktioner. Begreppet socialt kapital och kunskaperna kring dess betydelse för utveckling och tillväxt bör lyftas fram genom konkreta studier och utvecklingsprojekt i samverkan mellan t.ex kommuner och högskolesektorn. Förbättrad officiell statistik är stor betydelse för att mer tydligt än för närvarande öka sektorns synlighet bland t.ex. allmänhet, i näringsliv och hos beslutsfattare i offentlig sektor. Avsaknaden av utvecklad officiell statistik gör att t.ex. forsknings- och utvecklingsarbetet hämmas.
8 I de andra storstadsområdena; Skåne och Stockholm pågår liknande mobiliseringsarbeten kring social ekonomi. Många insatser kring kunskap, forskning och statistik skulle kunna samordnas och stärkas av ett utökat samarbete de tre regionerna emellan. 3.3.1 Förslag 2005 2007 11) Regionen bör bjuda in till återkommande Forum för folkrörelser och social ekonomi med start år 2006 Inbjudan bör riktas till alla föreningar, oavsett verksamhetsområde eller om föreningen är lokal eller regional. Ett återkommande Folkrörelseforum kan också med fördel kompletteras med mässliknande arrangemang för att bidra till att synliggöra folkrörelsernas, volontärskapets och föreningslivets betydelse inom regionen. 12) Samverkan bör sökas med t.ex. Göteborgs Universitet och andra intresserade högskolor samt andra aktörer med syfte att erbjuda kvalificerad utbildning för nyckelpersoner inom offentlig sektor, näringsliv och den sociala ekonomin. 13) Regionens arbete med statistik avseende regional utveckling, företagande, sysselsättning m.m. bör utvecklas gärna i samverkan med andra regioner samt högskolor och universitet. 14) Samverkan med universitet och högskolor skall sökas för att bidra till att stärka och utveckla forsknings- och utvecklingsinsatser bl.a som pilotprojekt avseende social ekonomi samt kring betydelsen av s.k socialt kapital inom Västra Götalandsregionen. 3.4. Sociala ekonomins entreprenörskap, en resurs för regionen Det är svårare för företag och föreningar inom den sociala ekonomin att hitta finansiering jämfört med traditionella företagsformer. Inom ramen för projektet Ny ekonomi och socialt entreprenörskap ( Nese )görs en förstudie över möjliga lösningar vad gäller kapitalförsörjning för den sociala ekonomin i Västra Götaland. Många aktörer inom den sociala ekonomin vittnar om svårigheterna att erhålla riskkapital. I flera av tillväxtprogrammen anges också dessa frågor som angelägna att söka lösningar på. Regionen bör undersöka möjligheterna till bildandet av en regional fond med uppgift att skapa bättre förhållanden för den sociala ekonomins kapitalförsörjning. Ett alternativ till en särskild regional fond kan vara att genom regionala kreditgarantiföreningar underlätta bl.a. den sociala ekonomins behov av kapital. Det finns även mycket att lära av erfarenheter och studier både nationellt och internationellt. T.ex borgen för nystartade kooperativ, nätverkskrediter, olika former av microstöd m.fl. Kapitalförsörjningsproblematiken diskuteras och utreds även i andra regioner och län i Sverige. Regionen bör ta initiativ till ett utvecklat nätverkssamarbete kring denna fråga vilket kan leda till förbättrade möjligheter att bl.a påverka förändrade regelsystem. Västra Götalandsregionen bör i sitt arbete med företagsstöd i större omsträckning beakta den sociala ekonomins villkor. Programmet för Lokal utveckling och entreprenörskap ( LUE ) som främst vänder sig till föreningar och utvecklingsgrupper bör ges fortsatt ekonomiskt stöd utöver eventuella statsbidrag. Inom ramen för tillväxtprogrammen skulle särskilda insatser som berör den sociala ekonomin riktade mot grundskolor, gymnasier och högskolor vidga och stärka ungdomars syn på entreprenörskap och företagsamhet. Särskilda insatser för ökat entreprenörstänkande bör även göras inom regionens egna utbildningsenheter. Nya former för företagande har skapats i Sverige de senaste åren som kan underlätta för entreprenörer som tvekar inför steget att bli egna företagare; plattformsföretagande, bolagsbolag etc. Kunskapen och informationen kring dessa former bör spridas. Det finns ett mindre antal aktörer inom social ekonomi som verkar som entreprenörer till regionen. Det finns såväl legala, administrativa som kulturella hinder för regionens möjligheter att särskilt främja den sociala ekonomin t.ex nuvarande upphandlingsregler och de praktiska tillämpningarna av dessa.
9 Sannolikt kommer intresset att öka bland redan anställd personal att bli egna företagare och entreprenörer till regionen men det krävs sannolikt kvalificerad utbildning och rådgivning kring företagande, och dess olika former och villkor, till intresserade anställda som önskar ta steget från anställning till att bli entreprenör till Regionen. Samverkan bör ske med olika rådgivningsorganisationer och utbildningsanordnare vad gäller planering, genomförande och uppföljning av sådana rådgivnings- och utbildningsinsatser. Pilotprojekt med alternativa eftervårdsformer bör stöttas. Rådgivning och information kring intraprenader pågår redan inom ramen för Centrum för verksamhetsutvecklings arbete. Länets 4 kooperativa utvecklingscentra ( LKU ) har ett särskilt uppdrag från staten att vara den sociala ekonomins ekonomiska rådgivare. Bl.a har dessa en viktig roll i att utbilda den sociala ekonomin kring entreprenörskapets och företagandets villkor och möjligheter till finansiellt stöd. I samverkan med dessa bör former hittas för utökat samarbete och att dessa därmed blir en än viktigare resurs för den sociala ekonomin. 3.4.1 Förslag 2005-2007 15 ) Regionen bör erbjuda kvalificerad utbildning och rådgivning till intresserade anställda som önskar ta steget från anställning till att bli entreprenör till Regionen. Samverkan bör ske med olika rådgivningsorganisationer och utbildningsanordnare vad gäller planering, genomförande och uppföljning av sådana rådgivnings- och utbildningsinsatser. Sådana insatser bör även gälla annan offentlig verksamhet om intresse finns. 16) Pilotprojekt med syfte att stärka den sociala ekonomins entreprenörskap i alla åldrar bör stödjas. 17) Regionen bör efter avslutad förstudie kring kapitalförsörjning upprätta handlingsplan över prioriterade framtida insatser och åtgärder inom detta område. 3.5. Påverkan på villkor för social ekonomi Ett sätt att främja en utveckling med fler intraprenader och social ekonomin som entreprenör till Regionen och andra offentliga aktörer är att målmedvetet se över upphandlingsregler och rutiner, ekonomiska villkor/finansieringslösningar etc. och göra det med fokus att skapa de allra bästa förutsättningarna för en sådan utveckling. Det finns många villkor och regelverk som kan verka hämmande för denna sektors utveckling. Det kan handla om momsproblematik, former och villkor för lönebidrag, arbetsrättsliga hinder p.g.a att lagstiftningen för föreningar, kooperativ med flera ej är anpassade till dessa företagsformer samt andra rättsliga frågor. Skall sektorn kunna utvecklas krävs en översyn av dessa villkor. Hur vård ska bedrivas och ansvarsfrågor kring detta är exempel på i första hand ett område där politiska ställningstaganden krävs. 3.5.1 Förslag 2005-2007 18) En målmedveten översyn av nuvarande upphandlingsregler och de praktiska tillämpningarna av dessa bör ske. 3.6 Internationellt utbyte och samarbete Västra Götalandsregionen har i handlingsplanen för internationellt arbete, senast fastställd av regionstyrelsen år 2003, slagit fast att Regionen skall stödja internationell samverkan mellan folkrörelser och enskilda organisationer. Regionen med alla verksamheter har ett omfattande internationellt utbyte och är också mycket aktiv inom ramen för Landstingsförbundets internationella verksamhet och har också företrädare inom EU:s Regionkommitté.
10 Både Västra Götalandsregionens och den sociala ekonomins inklusive folkrörelsernas internationella samarbeten kan stärkas och gynnas av samverkan för att därigenom främja regional utveckling och bildande av nätverk och partnerskap med den sociala ekonomin. Lokal/regional kännedom om olika internationellt kontaktnät och arenor är nödvändigt. Inom ramen för EU:s olika ramprogram och gemenskapsinitiativ kan idéer och verksamheter utvecklas. Inom Västra Götalandsregionen bör det finnas ett starkt intresse för att söka partners och projektmedel för att främja den sociala ekonomin. Inom regionen finns ett Europa Direkt-kontor (f.d Carrefour ) som har vissa åtaganden vad gäller information och kontaktskapande i ett Europaperspektiv. Europa Direkts roll inte minst för ungdomar bör kunna stärkas. Regionen har medverkat i eller anordnat ett antal konferenser och seminarier riktade mot den sociala ekonomin med internationella perspektiv och kopplingar. Den verksamheten bör fortsätta, Regionen skall ansöka om medlemskap i REVES, ett europeiskt nätverk för regioner och kommuner för främjande av den sociala ekonomin. Medlemskapet skulle kraftfullt öka möjligheterna att skapa goda relationer och ta del av andras erfarenheter för att utveckla samverkan med den sociala ekonomin men också för att själv ta bidra till detta på europeisk nivå. 3.6.1 Förslag 2005-2007 19) Västra Götalandsregionen skall ansöka om medlemskap i REVES, ett europeiskt nätverk för regioner och kommuner för främjande av den sociala ekonomin. Medlemskapet skulle kraftfullt öka möjligheterna att skapa goda relationer med andra regioner och ta del av andras erfarenheter för att utveckla samverkan med den sociala ekonomin men också för att själva bidra till detta på europeisk nivå.