Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde

Kallelse/underrättelse Sida 2017-09-28 1 Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde 2017-10-03 Plats: Kommunkontoret, Malung Tid: Kl. 09:30 (gruppmöten kl. 08:00) Ledamot som ej kan närvara uppmanas anmäla detta till nämndskansliet så att ersättare kan inkallas. Ersättarna får denna kallelse för kännedom, om inte annat meddelas. Ordförande Hans Unander (S) /Nämndskansliet 0280-18102 Föredragningslista Ärende Beteckning 1. Val av justerare 2. Kl 09:30 Redovisning av Malungshem AB 3. Kl 10:00 Redovisning av socialförvaltningen 4. Kl 10:30 Besök av Ecolnside 5. Kl 13:00 Delårsrapport 2017 KS/2017:499 6. Skattesats 2018 KS/2017:454 7. Utökning av borgen för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB KS/2017:455 8. Ramar för borgen 2018 KS/2017:452 9. Ramar för lån 2018 KS/2017:453 10. Implementering av Unga till arbete under AME 11. Räddningstjänstsamverkan i norra Dalarna KS/2017:456 KS/2017:441 12. Valdistrikt för valen 2018 KS/2017:486 13. Sammanträdesplan 2018 KS/2017:480 14. Anmälan av delegationsbeslut 15. Meddelanden Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-09-28 5 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Helena Steffansson Carlson E-postadress: helena.s.carlson@malung-salen.se Telefonnr: 0280-181 27 Mottagare: Kommunfullmäktige Diarienr: KS/2017:499 Delårsrapport 2017 Förslag till beslut 1. Delårsrapporten godkänns enligt bilaga 2. Delårsrapporten överlämnas till de förtroendevalda revisorerna för granskning Beskrivning av ärendet Delårsbokslutet är upprättat per 31 juli 2017. Kommunens delårsutfall för perioden januari till juli 2017 är ett positivt resultat med +0,9 mkr. Helårsprognosen för kommunen pekar på ett negativt resultat med -13,2 mkr. Det motsvarar en negativ avvikelse mot av fullmäktige fastställd budget med -49,7 mkr. Exkluderas resultat från försäljning av markexploatering är avvikelsen till -48,2 mkr. Försäljning av markexploatering prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med -1,5 mkr. Totalt prognostiserar nämnderna (inklusive markexploatering) en negativ avvikelse mot budget med -54,0 mkr. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden prognostiserar negativa avvikelser jämfört med budget överstigande 1,0 mkr. Den negativa avvikelsen förklaras av ett antal poster. Försäljning av två industrifastigheter innebär en negativ avvikelse (netto av rearesultat) med -13,0 mkr. Avsättning för deponi prognostiseras med en tillkommande kostnad motsvarande 13,4 mkr. Enligt aktuell prognos beräknas den totala kostnaden för deponi uppgå till 28,4 mkr. Sedan tidigare är avsättning bokförd med 15 mkr. Lön- och personalkostnader för avtal som löper under 2018, för personal som är arbetsbefriad, prognostiseras med kostnader utöver budget 2017 med 2,6 mkr. Barn- och utbildningsnämndens negativa avvikelse beror av att besparingskrav inte bedöms kunna genomföras. Socialnämndens negativa avvikelse beror av högre personalkostnader inom hemtjänsten södra samt högre kostnader för placeringar och konsulter än budgeterat. Finansförvaltningen inom verksamhetens kostnader prognostiseras ge en mindre positiv avvikelse mot budget medan skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning prognostiseras ge en mindre negativ avvikelse. Finansnettot (finansiella intäkter och kostnader) prognostiseras med en positiv avvikels motsvarande 4,4 mkr beroende främst på aktieutdelning och lägre räntekostnader för lån. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Delårsrapporten ska omfatta en samlad bedömning huruvida målen för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Helårsprognos lämnas i delårsrapporten för 17 av 30 indikatorer avseende fullmäktiges prioriterade inriktningsmål. För inget av inriktningsmålen finns prognos för samtliga indikatorer. Per 31 juli kan därför inte en bedömning lämnas huruvida verksamhetsmålen med betydelse för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås. Helårsprognos för samtliga indikatorer och finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning redogörs för i delårsrapporten. Två av sju indikatorer prognostiseras att inte uppfyllas. I delårsbokslutet görs därför bedömningen att, utifrån fastställda finansiella mål, för helåret 2017 uppnås inte god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Prognostiserat balanskravsresultat, dvs årets resultat med balanskravsjusteringar, beräknas till -19,0 mkr. Det innebär att ingående balanskravsunderskott från år 2014 inte kan återställas i enlighet med kommunallagens krav. Kommunkoncernens helårsprognos pekar på ett resultat motsvarande 16,4 mkr. Malungs Elverk prognostiserar ett positivt resultat motsvarande 35,9 mkr och Malungs hem ett positivt resultat motsvarande 2,8 mkr. Västerdalarnas utbildningsförbund prognostiserar en negativ avvikelse mot budget med -2,4 mkr, varav Malung-Sälens kommuns andel är 1,4 mkr. I jämförelse med kommunens budgeterade medlemsbidrag är det en negativ avvikelse med 0,7 mkr. Beslutsunderlag Delårsrapport 2017 Skickas till För kännedom: För åtgärd: Samtliga nämnder Förtroendevalda revisorer i Malung-Sälens kommun Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Innehållsförteckning Malung-Sälens kommuns vision...1 Organisationsöversikt...2 Fem år i sammandrag...3 Förvaltningsberättelse...4 Väsentliga händelser...4 Förväntad utveckling...7 God ekonomisk hushållning...8 Driftredovisning...13 Investeringsredovisning...15 Balanskravsutredning...16 Räkenskaper...17 Resultaträkning...17 Balansräkning...18 Noter...19 Vissa andra upplysningar...20 Redovisningsprinciper...20 Övriga upplysningar...20

Malung-Sälens kommuns vision Malung-Sälen kommuns vision, har i samband med framtagande av kommunal serviceplan uppdaterats och antagits av kommunfullmäktige 2016-02-15, 8. Vår kommun är känd som en ledande turistkommun, där det är attraktivt att bo, spännande att växa upp och lära, tryggt att åldras och det finns goda förutsättningar att driva och utveckla företag. Det rika föreningslivet, en aktiv landsbygdsutveckling och förmågan att arrangera stora evenemang är andra kännetecken. Vi präglas av öppenhet, delaktighet och alla människors lika värde. Barn och unga är vår prioriterade målgrupp. En kommunal ekonomi i balans, samverkan, kompetens, kvalité och hållbarhet är hörnpelare i samhällsbygget, liksom mångfald, entreprenörskap och företagsamhet. Vi är en stark inflyttningskommun med framtidstro. För att nå målen har följande strategier fastställts: Vi utvecklar ett tydligt fokus på resultat och medborgarperspektiv. Vi betonar ett möjliggörande arbetssätt och synsätt till företagare, entreprenörer och lokala initiativ - för att höja attraktiviteten och öka inflyttningen. Vi bygger välfärd (skola, vård och omsorg) utan vinstsyfte och ser positivt på kooperativa lösningar. Vi utvecklar gymnasieskolan och vuxenutbildningen genom samarbete och samverkan med bl.a. det lokala näringslivet och med våra grannkommuner. Vi erbjuder utbildning och kompetensutveckling för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna, ett gott medarbetarskap och hög utvecklingskraft. Bra ledare och ett gott ledarskap är vårt kännetecken. Vi tydliggör barnperspektiv, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet som konstruktiva ledord i all planering och i allt genomförande. Vi möjliggör omstruktureringar och löpande effektiviseringar utifrån prioriteringar av kärnverksamheterna och genom ökad samordning inom koncernen. För planperioden har inriktningsmål för planperioden 2017-2020 inom följande områden fastställts: Hållbar tillväxt Kvalitet Kompetens Demokrati 1

Organisationsöversikt Kommunkoncernen består av den kommunala organisationen och de kommunägda bolagen samt kommunalförbund där Malung-Sälens kommun har ett betydande inflytande. Sammanställd redovisning upprättas för kommunkoncernen med kommunägda bolag och kommunalförbund överstigande 20 procents andel. I jämförelse med föregående år har Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB tillkommit i kommunkoncernen. Koncernen Malung-Sälens kommun Den kommunala organisationen 2

Fem år i sammandrag 201707 201607 201507 201407 201307 Antal kommuninvånare 30/6 10 082 9 977 9 958 9 984 10 107 Kommunen Soliditet, % 33 34 35 41 41 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna, % 2 2 1 5 3 Kassalikviditet, % 125 94 83 77 120 Skuldsättningsgrad, % 201 195 183 146 144 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag, % 101,6 97,6 105,2 103,5 103,3 Nettokostnadernas ökning, % 8,81-0,6 2,44 0,09 -* Skatteintäkternas ökning, % 3,83 4,95 3,56 1,47 -* Generella statsbidrags ökning, % 6,27 12,8-5,45-3,64 -* Eget kapital, mkr 274,7 273,5 277,1 315,4 316,8 Eget kapital/invånare, kr 27 247 27 414 27 827 31 594 31 344 Låneskuld, mkr 363 367 371 333 329 Låneskuld/invånare, kr 36 015 36 824 37 277 33 400 32 552 Delårs resultat, mkr 0,9 13,8-13,2-7,6-6,3 Skattesats kommunen, kr 23,04 23,04 22,54 22,54 22,54 Koncernen Soliditet, % 36 35 35 37 37 Kassalikviditet, % 143,9 110 90 95 159 Skuldsättningsgrad, % 178 185 184 168 167 Delårsresultat, mkr 16,7 25,2-7,3 2,7-2,0 Eget kapital, mkr 592 558 538 565 541 * Förändringen kan ej tas fram på grund av ny period 2013 (per den sista juli) 3

Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser Resultatet för kommunkoncernen perioden januari till juli 2017 uppgår till 16,7 mkr. Kommunens resultat för perioden uppgår till 0,9 mkr. Kommunkoncernens resultat för motsvarande period föregående år uppgick till 25,3 mkr och kommunens resultat till 13,8 mkr. Kommunens befolkning har minskat till 10 082 personer sedan årsskiftet 2016, vilket är en minskning med 9 personer. Under våren 2017 har tidigare kommunstyrelseordförande för Malung-Sälens kommun avgått och från april 2017 är Hans Unander (S) vald som kommunstyrelsens ordförande. Varsel av 55 personer i april 2017 Personalkostnaderna har under de senaste åren ökat och beslut fattades i april att varsla 55 personer om uppsägning, fördelat på 19 kollektivanställda och 36 tjänstemän. De stora underskotten i driftverksamheten och årets resultat (2012-2016 totalt -68 mkr) har skapat ett behov av att vidta nödvändiga åtgärder för att skapa förutsättningar för en ekonomi i balans. Verksamheterna har inte mäktat med att ta tag i de strukturella problem som har funnits och finns. Detta trots ett kontinuerligt arbete genom bland annat ledardialoger och planeringsdialoger. Samtidigt har och pågår stora pensionsavgångar, vilka dock inte fått effekt genom minskad personalstyrka. Personalkostnaderna motsvarar drygt 60 procent av kommunens totala verksamhetskostnader. En viss minskning av personalkostnadens andel av totala kostnader har skett över den senaste 10- årsperioden med anledning av verksamhetsövergångar för vatten och avfall samt gymnasium och vuxenutbildning. Genomförda förhandlingar med anledning av lagt varsel utföll i en minskning med totalt 51 tjänster. För kommande år innebär det lägre kostnader (besparing) med cirka 25 mkr årligen. För delårsperioden innebär det merkostnader för personal som är arbetsbefriad under uppsägningstiden med 5,6 mkr. Totalt prognostiseras utfallet för personalkostnader avseende uppsagd/utlöst personal uppgå till 7,9 mkr under 2017. Av prognostiserade kostnader är 2,6 mkr avtal som löper under 2018. Resultateffekten bokförs och resultatförs för dessa år 2017. Pågående projekt som är finansierade av externa medel kommer att löpa projekttiden ut och påverkas inte av genomfört varsel. Nya projektanställningar över en månad måste enligt gällande regler tills vidare vara sanktionerade av personalutskottet. Personal som har berörts av varslet har givits möjlighet via omställningsfonden att hitta bra lösningar. Omställningsfonden erbjuder aktiviteter och enskilda lösningar för berörda samt är behjälplig med att hitta utbildningsmöjligheter. Pensionslösningar för personal som är i rätt ålder har genomförts i enlighet med kommunens pensionspolicy. Frivilliga avtalslösningar har också varit ett verktyg för att underlätta hela processen. Under hösten 2017 fortsätter arbetet med att anpassa verksamheterna utifrån nuvarande ekonomiska läge. Deponi vid Malungs ÅVC Fullmäktige har per 2016-09-26 ( 85) fattat beslut att Malung-Sälens kommun åtar sig hela kostnaden för sluttäckning av den avslutade deponin på Malungs avfallsanläggning. Tillstånd från Länsstyrelsen är beviljat och sluttäckning ska senast vara färdigställd år 2022. Under 2017 har och pågår ett arbete för framtagande av upphandlingsunderlag och enligt nuvarande kända uppgifter planeras sluttäckningen påbörjas under 2018. Avsättning för deponi för Malungs avfallsanläggning kostnadsfördes med 15 mkr år 2014. Framtagen plan för avslutningsåtgärder såsom entreprenadkostnader och material samt beräkning av tidsåtgång för projektering, byggledning och administration är beräknade enligt underlag till 28,4 mkr. Inga tillkommande kostnader har påverkat resultatet för delårsperioden. Tillkommande kostnader är medräknade i prognosen för kommunen och kommer påverka 2017 års resultat med cirka 13-14 mkr. I samband med årsbokslutet kommer förnyad prövning av totalt uppskattad kostnad för sluttäckning genomföras och beaktas i årets utfall. VA-plan Arbetet med den kommunala VA- planen är i sitt slutskede. VA-planen är en långsiktig strategiplan för dricksvatten, spillvatten och dagvatten och ska ge en heltäckande och långsiktig planering för hela kommunens VA-försörjning. VA-planen har tagits fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tillsammans med Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS). Barn- och utbildningsnämnden Antalet nyanlända både inom skolverksamheten och hem för vård eller boende (HVB) fortsätter att minska i antal. Till följd av detta avvecklades förskolan Ballongen och förberedelseklassen på IOGT. Vuxenutbildningen flyttades över från kommunal regi i Malung-Sälens kommun 4

Förvaltningsberättelse verksamhet till Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) vid årsskiftet 2016/2017. Socialnämnden Under perioden har arbetstyngdsmätning genomförts vilken ger ett underlag och belyser arbetsuppgifter, arbetstyngd och processer som påverkar arbetet på kommunens särskilda boendeenheter inom äldreomsorgen. Beslut om ett öppenvårdsprojekt har fattats och rekrytering av projektledare pågår. Ombyggnation av Skålmogården är påbörjad för att ge möjlighet till en bättre och effektivare verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden Biblioteken i kommunen har under våren arbetat med Länsbibliotek Dalarnas projekt för ett ökat samarbete mellan länets kommunbibliotek gällande bibliotekssystem och regelverk. Allmänkulturen har arbetat med den rondellutsmyckning som invigdes i juni. Idrottshallen i Sälen har under våren byggts om, så att man i entrén har ett större gym, vilket inretts med fräscha gymredskap. Kollektivtrafik och färdtjänst i Dalarna Direktionen för Region Dalarna beslutade hösten 2016 att starta en process för skatteväxling för kollektivtrafiken i Dalarna. Under 2017 har länets kommuner med stöd av Region Dalarna utrett förutsättningarna för att eventuellt göra en skatteväxling gällande kollektivtrafiken från år 2018, där ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken inklusive färdtjänst förs över till Landstinget Dalarna. Skatteväxlingen kan genomföras endast under förutsättning att samtliga kommuners fullmäktige och landstingsfullmäktige beslutar att godkänna att skatteväxling sker. En gemensam ansökan från landstinget och samtliga kommuner måste skickas till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 september 2017 om skatteväxling ska kunna ske till 2018. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 29 maj 2017, 77, att godkänna förslaget till en skatteväxling för övertagande av kollektivtrafiken mellan landstinget och länets kommuner. För att finansiera övertagandet ska en skatteväxling på 47 öre ske mellan landstinget och kommunerna den 1 januari 2018. Samverkan räddningstjänst På uppdrag av Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik Leksand, Vansbro och Malung-Sälens kommuner har en förstudie genomförts avseende möjligheterna till samverkan inom räddningstjänst. I förstudien rekommenderas kommunerna att fördjupa samverkan genom att bilda ett gemensamt kommunalförbund. Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 2017-09-05 ( 119) fått en presentation av genomförd förstudie och föreslagna rekommendationer. Malung-Sälens kommun behöver nu ta ställning till om det är aktuellt att fördjupa samarbetet och tillsätta en utredningsorganisation med syfte att bilda ett kommunalförbund inom räddningstjänst med start 1 januari 2019. Samverkan turism Dalarnas kommuner har under 2017, efter viss tids utredning, enats om att bilda gemensamt bolag med uppgift att driva turistbyrå- och destinationsutveckling för Dalarna. Fullmäktige har 2017-02-03 ( 7) fattat beslut om, tillsammans med övriga dalakommuner, att bilda Utveckling i Dalarna Holding AB. Bolaget i sin tur äger dotterbolaget Visit Dalarna AB. Malung-Sälens kommun kommer dock inte överföra turistbyråverksamheten till Visit Dalarna AB. Ekonomiskt har därmed kommunen aktier i Dalarna Holding AB samt har under delårsperioden gett ett ekonomiskt tillskott om 0,2 mkr. Som en konsekvens av att kommunen beslutat att vara en del av denna gemensamma turismsatsning i Dalarna har inriktningen för Malung-Sälen Turism AB ändrats, så till vida att bolaget nu ska utgöra ett rent driftbolag för Malungs Camping, Bullsjön. Bolaget får även bedriva konsultverksamhet avseende utvecklande och etablerande av event och arrangemang. Miljö samverkan Samarbetsavtal med Vansbro kommun har tecknats för köp av tjänst inom miljö-, hälso- och livsmedelsområdet och kommunens inspektörer har börjat göra tillsyn där. Malungs Garveri Malung-Sälens kommun har beviljats bidrag från Naturvårdsverket för provtagning av f.d. Malungs garveri, fastigheten Huden 1. Upphandling av provtagning på den nedlagda garverifastigheten Huden 1 har genomförts. Provtagning kommer att ske under hösten. Försäljning av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar Under januari 2017 har Industrihus 1 och 3 sålts till Autoform AB. Total köpeskilling uppgick till 15,5 mkr. Nettoeffekt av försäljningen innebär en förlust om 13,0 mkr. Därutöver har försäljning av diverse övrig anläggningsmark påverkat resultatet positivt med reavinst motsvarande 4,1 mkr. Försäljning av exploateringsmark har påverkat delårsresultatet positivt med netto 10,6 mkr. Prognosen pekar på att resultat från försäljning av exploateringstomter för helåret kommer uppgå till 35 mkr. Antagen option av Samariten 5 och 7 (Malungs vårdhem) Fullmäktige beslutade 2017-05-29 ( 73) att utnyttja option att förvärva fastigheterna Samariten 5 och 8, Malungs vårdhem under 2018. För närvarande hyr kommunen fastigheterna och avtalet är klassificerat som ett så kallat finansiellt leasingavtal vilket innebär att fastigheterna redovisningsmässigt finns upptagen i balansräkningen som en materiell anläggningstillgång. Det innebär att förvärvet 5

Förvaltningsberättelse framförallt kommer påverka likviditeten år 2018 med cirka 30 mkr. Lösen av revers från VAMAS Under hösten har överrenskommits mellan företrädare för VAMAS och Malung-Sälens kommun att VAMAS ska lösa den revers, för närvarande uppgående till 132,7 mkr, som de har till kommunen och direkt uppta lån från extern långivare. I förslag till fullmäktige i oktober föreslås därför beslut om utökad kommunal borgen för VAMAS fattats. Den kommunala koncernen/ Sammanställd redovisning Den kommunala koncernen har under perioden ändrats i sin sammansättning så tillvida att beslut har fattats om bildande av ett nytt bolag. Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB Fullmäktige har 2017-04-24 ( 44) fattat beslut om bolagsordning och kommunalt ägande i Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB. Aktiekapitalet storlek är totalt 3 mkr varav Malung-Sälens kommuns aktiekapital är 1,5 mkr. Det kommunala ägandet uppgår därmed till 49 %. Ägandet anses betydande enligt definition i kommunal redovisning och konsolideras i den sammanställda redovisningen från och med delårsperioden januari till juli 2017. Beslut (KF 44/2017) har även fattats om en ekonomisk insats till Västerdala Terminal och Järnvägsspår AB med upp till 10 mkr. Den ekonomiska insatsen förväntas regleras under år 2018 och påverkar inte utfall 2017, utan hanteras i budget 2018 som en resultatpåverkande post med 10 mkr. Gustols AB Fullmäktige har 2017-05-29 ( 93) fattat beslut om att tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott till Gustols AB med 2,5 mkr för att stärka bolagets finansiella ställning. Enligt beslutet är aktieägartillskottet en kostnad för kommunen. Vidare har beslut fattats om att från 2018 årligen tillskjuta ett ovillkorat aktieägartillskott om 0,5 mkr. Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) Under augusti har en gemensam ägarkonferens avseende VDUF genomförts med deltagande politiker och tjänstemän från Vansbro och Malung- Sälens kommun samt politiker och tjänstemän från VDUF. Direktionen i VDUF har initierat, och i juni 2017, beslutat om förslag till ny förbundsordning. Under hösten kommer medlemskommunerna även se över och revidera nuvarande förbundsordning samt arbeta fram förslag till kostnadsfördelningsmodell. Malungs Elverk AB Årets första sju månader har präglats av den stora utbyggnaden i Sälenfjällen. Antal nyanslutningar är på rekordnivå och intensivt arbete pågår i Malungs Elnät AB för att säkra den framtida elförsörjningen. Fibernätet är också under en intensiv utbyggnadsfas på flera ställen i kommunen. Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB (VAMAS) Under delårsperioden har förslag till VA-plan färdigställts som ger en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. Det pågår detaljprojektering och byggande av nytt vattenverk i Digernäs för att förse Sälens by och Sälenfjällen med dricksvatten. Samtidigt byggs VA-anläggningar ut i flera stora områden i Sälenfjällen, till exempel Gruven och Färdkällan. Ombyggnationer, reparationer, underhåll och service kommer pågå hela hösten för att få alla anläggningar i bästa skick inför kommande vintersäsong. Ombyggnad av Yttermalungs avloppsreningsverk är klart. Malung-Sälen Turism AB Som en konsekvens av fullmäktiges beslut att ingå i Visit Dalarna har Malung-Sälen Turism AB:s inriktning förändrats. Nya ägardirektiv har beslutats innebärande att bolaget ska arbeta med camping och event. Vidare beslutades att näringslivsenheten i den kommunala organisationen skulle ta över ansvaret för turistinformationen i kommunen. Från och med 1 maj 2017 sjösattes nya Visit Dalarna. Samtidigt övergick Sälens turistcenter organisatoriskt från Malung-Sälen Turism AB till Malung-Sälens kommun och näringslivsenheten. Under maj 2017 kom besked att näringslivsenheten skulle läggas ner i sin helhet, vilket förändrat de ursprungliga förutsättningarna. Malungshem AB Under delårsperioden har byggnation av nya tak på Kullan påbörjats samt installation av jordvärme i nyaste hyreshuset i Lima har genomförts. Vidare har ny styrutrustning till flisvärmecentralen på Storbyn installerats. 6

Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling Kompetensförsörjning Malung-Sälens kommun står, i likhet med den kommunala sektorn i övrigt, inför stora utmaningar att kompetensförsörja verksamheterna. Den pågående generationsväxlingen skapar svårigheter att rekrytera olika kategorier av specialister till alla våra verksamheter. Behovet av förändrade kompetenser ska vägas in samtidigt som antalet medarbetare behöver minskas. Malung-Sälens kommun behöver arbeta mer med att förbättra arbetsmiljöer och villkor för medarbetare och ledare. Sjukskrivningstalen ökar och arbetsmiljöfrågor kommer att vara centrala när vi ska förändra organisationer och utveckla våra verksamheter. Budget 2017 och 2018 De av fullmäktige beslutade ekonomiska ramarna för år 2017 baseras på invånarantal 9 986 invånare. Faktiskt invånaravtal per 1 november 2016 var 10 024 invånare. Utfallet av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning för 2017 innebär i stort sett att prognostiserade intäkter motsvarar budgeterade intäkter. Inbördes finns avvikelser där skatteintäkterna (-10,2 mkr) inklusive slutavräkning för 2016 (+0,8 mkr) och 2017 (-3,9 mkr) är lägre än budget, medan generella statsbidrag och utjämning (+12,8 mkr) är högre än budget. Nettoeffekten är cirka 0,5 mkr. Inför verksamhetsår 2018 har kommunstyrelsen under augusti månads budgetberedning fastställt invånarantal 10 100 personer som grund för budgetramar år 2018. I föreslagen budgetram är beaktat ekonomisk effekt av genomfört varsel under 2017. Beräkningsunderlaget för budgetramarna utgår från att kostnader för personal räknas upp med 3 % och övriga kostnader med 1,5 %. Kommunstyrelsen föreslår i ramar för budget ett budgeterat resultat för 2018 med 27,5 mkr. Det budgeterade resultatet omfattar i övrigt 17,5 mkr nettointäkter från försäljning av markexploatering. Förslaget innebär ett överskott om 4,2 % i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Den kommunala organisationens stora nämnder, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden, kommer med föreslagen ram fortsatt behöva arbeta för att nå en ekonomi i balans och minska kostnaderna motsvarande ca 5-6 mkr per nämnd. Prognos för kommunen och kommunkoncernen Malung-Sälens kommun prognostiserar för helåret 2017 ett resultat om -13,2 mkr. Nämnderna prognostiserar en negativ avvikelse mot verksamheternas nettokostnader med -54,7 mkr. Prognosen förklaras dels av ett antal engångsposter, dels av att nämnderna inte klarar att hålla tilldelade ramar. Kostnader för avtalslöst/uppsagd personal för helåret beräknas till 8,0 mkr, avsättning för deponi till 13,4 mkr, netto reavinst/förlust vid försäljning av industrihus till 13 mkr, vilket totalt förklarar cirka 35 mkr av avvikelsen. I övrigt förklaras avvikelsen av mindre engångsposter samt att nämnderna har negativa avvikelser mot budgetram. Nämndernas redogörelse av prognostiserade avvikelser mot budget beskrivs närmare i kapitel Driftredovisning. Kommunkoncernen Malung-Sälens kommun prognostiserar för helåret 2017 ett resultat om 16,4 mkr. Malungs Elverk AB redovisar en prognos med 6,0 mkr bättre än budget, Malungshem AB en prognos med 2,8 mkr bättre än budget medan övriga bolag prognostiserar resultat i stort i enlighet med budget. Kommunalförbundet Västerdalarnas utbildningsförbund prognostiserar ett underskott mot budget med 2,4 mkr, varav 1,4 mkr avser Malung- Sälens kommuns andel. Anpassning till ekonomiska ramar Den kommunala organisationen i Malung-Sälens kommun behöver fortsatt arbeta med att anpassa kostnaderna till tilldelat budgetutrymme för att nå en ekonomi i balans. Prognostiserat resultat medför att ingående balanskravsunderskott inte kan återställas i enlighet med regelverket enligt kommunallagen. Det ställer ytterligare krav på positiva resultat kommande verksamhetsår. Med prognostiserat resultat 2017 och ingående balanskravsunderskott att återställa från år 2014 och 2015 behöver cirka 47 mkr återställas. Se vidare kapitel Balanskravsutredning. 7

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska budgeten innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges finansiella mål och för verksamheten anges verksamhetsmål. I verksamhetsplan och budget 2017-2020 har fullmäktige definierat god ekonomisk hushållning och fastställt prioriterade inriktningsmål. Uppföljning görs som en del av kommunens delårsbokslut. För att signalera i vilken mån Malung- Sälens kommun uppfyller målen används en färgskala med grönt, gult och rött. Grönt innebär att målet är uppfyllt, gult att målet är delvis uppfyllt och rött att målet inte alls är uppfyllt. Färgmarkeringen för respektive mål är en sammanvägd bedömning av resultaten på övergripande nivå och på nämndsnivå, där så är tillämpligt. Vissa mått eller indikatorer är inte jämförbara med andra kommuner. Där kan dock jämförelse över tid av de egna resultaten göras. För alla redovisningar gäller att om ett mål saknar färgmarkering innebär det att ingen mätning gjorts under året. Färgskala måluppfyllelse Grönt - Helt uppfyllt/uppfylls Gult - Delvis uppfyllt/uppfylls Rött- Ej uppfyllt/uppfylls Verksamhetsmål Uppföljning av kommunfullmäktiges inriktningsmål På övergripande nivå följs flertalet indikatorer upp endast en gång per år. Det är därför till stora delar samma resultat som angavs i årsredovisningen för 2016. Hållbar tillväxt Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016-12-31 Resultat 2017-07-31 Måltal Prognos 2017-12-31 Vi erbjuder bra service och välfärdstjänster för att skapa goda livsvillkor. Andel nöjda medborgare (NRI) 55 Mäts i höst Informationsmått Kan ej bedömas Andel förvärvsarbetande, % 80,7 Mäts i höst Minst bibehållen nivå Kan ej bedömas Andel av befolkningen som får försörjningsstöd 3,6 Mäts i höst Minskande Ökande Vi möjliggör strategiska insatser och åtgärder som leder till ökad sysselsättning och till ökad tillväxt inte minst inom besöksnäringen. Andel nya företag/1000 inv 5,4 Mäts i höst Bibehållen nivå Kan ej bedömas Andel nöjda företagare (Insikt) 72 Ingen mätning görs i år Ökande Ingen mätning Vi tar tydligt och medvetet ansvar för en mer långsiktigt hållbar utveckling utifrån miljöoch klimathänsyn. Andel återvunnet material i förhållande till total mängd hushållsavfall, % Andel ekologiska livsmedel, % Andel miljöcertifierad skog, % 24 Mäts i höst Ökande Kan ej bedömas 28 28 Ökande 28 100% 100% Ökande 100% 8

Förvaltningsberättelse Kvalitet Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016-12-31 Resultat 2017-07-31 Måltal Prognos Vi har en tillgänglig service och ett gott bemötande. Andel nöjda medborgare Nöjd medborgar index (NMI) 46 Mäts i höst Informationsmått Kan ej bedömas Andel medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon och får direkt svar på en enkel fråga % 61 Mäts i höst Ökande Kan ej bedömas Andel som erbjudits plats i förskolan på önskat datum, % 87 82 % fick plats inom 4 månader, 71 % fick plats på önskat datum Bibehållen nivå Ökande Vi erbjuder en god vård och omsorg med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner. Vi erbjuder en god förskola och skola med en kvalitet som ligger i nivå med jämförbara kommuner för att ge våra barn och unga en trygg och utvecklande uppväxt. Väntetid för att få plats på särskilt boende från ansökan till erbjudande om plats, dagar Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel brukare som är nöjda/ganska nöjda med sin hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboende, % av maxpoäng Andel ungdomar som inte kommit tillbaka till IFO ett år efter avslutad insats/utredning, % hemtjänst, indexpoäng av 100 möjliga Antal barn per personal i förskolan Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 9, % Andel behöriga till nationellt program på gymnasiet, % Andel elever som tagit examen i gymnasiet och bor i kommunen, % 106 Mäts i höst < 90 dagar Kan ej bedömas 85 Mäts i höst Bibehållen nivå Kan ej bedömas 93 Mäts i höst Bibehållen nivå Kan ej bedömas 90 Mäts i höst Bibehållen nivå Kan ej bedömas 93 Mäts i höst Ökande Kan ej bedömas 4,6 Mäts i höst Bibehållen nivå Bibehållen nivå 87 Mäts i höst Ökande Oförändrad 93 88 Bibehållen nivå Ökar 79,3 Mäts i höst Ökande Kan ej bedömas 9

Förvaltningsberättelse Kompetens Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016-12-31 Resultat 2017-07-31 Måltal Prognos Vi har engagerade medarbetare som utvecklar verksamheten. Hållbart medarbetarengagemang (HME, index) 73 Ingen mätning har gjorts Ökande Kan ej bedömas Antal förbättringsidéer 368 132 Ökande Minskande Antal genomförda förbättringar 315 78 Hälften av idéerna är genomförda Att hälften av idéerna är genomförda Sjukfrånvaro, % 6,0 5,7 Minskande Minskar Vi ökar andelen heltidstjänster för de medarbetare som önskar det. Andel som har önskad tjänstgöringsgrad, % Andelen är ökande 88 Ökande Oförändrad Demokrati Prioriterade inriktningsmål Indikator Resultat 2016-12-31 Resultat 2017-07-31 Måltal Prognos Vi har informerade och delaktiga brukare och invånare. Andel nöjda medborgare (NII) 33 Mäts i höst Informationsmått Kan ej bedömas Informationsindex för hemsidan 78 Mäts i höst Ökande Kan ej bedömas Antal åhörare vid kommunfullmäktiges möten Antal åhörare har ökat Ingen mätning har gjorts Ökande Kan ej bedömas Vi arbetar för en aktiv landsbygdsutveckling. Årliga medel för Leaderprojekt, kr inget projekt 2016 127 317 kr Ökande 254 634 kr Tillgång till kommersiell service och/eller servicepunkter Ej mätt Ingen mätning har gjorts Måltal saknas Ingen mätning Sammanfattning verksamhetsmål Malung-Sälens kommun har totalt 10 prioriterade inriktningsmål inom 4 områden. För bedömningen om målen uppnåtts finns 30 indikatorer. I delårsbokslutet per juli 2017 bedöms 5 indikatorer som uppfyllda och 4 av indikatorerna som delvis uppfyllda. Övriga indikatorer mäts senare under hösten. För inget av inriktningsmålen finns därför mätvärden för samtliga indikatorer. Det samlade utfallet för respektive inriktningsmål kan därför inte bedömas. För helåret prognostiseras 9 indikatorer att uppfyllas, 1 indikator att delvis uppfyllas och 1 indikator att inte uppfyllas. För 17 indikatorer kan inte bedömning om prognos ske med den information som finns i delårsbokslutet och för 2 indikatorer kommer ingen mätning genomföras. Därmed kan inte en sammanfattande bedömning prognostiseras för något av inriktningsmålen. Kommunstyrelsen kan med genomförda mätningar och inhämtade uppgifter i samband med delårsbokslutet inte lämna en prognos huruvida verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning kommer att kunna uppnås för helåret 2017. 10

Förvaltningsberättelse Finansiella mål Med syftet att uppnå en ekonomi i balans har 3 finansiella mål för god ekonomisk hushållning med 7 mått fastställts av fullmäktige. Måluppfyllelse Finansiella mål 2016 Nyckeltal Mått Utfall delårsperioden Prognos helåret Prognos 2017-12-31 Verksamhetens nettokostnad < 100 % 102 % Prognostiserat underskott Uppfylls inte Amortering av lån 2 % per år 1,7 mkr = 1 % 119 mkr = 36 % Uppfylls Verksamheterna uppfyller sina uppdrag utifrån de mål och budgetramar som kommunfullmäktige har beslutat och i syfte att ta ansvar för en god ekonomisk hushållning. Lån och borgensåtagande < 95 % av satt limit 89 % Kassalikviditet > 80 % 125 % Kommer understiga netto. Lån och borgen kommer netto vara oförändad. Kommer öka med anledning av lösen lån VAMAS. Uppfylls Uppfylls Soliditet > 20 % 34 % Kommer öka med anledning av sänkt balansomslutning pga lösen lån VAMAS. Uppfylls Kommunen säkerställer framtida pensionsutbetalningar Avsättning enligt finanspolicyn > 5 mkr per år Inga placeringar genomförda Inga planeras Uppfylls inte Investeringsvolymen ligger i nivå med kommunens årliga avskrivningar Investeringsvolym Avskrivningar inom planperioden Investeringar tom 2017-07-31 = 3,3 mnkr Investeringar kommer inte genomföras i den omfattning som är budgeterat. Uppfylls Sammanfattning finansiella mål Malung-Sälens kommun har totalt 3 finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Till målen finns 7 indikatorer. I delårsbokslutet per juli 2017 bedöms 4 indikatorer uppfyllda, 1 delvis uppfylld och 2 inte uppfyllda. För helåret prognostiseras 5 indikatorer att uppfyllas och 2 att inte uppfyllas. Det innebär att 1 av 3 finansiella mål prognostiseras att uppfyllas i sin helhet, 1 inte uppfyllas och 1 delvis uppfyllas. Kommunstyrelsen samlade bedömning avseende finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning är att utifrån fastställda mål uppnås inte god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Det beror av att endast 1 av 3 fastställda mål uppnås i sin helhet. 11

Förvaltningsberättelse Prioriterade åtgärder 2017 Fullmäktige har i verksamhetsplan och budget 2017-2020 formulerat 12 prioriterade åtgärder för år 2017. Respektive åtgärds status sammanfattas nedan. Av fastställda prioriterade åtgärder konstateras att 11 av åtgärderna är pågående och att 1 inte har påbörjats, men att beslut om översyn har tagits. Område Status Kommunens finanser Fortsatt minska de strukturella överkostnaderna i verksamheterna. Pågår Hållbar tillväxt Fortsatt arbeta för ett kommunalt lantmäteri. Utveckla energiavsnittet i översiktsplanen med prioritet på vindbruk. Färdigställa en kommunal VA-plan. I bred samverkan öka bredbandskapaciteten i Malung-Sälens kommun. Fortsatt arbeta för godstransporter på Västerdalsbanan från terminalområdet i Malungsfors. Pågår Beslut taget att se över översiktplanen men ej påbörjats Pågår Pågår Pågår Kvalitet Påbörja arbetet med att inrätta en familjecentral i syfte att bättre möta behov hos barn, ungdomar och föräldrar Anpassa skolans stadieindelning enligt gällande läroplan Beslut är taget om att starta ett projekt men frågan idag ligger vilande Pågår Kompetens Arbeta för stärkt samverkan med de fackliga organisationerna. Pågår Vidga samarbetet med andra kommuner, framför allt Vansbro, inom administration, gemensamma system, tvärsektoriell service och specialfunktioner. Arbeta för att kunna erbjuda ökade möjligheter till praktik och arbete för ungdomar och nyanlända. Pågår Pågår Demokrati Fortsatt utveckla demokrati-, inflytande- och delaktighetsfrågorna genom att skapa former och strukturer för medborgarinflytande, samt utveckla kommunfullmäktiges arbetsformer. Pågår 12

Förvaltningsberättelse Driftredovisning (tkr) Nämnd Budget Prognos Avvikelse Bokslut 201707 Bokslut År 2017 Per juli År 2017 Budget - Prognos Intäkt Kostnad Netto 201607 Netto Kommunfullmäktige -1 300-1 150 150 0-796 -796-875 Revision -690-640 50 0-225 -225-320 Valnämnd -80-80 0 0-46 -46-31 Överförmyndaren -1 500-1 500 0 753-2 036-1 283-2 079 Kommunstyrelsen -162 664-191 044-28 380 130 476-238 407-107 931-55 524 Barn- och utbildningsnämnden -167 398-181 500-14 102 33 112-132 173-99 061-128 337 Socialnämnden -245 000-254 300-9 300 34 325-184 345-150 020-142 903 Kultur- och fritidsnämnden -29 600-31 050-1 450 2 546-22 981-20 435-17 461 Räddningsnämnden -14 000-14 350-350 1 748-9 051-7 303-7 498 Miljönämnden -2 300-2 300 0 4 668-4 513 155-387 Byggnadsnämnden -3 650-2 720 930 5 913-5 084 829-216 KS försäljning exploateringsmark 36 500 35 000-1 500 18 798-4 236 14 562 11 190 Nämndernas nettokostnader -591 682-645 634-53 952 232 339-603 893-371 554-344 441 Finansförvaltningen (netto) -7 000-6 650 350 34 971-39 504-4 533-1 029 Verksamhetens nettokostnader -598 682-652 284-53 602 267 310-643 397-376 087-345 470 Skatteintäkter 456 857 443 596-13 261 259 363 0 259 363 249 800 Generella statsbidrag och utjämning 177 025 189 801 12 776 110 714 0 110 714 97 781 Summa skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 633 882 633 397-485 370 077 0 370 077 347 581 Finansiella intäkter 10 000 11 700 1 700 10 275 0 10 275 9 274 Finansiella kostnader -8 700-6 000 2 700 0-3 394-3 394-3 942 Årets resultat 36 500-13 187-49 687 647 662-646 791 871 13 847 6 404 varav medlemsbidrag VDUF (del i KS) -56 602-57 302 varav sluttäckning Malungs deponi (KS) -13 380 Periodens resultat uppgår till 0,9 mkr. Nettokostnader för nämnderna uppgår till 372 mkr. Prognosen för helåret pekar på en nettokostnad för nämnderna med 646 mkr vilket indikerar en negativ avvikelse mot budget med 54 mkr. Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden prognostiserar samtliga avvikelser mot årsbudget med över 1 mkr. För nämnder med negativa avvikelser över 1 mkr finns följande redogörelse: Kommunstyrelsen (exklusive markexploatering) För delårsperioden och prognostiserat helårsutfall förklaras 13,0 mkr av netto försäljning av materiella anläggningstillgångar. I utfallet för delåret ingår därtill engångskostnader utöver budget år 2017 för avtalslöst/uppsagd personal med 1 mkr, och i helårsprognosen 1,8 mkr. Därutöver finns engångskostnader för beviljade bidrag till kommunägda bolag och övriga intresseföretag (2,7 mkr) och kostnad för underskottstäckning i Västerdalarnas utbildningsförbund (0,7 mkr) jämfört med budget. Avsättning för deponi är i prognosen uppskattad till 13,4 mkr vilket även påverkar avvikelsen mot budget negativt. Barn- och utbildningsnämnden Delårsutfallet omfattar högre personalkostnader än budgeterat dels för personal som arbetar med nyanlända, dels kostnader för avtalslöst personal. Planerade personalminskningar för HVB får effekt under hösten. Ökade statsbidrag för lågstadiesatsning och fritidshemsatsning har genererat högre intäkter men även kostnader med anledning av förstärkning av personal i satsningarna. Det besparingskrav som åligger nämnden har inte kunnat uppfyllas. För helårsutfallet prognostiseras en negativ avvikelse mot budgeterad ram motsvarande 14,1 mkr vilket främst förklaras av att besparingskravet (13 mkr) inte kunnat genomföras. Det i sin tur förklaras av att budgeterade medel för barn i behov av särskilt stöd prognostiseras få en negativ avvikelse. Behovet bedöms högre än tilldelade ramar. Kostnaderna för HVB förväntas få en lägre utveckling under hösten, men i jämförelse med 13

Förvaltningsberättelse beslutad ram prognostiseras en negativ avvikelse bland annat pga. avtalslösningar för personal. Prognostiserade kostnadsökningar för personal inom lågstadiesatsning och fritidshemsatsning förväntas finansieras genom beviljade statsbidrag. Socialnämnden Delårsutfallet omfattar högre personalkostnader än budgeterat främst inom hemtjänsten i södra kommundelen. En översyn med anledning av det är initierad. När det gäller kostnader för placeringar överskrids budgeterad ram. Det pågår ett arbete för att minska placeringskostnader. Effekterna har ännu inte fått fullt genomslag med anledning av att pågående insatser inte kan omprövas förrän förändrat behov finns. Kostnader för konsulter inom IFO är fortsatt hög beroende på bemanningssituationen. För närvarande pågår upphandling av konsulttjänster inom området bemanning vilket även inkluderar sjuksköterskor. För helårsutfallet prognostiserar socialnämnden en negativ avvikelse mot budget med 9,3 mkr vilket främst förklaras av höga kostnader för personal, bemanning och inom IFO. För att nå en ekonomi i balans och tilldelad budgetram pågår bland annat ett arbete med att tillsätta vakanta tjänster med tillsvidareanställningar. Arbetet förväntas ge ekonomiska effekter i form av minskade vikariekostnader samt minskade kostnader för administrativt arbete. Utifrån genomförd arbetstyngdsmätning pågår vidare ett arbete med att se över personaltätheten, vilka arbetsuppgifter som ska utföras samt i vilken omfattning. Kultur- och fritidsnämnden Delårsutfallet omfattar kostnader för föreningsbidrag, av vilka merparten betalas ut under våren. Vidare är driftkostnaderna för vissa fritidsanläggningar högre under vår än höst, med anledning av att dessa är vintersäsonganläggningar. För helårsutfallet prognostiseras en negativ avvikelse mot budget med 1,5 mkr. Det förklaras bland annat av resultateffekt för avtalslösningar och uppsagd med personal med 0,5 mkr utöver budget, högre underhållskostnader (0,5 mkr) i anläggningar än budgeterat som projekteringskostnader för investering (0,5 mkr). 14

Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning (tkr) Budget Om budgeterat från 2016 Netto Utfall 2017-07-31 Netto Budget Nämnd / förvaltning Utgifter Utgifter Budget Utgifter Inkomster investering avvikelse Kommunstyrelsen Strukturinvesteringar 5 300-5 300 - - - 5 300 Lokalanpassning gemensamma utrymmen 300-300 104-104 196 Service och Teknik (skattefinansierade) Anpassning lokaler 3 000 3 497 6 497 4 120-4 120 2 377 Barn- och utbildningslokaler 2 000 1 903 3 903 166-166 3 737 Socialförvaltningens lokaler 4 600 260 4 860 1 887-1 887 2 973 Idrottshallar åtgärder 6 000 276 6 276 39-39 6 237 Gator & Park 4 700 90 4 790 1 150-1 150 3 640 Måltider maskiner & inventarier 800-800 118-118 682 Service och Teknik (avgiftsfinansierade) Industritomter försäljning 15 500-15 500 15 500 Industrifastigheter - anpassning 500-500 - - - 500 Skog och mark Skogsbilvägar 400-400 - - - 400 Försäljning anläggningsmark - - - - 4 526-4 526 4 526 Barn och -utbildningsnämnden Inventarier (BuN) 400-400 243-243 157 Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utsmyckning cirkulationsplats - 84 84 63-63 21 Räddningsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Periodens nettoinvesteringar 28 000 6 110 34 110 7 890 20 026-12 136 46 246 Periodens anskaffning (investeringsutgifter) uppgår till 7,9 mkr och periodens inkomster för försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgår till 20,0 mkr. Årets investeringsbudget är fastställd till 28 mkr och ombudgetering för 2016 års, ej genomförda, investeringar är beslutad med 6,1 mkr. Av den totala investeringsbudgeten för årets anskaffningar är 23 procent anskaffad till och med delårstidpunkten. Av delårsperiodens genomförda investeringar är 3,2 mkr färdigställda och ianspråktagna. Dessa är aktiverade som materiella anläggningstillgångar i samband med delårsbokslutet. Övriga anskaffningar om 4,7 mkr är pågående projekt. Totalt finns två projekt med anskaffningsutgift under delårsperioden 2017 överstigande 1 mkr. Renovering av tak fastigheten Svetsaren (Rosengrens) uppgår till 1,2 mkr och ombyggnation av Skålmogården till 1,5 mkr. Ombyggnation Skålmogården pågår och slutbesiktning av etapp 1 sker under september. I etapp 1 har en tidigare stängd avdelning renoverats för att tas i bruk under hösten 2017. I etapp 2 kommer en befintlig avdelning renoveras. Enligt prognosen kommer projektet färdigställas under hösten. Renovering av tak på Svetsaren är färdigställt. I övrigt när det gäller pågående investeringar pågår bland annat tillgänglighetsanpassning i Tingshuset där en hiss har monterats. I värmeverket har styroch övervakning bytts ut. Slutbesiktning av styr- och övervakningen sker i slutet av september. Utsmyckningen av rondellen är färdigställd och invigd har invigts i juni. Budgeterade medel för gång- och cykelvägar prognostiseras att inte användas med anledning av att det saknas planer var dessa ska anläggas. Anskaffning av gatubelysning kommer ske under hösten och prognosen är att projekterade medel kommer förbrukas. När det gäller gator och vägar har renovering av Grönlandsvägen och Lisagatan utförts omfattande utbyte av vissa brunnar och betäckningar samt ny asfalt. Lekplats Grönlandsparken är färdigställd under 2017. Den samlade bedömningen avseende investeringar utifrån helårsprognos är att flera inte kommer att kunna genomföras under året. 15

Förvaltningsberättelse Balanskravsutredning Balanskravsutredning (tkr) 2014 2015 2016 Prognos 2017 Årets resultat enligt resultaträkning -32 738-30 600 14 176-13 187 - Reducering av samtliga realisationsvinster -279-1 104-3 167-5 825 - Reducering av exploateringstomter -5 042 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -38 059-31 704 11 009-19 012 Årets balanskravsresultat -38 059-31 704 11 009-19 012 Synnerliga skäl Sluttäckning av Malungs deponi 15 000 13 380 Balanskravsresultat efter synnerliga skäl -23 059-31 704 11 009-5 632 Justering av 2014 års reducering exploateringstomter 5 042 Balanskravsunderskott från tidigare år 0-23 059-54 763-43 754 Balanskravsresultat att reglera -23 059-54 763-43 754-44 344 Årets prognostiserade negativa resultat medför, efter justeringar enligt balanskravsreglementet, att årets balanskravsresultat prognostiseras till 19,0 mkr. Sedan tidigare år finns ingående balanskravsunderskott att reglera senast år 2017 respektive 2018. Balanskravsunderskottet uppgår till motsvarande 43,8 mkr att återställa varav 12,1 mkr är hänförligt till 2014 och 31,7 mkr är hänförligt till 2015 års underskott. I ingående balanskravsunderskott hänförligt till år 2014 ingår försäljning av omsättningstillgångar med 5,0 mkr. Av förtydligande i information utgiven av Rådet för kommunal redovisning klargörs att omsättningstillgångar inte är föremål för reducering i balanskravsutredningen. Med anledning av detta justeras ingående balanskravsunderskott hänförligt till 2014 med 5,0 mkr till 7,1 mkr. I årets prognostiserade resultat ingår avsättning för deponi vid Malungs avfallsanläggning. Med anledning av att det är ett åtagande som uppstått under lång tid är det kommunstyrelsens uppfattning att det inte är rimligt att återställa avsättning för deponi inom tre år och avsikten är att föreslå fullmäktige att besluta om synnerliga skäl med motiveringen åtagandet avser tidigare år och har uppstått under lång tid. Oaktat justeringar och synnerliga skäl är kommunstyrelsens bedömning att Malung-Sälens kommun inte klarar kommunallagens krav på en ekonomi i balans år 2017 och inte heller klarar att återställa ingående balanskravsunderskott, hänförligt till 2014, inom tre år. Av ingående balanskravsunderskott kommer 7,1 mkr inte att återställas inom föreskriven tid. Samtidigt prognostiseras det totala balanskravsunderskottet öka. 16

Räkenskaper Räkenskaper Resultaträkning (tkr) Not Kommunen Kommunen Koncernen Prognos 201712 Budget 201712 201707 201607 201707 201607 Verksamhetens intäkter 1 134 383 137 019 294 669 265 970 Verksamhetens kostnader 2-623 284-568 682-484 547-467 157-595 510-550 663 Jämförelsestörande poster 3-8 986 2 972-8 986 2 972 Avskrivningar -29 000-30 000-16 746-18 282-42 093-42 746 Verksamhetens nettokostnader -652 284-598 682-375 896-345 448-351 920-324 467 Skatteintäkter 443 596 456 857 259 362 249 800 259 362 249 800 Generella statsbidrag och utjämning 189 801 177 025 110 714 104 185 110 714 104 185 Finansiella intäkter 11 700 10 000 10 275 9 251 4 147 3 345 Finansiella kostnader -6 000-8 700-3 584-3 941-5 598-7 566 Resultat före extraordinära poster -13 187 36 500 871 13 847 16 705 25 297 Skattekostnader - -55 Årets resultat -13 187 36 500 871 13 847 16 705 25 242 * Budget 2017 är ej upprättad fördelat externa intäkter och kostnader varför i budget och prognos enbart nettokostnad anges. 17

Räkenskaper Balansräkning (tkr) Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR 201707 201612 201707 201612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 1 302 1 710 1 740 2 228 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 379 843 420 672 909 717 1 217 693 Maskiner och inventarier 15 215 15 816 244 382 34 499 Pågående arbeten 4 297 72 334 Finansiella anläggningstillgångar 196 193 194 733 60 359 68 643 Summa anläggningstillgångar 596 850 632 931 1288 532 1 323 063 Omsättningstillgångar Förråd mm 19 702 23 504 21 528 25 666 Fordringar 116 321 124 836 148 723 158 838 Kortfristiga placeringar 6 534 6 513 6 534 6 513 Kassa och bank 86 706 60 009 180 195 136 557 Summa omsättningstillgångar 229 263 214 862 356 980 327 574 SUMMA TILLGÅNGAR 826 113 847 793 1 645 512 1 650 637 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat 871 14 176 16 705 40 436 Resultatutjämningsreserv 5 917 5 917 5 917 5 917 Övrigt eget kapital 267 917 253 741 569 279 526 765 SUMMA EGET KAPITAL 274 705 273 834 591 901 573 118 Avsättningar Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 8 404 8 026 9 639 9 301 Andra avsättningar 12 075 12 440 56 771 57 065 Summa avsättningar 20 479 20 466 66 410 66 366 Skulder Långfristiga skulder 363 058 365 224 754 059 747 932 Kortfristiga skulder 167 871 188 269 233 143 263 221 Summa skulder 530 929 553 493 987 202 1 011 153 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 826 113 847 793 1 645 513 1 650 637 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ställda säkerheter 25 473 25 473 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 257 244 256 658 257 244 256 658 Övriga ansvarsförbindelser 422 306 422 306 41 939 41 939 18

Räkenskaper Noter Kommunen (tkr) 201707 201607 Not 1 Specifikation verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 11 810 10 436 Avgifter och ersättningar 23 823 22 427 Hyror och arrenden 18 316 21 404 Bidrag 58 446 58 505 Verksamheter och entreprenader 8 012 7 715 Exploateringsintäkter 13 976 16 532 Verksamhetens intäkter 134 383 137 019 Not 2 Specifikation verksamhetens kostnader Personalkostnader inkl pensioner 305 823 289 577 Inköp av anläggnings- & underhållsmaterial 3 367 2 797 Bränsle, energi och vatten 12 628 12 165 Köp av huvudverksamhet 31 489 31 420 Lokal- och markhyror 14 341 13 300 Lämnade bidrag 56 090 50 228 Fastighetskostnader 13 400 13 254 Övriga kostnader 48 012 54 416 Verksamhetens kostnader 484 547 467 157 Not 3 Jämförelsestörande poster Intäkter Försäljningspris anläggningstillgångar 7 338 2 972 Bokfört värde anläggningstillgångar -1 513 - Summa intäkter 5 825 2 972 Kostnader Försäljningspris anläggningstillgångar 12 260 - Bokfört värde anläggningstillgångar -26 908 - Utrangering -163 - Summa kostnader -14 811 0 19

Vissa andra upplysning Vissa andra upplysningar Redovisningsprinciper Malung-Sälens kommuns redovisning är upprättad enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Redovisningen i kommunen sker i huvudsak på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed och avser att ge en rättvisande bild. Avvikelse finns gentemot RKR 11:4 Materiella anläggningar med anledning av att komponentindelning av aktiverade objekt inte tillämpas fullständigt. Redovisningsprinciperna och beräkningsmetoder som har använts i delårsrapporten är i övrigt motsvarande som vid upprättande av årsredovisning 2016. Övriga upplysningar För perioden finns jämförelsestörande poster och ansvarsförbindelser. Jämförelsestörande poster redovisas som not till resultaträkningen och ansvarsförbindelser utom linjen för balansräkningen. Semesterlöneskulden har påverkat utfall för nämndernas driftutfall och nettokostnad i resultaträkning positivt med anledning av att intjänandeår och uttagsår är detsamma. I bokslutstidpunkten finns ett större uttag än intjänande av semester. Samtidigt omfattar periodens utfall kostnader för uppsägningar och avgångsavtal med personal om totalt 5,6 mkr. Förändring i uppskattningar och bedömningar har gjorts avseende avsättning för deponi vid Malungs avfallsanläggning och ingår i årsprognosen. I övrigt finns inga väsentliga uppskattningar eller bedömningar som anses haft väsentlig effekt på delårsresultatet. 20

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 1 189 Skattesats 2018 (KS/2017:454) 6 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Skattesatsen för år 2018 ska vara 23,04 kr. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fastställde 23,04 kr som skattesats för år 2017, vilket innebar en oförändrad skattsats. Den politiska majoriteten föreslår oförändrad skattesats även för år 2018. Direktionen för Region Dalarna beslutade hösten 2016 att starta en process för skatteväxling för kollektivtrafiken i Dalarna. Under 2017 har länets kommuner med stöd av Region Dalarna utrett förutsättningarna för att eventuellt göra en skatteväxling gällande kollektivtrafiken från år 2018, där ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken inklusive färdtjänst förs över till Landstinget Dalarna. Skatteväxlingen kan genomföras endast under förutsättning att samtliga kommun-fullmäktige och landstingsfullmäktige beslutar att godkänna att skatteväxling sker. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 29 maj 2017, 77, att godkänna förslaget till en skatteväxling för övertagande av kollektivtrafiken mellan landstinget och länets kommuner. För att finansiera övertagandet ska en skatteväxling på 47 öre ske mellan landstinget och kommunerna den 1 januari 2018. Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Sammanfattningsvis föreslås skattesatsen vara oförändrad år 2018 men justeras för den eventuella skatteväxling på 47 öre som sker mellan landstinget och länets kommuner. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 13 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-09-13 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Helena Steffansson Carlson E-postadress: helena.s.carlson@malung-salen.se Telefonnr: 0280-181 27 Mottagare: Kommunfullmäktige Diarienr: KS/2017:454 Skattesats för år 2018 Förslag till beslut Skattesatsen för år 2018 ska vara 23,04 kr. Laghänvisning 8 kap. 6,8-9 kommunallagen (1991:900) Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige ska före november månads utgång senast fastställa en budget för kommande år. En del i budgetbeslutet är fastställande av skattesatsen. Enligt kommunallagen (8 kap 9 ), om kommunfullmäktige på grund av särskilda skäl inte kan fastställa budgeten före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen före november månads utgång. Kommunfullmäktige fastställde 23,04 kr som skattesats för år 2017, vilket innebar en oförändrad skattsats. Den politiska majoriteten föreslår oförändrad skattesats även för år 2018, det vill säga 23,04 kr. Direktionen för Region Dalarna beslutade hösten 2016 att starta en process för skatteväxling för kollektivtrafiken i Dalarna. Under 2017 har länets kommuner med stöd av Region Dalarna utrett förutsättningarna för att eventuellt göra en skatteväxling gällande kollektivtrafiken från år 2018, där ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken inklusive färdtjänst förs över till Landstinget Dalarna. Skatteväxlingen kan genomföras endast under förutsättning att samtliga kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige beslutar att godkänna att skatteväxling sker. En gemensam ansökan från landstinget och samtliga kommuner måste skickas till regeringen (finansdepartementet) senast den 30 september 2017 om skatteväxling ska kunna ske till 2018. Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet den 29 maj 2017, 77, att godkänna förslaget till en skatteväxling för övertagande av kollektivtrafiken mellan landstinget och länets kommuner. För att finansiera övertagandet ska en skatteväxling på 47 öre ske mellan landstinget och kommunerna den 1 januari 2018. Sammanfattningsvis föreslås skattesatsen vara oförändrad år 2018 men justeras för den eventuella skatteväxling på 47 öre som sker mellan landstinget och länets kommuner. Skickas till För kännedom: För åtgärd: Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 1 190 Utökning av borgen för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB (KS/2017:455) 7 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 230 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Det är även praxis i Malung-Sälens kommun att årligen ta beslut om tak för borgensåtaganden för de kommunala bolagens räkning. För 2017 har kommunfullmäktige beslutat ( 133), att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB:s (VAMAS) låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 100 000 tkr. Malung-Sälens kommun har till VAMAS år 2012 utgivit revers om 140 674 tkr. Per den 31 augusti 2017 uppgår VAMAS långfristiga skuld gentemot kommunen till 132 729 tkr. I överläggningar mellan företrädare för Malung- Sälens kommun och VAMAS föreslås att VAMAS reglerar reversen gentemot Malung-Sälens kommun och att bolaget självt upptar lån från extern långivare. Det ställer samtidigt krav på att Malung-Sälens kommun utökar borgen för VAMAS. Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Malung-Sälens kommuns tidigare beslutade maximala borgensåtagande (takborgen) avseende VAMAS, motsvarande 100 000 tkr föreslås utökas med 130 000 tkr till takborgen 230 000 tkr. Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp är ett beslut om proprieborgen, det vill säga borgen så som för egen skuld. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 13 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 2 Justerare Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-09-13 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Helena Steffansson Carlson E-postadress: helena.s.carlson@malung-salen Telefonnr: 0280-181 27 Mottagare: Kommunfullmäktige Diarienr: KS/2017:455 Utökning av borgen Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten och Avfall i Malung-Sälen ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 230 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Laghänvisning Kommunallagen 8 kap. 3 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Det är även praxis i Malung- Sälens kommun att årligen ta beslut om tak för borgensåtaganden för de kommunala bolagens räkning. För 2017 har kommunfullmäktige beslutat ( 133/2017), att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten och Avfall i Malung-Sälen ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 100 000 tkr. Malung-Sälens kommun har till Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB år 2012 utgivit revers om 140 674 tkr. Per 2017-08-31 uppgår Vatten och Avfall i Malung-Sälen ABs långfristiga skuld gentemot kommunen till 132 729 tkr. I överläggningar mellan företrädare för Malung-Sälens kommun och Vatten & Avfall i Malung-Sälen AB föreslås att Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB reglerar reversen gentemot Malung-Sälens kommun och att bolaget självt upptar lån från extern långivare. Det ställer samtidigt krav på att Malung-Sälens kommun utökar borgen för Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB. Malung-Sälens kommuns tidigare beslutad maximala borgensåtagande (takborgen) avseende Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB, motsvarande 100 000 tkr föreslås utökas med 130 000 tkr till takborgen 230 000 tkr. Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp är ett beslut om proprieborgen, det vill säga borgen så som för egen skuld. Skickas till För kännedom: Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB För åtgärd: Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 1 191 Ramar för borgen 2018 (KS/2017:452) 8 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Malungshem AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 290 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 230 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Det är även praxis i Malung-Sälens kommun att årligen ta beslut om tak för borgensåtaganden för de kommunala bolagens räkning. Kommunen har en tidigare beslutad takborgen avseende Malungshem AB motsvarande 294 370 tkr. Kommunen har en tidigare beslutad takborgen avseende Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS, motsvarande 100 000 tkr. Ekonomichefen har i särskilt ärende föreslagit att borgen utökas under 2017 till 230 000 tkr. Borgensåtagandet för 2018 föreslås därför ska fastställas till 230 000 tkr. Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp är ett beslut om proprieborgen, det vill säga borgen så som för egen skuld. Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande med förslag till beslut i ärendet. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår att takborgen för Malungshem AB ska beslutas till 290 000 tkr. Ordföranden finner därutöver att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Justerare Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 2 Tjänsteutlåtande daterat 13 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-09-13 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Helena Steffansson Carlson E-postadress: helena.s.carlson@malung-salen Telefonnr: 0280-181 27 Mottagare: Kommunfullmäktige Diarienr: KS/2017:452 Ramar för borgen 2018 Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Malungshem ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 294 370 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för Vatten och Avfall i Malung-Sälen ABs låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 230 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Laghänvisning Kommunallagen 8 kap. 3 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Det är även praxis i Malung- Sälens kommun att årligen ta beslut om tak för borgensåtaganden för de kommunala bolagens räkning. Kommunen har en tidigare beslutad takborgen avseende Malungshem AB motsvarande 294 370 tkr. Detta borgensåtagande bör förlängas för år 2018. Kommunen har en tidigare beslutad takborgen avseende Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB, VAMAS, motsvarande 100 000 tkr. I särskilt beslut har fullmäktige föreslagits utöka borgen under 2017 till 230 000 tkr. Borgensåtagandet för 2018 bör fastställas till 230 000 tkr. Kommunfullmäktiges beslut om att ingå borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp är ett beslut om proprieborgen, det vill säga borgen så som för egen skuld. Skickas till För kännedom: Malungshem AB Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB För åtgärd: Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 1 192 Ramar för lån 2018 (KS/2017:453) 9 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har rätt att låna upp till ett totalt högsta lånebelopp om 275 mkr för Malung-Sälens kommun. Kommunfullmäktige avgör ärendet slutligt. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Kommunfullmäktige har möjlighet att delegera beslutanderätten under förutsättning att beslut fattas om årliga ramar för upplåning. Upplåning innefattar både nyupplåning och omsättning av lån. Det är därför av vikt att kommunfullmäktige anger ramarna för båda formerna av upplåning. Ekonomichefen har upprättat ett tjänsteutlåtande enligt vilket föreslås att kommunstyrelsen har rätt att låna upp till ett totalt högsta lånebelopp om 275 mkr för Malung-Sälens kommun. Dagens sammanträde Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 13 september 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-09-13 Tjänsteställe: Kontoret för verksamhetsstöd Handläggare: Helena Steffansson Carlson E-postadress: helena.s.carlson@malung-salen Telefonnr: 0280-181 27 Mottagare: Kommunfullmäktige Diarienr: KS/2017:453 Ramar för lån 2018 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen har rätt att låna upp till ett totalt högsta lånebelopp om 275 mkr för Malung-Sälens kommun. Laghänvisning Kommunallagen 8 kap. 3 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 18 april 2011, 45, att anta en finanspolicy för Malung-Sälens kommun. I policyn framgår bland annat att kommunfullmäktige i samband med beslut om budget även ska besluta om ramar för upp- och utlåning för kommande år. Kommunfullmäktige har möjlighet att delegera beslutanderätten under förutsättning att beslut fattas om årliga ramar för upplåning. Upplåning innefattar både nyupplåning och omsättning av lån. Det är därför av vikt att kommunfullmäktige anger ramarna för båda formerna av upplåning. Behovet av nyupplåningar baseras bland annat på kommunens kassalikviditet men även på kommande investeringsbehov och prognostiserat resultat. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2016, 142, om nya finansiella mål för perioden 2017-2020. Ett av de finansiella målen är att investeringsvolymen för skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet inte ska överstiga kommunens årliga avskrivningar. Detta är nödvändigt för att undvika att uppta nya lån och därmed öka på kommunens skuld. Kommunen hade vid början av 2017 lån på 369,5 mkr. Under år 2017 är ingen nyupplåning planerad och med en årlig amortering på 4,3 mkr så är prognosen att kommunen kommer att ha lån på 365,2 mkr vid årsskiftet 2017/2018. Det föreligger ett förslag att Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB kommer reglera sin långfristiga skuld (revers) till Malung-Sälens kommun om 132,7 mkr och uppta lån direkt från extern långivare. Med anledning av det kommer Malung-Sälens kommun kunna lösa 116,7 mkr av sina nuvarande långfristiga skulder. Prognostiserat resultat för 2017 pekar på ett underskott som presenteras separat i delårsrapporten. Årets investeringar kommer inte att överstiga de årliga avskrivningarna men för de kommande årens investeringsplaner kan behoven bli större än kommunens avskrivningar. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Även kommunens kassalikviditet är god och prognostiseras även att kunna hållas god de närmsta åren. Under 2018 kommer en långfristig leasingskuld till Nordisk Renting att lösas, innebärande ett negativt kassaflöde på 30,0 mkr. Sammanfattningsvis föreslår att ett lånetak på 275 mkr för kommunen fastställs efter att reversen med Vamas är löst på 132,7 mkr och att kommunen i sin tur kan lösa sina befintliga tillsvidare lån på 116,7 mkr. Detta innebär att kommunen då har kvar lån på 248 mkr vid årsskiftet 2017/2018 och ett låneutrymme kvar på 27 mkr till lånetaket. Kommunen får även en överlikviditet efter att reversen är löst på 16 mkr. Tillsammans finns då 43 mkr i utrymme plus den tidigare goda likviditeten för att bland annat lösa den långfristiga leasingskulden till Nordisk Renting på 30 mkr år 2018. Skickas till För kännedom: För åtgärd: Kommunstyrelsen Kontoret för verksamhetsstöd Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2017-09-19 1 184 Implementering av Unga till arbete under AME (KS/2017:456) 10 Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Arbetssättet Unga till arbete implementeras under arbetsmarknadsenheten (AME) från och med den 1 november 2017. Beskrivning av ärendet Projektet Unga till arbete påbörjades i mars 2010. Projektet syftar till att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta studier. Region Dalarna är projektägare och kommunerna och arbetsförmedlingarna är partners i projektet. Projektet har fått stöd via Region Dalarna som har delfinansierat projektet. Malung-Sälens kommun har erhållit i genomsnitt cirka 12 000 kr per månad i projektstöd under projektperioden. Projektet avslutas den 31 oktober 2017. Kommunens projektledare föreslår i tjänsteutlåtande att arbetssättet Unga till arbete implementeras under arbetsmarknadsenheten (AME) från och med den 1 november 2017. Dagens sammanträde Personalchef Sten-Inge Eriksson redogör för ärendet. Det betonas att arbetssättet kommer att ingå i kommunens ordinarie verksamhet vid eventuellt beslut om implementering. Ordföranden finner att arbetsutskottet föreslår bifall till tjänsteutlåtandets förslag Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 29 augusti 2017 Justerare Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Datum: 2017-08-29 Tjänsteställe: Handläggare: Ulf Oskarsson E-postadress: ulf.oskarsson@malung-salen.se Telefonnr: 0280-18255 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: Implementering av Unga till arbete. Förslag till beslut Att Implementera arbetssättet Unga till arbete under AME från 1 november 2017. Beskrivning av ärendet Projektet Unga till arbete påbörjades i mars 2010. Den målgrupp som man har arbetat med fram till 2015-06-10 är arbetslösa ungdomar 15-24 år som anvisats från AF med ungdomsgarantin eller haft försörjningsstöd genom IFO. Från 2015-06-10 förändrades målgruppen till att ha ett större behov av stöttning och coachning för att kunna gå vidare till studier eller egen försörjning. Projektet avslutas med deltagare inne 2017-10-31. Under tiden 2010-2017 oktober så har 181 ungdomar skrivits ut ur projektet i Malung-Sälens kommun. Perioden 2010-2017 gick 49% vidare till arbete och 19% till studier. 30% gjorde val som var positiva eller negativa för individen. När man nu ser att försörjningsstödet börjat öka med ca 30%, ca 1 million under 2017 så ökar behovet av att ha en anpassad aktivitet för b.la. ungdomarna. En målgrupp som kommer att komma är de ungdomar som idag går på IM programmet och riskerar att inte gå ut med färdiga betyg innan de fyllt 20, kommer inte de ut i egen försörjning så belastas IFO som redan har en ökning av försörjningsstödet. Erfarenheter från projektet visar på tidiga insatser, ett gemensamt förhållningssätt, där man tror på individen och möjlighet till individuella upplägg, har varit ett vinnande upplägg för deltagarna. Implementering av arbetssättet i AME ungdomsspåret skulle vara en möjlighet att hålla försörjningskostnaderna nere för ungdomar i Malung-Sälens kommun. Underskrift:. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Namnförtydligande: Ulf Oskarsson Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Tjänsteutlåtande Sida 2017-09-28 1 Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunfullmäktige 11 Dnr KS/2017:441 Räddningstjänstsamverkan i norra Dalarna Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner att en gemensam utredningsorganisation tillsätts, med uppdraget att vidare undersöka förutsättningarna samt ta fram beslutsunderlag för bildande av ett kommunalförbund för räddningstjänstsansvaret i kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen. Beskrivning av ärendet I Dalarnas län finns både kommunala räddningstjänster, kommunalförbund och räddningstjänster med gemensam nämnd. För att möta framtida utmaningar har det på uppdrag av kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen genomförts en förstudie avseende möjligheterna till fördjupad räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna. Förstudien finns nu sammanställd i en rapport och har bl.a. utmynnat i en rekommendation om att det, för att uppnå fördjupad samverkan mellan de berörda kommunerna, bildas ett gemensamt kommunalförbund. Respektive kommun har nu att ta principiell ställning till om man vill gå vidare i processen. De kommuner som vill gå vidare rekommenderas enligt förstudien att tillsätta en gemensam utredningsorganisation med uppdrag att ta fram beslutsunderlag för bildande av ett kommunalförbund för kommunernas räddningstjänstansvar med start den 1 januari 2019. Kommunstyrelsen har vid sammanträde den 5 september 2017, 119, tagit del av en presentation av den genomförda förstudien samt dess rekommendationer. Kommunstyrelsen har vidare tagit del av rapporten i sin helhet. Räddningsnämnden har behandlat ärendet vid sammanträde den 25 september 2017, 29. Räddningsnämnden beslutade att godkänna att en gemensam utredningsorganisation tillsätts som har till uppdrag att undersöka förutsättningarna för en fördjupad räddningstjänstsamverkan i nordvästra Dalarna. Bedömning Samtliga övriga kommuner som ingått i förstudien, det vill säga Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand och Vansbro, har fattat beslut om godkännande i enlighet med förstudiens rekommendationer. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Tjänsteutlåtande Sida 2017-09-28 2 I linje med vad räddningsnämnden beslutat, respektive förstudiens rekommendationer, bör kommunfullmäktige följaktligen godkänna att en gemensam utredningsorganisation tillsätts, med uppdraget att vidare undersöka förutsättningarna samt ta fram beslutsunderlag för bildande av ett kommunalförbund för räddningstjänstsansvaret i kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen. Beslutsunderlag Förstudie avseende fördjupad räddningstjänstsamverkan Beslutet skickas till Räddningsnämnden Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Räddningsnämnden Sam manträdesprotokol i Sammanträdesdatum 2017-09-25 Sida 4 29 Räddningstjänstsamverkan i nordvästra dalarna (RM/2016:91) Räddningsnämndens beslut Räddningsnämnden godkänner att en gemensam utredningsorganisation tillsätts som har till uppdrag att undersöka förutsättningarna för en fördjupad räddningstjänstssamverkan i nordvästra Dalarna. Beskrivning av ärendet I ett inledande arbete har en förstudie genomförts för att utreda en fördjupad räddningstjänstsamverkan mellan Malung-Sälens, Älvdalen, Mora, Orsa, Leksand och Vansbro kommuner. Räddningsnämnden har tidigare tagit beslut om att fullfölja förstudien. Arbetet fortsätter nu med att undersöka dessa förutsättningar ytterligare. Dagens sammanträde Ärendet redogörs för. _ Ordföranden finner att räddningsnämnden beslutar att godkänna att en gemensam utredningsorganisation tillsätts som härtill uppdrag att undersöka förutsättningarna för en fördjupad räddningstjänstssamverkan i nordvästra Dalarna. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande Pn'-S: '.'.Jill!;.KM :i : r-f

Signatursida Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare: Namn Datum & Tid Identifikationstyp Identifikations-id Namn Datum & Tid Identifikationstyp Identifikations-id Jan Jespersen 2017-09-26 14:40:28 +02:00 SMS (+46709457593) id3582dcd835e54e06916b39ad24949be3 Brita Sohlin 2017-09-27 09:35:13 +02:00 SMS (+46722077122) id6d4ccc817d0049a9b8e83c3f44ceb2d4 Certifierad av ProSale Signing Accepterad av alla undertecknare 2017-09-27 09:35:2.2+02:00 Ref: 450601 www.comfact.com a > v?. MidgiajlakiitusiM I AaMMiaodilkor P'-oSl'lic SitiiUlsU (\ 1».*t"0f> WMi

PROSPERO RAPPORT FÖR KOMMUNERNA MORA, ORSA, ÄLVDALEN, LEKSAND, VANSBRO, MALUNG - SÄLEN Förstudie fördjupad räddningstjänstsamverkan Rapport MOR801 Rev A 2017-03-20

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 2 (36) Uppgjord: Rainar All;Åke Jacobsson Granskad: Erik Svenske ake@prospero.se Sammanfattning Att bedriva kommunal räddningstjänst innebär ett ständigt arbete mot färre olyckor samtidigt som kraven på den enskilde kommunens förmåga till räddningsinsats ökar i takt med att samhället utvecklas och förändras. För att klara detta är det vanligt att kommunerna samverkar vad det gäller sitt räddningstjänstansvar. Det sker genom civilrättsliga avtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. Det är en likande utveckling i de nordiska länderna som går mot samverkan i större geografiska områden. Delar av rapporten bygger på intervjuer med 35 40 personer i de sex kommunerna och Länsstyrelsen i Dalarna. Sammanfattning av förväntningar enligt intervjuerna Allmänt alla vill fördjupa samverkan och gärna så fort som möjligt räddningschefen i Mora har ett mycket stort förtroende det förutsätts en gränslös räddningstjänst i förhållande till den nya organisationens grannar t ex Värmland och Norge Relationer till kommunerna lokal närvaro, vara kända och tillgängliga, nödvändigt för att skapa relationer till lokalsamhället i det förebyggande arbetet samt för att underlätta rekrytering av RIB måste vara en del av den kommunala verksamheten, räddningstjänsten ska vara demokratiskt förankrad kombinera lokal närvaro med storskalighet Interna förbättringsmöjligheter kollegialt stöd ökad kunskap ökad attraktionskraft, personalförsörjning övningsförutsättningarna kan utvecklas och förbättras fördelar vid inköp och upphandling möjlighet till specialisering Förbättringsmöjligheter mot medborgarna Förbyggande åtgärder är och kommer att vara en central fråga för räddningstjänsten bättre operativ ledningsförmåga Räddningstjänsten bör få en roll att utveckla ett hållbart civilsamhälle. Uppdraget bör ha ett socialt innehåll för att få ett inkluderande samhälle Den nya organisationen bör få i uppdrag att arbeta bredare med trygghets och säkerhetsfrågor. Exempelvis borde det vara en fördel att samla kommunerna säkerhets och beredskapssamordnare på räddningstjänsten. På så vis blir det mindre såbart, få rätt kompetens och det skapas möjlighet till kollegialt utbyte. Suicidprevention kan vara av intresse Sotning i egen regi fungerar bra PROSPERO Management AB Tel.: +46 (0)31-13 69 70 Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: 556559 8538 411 18 Göteborg 111 53 Stockholm www.prospero.se

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 3 (36) Uppgjord: Rainar All;Åke Jacobsson Granskad: Erik Svenske ake@prospero.se Farhågor centralisering till Mora långa beslutsvägar den som blir chef måste få rätt förutsättningar viss oro hos personalen i Mora i att eventuellt behöva dela sin chef med fler kommuner neddragning av styrkan och införande av FIP (vill behålla 1+4 och få vara riktiga brandmän) Associationsform En särskild organisation för räddningstjänsten kan skapa förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. Kommunalförbund är attraktivt för de flesta, några få har lyft fram att gemensam nämnd sannolikt är att föredra. Det behövs mer underlag för ett ställningstagande Gemensam nämnd eller kommunalförbund borde kunna omfatta fler kommunala områden Det kan vara lite exklusivt att ha specialiserade politiker då det även här kan vara svårt att försörja med tillräckligt många politiker. kommunalförbund blir dyrare, dåliga erfarenheter sedan tidigare Vad det gäller kommunalförbund finns det farhågor hur kostnaderna och framtida investeringar ska fördelas Hur få en upplevelse av rättvisa? Rekommendation Vi rekomederar kommunalförbund som associationsform för en fördjupad samverkan mellan kommunerna i norra Dalarna vad det gäller kommunernas räddningstjänstansvar. Det bör även vara möjligt för kommunerna att använda förbundet till ett breddat trygghets och säkerhetsarbete. Varje kommunfullmäktige bör ta principiell ställning en fördjupad samverkan i ett kommunalförbund och lämna ett utredningsuppdrag för att sedan återkomma till fullmäktige med ett konkret förslag till bildande av ett kommunalförbund för kommunernas räddningstjänstansvar med start 1 januari 2019. En gemensam utredningsorganisation mellan de sex kommunerna och dess räddningstjänster tillsätts med uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag till respektive kommunfullmäktige. Parallellt med utredningen om bildande av kommunalförbund bör arbetet med att skapa en organisation inom kommunalförbundet genomföras. PROSPERO Management AB Tel.: +46 (0)31-13 69 70 Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: 556559 8538 411 18 Göteborg 111 53 Stockholm www.prospero.se

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 4 (36) Uppgjord: Rainar All;Åke Jacobsson Granskad: Erik Svenske ake@prospero.se Innehåll 1 INLEDNING... 6 2 MÅL OCH SYFTE... 7 3 GENOMFÖRANDE... 8 4 HISTORISK UTVECKLING AV SVENSK RÄDDNINGSTJÄNST... 8 5 LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR... 9 5.1 Lagstiftarens krav på samverkan... 9 5.2 Kommittédirektiv En effektivare räddningstjänst, Dir 2017:15... 10 6 OMVÄRLDSANALYS... 12 6.1 Demografi... 12 6.2 Klimat... 12 6.3 Samhällsplanering... 13 6.4 Teknologi och kommunikation... 14 6.5 Social oro & terrorhandlingar... 14 6.6 Breddat uppdrag... 15 6.7 Slutsatser... 16 7 NULÄGESBESKRIVNING... 17 7.1 Organisation... 17 7.2 Kostnader (SCB2014)... 18 7.3 Antal insatser (MSB 2015)... 18 8 SAMVERKANSALTERNATIV ENLIGT KOMMUNALLAGEN... 19 8.1 Civilrättsliga avtal... 19 8.2 Gemensam nämnd... 22 8.3 Kommunalförbund... 23 9 SAMMANFATTNING AV INTERVJUSVAR... 24 10 VIKTIGA JÄMFÖRELSEKRITERIER UTÖVER INTERVJUSVAR... 27 10.1 Förebyggande arbete... 27 10.2 Ledning av räddningsinsatser... 27 10.3 Operativ slagkraft... 28 10.4 Rekrytering av Räddningspersonal i Beredskap (RIB)... 28 11 ANALYS... 29 12 REKOMMENDATIONER... 30 13 BILDANDE AV KOMMUNALFÖRBUND... 31 PROSPERO Management AB Tel.: +46 (0)31-13 69 70 Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: 556559 8538 411 18 Göteborg 111 53 Stockholm www.prospero.se

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 5 (36) Uppgjord: Rainar All;Åke Jacobsson Granskad: Erik Svenske ake@prospero.se 14 REFERENSER... 32 14.1 Intervjuer... 32 14.2 Referenslitteratur... 34 14.3 Kartor över gemensamma nämnder och räddningstjänstförbund... 35 PROSPERO Management AB Tel.: +46 (0)31-13 69 70 Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: 556559 8538 411 18 Göteborg 111 53 Stockholm www.prospero.se

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 6 (36) Rapport 1 INLEDNING Att bedriva kommunal räddningstjänst innebär ett ständigt arbete mot färre olyckor samtidigt som kraven på den enskilde kommunens förmåga till räddningsinsats ökar i takt med att samhället utvecklas och förändras. Skogsbranden i Västmanland 2014 föranledde en statlig utredning (Ju2015/1400/SSK) där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bland annat drog följande slutsatser: Sverige har många olika kommunala räddningstjänstorganisationer med olika organisationsform, vilket medför olika tolkningar av målen i lag om skydd mot olyckor. En utredning bör tillsättas kring räddningstjänstens styrning, organisationsform och huvudmannaskap. MSB vill se större räddningstjänstorganisationer på sikt för att över tid kunna hantera komplexa räddningsinsatser. MSB vill inte att kommunalförbund tappar kontakten med kommunerna, utan är en naturlig del av den kommunala verksamheten. I Dalarnas län finns både kommunala räddningstjänster, kommunalförbund och räddningstjänster med gemensam nämnd. Ungefär samtidigt som MSB presenterade utredningen aviserade Leksands och Älvdalens kommuner att de står inför pensionsavgångar inom räddningstjänstorganisationerna. Med anledning av det tillfrågades Mora kommun om hur de såg på framtida räddningstjänstsamarbete. Redan idag har Mora och Orsa kommuner gemensam räddningschef, samtidigt som det finns en gemensam räddningschefsberedskap mellan kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen. För att möta framtida utmaningar och i ett tidigt skede beakta de punkter som MSB redovisat i regeringsuppdraget, gick därför Mora kommun under juni månad 2016 ut med en skriftlig intresseförfrågan om att delta i en förstudie för framtida räddningstjänstsamverkan. Inbjudna kommuner var Orsa, Älvdalen, Rättvik, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen. Mora kommun tror bland annat att ett fördjupat samarbete i framtiden kan skapa goda förutsättningar för att attrahera och rekrytera kompetens samt skapa en slagkraftig och kompetent räddningstjänst samtidigt som den lokala förankringen och närheten bibehålls. De sex kommunerna Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung-Sälen valde att ställa sig positiva till att ingå i en förstudie. Kommun- och räddningscheferna har under september månad tagit fram ett antal frågeställningar som ska belysas i förstudien.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 7 (36) Karta från Valmyndigheten www.val.se 2 MÅL OCH SYFTE Målet är att tillsammans med beställaren belysa fyra huvudområden som ska brytas ned i detaljerade frågeställningar. 1. Nulägesbeskrivning 2. Förväntningar och möjligheter 3. Möjliga samverkansformer 4. Rekommendationer till fortsättning Syftet med förstudien är att ge Mora, Orsa, Älvdalen, Leksand, Vansbro och Malung - Sälens kommuner ett underlag för att kunna fatta beslut om inriktning för fördjupat samarbete.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 8 (36) 3 GENOMFÖRANDE Då förfrågan omfattar både strategiska frågor och mer detaljerade frågeställningar är vår bedömning att det är fördelaktigt att dela upp arbetet i tre faser. Motivet till detta är att val av samverkansform kan påverka såväl de detaljerade slutsatserna som utformningen av beslutsoch förankringsprocesserna. Dessutom skapar det möjlighet för ingående kommuner att ompröva sitt ställningstagande till fördjupad samverkan. I den första fasen genomförs genom intervjuer en kartläggning av nuläge samt kommunernas förväntningar och vilja med en framtida samverkan. Resultatet från denna kartläggning, tillsammans med lagstiftarens krav och framtida utmaningar för räddningstjänsten och kommunerna analyseras och utmynnar sedan i en rekommendation från Prospero till kommunerna gällande framtida samverkansform. I den andra fasen skall kommunerna ta ställning till rekommendationen från den första fasen och fatta beslut om politisk inriktning. Arbetet i denna fas drivs av kommunerna själva baserat på rapport och redovisningar från den första fasen. I den tredje fasen görs en mer detaljerad analys av frågeställningarna enligt förfrågningsunderlaget utifrån den samverkansform som beslutats i fas två. För att komma till väl förankrade slutsatser vill vi genomföra detta arbete i workshop-format tillsammans med berörd personal och intressenter. 4 HISTORISK UTVECKLING AV SVENSK RÄDDNINGSTJÄNST Svensk räddningstjänst har styrts av lagstiftning sedan1944 års brandlag där krigets risker präglade innehållet och brandchefen var myndighet. 1962 kom en förändrad brandlag och statens brandinspektion inrättades för en tydligare nationell styrning. Begreppet räddningstjänst infördes först i och med 1974 års brandlag och ansvarsområdet breddades. Från 1986 fick lagen namnet räddningstjänstlag och Statens Räddningsverk inrättades. Stor vikt lades på utbildning och utveckling både nationellt och internationellt. Under samma tid har benämningen på den kommunala verksamheten gått från brandkår till brandförsvar och sedermera räddningstjänst. Från 2003 har lagen blivit Lagen om Skydd mot Olyckor. Den statliga myndigheten har bytt namn till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och har fått ett tydligare ansvar för en bredare samordning av samhällsskyddet. En tydlig förändring i myndighetens agerande är att det läggs ett allt större fokus på det förebyggande arbetet. Det operativa ansvaret för säkerhetsskapande åtgärder har förflyttats mot den lokalt kommunala nivån med den egna riskbilden som förutsättning. I och med de tydligare kraven på förebyggande arbete så räcker det inte med att arbeta med synliga symptom och att hantera oönskade händelser som uppstått. Man måste arbeta mer med orsakerna bakom händelserna. Det innebär att arbetsområdet vidgas, även mot samhällets sociala faktorer, med bland annat utanförskap som betydande riskfaktor. Lagen om Skydd mot Olyckor gör det möjligt för kommunen att organisera samhällsskyddet utifrån sina egna behov och önskemål för utveckling. Lagen uppmanar dessutom kommunerna att samverka för att få en bättre beredskap för stora räddningsinsatser.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 9 (36) 5 LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR Lagen om Skydd mot Olyckor från 2003 har ett huvudsyfte och det är att minska antalet olyckor och skador till följd av olyckor. Detta ska ske genom målstyrning istället för detaljstyrning från statens sida och ge en ökad möjlighet för kommunerna att anpassa sin verksamhet utifrån lokala förhållanden. Det förebyggande arbetet ska stärkas och den enskildes ansvar i förhållande till det offentliga ska göras tydligare. Kommunen ska samordna det olycksförebyggande arbetet inom kommunens område samt öka lärandet genom att genomföra olycksorsaksutredningar. 5.1 LAGSTIFTARENS KRAV PÅ SAMVERKAN Idag är det vanligt i Sverige att kommunerna samverkar vad det gäller sitt räddningstjänstansvar. Det sker genom civilrättsliga avtal, gemensam nämnd eller kommunalförbund. I räddningstjänstlagen 1986 utryckte lagstiftaren tydliga krav på kommunerna att börja samverka vad det gäller räddningstjänst: 7 Varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall också främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen. 8 Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänsten och för förebyggande verksamhet enligt 7. Motiven var att minska olikheterna inom räddningstjänsten och att höja effektiviteten. Denna samverkan skulle ske på frivillig väg vad det gäller innehåll och former utan inblandning från statens sida. Lagstiftarens mening var att samverkan inte enbart skulle gälla resurser utan att den även skulle omfatta förebyggande arbete mot bränder och mot skador till följd av bränder. Den nu gällande lagen om skydd mot olyckor bekräftar att förväntningarna på samverkan kvarstår. Utdrag ur Lagen om Skydd mot Olyckor 2003: 6 Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs. Utdrag ur propositionen bakom Lagen om Skydd mot Olyckor: Kommunerna får själva, utan inblandning från staten, bestämma formerna för ett sådant samarbete. Särskilt för mindre kommuner kan det vara en fördel att söka samarbete för att utveckla verksamheten. Det kan t.ex. råda svårighet att anställa personal med särskild kompetens. Ett samarbete kommuner emellan kan då vara en lösning. Samarbete kan ske genom särskilda avtal men också i kommunalförbund eller gemensam nämnd.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 10 (36) 5.2 KOMMITTÉDIREKTIV EN EFFEKTIVARE RÄDDNINGSTJÄNST, DIR 2017:15 Regeringen fattade beslut om kommittédirektiven den 16 februari 2017. Ur pressmeddelandet: En effektivare kommunal räddningstjänst Regeringen har i dag beslutat kommittédirektiven En effektivare kommunal räddningstjänst. En särskild utredare ska ur ett brett effektivitetsperspektiv se över hur förutsättningarna för den kommunala räddningstjänsten kan förbättras. Utredaren ska föreslå hur den verksamheten ska kunna bedrivas på ett mer likvärdigt, effektivt och säkert sätt. - Det finns ett stort behov av att samverkan på räddningstjänstområdet kan förstärkas och bli mer enhetlig. Det är särskilt viktigt vid komplexa räddningsinsatser som berör en eller flera kommuner, säger inrikesminister Anders Ygeman. - En viktig del av uppdraget innebär att utredaren ska analysera och lämna förslag till hur kommunernas räddningstjänster ska få bättre förutsättningar att rekrytera och behålla deltidsanställda brandmän, avslutar Ygeman. En särskild utredare kommer att utses inom kort. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018. Nedan följer en sammanfattning av kommittédirektiven vad det gäller vad utredarens uppdrag. Kommunal räddningstjänst måste bedrivas säkert och effektivt för att säkerställa enskildas säkerhet och trygghet. hur kommunernas styrning och uppföljning och räddningstjänstverksamheten ska kunna förstärkas och utvecklas hur kommunerna på ett mer systematiskt sätt ska kunna analysera vilken förmåga den förebyggande verksamheten och räddningstjänsten bör ha hur samverkan mellan de kommunala räddningstjänsterna ska kunna förstärkas och utvecklas och bli mer sammanhållen och enhetlig, bl.a. genom en utvidgad skyldighet för kommunerna att samverka med varandra

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 11 (36) Det måste säkerställas att det finns räddningsresurser som snabbt kan bistå vid olyckor i hela landet. föreslå åtgärder som kan behövas för att förbättra kommunernas förutsättningar att kunna bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst organiserad med heloch deltidsanställda brandmän hur andelen kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund inom den kommunala räddningstjänsten kan öka hur kommunernas räddningstjänst kan stödjas genom en förstärkt och utvecklad samverkan mellan hjälporganen samt mellan dessa aktörer och andra relevanta aktörer, t.ex. organiserade frivilliga hur utbildningarna inom området skydd mot olyckor på ett bättre sätt kan anpassas till lokala för-hållanden, samt om det är ändamålsenligt att utbildningen för deltidsanställda brandmän i större utsträckning kan anordnas på lokal nivå Uppdraget att föreslå åtgärder för att säkerställa samordnande och effektiva räddningsinsatser. hur kommunernas räddningstjänst vid omfattande eller komplexa räddningsinsatser eller flera samtidigt pågående räddningsinsatser på ett mer effektivt sätt ska kunna leda såväl enskilda räddningsinsatser som räddningstjänstverksamheten i stort hur kommunernas räddningstjänster ska kunna samverka på ett mer effektivt sätt och bli mer samordnade både inbördes och med övriga hjälporgan, bl.a. i ledningshänseende vid omfattande eller komplexa räddningsinsatser föreslå de åtgärder som kan behövas för att MSB:s och länsstyrelsernas stöd till kommunernas räddningstjänst ska kunna förstärkas och utvecklas, bl.a. i fråga om stabs- och ledningsstöd, vid omfattande eller komplexa räddningsinsatser analysera om det är lämpligt och ändamålsenligt att en statlig myndighet även i fortsättningen ska ges möjligheten att ta över ansvaret för räddningstjänsten vid omfattande räddningsinsatser och i förekommande fall analysera om det bör ställas krav på särskilda skäl eller en liknande kvalifikation för ett sådant övertagande, och föreslå de åtgärder som kan behövas analysera om det finns behov av att reglera behörighets- och kompetenskrav för anställning av en kommunal räddnings-chef och lämna de förslag som kan behövas. Uppdraget att föreslå hur statens tillsyn av och stöd till den kommunala räddningstjänsten kan förstärkas, utvecklas och förtydligas. hur MSB:s och länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas förebyggande verksamhet och räddnings-tjänst ska kunna förstärkas, utvecklas och förtydligas, samt analysera om det är lämpligt och ändamålsenligt att ge MSB utökade tillsynsbefogenheter analysera om det finns skäl för att regeringen även i fortsättningen i vissa undantagsfall ska behöva kunna besluta om ändring av hur kommunernas förebyggande verksamhet eller räddningstjänst är ordnade

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 12 (36) 6 OMVÄRLDSANALYS Som en del i analysen beträffande krav på räddningstjänstens framtida förmågor presenteras här en sammanfattning av de viktigaste framtidstrenderna. Dessa bygger till stor del på ett projektarbete som storstadsräddningstjänsterna genomförde år 2012 med syfte att bland annat identifiera de utmaningar som räddningstjänsten står inför. Hela rapporten kan läsas på http://www.rsgbg.se/om-oss/projekt-och-rapporter/projekt- 2030--En-raddningstjanst-i-tiden-1/. Slutsatserna överensstämmer väl med motsvarande framtidsstudie som dåvarande Statens Räddningsverk genomförde för några år sedan. 6.1 DEMOGRAFI Flertalet prognoser visar att den svenska befolkningen kommer att öka de kommande två decennierna. En orsak till detta är att medellivslängden ökar, vilket också innebär en förändrad åldersstruktur som ökar behovet av välfärdsfunktioner samtidigt som finansiering och bemanning av samma funktioner blir svårare. En annan orsak till befolkningsökningen är invandring som följd av krig och konflikter samt en ökande globalisering. Invandring är generellt fördelaktigt för åldersstrukturen, men effekterna kan bli oregelbundna beroende på variationer i flyktingströmmarna. För att samhället ska dra nytta av invandringen ställs stora krav på vår förmåga att integrera nya medborgare. Sverige är ett av de länder i Europa där urbaniseringen går fortast. Förutom inflyttning till större städer, ser vi en ökad regionalisering där befolkning och verksamheter i högre grad koncentreras i ett fåtal stora regioner. Inom en region kan arbetskraften vara relativ rörlig och folk arbetspendlar i större utsträckning mellan olika tätorter i regionen. Dessa förändringar innebär också stora utmaningar, främst för de kommuner som ligger utanför regionerna eller kommuner med stor utpendling. Globalisering och invandring innebär en större variation i levnadsvanor och därmed också en större variation i risker för medborgarna och det kan bli svårare för räddningstjänsten att leverera ett likvärdigt skydd mot olyckor till alla invånare. 6.2 KLIMAT Medeltemperaturen ökar och vi får räkna med att med extrema vädersituationer kommer att uppträda oftare även i Sverige. Klimatförändringarna kan exempelvis yttra sig som: häftigare skyfall och ökad risk för översvämningar mycket torrt klimat sommartid med risk för skogsbränder och brist på släckvatten kraftfullare stormar med risk för skador på egendom i första hand vintrar med ökad nederbörd och högre temperaturer som kan ge större förekomst av halka Räddningstjänsten behöver diskutera sin strategiska roll i samhället avseende större klimatrelaterade händelser. Framtidens väder kan medföra omfattande skador som kan bli ohanterliga för räddningstjänsten om man inte är förberedd.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 13 (36) Ur Länsstyrelsen rapport 2012:42 Västra Götaland i ett förändrat klimat: 6.3 SAMHÄLLSPLANERING Länsstyrelsen i Västra Götaland har gett SMHI i uppdrag att genomföra en samanställning av länets nuvarande och framtida klimat fram till år 2100, rapport nummer 2012:42. Resultatet visar att årsmedeltemperaturen ligger i medeltal 4 6 grader Celsius högre mot slutet av seklet jämfört med dagens klimat. Klimatförändringen påverkar hela samhället och de negativa konsekvenserna för liv, egendom och miljö kan komma att bli betydande. Den ökade nederbörden och de översvämningar, ras och skred som följer av klimatförändringarna ger tydligaste konsekvenserna där kostnaderna för samhället p.g.a. skadade vägar, järnvägar, bebyggelse och översvämmad jordbruksmark kan bli betydande. I samband med översvämningar, ras och skred ökar dessutom påfrestningarna på samhället och det finns risk för att viktiga samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning samt transporter slås ut. Översvämningar, ras och skred innebär också omedelbara hot mot människors hälsa i form av personskador och att utryckningsfordon inte kommer fram. Urbanisering och strävan efter ett hållbart resursutnyttjande driver förändringar i samhällsplaneringen där mark och andra resurser samutnyttjas för olika ändamål för att öka effektiviteten och servicegraden till medborgarna. Dessa förändringar sker på alla plan i allt från övergripande samhällsflöden (t ex transporter, energi, vatten) och stadsplanering till konstruktion av enskilda byggnader. Framtidens byggnader blir alltmer unikt utformade för sitt ändamål med hjälp av analytiska metoder och mindre baserade på standardlösningar. Därmed kommer räddningstjänsten allt oftare att möta unika skräddarsydda byggnader där effekterna av en brand i en byggnad kan skilja sig markant från motsvarande händelse i en annan byggnad. En annan effekt av analytiskt konstruerade byggnader är att det blir vanligare att man lägger sig på miniminivån när det gäller brandtekniskt skydd, vilket oftare leder till totalskada eller byggnadskollaps om branden får fäste. Allteftersom regionerna förtätas kommer skyddsavstånden mellan personintensiva verksamheter och farliga verksamheter och transportleder med farligt gods att krympa, vilket ställer krav på mer förfinade riskanalysmetoder. Komplex infrastruktur, som exempelvis underjordsanläggningar och överdäckningar, kommer att ställa högre krav på räddningstjänsten vid brand eller trafikolyckor. Olika samhällsfunktioner och flöden integreras alltmer med varandra för att kunna dela på resurser och öka effektiviteten. Dessutom ökar graden av automation på alla nivåer i samhället, dvs mer och mer avancerade arbetsuppgifter utförs av maskiner istället för människor. Det innebär att konsekvenserna av en oönskad händelse i någon del av samhällssystemet blir avsevärt svårare att analysera och förutse. För räddningstjänsten ligger utmaningen ligger i att skapa förståelse i kommunerna för de riskbedömningar som tas fram och hur riskerna bör hanteras. Räddningstjänsten måste bli bättre på att kommunicera sin förmåga avseende riskbedömning till de som fattar beslut om stadsplanering, för att sedan kunna bli mer delaktig kommunens framtagning av exempelvis detaljplaner.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 14 (36) 6.4 TEKNOLOGI OCH KOMMUNIKATION Den tekniska utvecklingen är en möjliggörare för de effektivitetsökningar som beskrevs i föregående kapitel och rätt utnyttjad blir tekniken en stor tillgång även i räddningstjänstens uppdrag att förebygga, förutse och hantera oönskade händelser. Priset på olika typer av sensorer är sjunkande och de blir alltmer tillgängliga för en större marknad och i fler applikationer. Det finns en stor potential för räddningstjänsten att effektivisera sitt arbete genom att använda fler sensorer för exempelvis detektion av brand eller läckage av farliga kemikalier. Data från dessa sensorer och all annan information som strömmar i samhället i allt större omfattning kan vara till enorm nytta i det förebyggande arbetet. Utmaningen här ligger i att kunna selektera och tolka den ofantliga mängden information som finns att tillgå. Samhällets beroende av dataflöden är också en risk i sig om något kritiskt går fel, eller om känsliga data hamnar i orätta händer. Räddningstjänstens förmåga att informera och kommunicera strategiskt måste också bli bättre för att vara tillräckligt synlig i det stora allmänna informationsflödet. Det kommer att ställas ökade krav på att myndigheter kan tillhandahålla fler kontaktvägar än idag och att tillgängligheten är anpassad efter individens behov. När det gäller det praktiska räddningsarbetet sker också en hel del teknik- och metodutveckling som kan hjälpa räddningstjänsten att möta de nya samhällsutmaningarna som t ex unika hus, rekryteringssvårigheter och krav på effektivisering av den egna verksamheten. 6.5 SOCIAL ORO & TERRORHANDLINGAR Framförallt i storstadsregionerna har det tyvärr blivit vanligt att räddningstjänst och i vissa fall även ambulanspersonal utsätts för t ex stenkastning eller andra former av hot och våld i samband med räddningsinsatser. Riskerna för kravaller och upplopp har också ökat. Viktiga orsaker till detta är utanförskap och gängbildningar. För att kunna hantera händelser på ett effektivt sätt måste det finnas en medveten strategi för att skapa tilltro till räddningstjänsten innan händelsen inträffar samt under pågående händelse. Risk och såbarhetsansanalyserna behöver omfatta även social obalans. Räddningstjänsten ska vara en självklar aktör tillsammans med andra i arbetet med att stärka den sociala hållbarheten. I ett större perspektiv ser vi att terrorhoten blir mer globala och en realitet även för Sverige. Det innebär att Risk och sårbarhetsanalyser för regioner och kommuner behöver utökas så att de även omfattar terrorism. Samverkan med andra räddningstjänster behöver utvecklas för att klara mycket stora insatser.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 15 (36) 6.6 BREDDAT UPPDRAG När fokus på förebyggande arbete ökar får räddningstjänsterna ett allt bredare uppdrag inom trygghet och säkerhet. Det omfattar arbete mot kriser, olyckor och brott som kan drabba medborgarna. En utvecklad och modern räddningstjänst ska aktivt stödja och utveckla arbetet att skapa trygga och säkra kommuner. Det ska vara en lärande organisation som har förmåga att ta tillvara goda exempel från olika kommuner. Räddningstjänsten ska vara en självklar, efterfrågad och drivande resurs inom socialt och olycksförebyggande arbete i ett mycket nära samarbete med samhällets övriga verksamheter. Lagen om Skydd mot Olyckor delar upp skyddet i många perspektiv. Syftet med lagen är att åstadkomma: Färre oönskade händelser Mindre konsekvenser av sådana händelser, när de inträffar Ökad förmåga att hantera oönskade händelser, när de inträffar För att uppnå detta är det förebyggande arbetet mycket väsentligt. I skriften Ta ett samlat grepp från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och Sveriges Kommuner och Landsting ges följande exempel på verksamhetsområden inom Trygghet och Säkerhet. Skydd mot olyckor Krisberedskap Internt skydd Civilt försvar Brottsförebyggande arbete Planering och byggande Säkerhetsskydd Informationssäkerhet Folkhälsa Därutöver har ett flertal räddningstjänster engagerat sig i suicidprevention. Sammanfattningsvis har Räddningstjänsten möjlighet att spela en viktig roll i sina respektive kommuners trygghets- och säkerhetsarbete. En fördel med att ge räddningstjänsten i uppdrag att samverka med andra kommuner inom detta område är att räddningstjänsten blir den gemensamma plattformen där kompetenserna samlas, utvecklas och täcker upp för varandra. Det krävs dock en arbetsform som stödjer kommunledningens ansvar för dessa frågor.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 16 (36) 6.7 SLUTSATSER Det i det moderna samhället integreras allt fler system och processer med varandra för att uppnå högre effektivitet och öka servicen för invånarna. Det innebär att samhällsapparaten blir mer komplex och beroendena mellan olika samhällssektorer och system ökar, vilket innebär större utmaningar för både räddningstjänsten och samhället i stort när något oönskat inträffar. En händelse som inte hanteras i tid kan snabbt växa i både omfattning och komplexitet. Vi ser också ett samhälle med sociala spänningar och globala terrorhot som på senare tid blivit ett inslag i räddningstjänstens arbete. Klimatförändringarna i världen har gjort att väderrelaterade händelser såsom skogsbränder och höga vattenflöden blir vanligare. Modern teknik ger samhället större möjligheter att tidigt upptäcka förändringar som kan leda till olyckor och räddningstjänsten får bättre förmåga att bekämpa bränder på ett säkert och effektivt sätt. Dessa samhällsförändringar ställer nya och hårdare krav på räddningstjänstens förmågor som är svåra för de flesta kommuner att klara på egen hand: Kompetens och resurser att, i det förebyggande arbetet hålla jämna steg med utmaningarna i samhällsutvecklingen och utnyttja nya möjligheter på ett effektivt sätt Bredare engagemang i kommunens övriga verksamheter för att kunna ta ett samlat grepp i det förebyggande arbetet Närhet till kommuninvånarna för att nå fram med informationskampanjer och klara rekrytering av personal Kapacitet att leda och genomföra långvariga, omfattande och komplexa händelser Kort responstid för att bryta händelseförlopp tidigt Förmåga att agera vid medvetet våld och social oro Möjlighet att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet Vara en attraktiv arbetsgivare med förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal som kan samverka med olika parter i samhällsplaneringen och genomföra komplicerade insatser där riskbilden är komplex.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 17 (36) 7 NULÄGESBESKRIVNING I detta kapitel ges en kortfattad sammanställning och jämförelse mellan kommunernas räddningstjänster i tabellform. 7.1 ORGANISATION Mora Orsa Älvdalen Leksand Vansbro Malung- Sälen Dagtidsbemanning Räddningschef Vice räddningschef 2 brandinspektörer 2 poolanställda brandmän 0,6 materiel Räddningschef Administration, HLR utb. Utbildningar, fordon, material Räddningschef Brandmästare förebyggande Brandmästare Insats/utb. Ansvarig RAKEL och naturolyckor, tjänsten är tillsvidare from 170701 0,4 fordonsansvarig 0,6 beredskaps planering 0,4 räddning Material och utbildning Assistent Vice räddningschef Räddningschef Sotarmästare Räddningschef Brandinspektör Beredskapsoch säkerhetssamordnare Material/ utbildare Brandmästare extern utb. Pension 2018 Dygnetrunt-styrka 1+3 RIB 1+4 varav en förstärkningsbrandman RIB 1+4 Älvdalen 1+4 Särna 1+3 Idre 1+3 (4) 1+4 1+4 Malung 1+4 Transtrand 0+2 Sälen 1+3(5) varav en FIP FIP, FIB mm 1 FIP 1 FIB 2 FIP 2 FIP i Transtrand Befäl i beredskap (Räddningschef i beredskap) Räddningschef i beredskap Mora, Orsa och Älvdalen Räddningschef i beredskap Mora, Orsa och Älvdalen Räddningschef i beredskap Mora, Orsa och Älvdalen Befäl i beredskap Räddningschef i beredskap Räddningschef i beredskap Räddningsvärn Venjan Gävunda Skattungbyn Orsa Åsen Storsätern Tyngsjö

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 18 (36) 7.2 KOSTNADER (SCB2014) Mora Orsa Älvdalen Leksand Vansbro Malung- Sälen Antal invånare 20 006 6 812 7 052 15 252 6 694 9969 Kostnad per invånare, kr Nettokostnader, tkr 864 812 1 761 737 1 241 1 399 17 228 5530 12 418 11 242 8 305 13 951 Kostnaderna är inte direkt jämföra då kommunerna har lite olika praxis var kostnader och intäkter bokförs. Exempelvis så finns inte hyran för den nya brandstationen i Vansbro med i räddningstjänstens kostnader. För Mora är inte kostnaderna för den särskilda ålderspensionen för skiftgående brandpersonal med i räddningstjänstens kostnader. Ekonomierna måste likställas innan en rättvis jämförelse kan göras. 7.3 ANTAL INSATSER (MSB 2015) Mora Orsa Älvdalen Leksand Vansbro Malung- Sälen Antal insatser LSO Insatser LSO per 1000 inv. Insatser total ink. Sjukvård mm. 292 68 103 106 117 210 14,53 10,07 14,65 6,92 17,42 20,95 458 112 273 174 190 300

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 19 (36) 8 SAMVERKANSALTERNATIV ENLIGT KOMMUNALLAGEN Enligt kommunallagen finns tre möjliga samverkansformer, dessa är: Civilrättsliga avtal tjänster köps och säljs mellan kommunerna genom separata avtal Gemensam nämnd gemensam politisk organisation som administreras av och lyder under en värdkommun Kommunalförbund en special kommun bildas för räddningstjänstuppdraget 8.1 CIVILRÄTTSLIGA AVTAL Med civilrättsliga avtal väljs graden av samverkan. Friheten är stor mellan avtalsparterna att välja samverkanslösningar. Exempelvis kan man genom civilrättsligt avtal överlåta politisk ledning och förvaltning till en annan kommun. Det krävs dock konsensus från alla inblandade beslutande organ får att uppnå samverkan vilket kan vara begränsande. Fördelar Stor flexibilitet vad det gäller samverkansområden Enkel administrativ form för samverkan Stort lokalt inflytande Nackdelar Politisk ledning genom konsensus Samtliga förändringar kräver avtalsförhandling Lätt att bryta Vid gemensam ledning får förvaltningsledningen flera politiska uppdragsgivare Nedan beskrivs några goda exempel på samverkan genom civilrättsliga avtal: Jönköpings län Sedan 1980 har kommunerna i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötland (13 kommuner) arbetat med att fördjupa samverkan inom räddningstjänsten, Räddsam F. Vårt övergripande mål inom Räddsam F är att möjliggöra effektiva räddningsinsatser och olycksförebyggande arbete, detta genom en samverkansmodell där vi uppnår både stordriftsfördelar och behåller en stark förankring i kommunen. ( www.raddsamf.se) Inom området finns det 44 hel- och deltidstyrkor med 213 man i beredskap. Med gemensamma larmplaner och en räddningschef i beredskap som disponerar alla länets resurser får en händelse samma resurser oavsett i vilken kommun händelsen inträffar. Kostnaden för gemensam ledning fördelas efter invånarantalet mellan ingående kommuner. Vid insats ersätts tiden efter gemensam prislista. Över 150 mantimmar ersätts faktiska kostnader.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 20 (36) Stockholms län Ledningscentralen SSRC (Storstockholms Räddningscentral) omfattar Storstockholms brandförsvar, samt genom samarbetsavtal Räddningstjänsten Gotland, Räddningstjänsten Norrtälje, Räddningstjänsten Enköping-Håbo, Uppsala Brandförsvar, Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten Sala-Heby. Centralen hanterar därmed 25 kommuner i 4 län med 7 räddningstjänster och 90 100 brandstationer. Räddningscentralen har tyst medlyssning på den första 112-intervjun som SOS Alarm genomför och sköter all utalarmering och ledning utom för sjukvårdslarm, som SOS Alarm dirigerar. Området tillämpar fem ledningsnivåer: L5 Räddningschef i beredskap I ledningscentralen L4 Operativ chef L3 Räddningsledare På skadeplats L2 L1 Insatsledare/Yttre befäl Styrkeledare Inom hela området tillämpas gränslös räddningstjänst i ett gemensamt ledningssystem. Det innebär i praktiken att ledningscentralen avgör vilka enheter som ska larmas och har en långtgående delegation dvs alla enheter står under gemensamt befäl. I Stockholms län finns även Södertörns Brandförsvarsförbunds ledningscentral (Räddningscentralen Stockholms Län, RCSL). Den leder verksamheten inom förbundet och hanterar även kommunala larm. RCSL har ett motsvarande ledningssystem som SSRC, vilket möjliggör samverkan mellan båda systemen. SSRC finansieras via årliga avgifter som betalas av de räddningstjänster som är anslutna. Denna avgift täcker också SOS Alarms åtagande. Principen för gränslös räddningstjänst är att avtal tecknas med angränsande räddningstjänster. Hjälp vid räddningsinsatser är normalt kostnadsfri mellan parterna, utöver då den hjälpande parten drabbas av direkta kostnader för att kunna genomföra hjälpinsatsen. För större räddningsinsatser där en part levererat mer än tjugo mantimmar har denna rätt till ersättning

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 21 (36) Samverkan mellan Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby Vimmerby med fyra grannkommuner har nyligen startat ett fördjupat samarbete. Det startade med att PWC genomförde en utredning om fördjupat samarbete mellan de fem kommunerna: Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Avsikten var att även Västervik skulle ingå men de tackade nej innan utredningen startade. PWC rekommenderade ett kommunalförbund. Det politiska ställningstagandet blev att fördjupa samverkan och börja finna formerna för samverkan, men ej som kommunalförbund. De har valt att vara kvar som förvaltningar med en egen räddningschef i varje kommun. Arbetet har resulterat i fyra samverkansområden som har kommit olika långt i sin etablering: Förebyggande arbete Övning och utbildning Gemensamma inköp Metod och teknik Hultsfred har en halv egen tjänst för förebyggande arbete. Genom samverkan med de fyra andra kommunerna får Hultsfred tillgång till tio tillsynsförrättare. Tillsynsarbetet genomförs samordnat mellan kommunerna med fokuserade insatser i en kommun i taget. Man har delat upp det förebyggande arbetet i olika kompetensområden som har fördelats mellan kommunerna på följande sätt: Kompetensområde Bygglov Tillstånd explosiv vara Tillstånd brandfarlig vara Publika evenemang Ansvarig kommun Oskarshamn Vimmerby Mönsterås Hultsfred Genom samverkan har tillräcklig kritisk massa uppnåtts för ett effektivt myndighetsutövande och hög samlad kompetens. Kommunerna har även inlett ett samarbete inom ett femte område: gemensam operativ ledning. Utvecklingen inom detta område sker i två parallella spår. Vimmerby och Hultsfred har sedan 7 januari 2016 gemensam ledningsorganisation. Den beskrivs i dokumentet Ledningsdoktrin Räddningstjänsterna Vimmerby/Hultsfred. Samarbetet innebär bland annat att man, istället för att ha var sin räddningschef i beredskap har båda kommunerna tillsammans, en insatsledare och räddningschef i beredskap. De normativa och strategiska komponenterna i insatsledningen är därmed bättre omhändertagna. Oskarshamn Mönsterås och Högsby startar den 1 juni 2016 en gemensam ledningsorganisation med en insatsledare och en räddningschef i beredskap. Det finns också en strävan att få ett gemensamt inre befäl men för det saknas så här långt en lösning. Vimmerby och Hultsfred har också en gemensam säkerhetssamordanare. Utvecklingen i alla fem kommunerna går mot att ge räddningstjänsten ett bredare uppdrag.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 22 (36) 8.2 GEMENSAM NÄMND Gemensam nämnd är ett alternativ som har funnits i kommunallagen sedan 1997. I maj 2011 fanns det ca 150 gemensamma nämnder i Sverige inom flera olika verksamhetsområden. Till grund för den gemensamma nämnden ska det finnas ett samverkansavtal och ett nämndreglemente. Dessa dokument är obligatoriska och ska godkännas av varje kommunfullmäktige. Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation och nämnden sorterar under värdkommunens fullmäktige. Det innebär i praktiken att värdkommunen blir anställningsmyndighet och övertar alla anläggningstillgångar d.v.s. såsom det vore en förvaltning men omfattar flera kommuner. Nämnden är således ingen egen juridisk person men myndighet och ska betraktas som vilken nämnd som helst i värdkommunen. Detta betyder bland annat att budgeten fastställs av värdkommunens fullmäktige. Värdkommunen ska upprätta budgeten i samråd med övriga kommuner. Den gemensamma nämnden består av ledamöter från respektive medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av respektive fullmäktige. Nämnden ska ha minst en ledamot och en ersättare från varje part. Ordförande och vice ordförande utses av värdkommunen men behöver inte komma därifrån. Organisationsformen lämpar sig bäst när få kommuner samverkar. Fördelarna är att det är administrativt enkelt att bilda och att driva då det är en vanlig nämnd. Nackdelarna är att besluten egentligen ligger hos värdkommunens fullmäktige och det kan upplevas att samverkan inte sker på lika villkor. Gemensam nämnd kan inte användas för verksamheter som kommunstyrelsen har vid höjd beredskap. Uppbygganden av det civila försvaret kommer att få stort fokus de kommande åren. Idag finns det åtta gemensamma nämnder för räddningstjänst. Fördelar Möjliggör samverkan över kommungräns där varje part behåller huvudmannaskapet Administrativt enkel att bilda och driva, vanlig nämnd Verksamhetsledning har en tydlig uppdragivare Passar för samverkan mellan ett fåtal kommuner med stort förtroende för varandra Skalfördelar i ledning och administration Nackdelar Värdkommunens Kommunfullmäktige har beslutsmandatet (ej på samma villkor mellan kommunerna) Värdkommunen övertar anställningsansvaret, anläggningstillgångar mm. (samma process som ett kommunalförbund ur de andra kommunernas perspektiv) Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Kommunen avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten. Kan ej användas vid höjd beredskap Tydliga ekonomiska spelregler

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 23 (36) 8.3 KOMMUNALFÖRBUND Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar delar av sitt kommunala ansvar till. Majoriteten av Sveriges kommuner är medlemmar i ett kommunalförbund. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår man en mer kostnadseffektiv verksamhet. Man vill också skapa en kompetenshöjning och därmed också förutsättningar för en bättre kvalitet i verksamheten. Jämfört med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning. Kommunalförbundet blir anställningsmyndighet och övertar anläggningstillgångarna. Ekonomierna behöver jämställas då kommunerna ibland har olika redovisningsprinciper för vad som redovisas på förvaltningen respektive kommuncentralt. Det finns en risk att ett kommunalförbund fjärmar sig från den övriga kommunala verksamheten vilket kan vara problematiskt då räddningstjänsten måste betraktas som en del av den kommunala verksamheten. Det måste därför skapas förutsättning för en god samverkan mellan förbundet och alla medlemskommuner. I förbundsordningen bör detta förhållningsättet skrivas in. Vid utformningen av räddningstjänstorganisationen och kommunernas styrning av densamma måste man skapa möjligheter för en god lokal samverkan. Kommunerna måste känna räddningstjänsten som sin räddningstjänst och inte en fristående organisation. En kritisk synpunkt på kommunalförbund är att maktens är koncentrerad till ett fåtal politiker och tjänstemän. Men det går även att vända på detta resonemang. I normalfallet är det sällan som det är några ärenden om räddningstjänsten på kommunstyrelsens bord. Med en särskild organisation för räddningstjänsten kan det skapa förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. Idag finns det 37 kommunalförbund för räddningstjänsten. Fördelar Tydlig politisk ledning, egen juridisk person Långsiktigt engagemang Skalfördelar i ledning och administration Nackdelar Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Krävs en tydlig styrning från medlemskommunerna Kommun avhänder sig möjligheten att självständigt styra räddningstjänsten Maktkoncentration till ett fåtal personer Tydliga ekonomiska spelregler Förvaltningsledning har en tydlig uppdragivare Skapar förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. En gemensam organisation

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 24 (36) 9 SAMMANFATTNING AV INTERVJUSVAR I detta kapitel redovisas en sammanfattning av de intervjuer som genomförts. Ca 35 personer i de sex kommunerna har fått ge sin syn på räddningstjänsten och dess framtid. Det har varit kommunstyrelsens ordförande oppositionsråd kommunchefer räddningschefer fackliga företrädare Samtalen genomfördes i mitten på januari 2017. Dessutom har Länsstyrelsen i Dalarna intervjuats och en sammanfattning av den intervjun redovisas separat. Bakgrund Det finns en väl utvecklad tradition att samverka mellan kommunerna i Dalarna inom olika kommunala områden. Vad det gäller fördjupad samverkan inom räddningstjänsten är två drivkrafter bakom viljan att genomföra en förstudie. Mål I fem av de sex kommunerna har räddningschefen gått i pension eller är på väg att göra det. Orsa köper räddningschefstjänsten av Mora och en förfrågan har gått från Älvdalen till Mora. Räddningschefen i Mora upplever att det blir svårt att få flera olika uppdragsgivare. Kommunerna bedömer att det blir svårt att rekrytera räddningschefer med rätt kompetens. Erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland påvisar vikten av att ha förmåga att leda långa och komplexa räddningsinsatser samt en planerad styrkeuppbyggnad. Säkerställa en fungerande räddningstjänst nu och i framtiden genom fördjupad samverkan mellan kommunerna. Förväntningar Allmänt alla vill fördjupa samverkan och gärna så fort som möjligt räddningschefen i Mora har ett mycket stort förtroende det förutsätts en gränslös räddningstjänst i förhållande till den nya organisationens grannar t ex Värmland och Norge Relationer till kommunerna lokal närvaro, vara kända och tillgängliga, nödvändigt för att skapa relationer till lokalsamhället i det förebyggande arbetet samt för att underlätta rekrytering av RIB måste vara en del av den kommunala verksamheten, räddningstjänsten ska vara demokratiskt förankrad kombinera lokal närvaro med storskalighet

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 25 (36) Interna förbättringsmöjligheter kollegialt stöd ökad kunskap ökad attraktionskraft, personalförsörjning övningsförutsättningarna kan utvecklas och förbättras fördelar vid inköp och upphandling möjlighet till specialisering Förbättringsmöjligheter mot medborgarna Farhågor Förbyggande åtgärder är och kommer att vara en central fråga för räddningstjänsten Bättre operativ ledningsförmåga Räddningstjänsten bör få en roll i utvecklingen av ett hållbart civilsamhälle. Uppdraget bör ha ett socialt innehåll för att få ett inkluderande samhälle Den nya organisationen bör få i uppdrag att arbeta bredare med trygghets- och säkerhetsfrågor. Exempelvis borde det vara en fördel att samla kommunernas säkerhets och beredskapssamordnare på räddningstjänsten. På så vis blir det mindre sårbart, lättare att få rätt kompetens och det skapas möjlighet till kollegialt utbyte. Suicidprevention kan vara av intresse Sotning i egen regi fungerar bra centralisering till Mora långa beslutsvägar den som blir chef måste få rätt förutsättningar viss oro hos personalen i Mora i att eventuellt behöva dela sin chef med fler kommuner neddragning av styrkan och införande av FIP (vill behålla 1+4 och få vara riktiga brandmän) Associationsform En särskild organisation för räddningstjänsten kan skapa förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. Kommunalförbund är attraktivt för de flesta, några få har lyft fram att gemensam nämnd sannolikt är att föredra. Det behövs mer underlag för ett ställningstagande Gemensam nämnd eller kommunalförbund borde kunna omfatta fler kommunala områden Det kan vara lite exklusivt att ha specialiserade politiker då det även här kan vara svårt att försörja med tillräckligt många politiker. kommunalförbund blir dyrare, dåliga erfarenheter sedan tidigare Vad det gäller kommunalförbund finns det farhågor hur kostnaderna och framtida investeringar ska fördelas Hur få en upplevelse av rättvisa?

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 26 (36) Länsstyrelsen i Dalarna Det politiska engagemanget märks på graden av uppslutning vid tillsynsbesök. Det präglar intresset för frågorna, och här spretar det något bland de aktuella 6 kommunerna. Graden av intresse för frågorna varierar från politisk ledning: Malung-Sälen topp, Orsa Bra, Älvdalen har blivit bra, Mora sådär, Leksand bra, Vansbro dåligt. Förebyggande arbete Vid fördjupad samverkan vill länsstyrelsen gärna se att frågor kring kompetensförsörjning och kompetensutveckling lyfts och diskuteras noggrant. Man ser framför sig en förstärkt tillsynskompetens. Det är viktigt att nå en samsyn vad gäller ambitionsnivåer i samtliga 6 kommuner. Detta gäller även rådgivning och utbildning till medborgarna. Detsamma gäller även LBE-frågor. Det gäller även här att hitta en samsyn, kompetensnivå, myndighetsutövning och tillsyn. Även jävsfrågor behöver beaktas. Det finns en länsöverskridande överenskommelse angående dammtillsyn. Orsa kommun har detta uppdrag. Operativt arbete Det går att vässa förmågan vad det gäller responstider, tid till förstärkning samt uthållighet i långa insatser. Förmågan att hantera stora komplexa olyckor behöver byggas upp. Ledningsstöd till operativ styrka, exempelvis ett inre/bakre ledningsstöd kan samordnas med andra förbund. Rökdykning är en ständig fråga som kommer upp. I länet finns en regional samverkansorganisation, som ska kunna aktiveras vid stora olyckor och dammbrott. Alla RCB i länet kan aktivera denna resurs. Dala-Mitt bemannar första dygnet. Övriga viktiga områden. - Kompetenssäkring. Ökad förmåga genom vidareutbildning - Gränsräddningsrådet. Planeras en övning till hösten 2017. - Regionens räddningstjänstråd. Övar idag en gång per år för presumtiva RL, där länsstyrelsen kan överta kommunalt räddningstjänstansvar. - Tillse basförmåga samt bibehålla kompetens. - Kompetenssäkra personal, behöver diskuteras i en tänkt förbundsbildning. Det är generellt länge sedan förmän/styrkeledare fick möjlighet till vidareutbildning. Sotning och rengöring. Alla sitter idag med egna avtal. Länsstyrelsen vill skärpa kvalitetssäkringen. Myndighetsutövningen börjar gå tillbaka till kommunerna. Teknisk utrustning och alarmering Det är viktigt att tidigt utse en grupp som utvecklar ensat samband och ensad utalarmeringsfunktion.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 27 (36) 10 VIKTIGA JÄMFÖRELSEKRITERIER UTÖVER INTERVJUSVAR För att kunna rekommendera vilken väg som är lämpligast att välja för norra Dalarna behövs ett antal kriterier som de olika alternativen kan jämföras mot. De kriterier vi har valt baseras på slutsatser från omvärldsanalysen i kapitel 6 samt vilja och prioriteringar hämtade ur de intervjuer vi har genomfört. 10.1 FÖREBYGGANDE ARBETE Inom det förebyggande arbetet behövs en tillräcklig stor volym för att möta en komplex framtid. Ett mått kan vara att det går att fördjupa sin kunskap inom delar av området dvs någon form av specialisering. Det är mycket önskvärt med minst två personer per specialisering för att säkerställa utrymme för kritiskt tänkande och kontinuitet vid personalomsättning. 10.2 LEDNING AV RÄDDNINGSINSATSER Vardagen fungerar idag bra, men det är inte tillräckligt för att möta framtida utmaningar. En räddningstjänst måste ha förmåga att leda stora och komplexa händelser. Då behövs det flera ledningsnivåer med olika innehåll i ledningen och tillräcklig kapacitet. Det som fungerar bra i vardagen är ledning av enskild insats. Denna nivå måste kunna förstärkas vid större insats och inte enbart bestå av en person som det är idag. Därutöver behöver det finnas en så kallad systemledning som exempelvis tar ansvar för att ha beredskap om det inträffar ytterligare en insats, bedömer konsekvenserna för samhället dvs sätter in insatsen i ett större sammanhang och planerar för avlösning för att skapa uthållighet och förstärkning. För att få ett ledningssystem som klarar av att hantera en föränderlig omgivning krävs fem ledningsnivåer med olika innehåll i ledning. (Statens Räddningsverk: Grunder för ledning). Ledningsnivåer 1 Normativ tolka och besluta om organisationens roll 2 Strategisk besluta om beredskap och insatsers ram 3 Operativ samlad ledning av den löpande insatsen inom ram 4 Samordning av enskilda enheter hantera samordning av enheter 5 Ledning av enskild enhet leda enhet i utförande av tilldelad uppgift

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 28 (36) 10.3 OPERATIV SLAGKRAFT Det måste finnas en förmåga till systematisk styrkeuppbyggnad för stora och långvariga insatser, specialresurser och uthållighet. Genom att ingå i en större gemenskap skapar det möjlighet till specialisering som kan disponeras över hela ytan, exempelvis höjdfordon, enhet för beskjutning av gasflaskor, enhet för höghöjdsräddning, enhet för tungräddning, samt kemoch saneringsenheter. Det medför ofta att en högre kompetens erhålls inom de olika delområdena. Det skapar mer stimulerande arbetsuppgifter, högre kvalitet mot medborgarna och bättre kostnadseffektivitet. 10.4 REKRYTERING AV RÄDDNINGSPERSONAL I BEREDSKAP (RIB) Svårigheter med att rekrytera RIB personal finns över hela landet. Den geografiska fördelningen av bostäder och arbetsplatser har förändrats från en bruksortstruktur med många små industriorter där människor har bott och arbetat på samma ort, till ett läge där industrierna koncentreras till större industriområden och logistikcenter belägna en bit ifrån de områden där folk bor. Många brandstationer ligger av historiska skäl på gamla bruksorter där det i vissa fall inte finns så många arbetstillfällen och/eller bostäder kvar. I och med att det geografiska avståndet mellan bostadsorter och arbetsplatser ökar blir det svårare att upprätthålla beredskapen dagtid i bostadsorterna med deltidspersonal. Koncentration av industri och lager till ett fåtal stora områden innebär en förändring i riskbilden (större lokaler, ökad koncentration av riskanläggningar, större avstånd). Vissa stationer ligger av historiska skäl på fel ställe sett efter dagens förutsättningar. En brandstation är dock en viktig samhällsinstitution som ger en känsla av trygghet för de som bor i närheten varför det kan vara känsligt att ersätta den med en annan form av beredskap. En allt hårdare konkurrens i industrin och högre krav på effektivitet i offentlig sektor ger också mindre flexibilitet när det gäller att frilägga tid för personal att engagera sig som deltidsbrandmän. Offentlig verksamhet har ett ständigt krav på sig att följa med i utvecklingen för att utnyttja de offentliga medlen på ett så effektivt sätt som möjligt. För räddningstjänsten innebär detta att man har krav på sig att vara lyhörda för samhällsförändringar och nya tekniska möjligheter så att ansvaret alltid kan uppfyllas på effektivast möjliga sätt. Slutligen är konkurrensen också hård när det gäller människors engagemang i stort. Huruvida detta är en faktor som har förändrats över tid låter vi vara osagt här, men klart är att deltidskårerna i svensk räddningstjänst har en utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare med tanke på att personalen i de flesta fall inte är beroende av anställningen för att klara sin försörjning.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 29 (36) 11 ANALYS Idag finns det en praxis att hjälpa varandra vid större insatser och viljan att göra detta är stor. Trots det är nuvarande organisationer sårbara vad det gäller myndighetsutövning, ledning av stora och komplexa insatser samt en systematik i uppbyggnad av förstärkningsresurser. Det behöves en fördjupad samverkan. Utifrån intervjuerna finns det en överväldigande samsyn kring behovet att fördjupa samverkan i en gemensam organisation. Även motiven för samverkan är samstämmiga i intervjuerna. Det innebär att det är ett gyllene tillfälle att gå vidare mot en formell samverkan. Det kommer sannolikt aldrig mer återkomma ett tillfälle som är lika gynnsamt som nu. Alla stjärnorna står rätt på himmelen. Av de tre möjliga samverkansformerna enligt kommunallagen faller civilrättsliga avtal bort. Samverkan enligt Jönköpingsmodellen och Vimmerby med flera förutsätter att varje räddningstjänst har kvar sin räddningschef. Det har bedömts som mycket svårt i intervjuerna att rekrytera rätt kompetens. Den andra möjligheten med civilrättsliga avtal som grund är att utse en och samma chef i alla sex kommunerna. Detta alternativ faller på att det är orimligt för en chef att ha sex olika uppdragsgivare. Då återstår gemensam nämnd och kommunalförbund. I intervjuerna var det en stor majoritet för kommunalförbund även om det framfördes farhågor gällande styrning, administration och hur investeringar ska fördelas på ett rättvist sätt. Gemensam nämnd fungerar bra för ett mindre antal ingående kommuner som har stort förtroende för varandra. Med sex eller sju kommuner är det enligt vår mening mer lämpligt med ett kommunalförbund som är ett långsiktigt åtagande i en egen juridisk person med tydligt ansvar. Nackdelarna med ett kommunalförbund behöver belysas och åtgärder vidtas för att minska dessa nackdelar alternativt eliminera dom. Det bör hållas öppet för möjligheten att Rättvik vill ingå i samverkan vid ett senare tillfälle. Det är inget som hindrar att fler kommunala uppgifter läggs i kommunalförbundet. Den lösningen finns bl. a i Västra Mälardalens kommunalförbund som förutom räddningstjänst ansvarar för en del tekniska uppgifter. Även efter bildandet av en gemensam organisation blir den operativa ledningsorganisationen och möjligheterna till systematisk resursuppbyggnad för svag. Man bör undersöka möjligheten till en fördjupad samverkan med Dala Mitt och Räddningstjänsten Södra Dalarna och eventuellt även Gästrike Räddningstjänst om en gemensam operativ samverkan likt Stockholm Uppsala -Gotland. Detta kan skapa möjlighet till en gemensam ledningsorganisation med en ledningscentral som förfogar över samtliga utryckningsresurser.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 30 (36) 12 REKOMMENDATIONER Vi rekomederar kommunalförbund som associationsform för en fördjupad samverkan mellan kommunerna i norra Dalarna vad det gäller kommunernas räddningstjänstansvar. Det bör även vara möjligt för kommunerna att använda förbundet till ett breddat trygghets och säkerhetsarbete. Varje kommunfullmäktige bör ta principiell ställning en fördjupad samverkan i ett kommunalförbund och lämna ett utredningsuppdrag för att sedan återkomma till fullmäktige med ett konkret förslag till bildande av ett kommunalförbund för kommunernas räddningstjänstansvar med start 1 januari 2019. En gemensam utredningsorganisation mellan de sex kommunerna och dess räddningstjänster tillsätts med uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag till respektive kommunfullmäktige. Det behövs en politisk styrning av projektet och den kan lämpligen utgöras av en utsedd interimsdirektion. Alternativt kan KS presidierna utgöra styrgrupp fram till kommunfullmäktiges ställningstagande. Efter att kommunfullmäktige beslutat om bildande av ett kommunalförbund bör en interimsdirektion utses för att ta nödvändiga beslut inför bildandet. För att vinna tid är det även lämpligt att utse en interimsförbundsdirektör som under projekttiden kan bygga den nya organisationen. När det finns utrymme kapacitetsmässigt bör arbetet starta med att undersöka möjligheterna till ett gemensamt ledningssystem för hela Dalarna, eventuellt även med Gästrike.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 31 (36) 13 BILDANDE AV KOMMUNALFÖRBUND Medlemskap i ett kommunalförbund är ett långsiktigt engagemang. Förutsättningarna för bildande av förbundet bör därför utredas noga så att alla känner sig trygga inför beslutet. Varje kommun måste uppleva att det är rättvist och att man enbart betalar för sin del men får ta del av storskalfördelar. De upplevda nackdelarna bör belysas och åtgärder vidtas för att minimera nackdelarna. Vår rekommendation är att tillsätta en särskild projektorganisation. Projektorganisationen ska bestå av representanter för alla kommunerna och dess räddningstjänster. Därmed skapas en grund för att alla parter har mycket god insikt i vilka förutsättningar som gäller för förbundet och dess relation till medlemskommunerna. Alla lösningar blir väl förankrade. Förslag till projektorganisation Ledning Politisk styrgrupp Projektledning Arbetsgrupper (AG) AG - Uppdrag till förbundet AG - Ekonomi AG - Personal AG - Handlingsprogram Skydd mot olyckor AG - Administration AG - Organisation AG - Operativ organisation Ställningstagande i politiska vägvalsfrågor Driver projektet och samordnar arbetsgrupperna Ansvarig för att komplett beslutsunderlag tas fram Rapporterar till styrgruppen Framtagande av förslag för de formella dokumenten till kommunfullmäktige, exempelvis förbundsordning och reglementen som bl. a belyser politiskt organisation och styrning. Jämställer ekonomierna, lämna förslag till medlemsavgifter, lämna förslag till hur större investeringar och andra förändringar ska hanteras. Lämna förslag till hur förbundet ska bli en arbetsgivare och tillse att inrangeringsförhandlingar genomförs. Framtagande av gemensam riskanalys och förslag till handlingsprogram. Administrativt stöd som IT och telefoni, volym på egen administration och vilka tjänster som kan erhållas från medlemskommunerna Förbundets organisation under förbundsdirektören Lämna förslag till förbundets utryckningsorganisation Grov tidplan April 2017 Maj/juni 2017 Maj/juni 2018 Hösten 2017 Ställningstagande i respektive kommunfullmäktige och beslut om att gemensamt utreda förutsättningarna för ett kommunalförbund. Start av projektorganisation. Ställningstagande i respektive kommunfullmäktige. Praktiska förberedelser inför starten. 1 januari 2019 Start av den nya organisationen.

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 32 (36) 14 REFERENSER Utredningen har genomförts av Åke Jacobsson och Rainar All, Prospero Management, under perioden januari 2017 mars 2017 14.1 INTERVJUER Mora Anna Hed Lennart Sohlberg Peter Karlsson Johan Szymanski Peter Bäcke Jesper Svensson Mikael Helgesson KSO Oppositionsråd Kommunchef Räddningschef Mora-Orsa Stf. räddningschef Mora BRF Kommunal Leksand Ulrika Liljeberg Victor Zackrisson Anne-Lie Stenberg Göran Wigert Åke Sjöberg Krister Ejeros Lars Lysén Lars-Ove Lööv Lars-Erik Larsson Mats Brolin KSO Oppositionsråd Ordförande samhällsutveckling Kommunchef Chef samhällsutveckling Räddningschef BRF BRF Kommunal Kommunal Orsa Mikael Thalin Marie Olsson Ann-Therese Albertsson Per-Erik Jonsson Thomas Ericsson KSO Oppositionsråd Kommunchef Vice räddningschef BRF

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 33 (36) Älvdalen Peter Egardt Kjell Tenn Stefan Linde Jan-Olov Olsson Olav Nesset KSO Oppositionsråd Kommunchef Räddningschef BRF Vansbo Stina Munters Nils-Erik Edlund Oscar Fredriksson Bo Lundberg Mattias Ström Nicklas Jolhammar Magnus Lindgren Magnus Hultgren KSO Oppositionsråd Kommunchef Räddningschef Vansbro räddningstjänst Vansbro räddningstjänst BRF BRF Malung-Sälen Kurt Podgorski Tom Martinsson Jan Jespersen Rolf Davidsson Per Hampus Jan-Erik Andersson Anders Emilsson KSO Oppositionsråd Räddningsnämndens ordförande Kommunchef Räddningschef BRF BRF Länsstyrelsen Johan Eriksson Peter Forsström Länsstyrelsen i Dalarna Länsstyrelsen i Dalarna

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 34 (36) 14.2 REFERENSLITTERATUR Statens Räddningsverk Sveriges Kommuner och Landsting Storstockholms brandförsvar Räddningstjänsten Storgöteborg Räddningstjänsten Sy Statistiska Centralbyrån Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Grunder för ledning Kommunala samverkansformer Öppna Jämförelser: Trygghet och Säkerhet 2014 Kommunala samverkansformer våren 2010 - PP presentation Gemensam nämnd, Staffan Wikell, avdelning för juridik Projekt 2030 en räddningstjänst i tiden Räkenskapssammandrag Databas IDA Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB777

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 35 (36) 14.3 KARTOR ÖVER GEMENSAMMA NÄMNDER OCH RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

PROSPERO 2017-03-20 Rapport MOR801 Rev A Sida 36 (36)

^ Malung-Sälens kommun Sammanträdesprotokoll Valnämnden Sammanträdesdatum 2017-09-25 Sida 2 7 Valdistrikt (VN/2017:2,VN/2017:6) 12 Valnämndens beslut För Malung-Sälens kommun föreslås oförändrad indelning i valdistrikt för valen 2018 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 30 november 2009 177, på förslag av valnämnden, att slå samman tolv valdistrikt till sju. Valdistrikten vid 2010 års val till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige var följaktligen Malungs Södra, Malungs Västra, Malungs Östra, Malungsfors, Lima, Transtrand och Yttermalung. Ett valdistrikt ska enligt 4 kap. 17 vallagen omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl får ett valdistrikt omfatta färre än 1000 eller fler än 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade om det finns synnerliga skäl. Lässtyrelsen har att besluta om kommunens indelning i valdistrikt senast den 1 december 2017, på förslag av kommunfullmäktige. Samma indelning kommer at gälla för såväl valet till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige 2018 som för valet till Europaparlamentet 2019. Dagens sammanträde Ordföranden finner att valnämnden förslår kommunfullmäktige oförändrad indelning i valdistrikt för valen 2018 för Malung-Sälens kommun Beslutsunderlag Statistik antal röstberättigade i respektive valdistrikt VN/2017:2 Valdistrikt för valen 2014, kommunfullmäktige 2013-09-23 71 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare Utdragsbestyrkande

j j Malung-Säiens kommun Sammanträdesprolokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunfullmäktige 2013-09-23 6 Dnr 2013.332 71 Valdistrikt för valen 2014 Kommunfullmäktiges beslut För Malung-Säiens kommun föreslås oförändrad indelning i valdistrikt för valen 2014. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 30 november 2009, 177, på förslag av valnämnden, att slå samman tolv valdistrikt til! sju. Valdistrikten vid 2010 års val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige var följaktligen Malungs Södra, Malungs Västra, Malungs Östra, Malungsfors, Lima, Transtrand och Yttermalung. Ett valdistrikt ska enligt 4 kap. 17 vallagen omfatta mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än 1 000 eller fler än 2 000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl. Länsstyrelsen har att besluta om kommunens indelning i valdistrikt senast den 1 december 2013, på förslag av kommunfullmäktige. Samma indelning i valdistrikt kommer att gälla för såväl valet till Europaparlamentet som för valet till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. Ärendets behandling Valnämnden föreslår den 22 maj 2013, 1, att Malung-Säiens kommun föreslår oförändrad indelning i valdistrikt för valen 2014. Arbetsutskottet föreslår den 20 augusti 2013, 149, bifall till valnämndens förslag. Kommunstyrelsen föreslår den 10 september 2013, 102, bifall till arbetsutskottets förslag. Dagens sammanträde Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag. Skickas till För kännedom: För åtgärd: Länsstyrelsen Dalarna 2 Justerare sul/lly. Utdragsbestyrkande

Tjänsteutlåtande Sida 2017-09-14 1 Nämndskansliet Kristina Lundberg kristina.m.lundberg@malung-salen.se 0280-18171 Valnämnden Dnr VN/2017:6 Tjänstutlåtande - Valdistrikt inför valen 2018 Förslag till beslut För Malung-Sälens kommun föreslås oförändrad indelning i valdistrikt för valen 2018 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 30 november 2009 177, på förslag av valnämnden, att slå samman tolv valdistrikt till sju. Valdistrikten vid 2010 års val till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige var följaktligen Malungs Södra, Malungs Västra, Malungs Östra, Malungsfors, Lima, Transtrand och Yttermalung. Ett valdistrikt ska enligt 4 kap. 17 vallagen omfatta mellan 1000 och 2000 röstberättigade. Om det finns särskilda skäl får ett valdistrikt omfatta färre än 1000 eller fler än 2000 röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade om det finns synnerliga skäl. Lässtyrelsen har att besluta om kommunens indelning i valdistrikt senast den 1 december 2017, på förslag av kommunfullmäktige. Samma indelning kommer at gälla för såväl valet till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige 2018 som för valet till Europaparlamentet 2019. Beslutsunderlag Statistik antal röstberättigade i respektive valdistrikt VN/2017:2 Valdistrikt för valen 2014, kommunfullmäktige 2013-09-23 71 Beslutet skickas till Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

20 Malung-Sälen 20230203 Malung S 1 649 20 Malung-Sälen 20230205 Malung V 1 264 20 Malung-Sälen 20230206 Malungs fors 475 20 Malung-Sälen 20230210 Yttermalung 400 20 Malung-Sälen 20230213 Malung Ö 1 623 20 Malung-Sälen 20230301 Lima 1 294 20 Malung-Sälen 20230502 Transtrand 1 420

Tjänsteutlåtande Sida 2017-09-21 1 Kommunkansliet Erik Hansson erik.t.hansson@malung-salen.se 0280-18133 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen 13 Dnr KS/2017:480 Sammanträdesplan 2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Sammanträdesplan för kommunfullmäktige år 2018 antas enligt upprättat förslag. Kommunstyrelsens beslut Sammanträdesplan för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott år 2018 antas enligt upprättat förslag. Beskrivning av ärendet Kommunkansliet har i dialog med kontoret för verksamhetsstöd upprättat förslag till sammanträdesplan för 2018 avseende kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. I enlighet med arbetsordning för kommunfullmäktige har åtta fullmäktigesammanträden planerats. Nytt jämfört med innevarande år är att det i sammanträdesplanen finns ett sammanträde inplanerat i juni, vid vilket fullmäktige förutsätts besluta om budget. Behandlingen av årsredovisningen är avsedd att ske i samband med sammanträdet den 7 maj. Med tanke på förläggningen av detta sammanträde, tidigt i månaden, utgör april en sammanträdesfri månad för kommunfullmäktiges del, till skillnad från vad som gällt i år. Skolornas sportlov, höstlov och påsklov samt den s.k. älgjaktsveckan i oktober utgör, i enlighet med önskemål från tidigare år, sammanträdesfria veckor. Vidare har fullmäktiges sammanträden planerats på ett sådant vis att de inte sker på samma dag som sammanträde för landstingets fullmäktige. Processen innan fullmäktiges majsammanträde är förhållandevis utsträckt i tid. Detta förklaras av påskens förläggning, lagkravet att kommunstyrelsens ska behandla årsredovisningen innan 15 april, ambitionen att undvika krock med landstingets fullmäktigesammanträde samt ambitionen att ge revisorerna tillräcklig tid för granskning av årsredovisningen. Vidare innebär upplägget att det finns tillräcklig tid för att utarbeta den tryckta versionen av årsredovisningen inför kommunfullmäktiges behandling. Antalet kommunstyrelsesammanträden är åtta, det vill säga lika många som fullmäktige, vilket är två tillfällen färre än innevarande år. Kommunstyrelsens sammanträden har anpassats till kommunfullmäktiges plan och det bedöms inte finnas skäl att föreslå fler än åtta sammanträden. Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Tjänsteutlåtande Sida 2017-09-21 2 Kommunstyrelsen beslutar om sina sammanträdesdagar samt sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott. Sammanträdesdagar för kommunfullmäktige beslutas slutligt av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Förslag till sammanträdesplan för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Beslutet skickas till Samtliga nämnder Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Plusgiro: 3 43 41 8 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se

Underlag Sida 2017-09-28 1 Sammanträdesplan 2018, förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) Kommunstyrelsen (KS) Kommunfullmäktige (KF) 23 januari 6 februari 19 februari 20 februari 6 mars 13 mars 26 mars 27 mars 10 april 7 maj 24 april 22 maj 29 maj 18 juni 19 juni 21 augusti 4 september 17 september 18 september 2 oktober 22 oktober 23 oktober 6 november 26 november 13 november 27 november 4 december 17 december 18 december (2019) (2019) Malung-Sälens kommun Box 14, 782 21 Malung Tfn: 0280 181 00 Fax: 0280 183 09 Bankgiro: 468 4312 www.malung-salen.se