ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

Relevanta dokument
ByggaL NY BRANSCHSTANDARD

Bilaga 3: Byggherrens kravformulering

Bilaga 7: Metodval och tätning inför lufttäthetsmätning

Branschstandard ByggaL

Bilaga 6: Omslutningsarea

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Introduktion till kvalitetssäkringsmetoderna ByggaF, ByggaL och ByggaE

Branschstandard ByggaL

Klimatskalets betydelse för energianvändningen. Eva-Lotta Kurkinen RISE Byggnadsfysik och Innemiljö

Provtryckning av klimatskal. Gudö 3:551. Uppdragsgivare: Stefan Evertson

Lufttäta byggnader Hur åstadkommer man dem? Hur följer man upp dem? Hur är långtidsegenskaperna?

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Verktyg och metoder för att bygga Fuktsäkra, Lufttäta och Energieffektiva byggnader. Thorbjörn Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sveby PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Tekniska anvisningar Energi

Bilaga 9: Lufttäthetsmätning

Fuktcentrums Informationsdag, Göteborg

Mätning av lufttäthet och beräknad inverkan på energianvändning vid användning av Renoveringssockeln

Särskilda mätföreskrifter för energikrav 2009

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Mätföreskrifter. Svebyprogrammet. Version

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik Eva Sjödahl

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

RISE föredrag på Nordbygg 2018

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Provningen är i de flesta fall ett sätt för tillverkaren att genomföra den egenkontroll som föreskrivs i produktstandarden

för fuktsäker byggprocess

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Joachim Claesson. NCC Building Sverige AB

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Likheter och skillnader mellan Sveby

Sulvägen 31, Solberga - Täthetsprovning av frånluftskanaler

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Energikrav 09. Svebyprogrammet. Projektrapport

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Fuktcentrumdagen, Stockholm ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell. Fuktsäkerhet i byggprocessen

ByggaL - Metod för byggande av lufttäta byggnader

Bilaga 1. Akademiska Hus generella krav för fuktsäkert byggande

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

LUFTTÄTNING MED TEJP INTE HELT PROBLEMFRITT

Metodbeskrivning ByggaE Metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader

Frillesås passivhusen blir vardagliga

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Beräknad och verklig energianvändning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

TERMOGRAFERING AV FÖNSTER

Välkommen till Energikicken. Energikrav i byggprocessen

Erfarenhetsåterföring från de första passivhusen - innemiljö, beständighet och brukarvänlighet

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan:

Termografering. Märsta, Ölsta 3:33. Termograferingsdag Carl-Jonas Nordensved, SBR 62083

Gröna ytor på väggar och tak fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

Miljöbyggprogram SYD - riktlinjer, stöd och incitament för en ekologiskt hållbar utveckling

Luftläckage I Småhus. - Hur de upptäcks och attityderna till dem. Viktor Olsson

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Utmaningar I klimathållning De grundläggande förutsättningarna

Hur arbetar vi med radon i befintliga och nya byggnader?

Swebuild WP5 Lärandemål uppdaterad

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Maskinkajen 3, Göteborg

Bilaga. Energi TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER

Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Riktlinjer vid fasadåtgärder mot vägtrafikbuller i befintlig miljö

3M Flexible Air Sealing Tape. 3M FAST-tejper: Lufttatning av fastigheter i alla vader oavsett arstid. 3M FAST tejper

Energi i Brogården. Linda Martinsson, Skanska, Publik information

Täta Hus varför och hur man bygger lufttätt

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Att ställa energikrav och följa upp

Telefon:

LUFTTÄTHETSPROVNINGSRAPPORT

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

BRANDSKYDD RÄTT UTFÖRT Från projektering till färdig byggnad. Malin T. Vester Bengt Dahlgren AB

LÄRANDEMÅL D.5.4. BUILD UP Skills SWEBUILD Agreement number IEE/13/BWI/708/SI

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Projekteringsprocessen. Construction Management

Energieffektivitet och innemiljö, VBFF ByggaF. metod för fuktsäker byggprocess Lars-Erik Harderup (Kristina Mjörnell)

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Transkript:

ByggaL NY BRANSCHSTANDARD Thorbjörn Gustavsson FuktCentrums informationsdag i Lund 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK

ByggaL Metod för byggande av lufttäta byggnader Första versionen år 2010 Omfattar: dels en metod (rutiner, checklistor) för kvalitetssäkring av arbetet med lufttäthet genom hela byggprocessen (kravställning, projektering, produktion och verifiering) dels råd och anvisningar för kontroll av lufttäthet (lufttäthetsprovning och luftläckasökning)

ByggaL har uppdaterats till branschstandard! Bakgrund och motiv Det behövs samsyn i byggbranschen för hur lufttäthetskrav formuleras och följs upp Idag uppstår det allt för ofta frågetecken kring ställda lufttäthetskrav samt hur dessa ska verifieras Därför har ByggaL omarbetats och kompletterats för att bättre kunna vägleda branschen där oklarheter lätt uppstår Tyngdpunkt ligger på kravställning och verifiering ByggaL utgör förtydligande och komplettering till SS-EN ISO 9972:2015, det vill säga ett svenskt anpassningsdokument Projektet har finansierats av SBUF och RISE Projektet har drivits av RISE tillsammans med en styrgrupp med bred branschförankring

Innehåll i branschstandard ByggaL Branschstandard ByggaL (huvuddokument med metodgenomgång, formulerat som en standard) Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Inventering av befintlig byggnad Bilaga 3: Byggherrens kravformulering Bilaga 4: Checklista för projektering Bilaga 5: Checklista för produktion Bilaga 6: Omslutningsarea Bilaga 7: Metodval och tätning inför lufttäthetsmätning Bilaga 8: Byggnadens färdigställandegrad vid lufttäthetsmätning Bilaga 9: Lufttäthetsmätning Bilaga 10: Luftläckagesökning och termografering Bilaga 11: Lufttäthetsmätningsrapport Bilaga 12: Urval av provobjekt vid delprovning av byggnad Bilaga 13: Tidig luftläckagesökning www.byggal.se

Metodgenomgång Användaranvisning Ska krav Vägledning (förtydligande, exempel och råd) Bilagor med råd och anvisningar

Byggherrens kravformulering (bilaga 3) Tydlig kravställning är en förutsättning för uppföljning av lufttäthetskraven ByggaL ger förslag på hur lufttäthetskrav kan formuleras och omfattar kravformuleringar för: o Prestanda Exempel: Byggnadens klimatskärm ska vara så lufttät att det genomsnittliga luftläckaget ej överstiger X* l/sm² (A om ) vid ±50 Pa. Arean som avses är A om enligt BBR s definition med förtydligande i branschstandard ByggaL. o Verifiering Exempel: Mätning och rapportering av byggnadens lufttäthet ska utföras enligt SS-EN ISO 9972:2015 metod 2, anpassad efter anvisningar i branschstandard ByggaL. o Kvalitetssäkring Exempel: Lösningar, materialval och utförande ska utvärderas i ett tidigt skede av produktionen genom att det lufttäta skiktet färdigställs i del av byggnad (t ex en lägenhet) varpå luftläckagesökning utförs. Luftläckagesökningen och utvärderingen ska dokumenteras och redovisas för byggherren. Valet av kravnivå (prestanda) är kopplad till byggherrens ambition och den tänkta verksamheten (byggreglerna anger lägsta nivån).

7Bilaga 3

8Bilaga 4

Omslutningsarea (bilaga 6) ByggaL definierar hur klimatskalets omslutningsarean skall beräknas såvida man ej erhåller andra uppgifter i det enskilda projektet. Utgår från BBRs definition av Aom Överensstämmer i all väsentlighet med Svebys PM Förtydligande av areadefinitioner för tempererad golvarea, köldbryggor och lufttäthetsmätningar Exempel, smygar: o Vanliga fönstersmygar som ej når ner till golv räknas ej o Yta av fönster- och dörrsmygar som når ner till golv får medräknas i sin helhet (eftergift till Sveby) o Area för burspråk medräknas i sin helhet när den går utanför ordinarie fasadliv. På motsvarande sätt medräknas även väggyta i hissgropar, hisstoppar, elgropar och lanterniner.

Omslutningsarea provningsproblematik - klimatskal Om klimatskalets lufttäthet ska verifieras rekommenderar ByggaL att hela byggnaden provas samtidigt varvid omslutningsarean utgörs av hela klimatskalet. Vid provning av del av byggnad uppstår problem: Om all omslutande area för den provade delen medräknas finns stor risk för att lufttäthetsresultatet blir bättre än det verkliga Om enbart klimatskalsarean medräknas kommer lufttäthetsresultatet att bli sämre än det verkliga (såvida ej mottrycksmätning sker) Dessutom gäller givetvis resultatet enbart för den provade delen av byggnaden För att få resultat på säkra sidan medräknas enligt ByggaL s definition enbart klimatskalsyta som omslutningsyta även när del av byggnad provas (t ex enskild lägenhet) om avsikten är att verifiera krav ställt på klimatskärmens lufttäthet. Anvisningar finns för hur interna läckage kan hanteras, t ex med hjälp av mottrycksmätning.

Omslutningsarea ByggaL definierar areagräns i klimatskalet vid provning av del av byggnad. Figuren visar definition av ytterväggsarea. Figuren avser vertikalsnitt men detsamma gäller horisontalsnitt.

Metodval och tätning inför lufttäthetsmätning (bilaga 7) I ISO 9972:2015 finns tre olika provningsmetoder; metod 1, metod 2 och metod 3. Skillnaden mellan metoderna består i hur förberedande tillfällig tätning utförs av bl a byggnadens ventilationssystem I ByggaL redovisas en mer utförlig tabell för vad som ska tätas vid de olika metoderna än vad som redovisas i ISO 9972:2015 Om byggherren ej angivit någon metod väljs metod 2.

Metodval och tätning inför lufttäthetsmätning Öppning (i/genom klimatskal avses om inget annat anges) Öppningar för självdragsventilation (friskluftsventiler etc. samt självdragskanaler) Mekanisk ventilation och air conditioning i permanent drift Intermittent mekanisk ventilation med separat avluft (köksfläktar, torktumlare, centraldammsugare mm som ej är i kontinuerlig drift) Läckage mellan ventilationsdon och byggnadskonstruktion Fönster, dörrar, vindsluckor Brandluckor, rökevakueringsluckor etc. Inspektionsluckor etc Metod 1 Metod 2 Metod 3 Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Tätas (om de blir täta genom enbart stängning behöver ej ytterligare tätning utföras) Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Ingen åtgärd om det gäller självdragsventiler eller intermittent ventilation. För ventilation i permanent drift, se metod 2-> Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Lämnas i normal position (de som normalt är stängda ska vara stängda, de som normalt är öppna ska vara öppna) Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna (det finns ytterligare en sida) Tätas (om de blir täta genom enbart stängning behöver ej ytterligare tätning utföras) Tätas (om de blir täta genom enbart stängning behöver ej ytterligare tätning utföras) Tätas (om de blir täta genom enbart stängning behöver ej ytterligare tätning utföras) Tätas om läckaget härrör från ventilationen i sig, tätas ej om läckaget härrör från otät genomföring i byggnadskonstruktionen Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Stängs om de kan stängas, annars lämnas öppna Specificeras av byggherren Specificeras av byggherren Specificeras av byggherren Specificeras av byggherren (om läckaget härrör från ventilationen i sig behandlas det som den typen av ventilation behandlas i övrigt) Specificeras av byggherren Specificeras av byggherren Specificeras av byggherren

Byggnadens färdigställandegrad vid lufttäthetsmätning (bilaga 8) ISO 9972:2015 anger att lufttäthetsmätning enbart kan ske i färdig byggnad men att en preliminär mätning kan utföras i tidigt skede Helst görs lufttäthetsmätning både i byggskede och i färdig byggnad, men i praktiken utförs i Sverige ofta mätning enbart i byggskedet ByggaL definierar hur pass färdigställd byggnaden ska vara för att ett värde i byggskede ska anses vara representativt även för färdig byggnad, om inte byggherren definierat detta i sitt eget krav

Lufttäthetsmätning (bilaga 9) Lufttäthetsmätning utförs utifrån ISO 9972:2015 men ByggaL ger förtydliganden och kompletteringar till anvisningarna i ISO 9972:2015 Exempelvis: o Tips och anvisningar angående montage och placering av mätutrustning och tryckslangar vid mätning o Enligt ByggaL skall lufttäthetsmätning som skall räknas som slutlig mätning utföras vid både invändigt undertyck och invändigt övertryck (ISO 9972:2015 har det bara som rekommendation att mäta båda förhållandena) o Anvisningar för hantering av stora tryckskillnader orsakade av termisk drivkraft i höga byggnader

Luftläckagesökning och termografering (bilaga 10) ByggaL redogör för: Grundläggande förutsättningar (invändigt undertryck, temperaturskillnader m m) Råd och anvisningar för bedömning av brister vid luftläckagesökning och termografering o Generella bedömningskriterier o Relation till kraven i BBR på fuktsäkerhet, termisk komfort, markradon, energi o Bedömning måste alltid göras utifrån rådande omständigheter för den specifika byggnaden

Luftläckagesökning och termografering Vid redovisning av termogram är det viktigt att välja lämpligt anpassad temperaturskala för det man vill visa Alla tre termogrammen är samma termogram. Vilket är mest relevant?

Lufttäthetsmätningsrapport (bilaga 11) I ByggaL finns anvisningar för rapportskrivning. I princip en rapportmall

Diplomerad Lufttäthetsprovare 13-14 mars 2018 www.byggal.se TACK! Thorbjörn Gustavsson thorbjorn.gustavsson@ri.se 010-516 52 79 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD BYGGTEKNIK