1 BOKFÖRINGSNÄMNDEN Handels- och industriministeriet 17.12.1999 ALLMÄN ANVISNING FÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT, BOKSLUTSKOMMUNIKÉ OCH DELÅRSRAPPORT I ENLIGHET MED FINANSMINISTERIETS BESLUT (390/1999) I INLEDNING 2 1.1 Den allmänna anvisningens tillämpningsområde och struktur 2 1.2 Närmare bestämmelser och undantagstillstånd 3 II UPPGIFTER ENLIGT SKYLDIGHETEN TILL REGELBUNDEN RAPPORTERING 4 2 Bokslut 4 2.1 Relationstal för den ekonomiska utvecklingen 4 2.2 Relationstal för aktier 9 2.3 Övriga uppgifter 14 3 Bokslutskommuniké 21 3.1 Redogörelsedel 22 3.2 Tabelldel 22 3.3 Relationstal 24 4 Delårsrapport och årsrapport 25 4.1 Redogörelsedel 26 4.2 Tabelldel 27 4.3 Relationstal 29 4.4 Revisorns anmärkningar 30 III EMISSIONSKORRIGERINGAR 31
2 I INLEDNING Bokföringsnämnden har med stöd av finansministeriets beslut (390/1999, FMb) 3 1 moment gett följande allmänna anvisning för uppgörandet av bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapport. Finansministeriets beslut trädde i kraft 1.4.1999 och delårsrapport, bokslut och bokslutskommuniké i enlighet med beslutet bör uppgöras för första gången senast den bokföringsperiod som börjar 1.4.1999 eller därefter. Den givna allmänna anvisningen gäller den regelbundna informationsskyldighetens materiella innehåll och ersätter den av bokföringsnämnden 12.4.1996 givna allmänna anvisningen om uppgörandet av bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapport enligt finansministeriets beslut (879/1995). De ändringar som är gjorda i bokföringslagen (1336/1997, BokfL), bokföringsförordningen (1339/1997, BokfF), aktiebolagslagen (734/1978, ABL) och värdepappersmarknadslagen (495/1989, VML) före dagen för utfärdandet av den allmänna anvisningen har tagits i beaktande i den allmänna anvisningen. Den allmänna anvisningen innehåller rekommendationer bl.a. om behandlingen av ackumulerade bokslutsdispositioner, egna aktier och kapitallån vid beräkningen av relationstal som beskriver den ekonomiska utvecklingen och olika relationstal för aktier. Direktiven om beräkningen av de konvertibla skuldebrevens och optionsrätternas utspädningseffekt ges i enlighet med de internationella IAS-rekommendationerna (International Accounting Standards). 1.1 Den allmänna anvisningens tillämpningsområde och struktur Den allmänna anvisningen gäller skyldigheten till regelbunden rapportering för den som emitterar aktie, masskuldebrev eller annat värdepapper avsett för offentlig handel. Vad gäller skyldigheten till rapportering för den som emitterar masskuldebrev eller annat värdepapper hänvisas i finansministeriets beslut till de detaljerade bestämmelser som givits om rapporteringskyldigheten vid emission av värdepapper som berättigar till aktie. Denna allmänna anvisning berör ovan nämnda emittenter till de delar finansministeriet så har bestämt angående tillämpningsområdet för det beslut som gällande dem. Anvisningen är indelad i två delar. Den första delen innehåller alla de uppgifter som enligt värdepappersmarknadslagens 2 kapitel, 5, 6 och 6 a, och finansministeriets ovan angivna beslut bör uppges i emittentens (företagets) bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapport. Varje stadga i finansministeriets beslut anges med en rubrik försedd med en två- eller tresiffrig identifikation (x.x, x.x.x). De särskilda faktorer som bör beaktas vid beräkningen av relationstalen för den ekonomiska utvecklingen (punkt 2.1 i den allmänna anvisningen) återges före ifrågavarande relationstal. Detsamma gäller för relationstalen för aktier (punkt 2.2 i den allmänna anvisningen). För att öka användbarheten innefattar den allmänna anvisningen även de stadgar och bestämmelser angående bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapport som ingår i värdepappers-
3 marknadslagen och ministeriebeslutet. Den andra delen behandlar beräkningen av emissionskorrigeringar som behövs vid uträkningen av relationstal för aktier. Längre fram i den allmänna anvisningen återges principerna för beräkning av relationstal. IAS-rekommendationerna har beaktats vid återgivandet av de rekommenderade beräkningsprinciperna. Behandlingen av olika bokslutsposter i relationstalen motsvarar inte till alla delar den som tillämpas i resultaträkningen och balansräkningen. Syftet med denna allmänna anvisning är inte att ändra återgivandet av resultaträkningens och balansräkningens uppgifter såsom därom stadgas i bokföringslagen och aktiebolagslagen. Exempelvis behandlas egna aktier och kapitallån på olika sätt i balansräkningen och relationstalen. Om moderbolaget publicerar ett koncernbokslut i enlighet med IAS-rekommendationerna bör bokslutet, bokslutskommunikéen och delårsrapporten innehålla åtminstone de uppgifter som avses i denna allmänna anvisning. Vid uppgörandet av koncernbokslutet i enlighet med IAS-rekommendationerna bör vid beräkningen av relationstal särskilt beaktas de anvisningar angående beräknings- och redovisningsprinciper som ges i ifrågavarande rekommendationer. 1.2 Närmare bestämmelser och undantagstillstånd I enlighet med finansministeriets beslut 3 kan finansinspektionen ge närmare föreskrifter om uppgörandet av kreditinstituts bokslut och koncernbokslut samt anvisningar om uppgörandet av bokslutskommuniké och delårsrapport till finansinspektionens övervakare. Dessutom kan vederbörande ministerium och försäkringsinspektionen, beroende på försäkringsverksamhetens speciella karaktär, ge föreskrifter, anvisningar och utlåtanden angående försäkringsbolagets bokslut, bokslutskommuniké och delårsrapport. Till de delar som ovan nämnda organisationers föreskrifter eller anvisningar avviker från denna allmänna anvisning skall i kreditinstitut och försäkringsbolag i första hand iakttas de först nämnda. Bokföringsnämnden, finansinspektionen eller vederbörande ministerium kan bevilja undantag från de stadgar (FMb 4.1-4.5 ) angående innehållet i delårsrapport och bokslut som avses i värdepappersmarknadslagen och finansministeriets beslut. Finansieringsinspektionen eller vederbörande ministerium kan bevilja undantag från kraven på offentliggörandet av delårsrapport och bokslut eller tidpunkten för offentliggörandet (FMb 4.6 ). Bestämmelser angående rapporteringsskyldighet för emittenter av värdepapper avsedda för offentlig handel har givits även inom ramen för den självreglering som Helsingfors fondbörs och andra marknadsplatser utövar.
4 II UPPGIFTER ENLIGT SKYLDIGHETEN TILL REGELBUNDEN RAPPORTERING 2 Bokslut Värdepappersmarknadslagen kap. 2, 6, mom. 2: Bokslutet skall ge en riktig och tillräcklig bild av emittentens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Finansministeriets beslut 5, mom. 1: Ett aktiebolag vars aktier eller värdepapper som enligt lagen om aktiebolag (734/1978) berättigar till aktier är föremål för offentlig handel skall utöver vad som anges i bokföringslagen (1336/1997), bokföringsförordningen (1339/1997) och lagen om aktiebolag lämna åtminstone följande uppgifter i bokslutet. I det föregående avses uppgifter som gäller relationstal för den ekonomiska utvecklingen, relationstal för aktier samt övriga uppgifter som bör redovisas i bokslutet (se punkterna 2.1-2.3). Uppgifterna redovisas i bokslutets verksamhetsberättelse, resultaträkning, balansräkning eller noter enligt BokfL 3:1.1. Resultaträkningens och balansräkningens uppgifter samt noterna redovisas i enlighet med i BokfL 3:1 avsett bokslut, såvida i det följande inte annat förutsätts. 2.1 Relationstal för den ekonomiska utvecklingen Finansministeriets beslut 5, mom 2, punkt 1: --- i bokslutet uppges följande relationstal som beskriver bolagets eller, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska utveckling för de fem senaste räkenskapsperioderna eller, om bolaget inte har varit verksamt i fem hela räkenskapsperioder, för bolagets verksamhetstid. Finansministeriets beslut 5, mom. 2, punkt 3: I bokslutet skall vid behov uppges beräkningsschemana och beräkningsgrunderna för relationstalen. För att säkerställa att bokslutet jämte relationstal ger en riktig och tillräcklig bild av företagets verksamhetsresultat och ekonomiska ställning bör relationstalen vid behov kompletteras med tilläggsuppgifter. Värdet för relationstalets anges även i fall att det är negativt.
5 Skatter Då relationstalen beräknas redovisas både inkomstskatter och övriga direkta skatter som skatter. Som inkomstskatt avses summan av räkenskapsperiodens skatt och den i resultaträkningen upptagna latenta skatten. Med räkenskapsperiodens skatt avses skatt som betalts eller återburits för räkenskapsperioden eller för tidigare räkenskapsperioder eller skatt som skall betalas eller återbäras för räkenskapsperioden eller för tidigare räkenskapsperioder. Räkenskapsperiodens skatt kan även enligt systemet för bolagsskattegottögelse bestämmas på basen av dividender. I så fall beaktas kompletteringsskatten i räkenskapsperiodens skatter. Med inkomstskatter avses skatter förknippade med den normala rörelseverksamheten; skatt på basen av extraordinära poster medtas sålunda inte i relationstalens skatter. Om summan av skatterna som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder är väsentlig anges den i samband med uppgifterna om relationstal. Om man vid beräkningen av relationstal avviker från posterna som skall redovisas i resultaträkningen t.ex. beträffande de latenta skatterna ges nödvändiga tilläggsuppgifter om tillvägagångssättet i samband med relationstalen. Egna aktier Egna aktier som med stöd av ABL 11:6 a antecknats i balansens aktiva skall minskas från det egna kapitalet vid beräkningen av relationstal. Relationstalens dividend korrigeras inte med eventuella räntekostnader som uppkommit till följd av anskaffningen av egna aktier, varför en genomförd anskaffning av egna aktier beaktas likvärdigt i relationstalets dividend och divisor. Latenta skatteskulder och fordringar Det är att rekommendera, att de latenta skatteskulderna och fordringarna i koncernens relationstal redovisas enligt i punkt 3 i de av bokföringsnämnden 11.1.1999 givna allmänna anvisningarna om latenta skatteskulder och fordringar definierade alternativen 2 eller 3 även i det fall att de i koncernbokslutet noterats enligt alternativ 1. Vid redovisning enligt alternativ 2 eller 3 upptas förutom de latenta skatteskulderna och fordringarna som härrör sig från periodiseringsskillnader, även eventuella latenta skatteskulder och fordringar som härrör sig från andra tillfälliga skillnader, såsom uppskrivningar, fördelning av koncernaktiva och passiva, dotter- och intresseföretagens vinster och förluster samt omräkningsdifferenser. Om man vid beräkningen av relationstal avviker från de latenta skatteskulderna och -fordringarna som redovisas i koncernens resultat- eller balansräkning ges nödvändiga tilläggsuppgifter om tillvägagångssättet i samband med relationstalen. Kapitallån I ABL:s 5 kap. avsett kapitallån, som i enlighet med ABL 11:6 i balansräkningen antecknas som en särskild post inom det egna kapitalet, beaktas inte i relationstalen såsom en post tillhörande det egna kapitalet, utan behandlas enligt sin karaktär som skuld. Ackumulerade bokslutsdispositioner Vid beräkningen av relationstal beaktas den andel av ackumulerade bokslutsdispositioner (den ackumulerade differensen mellan bokförda avskrivningar och planmässiga avskrivningar samt reserver) som i koncernbalansräkningen upptagits i det egna kapitalet som eget kapital (BokfL 6:7.5 ). Om företaget inte uppgör ett koncernbokslut upptas den till det egna kapitalet hörande andelen av ackumulerade
6 bokslutsdispositioner på ovan beskrivna sätt vid beräkningen av relationstal. Även de värdepappersemittenter (moderföretag till sk små koncerner), vilka är befriade från skyldigheten att i koncernbokslutet redovisa latenta skatteskulder förknippade med ackumulerade bokslutsdispositioner (BokfL 6:7.6 ), delar vid beräkningen av relationstal de ackumulerade bokslutsdispositionerna i eget kapital och latent skatteskuld och behandlar det egna kapitalets andel på ovan beskrivet sätt. Avsättningar Avsättningarna jämställs vid beräkningen av relationstal med främmande kapital i enlighet med sin ekonomiska karaktär. Räntefria skulder Vid beräkningen av relationstal förutsätter hanteringen av en skuld som räntefri, att skulden till sin karaktär är räntefri. Leverantörsskulder och resultatregleringar är i allmänhet räntefria. Den latenta skatteskulden räknas som en räntefri skuld. Lån, för vilka räntan bestämts villkorlig, beaktas som räntepliktig skuld vid beräkningen av relationstal. Summan av de räntefria skulderna bör framgå i bokslutet. 2.1.1 Omsättning 2.1.2 Rörelsevinst eller rörelseförlust och dess andel i procent av omsättningen 2.1.3 Vinst eller förlust före extraordinära poster och dess andel i procent av omsättningen 2.1.4 Vinst eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter samt dess andel i procent av omsättningen eller, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens resultat före skatter och dess andel i procent av omsättningen Det är att rekommendera, att informationen även innefattar räkenskapsperiodens resultat och dess procentuella andel av omsättningen. 2.1.5 Avkastning på eget kapital i procent vinst eller förlust före extraordinära poster skatter x 100 eget kapital + minoritetsandel Relationstalets divisor beräknas såsom ett medeltal av värdena enligt räkenskapsperiodens och den föregående räkenskapsperiodens balansräkning.
7 2.1.6 Avkastning på investerat kapital i procent vinst eller förlust före extraordinära poster + räntekostnader och övriga finansiella kostnader x 100 balansomslutning räntefria skulder Relationstalets övriga finansiella kostnader består av andra poster som härrör sig till det främmande kapitalet än räntekostnaderna, t.ex. på resultaträkningens poster bokförda övriga ränte- och finansiella intäkter samt räntekostnader och övriga såsom finansiella kostnader bokförda kursvinster och förluster av det främmande kapitalet. Relationstalets divisor beräknas såsom ett medeltal av värdena enligt räkenskapsperiodens och den föregående räkenskapsperiodens balansräkning. 2.1.7 Soliditeten i procent eget kapital + minoritetsandel x 100 balansomslutning erhållna förskott Relationstalets dividend och divisor beräknas på basen av värdena som gäller på bokslutsdagen. 2.1.8 Bruttoinvesteringar bland balansräkningens bestående aktiva i markbelopp och procent av omsättningen Med bruttoinvesteringar avses utgifter för anskaffning av sådana materiella och immateriella tillgångar och investeringar som hör till de bestående aktiva, medräknat fordringar på sådana beviljade lån som hör till de bestående aktiva. Informationen om koncernens moderbolag bör innehålla utgifter beträffande anskaffning av tillgångar och investeringar utanför koncernen samt tillgångar vilka den bokföringsskyldige själv tillverkat, som är aktiverade i koncernbalansens bestående aktiva. 2.1.9 Forsknings- och utvecklingsutgifter i markbelopp och procent av omsättningen Enligt handels- och industriministeriets beslut (50/1998) angående förutsättningarna för aktivering av utvecklingsutgifterna i balansräkningen avses med utvecklingsverksamhet en tillämpning av forskningsresultat eller annan kunskap på utvecklandet av en tillgång som är väsentligt annorlunda än de tillgångar som sedan tidigare är tillgängliga för den bokföringsskyldige, innan den bokföringsskyldige inleder sådant utnyttjande av tillgången som är ämnat att bli effektivt eller lönsamt. Till utvecklingsutgifterna räknas enligt beslutet de i bokföringslagen avsedda anskaffningsutgifter vilka förorsakats av utvecklingsverksamheten. Av personalutgifterna beaktas som utvecklingsutgifter de personalutgifter som förorsakas av personer som är direkt sysselsatta med utvecklingsverksamhet. Om materiella anläggningstillgångar endast till en del används för utvecklingsverksamhet, får i utvecklingsutgifterna inbegripas endast en sådan andel av de i bokföringslagen avsedda avskrivningarna som motsvarar
8 denna användning. Utvecklingsutgifter som inte uppfyller de förutsättningar som stadgas av HIM får aktiveras som andra utgifter med lång verkningstid i enlighet med BokfL 5:1 och 5:11. På samma sätt får utgifterna för forskningsverksamhet aktiveras. Med utgifterna avses därvid utgifter som uppstår till följd av sådan erforderlig, ursprunglig och systematisk forskningsverksamhet som behövs för produktion och förståelse av ny vetenskaplig eller teknisk kunskap. Som forsknings- och utvecklingsutgifterna enligt punkt 2.1.9 upptas de utvecklingsutgifter som uppfyller villkoren i HIM:s beslut samt forsknings- och utvecklingsutgifter som i bokföringen upptagits som andra utgifter med lång verkningstid. Utgifter vilka upptagits som kostnader i resultaträkningen redovisas separat liksom även de i balansräkningen aktiverade ökningarna i forsknings- och utvecklingsutgifterna. Som koncernens forsknings- och utvecklingsutgifter upptas utgifter för forskningsoch utvecklingsverksamhet inom koncernen samt utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete som anskaffats från företag som inte hör till koncernen, t.ex. forskningsinstitut, högskolor och andra organisationer. 2.1.10 Orderstocken, om uppgiften skall anses viktig med tanke på arten av bolagets verksamhet Orderstocken består av den del av bindande, olevererade beställningar som inkommit före räkenskapsperiodens slut och som ännu inte noterats i omsättningen. Åtaganden i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Är åtaganden i utländsk valuta bunden vid en bestämd kurs genom avtal eller på något annat sätt, får den omräknas till finsk valuta enligt denna kurs (BokfL 5:3 ). Uppgift behöver inte meddelas inom de branscher, vars orderstock inte är en betydelsefull faktor med hänsyn till värderingen av verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. 2.1.11 Antalet anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Relationstalet beräknas som ett medeltal av antalet anställda vid kalendermånadernas slut. Antalet beaktar de i tjänst varande personernas eventuella deltidsanställning. 2.1.12 Övriga relationstal Om företaget förutom relationstalen som beskriver den ekonomiska utvecklingen i enlighet med ovan nämnda beslut av finansministeriet meddelar även relationstalet för nettoskuldsättningsgraden i bokslutet (engl. gearing) rekommenderas en beräkning enligt följande:
9 räntebärande skulder kassa, banktillgodohavanden samt finansiella värdepapper x 100 eget kapital + minoritetsandel Relationstalets dividend och divisor beräknas på basen av värdena som gäller på bokslutsdagen. 2.2 Relationstal för aktier Finansministeriets beslut 5, mom. 2, punkt 2: --- i bokslutet skall uppges följande relationstal per aktie för bolaget eller, om bolaget är moderbolag i en koncern, för koncernen och särskilt för varje aktieslag för de fem senast avslutade räkenskapsperioderna, eller, om bolaget inte har varit verksamt i fem hela räkenskapsperioder, för bolagets verksamhetstid. Finansministeriets beslut 5, mom. 2, punkt 3: I bokslutet skall vid behov uppges beräkningsschemana och beräkningsgrunderna för relationstalen. Relationstalets värde redovisas även i det fall att det är negativt. Finansministeriets beslut 5, mom. 3: Om antalet aktier i bolaget under de fem senast avslutade räkenskapsperioderna har ändrats till följd av en ökning eller nedsättning av aktiekapitalet eller en höjning av aktiernas nominella värde, delning eller av någon annan orsak, skall de relationstal per aktie som avses i 2 mom. 2 punkten rättas för att vara jämförbara och den grund som använts vid rättelsen uppges. Emissionsjusteringar och beräkningen av antalet aktier behandlas närmare i kapitel III Emissionsjusteringar i denna allmänna anvisning. Egna aktier minskas från antalet aktier vid beräkningen av relationstal för aktier. Detta gäller både egna aktier som anskaffats på sätt som avses i kap. 7 ABL och aktier som bolaget inlöst och makulerat på sätt som avses i kap. 6 ABL. Finansministeriets beslut 5, mom. 4: Om bolagets räkenskapsperiod avviker från tolv månader, skall det resultat för räkenskapsperioden som ingår i de per aktie uträknade relationstalen rättas så att det motsvarar tolv månader. Den avvikande längden på räkenskapsperioden skall uppges särskilt i samband med relationstalen Skatter Då relationstalen beräknas redovisas både inkomstskatter och övriga direkta skatter som skatter. Som inkomstskatt avses summan av räkenskapsperiodens skatt och den i
10 resultaträkningen upptagna latenta skatten. Med räkenskapsperiodens skatt avses skatt som betalts eller återburits för räkenskapsperioden eller för tidigare räkenskapsperioder eller skatt som skall betalas eller återbäras för räkenskapsperioden eller för tidigare räkenskapsperioder. Räkenskapsperiodens skatt kan även enligt systemet för bolagsskattegottögelse bestämmas på basen av dividender. I så fall beaktas kompletteringsskatten i räkenskapsperiodens skatter. Med inkomstskatter avses skatter förknippade med den normala rörelseverksamheten; skatt på basen av extraordinära poster medtas sålunda inte i relationstalens skatter. Om summan av skatterna som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder är väsentlig anges den i samband med uppgifterna om relationstal. Om man vid beräkningen av relationstal avviker från posterna som skall redovisas i resultaträkningen t.ex. beträffande de latenta skatterna ges nödvändiga tilläggsuppgifter om tillvägagångssättet i samband med relationstalen. Egna aktier Egna aktier som med stöd av ABL 11:6 a antecknats i balansens aktiva skall minskas från det egna kapitalet vid beräkningen av relationstal. Relationstalens dividend korrigeras inte med eventuella räntekostnader som uppkommit till följd av anskaffningen av egna aktier, varför en genomförd anskaffning av egna aktier beaktas likvärdigt i relationstalets dividend och divisor. Latenta skatteskulder och fordringar Det är att rekommendera, att de latenta skatteskulderna och fordringarna i koncernens relationstal redovisas enligt i punkt 3 i de av bokföringsnämnden 11.1.1999 givna allmänna anvisningarna om latenta skatteskulder och fordringar definierade alternativen 2 eller 3 även i det fall att de i koncernbokslutet noterats enligt alternativ 1. Vid redovisning enligt alternativ 2 eller 3 upptas förutom de latenta skatteskulderna och fordringarna som härrör sig från periodiseringsskillnader, även eventuella latenta skatteskulder och fordringar som härrör sig från andra tillfälliga skillnader, såsom uppskrivningar, fördelning av koncernaktiva och passiva, dotter- och intresseföretagens vinster och förluster samt omräkningsdifferenser. Om man vid beräkningen av relationstal avviker från de latenta skatteskulderna och -fordringarna som redovisas i koncernens resultat- eller balansräkning ges nödvändiga tilläggsuppgifter om tillvägagångssättet i samband med relationstalen. Preferensaktier Om företaget har sådana preferensaktier som stadgas i ABL 3:1 b och om de vad gäller rättigheter väsentligen avviker från övriga aktier rekommenderas att relationstalen beräknas för alla aktier och som en särskild kalkyl där preferensaktierna är fråndragna. Härvid bör även relationstalens resultatbegrepp justeras med det belopp som hör till preferensaktierna. Kapitallån I ABL:s 5 kap. avsett kapitallån, som i enlighet med ABL 11:6 i balansräkningen antecknas som en särskild post inom det egna kapitalet, beaktas inte i relationstalen såsom en post tillhörande det egna kapitalet, utan behandlas enligt sin karaktär som skuld.
11 Ackumulerade bokslutsdispositioner Vid beräkningen av relationstal beaktas den andel av ackumulerade bokslutsdispositioner (den ackumulerade differensen mellan bokförda avskrivningar och planmässiga avskrivningar samt reserver) som i koncernbalansräkningen upptagits i det egna kapitalet som eget kapital (BokfL 6:7.5 ). Om företaget inte uppgör ett koncernbokslut upptas den till det egna kapitalet hörande andelen av ackumulerade bokslutsdispositioner på ovan beskrivna sätt vid beräkningen av relationstal. Även de värdepappersemittenter (moderföretag till sk små koncerner), vilka är befriade från skyldigheten att i koncernbokslutet redovisa latenta skatteskulder förknippade med ackumulerade bokslutsdispositioner (BokfL 6:7.6 ), delar vid beräkningen av relationstal de ackumulerade bokslutsdispositionerna i eget kapital och latent skatteskuld och behandlar det egna kapitalets andel på ovan beskrivet sätt. För att säkerställa att bokslutet jämte relationstal ger en riktig och bild av företagets verksamhetsresultat och ekonomiska ställning bör relationstalen vid behov kompletteras med tilläggsuppgifter. 2.2.1 Resultat per aktie Vid beräkningen av relationstal för resultat/aktie tillämpas följande resultatbegrepp: resultat före extraordinära poster - skatter -/+ minoritetsandel = resultat (= relationstalets dividend) I enlighet med koncernens resultaträkning minskas/ökas den till koncernens minoritet hörande andelen av vinsten/förlusten vid beräkningen av det åsyftade resultatet. Effekten av extraordinära poster på minoritetsandelen justeras vid beräkningen av relationstalets dividend, dvs resultat. Såsom relationstalets divisor används räkenskapsperiodens genomsnittliga antal emissionskorrigerade aktier. Beräkningen av antalet aktier beskrivs i den allmänna anvisningens del II. Om företaget emitterat konvertibla skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter redovisas relationstalet även justerat med sk. utspädningseffekt. Det justerade värdet redovisas inte ifall det är högre än det icke utspädda värdet. Vid redovisningen av tidsserier görs justeringen endast till det sista året. Om företaget haft flera beträffande utspädningseffekt olika arrangemang som påverkar antalet aktier beräknas utspädningseffekten så, att arrangemanget som har den största utspädningseffekten noteras först. Vid beräkningen av utspädningseffekten hos konvertibelt skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter justeras relationstalets resultatbegrepp med beaktande av skatteeffekten på de ränte- och övriga eventuella poster som inte längre skulle uppstå efter aktieutbytet.
12 Vad gäller konvertibla skuldebrevslån beaktas utspädningseffekten i aktiernas antal som om alla utbyten skulle ha skett i början av räkenskapsperioden, utom under emissionsåret då omsättningen noteras från och med emissionsdagen. Till relationstalets dividend tilläggs räntekostnaderna förknippade med vederbörande lån med beaktande av skatteeffekten, ifall kostnaderna är väsentliga. Optionslånens och optionsrätternas utspädningseffekt beaktas i aktiernas antal som om alla aktier med optionsrätt skulle ha tecknats i början av räkenskapsperioden, utom under emissionsåret då de nya aktierna noteras från och med emissionsdagen. Vid beräkningen av optionslånens och optionsrätternas utspädningseffekt beaktas såsom en faktor som minskar det fulla antalet aktie- och optionsutbyten det antal aktier, som företaget skulle ha erhållit om det hade använt de medel omsättningen av optioner gett till anskaffning av egna aktier till gängse värde. Relationstalets divisor erhålls enligt följande: aktiernas emissionskorrigerade antal + antalet aktier som erhålles vid fullständigt utbyte av optioner - antalet aktier som erhålles vid aktiens fullständigt utbyte * teckningspris av optioner med option aktiens gängse värde Aktiens gängse värde beräknas som ett genomsnitt av omsättningskurserna i den egentliga handeln under räkenskapsperioden eller den period som delårsrapporten omfattar. 2.2.2 Det egna kapitalet per aktie eget kapital aktiernas emissionskorrigerade antal på bokslutsdagen 2.2.3 Dividend per aktie Den emissionskorrigerade dividenden per aktie beräknas genom att räkenskapsperiodens dividend per aktie delas med justeringskoefficienter för emissioner som skett efter vederbörande räkenskapsperiod. 2.2.4 Dividend per resultat i procent dividend per aktie x 100 resultat per aktie I relationstalet används dividenden per aktie beräknad enligt punkt 2.2.3. Relationstalets divisor är resultatet per aktie beräknat enligt punkt 2.2.1.
13 2.2.5 Den effektiva dividendavkastningen i procent Den effektiva dividendavkastningen i procent beräknas genom att i enlighet med punkt 2.2.3 dela dividenden per aktie med den emissionskorrigerade räkenskapsperiodens sista handelskurs. Såsom sista handelskurs tillämpas priset på den sista börsposten i den egentliga handeln. 2.2.6 Pris/vinst-förhållandet (P/E-tal) Pris/vinst-förhållandet beräknas genom att dela räkenskapsperiodens i punkt 2.2.5 definierade emissionskorrigerade sista handelskurs med det enligt punkt 2.2.1 beräknade resultatet per aktie. 2.2.7 Aktiens kursutveckling För varje räkenskapsperiod redovisas den emissionskorrigerade lägsta och högsta kursen i den egentliga handeln samt räkenskapsperiodens medelkurs justerad för emission. Medelkursen beräknas genom att dela aktiens totala omsättning räknat i euro (mark) med den genomsnittliga mängden omsatta aktier under räkenskapsperioden (se del III, punkt 8). Utvecklingen av aktiens medelpris redovisas dessutom i figurform som uppgörs åtminstone på basen av de månatliga uppgifterna. Figuren kan även visa en indexserie. 2.2.8 Aktiestockens marknadsvärde Aktiestockens marknadsvärde beräknas genom att multiplicera antalet aktier i företaget på räkenskapsperiodens sista dag med räkenskapsperiodens sista handelskurs såsom definierad i punkt 2.2.5. Vid beräkningen av aktiestockens marknadsvärde beaktas inte de egna aktierna i antalet aktier. Relationstalet redovisas även så, att sådana aktieslag som inte är föremål för offentlig handel, noteras. Härvid tillämpas medelkursen för det aktieslag som är föremål för offentlig handel, vilket beträffande förvaltningsrättsligt bäst motsvarar vederbörande icke noterade aktieslag. 2.2.9 Utvecklingen av aktiernas omsättning i antal och procent Utvecklingen av aktiernas omsättning redovisas som antal aktier som omsatts under räkenskapsperioden samt detta antals procentuella andel av aktieseriens samtliga aktiers genomsnittliga antal under räkenskapsperioden.
14 2.2.10 Det vägda medeltalet av det emmissionskorrigerade antalet aktier under räkenskapsperioden Om företaget emitterat konvertibelt skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter, redovisas det vägda medelvärdet av aktiernas emissionskorrigerade antal under räkenskapsperioden separat även justerat för utspädningseffekten. 2.2.11 Det emissionskorrigerade antalet aktier vid utgången av räkenskapsperioden Om företaget emitterat konvertibelt skuldebrevs- eller optionslån eller optionsrätter, redovisas det vägda medelvärdet av aktiernas emissionskorrigerade antal vid räkenskapsperiodens slut separat även justerat för utspädningseffekten. 2.3 Övriga uppgifter Om emittenten är koncernens moderföretag, skall de givna uppgifterna gälla för koncernen. 2.3.1 Uppgift per balansräkningspost om marknadsvärdet av sådana värdepapper som tagits upp i placeringarna bland balansräkningens bestående aktiva och som är föremål för offentlig handel eller motsvarande handel någon annanstans, om det avviker väsentligt från bokföringsvärdena I samband med avvikelse redovisas även ifrågavarande bokföringsvärde. 2.3.2 Fördelning av rörelsevinst eller -förlust enligt de huvudsakliga verksamhetsområdena, om dessa verksamhetsområden avviker väsentligt från varandra, och enligt geografiska marknadsområden, om uppgiften är viktig på grund av en särskild risk som hänför sig till området i fråga eller av någon annan orsak I bokslutet redovisas omsättningen fördelad per bransch och geografiskt marknadsområde (BokfF 2:3 ). Vid redovisningen av å ena sidan en fördelning av rörelsevinsten eller förlusten enligt FM:s beslut och å andra sidan fördelning av omsättningen per huvudsaklig bransch och enligt geografiska områden i enlighet med BokfF iakttas samma branschindelning och samma definition av geografiska områden. En fördelning av rörelsevinsten eller förlusten enligt huvudsakliga verksamhetsområden och geografiskt marknadsområden i bokslutet på det sätt som avses i denna allmänna anvisning gäller även de emittenter av värdepapper (sk. små bokföringsskyldiga), som är befriade från plikten att i bokslutet redovisa omsättningens fördelning (BokfF 2:3.2 ). Det är att rekommendera att dessa emittenter i bokslutet även redovisar omsättningen fördelad per huvudsaklig bransch och geografiskt marknadsområde.
15 2.3.3 Orderstocken och väsentliga risker i anslutning till den vid utgången av räkenskapsperioden till den del dessa inte i enlighet med bokföringslagen har beaktats i avsättningarna, om uppgiften om orderstocken är viktig Uppgifter om orderstocken lämnas i enlighet med punkt 2.1.10 ovan. 2.3.4 Ansvar som följer av derivativavtal och det huvudsakliga ändamålet med derivativavtalen Informationen ges i form av de principer företaget tillämpar vid hanteringen av derivativavtal och strategier för hantering av risker förknippade med derivativ. Dessutom utreds huruvida derivativavtalet använts till skyddsändamål eller annat ändamål. Ovan angiven information ges om mängden derivativavtal är betydlig eller med derivativen förknippad risk är väsentlig med tanke på företagets verksamhet. Om derivativavtalens betydelse är liten bör härom skilt meddelas. I bokslutet redovisas principerna för värderingen av derivativavtal och övriga beräkningsprinciper. I fråga om derivativavtalen meddelas objektens nominella värden och gängse värden fördelade enligt följande tabell. Därtill uppges i varje undergrupp avtalens tidsmässiga omfattning, såvida informationen är väsentlig med tanke på en bedömning av risken förknippad med avtalen. De gängse värdena kan baseras på marknadspriserna, marknadspriset för motsvarande derivativavtal, nuvärdet av kassaflöden som avtalet ger upphov till eller modeller för värdebestämning av optioner. Metoderna för definitionen av det gängse värdet beskrivs skilt för varje undergrupp. Avtal i annan valuta omvandlas till finska mark till avista(realiserings)- eller terminskurs beroende på avtal. Informationen ges skilt för öppna och slutna avtal i tabellen. Av den givna informationen bör framgå hur de öppna och slutna avtalen behandlats i bokslutet. I Räntederivativ Termin- och futuravtal Optionsavtal Köpta Utställda Avtal om ränteutbyte II Valutaderivativ Termin- och futuravtal Optionsavtal Köpta Utställda Avtal om valutaväxling III Aktiederivativ Termin- och futuravtal Optionsavtal Köpta Utställda
16 IV Övriga derivativavtal Termin- och futuravtal Optionsavtal Köpta Utställda Finansministeriets beslut innehåller ingen särskild stadga angående redovisning av ansvar till följd av andra än derivativavtal. I BokfF 2:7-2:9 samt ABL 11:7.1, punkt 3 stadgas om noter angående sådana säkerheter och ansvarsförbindelser som bör uppges i bokslutet. För redovisningen av säkerheter och ansvarsförbindelser rekommenderas följande fördelning: Till vem har ansvaren och ansvarsförbindelserna givits: A: Företag B: Koncernföretag C: Ägarintresseföretag D: Andra än koncernföretag som hör till närmaste krets så som den definieras i ABL 1:4 E: Aktieägare F: Övriga Ansvar enligt typ för var och en av ovan nämnda grupper (A-F): i) fastighetsinteckningar; ii) inteckningar i lösöre; iii) panter; iv) garantier; v) växelansvar; vi) leasing- och hyresansvar; vii) återköpsansvar; viii) pensionsförpliktelser; ix) ansvar till följd av derivativavtal; x) övriga ansvarsförbindelser; och xi) övriga ansvar. 2.3.5 Betydande och exceptionella affärstransaktioner mellan bolaget och den som hör till dess närmaste krets enligt 1 kap. 4 lagen om aktiebolag, mellan bolaget och den som har bestämmande inflytande i bolaget på ett sådant sätt som avses i 1 kap. 5 värdepappersmarknadslagen, samt mellan bolaget och dess ägarintresseföretag enligt bokföringslagen Affärstransaktionerna redovisas om de samtidigt är både betydande och exceptionella. Betydande anses åtminstone sådana affärstransaktioner, som med stöd av VML 2:7 bör publiceras. Exceptionella affärstransaktioner är åtminstone sådana affärer, som inte har ett direkt samband med företagets normala rörelseverksamhet. Om affärstransaktionerna mellan parterna som avses i denna punkt har varit betydande och exceptionella bör i bokslutet a) anges parterna;
17 b) beskrivas affärstransaktionernas karaktär; c) beskrivas affärstransaktionernas betydelse antingen kvantitativt eller som en andel av motsvarande affärstransaktioner som genomförts med andra; och d) meddelas om det föreligger en skillnad och, om så är fallet, hur prissättningsprinciperna i affärstransaktionerna skiljer sig från principerna för motsvarande normala affärstransaktioner. För att ge en riktig och tillräcklig bild jämställs till koncernen hörande ägarintresseföretag med moderföretagets ägarintresseföretag. 2.3.6 Fördelningen av aktieinnehavet enligt den sektorindelning som statistikcentralen fastställt samt fördelningen av aktieinnehavet enligt storleksklass så, att det är lätt att få en klar bild av fördelningen av ägandet Informationen ges för bokslutstidpunkten eller för en tidpunkt därefter före undertecknandet av bokslutet. I samband med informationen uppges den tidpunkt som avses. Enligt statistikcentralens institutionella sektorklassificering (1996) bör fördelningen av innehavet redovisas enligt följande: i) Företag ia) publika företag ib) privata företag ii) Finansierings- och försäkringsbolag iii) Offentliga samfund iv) Samfund vilka inte eftersrävar vinst v) Hushåll vi) Främmande länder Förvaltningsregistrerade aktier redovisas separat. Med publika företag (punkt ia) avses företag och affärsverk i vilka staten samt kommunernas och samkommuner har bestämmanderätt. Aktieinnehavets fördelning enligt storleksklass redovisas på följande sätt: Aktier Aktie- Andel Aktier Andel äganas av aktio- totalt av antal närerna aktierna --------------------------------------------------------------------------------------- 1-100 (st) (%) (st) (%) --------------------------------------------------------------------------------------- 101-1000 --------------------------------------------------------------------------------------- (osv) --------------------------------------------------------------------------------------- Uppgifter som gäller fördelningen av aktieinnehav anges skilt för varje aktieslag.
18 Grupperingen (1-100, 101-1000, osv) som återges i tabellen ovan är baserad på aktieantal och avsedd som ett exempel, fördelningen av innehav redovisas alltid delad i minst fyra grupper. 2.3.7 De aktieägare som bolaget känner till och som direkt eller indirekt innehar minst en tjugondedel av det röstetal som hänför sig till bolagets aktier eller av bolagets aktiekapital samt de tio aktieägare som innehar mest av det röstetal som hänför sig till bolagets aktier och de tio aktieägare som innehar mest av bolagets aktiekapital samt varje sådan aktieägares röstetal och andel av aktiekapitalet samt de anmälningar enligt 2 kap. 9 värdepappersmarknadslagen gällande bolaget som har gjorts under räkenskapsperioden Anmälningar enligt VML 2:9 gäller uppnåendet eller överskridandet av en ägarandel eller andel av röstetalet på 1/20, 1/10, 3/20, 1/5, 1/4, 1/3, 1/2 eller 2/3 eller en ägarandel eller andel av röstetalet som minskar under angivna gränser. Informationen ges för bokslutstidpunkten eller för en tidpunkt därefter före undertecknandet av bokslutet. I samband med informationen uppges den tidpunkt som avses. Till aktieägarens röstetal räknas för företaget kända a) röstetal tillhörande samfund eller stiftelse inom vilka aktieägaren har bestämmande inflytande; b) röstetal tillhörande aktieägare eller samfunds pensionsstiftelse eller pensionskassa där aktieägaren har bestämmanderätt; samt c) annat röstetal, om vilket aktieägaren ensam eller tillsammans med tredje part enligt uppgjort avtal eller eljest kan bestämma över. På motsvarande sätt beräknas aktieägarens andel av aktiekapitalet. Om besittningen av aktie- och röstetal har beaktats på ovan angivet sätt, specificeras antalet aktier och röstetalet för varje instans som beaktats. Förutom de största aktieägarna anges även antalet förvaltningsregistrerade aktier. Den som ansvarar för förvaltningsregistreringen räknas inte på basen av de förvaltningsregistererade aktier han förvarar till de i denna punkt åsyftade största aktieägarna. 2.3.8 De fysiska personer och juridiska personer som bolaget känner till och som har bestämmande inflytande i bolaget enligt 1 kap. 5 värdepappersmarknadslagen samt uppgifter om deras andel av det röstetal som hänför sig till bolagets aktier och av bolagets aktiekapital, om dessa uppgifter inte har lämnats i samband med de uppgifter som avses i punkt 2.3.7 Uppgifterna lämnas i enlighet med punkt 2.3.7. ovan.
19 2.3.9 De avtal och arrangemang som bolaget känner till och som hänför sig till aktieägarnas innehav och användning av rösträtten och som är ägnade att väsentligt påverka värdepapprens värde Såsom information om avtal och arrangemang uppges åtminstone avtalsparterna, giltighetstid och avtalets väsentliga innehåll. 2.3.10 Förvaltningsrådets, styrelsens och motsvarande organs medlemmars samt verkställande direktörens och verkställande direktörens ställföreträdandes samt sådana sammanslutningars och stiftelsers där de har bestämmande inflytande enligt vad som avses i 1 kap. 5 värdepappersmarknadslagen sammanlagda ägarandel av de aktier, konvertibla skuldebrev, optionslån och optionsrätter som bolaget emmiterar samt deras sammanlagda andel av det röstetal som hänför sig till bolagets aktier samt den andel av röstetalet och aktiekapitalet som de kan få med stöd av dessa konvertibla skuldebrev, optionslån och optionsrätter Informationen ges för bokslutstidpunkten eller för en tidpunkt därefter före undertecknandet av bokslutet. I samband med informationen uppges den tidpunkt som avses. Informationen lämnas av koncernens moderföretag. Till röstetal räknas för företaget kända a) röstetal tillhörande samfund eller stiftelse inom vilka personen har bestämmande inflytande; b) röstetal tillhörande personen eller samfunds pensionsstiftelse eller pensionskassa där personen har bestämmanderätt; samt c) annat röstetal, om vilket personen ensam eller tillsammans med tredje part enligt uppgjort avtal eller eljest kan bestämma över. På motsvarande sätt beräknas personens andel av aktiekapitalet. Antagandet vid beräkningen av ägarandel eller andel av röstetalet som kan erhållas med konvertibelt skuldebrev, optionslån och optionsrätter är att alla emitterade konvertibla skuldebrev, optionslån och optionsrätter omvandlas till aktier i enlighet med punkt 2.3.11. 2.3.11 Aktieemissioner och emissioner av konvertibla skuldebrevs- och optionsrätter om vilka beslut fattats under räkenskapsperioden, samt styrelsens aktieemissionsfullmakter och fullmakter att emittera konvertibla skuldebrevs- och optionsrätter vilka är i kraft vid utgången av räkenskapsperioden samt innehållet och giltighetstiden för fullmakten; om det inte har förekommit några emissioner eller om fullmakt saknas skall detta omnämnas särskilt Informationen om emissioner som avslutats under räkenskapsperioden bör innehålla i) teckningstid; ii) emissions-/omsättningsförhållande och pris; iii) förhöjningen av aktiekapital i antal aktier och euro (mark) -belopp; iv) nytt aktiekapital; och v) rätt till dividend.
20 Informationen om emitterade konvertibla skuldebrev och optionsrätter som avslutats under räkenskapsperioden bör innehålla i) teckningstid; ii) beloppet för varje lån och optionsrätt i euro (mark); iii) villkor, under vilka aktier kan tecknas eller bytas och aktiernas tecknings- och omsättningstid; iv) uppgifter om antal aktier och röstandelar som kan erhållas med stöd av lån och optionsrätter; och v) rätten till dividend för aktier som skall omsättas eller tecknas Beträffande giltiga emissionsfullmakter samt fullmakter för emittering av konvertibla skuldebrev och optionsrätter uppges bolagsstämmans beslut i ärendet. Därtill uppges styrelsens framställan om bemyndigande för den kommande bolagsstämman, såvida denna publicerats före undertecknandet av bokslutet. 2.3.12 Aktier och röstandelar, som kan fås med stöd av emitterade konvertibla skuldebrev, optionslån och optionsrätter 2.3.13 Fullmakt som emittentens styrelse har att skaffa eller överlåta egna aktier eller meddelande om att fullmakt saknas Informationen bör innehålla fullmaktens giltighetstid, aktieslag och antal aktier som fullmakten avser, samt den relativa andel av aktiekapitalet och det sammanräknade röstetal som det högsta antalet egna aktier, som fullmakten möjliggör, berättigar till. Om närmare villkor och begränsningar är kopplade till fullmakten, bör därom rapporteras. Övriga uppgifter som gäller egna aktier uppges i bokslutet i enlighet med ABL 11:9 a.
21 3 Bokslutskommuniké Värdepappersmarknadslagen kap. 2, 6a, mom. 1: En emittent vars värdepapper --- har upptagits till offentlig handel, skall offentliggöra huvudpunkterna i sitt bokslut omedelbart efter att bokslutet blivit klart (bokslutskommuniké). Bokslutet är klart då företagets beslutsföra styrelse och verkställande direktör har undertecknat bokslutet. Om företaget redovisar förhandsuppgifter om bokslutet för den avslutade räkenskapsperioden före företagets styrelse och verkställande direktör undertecknat bokslutet, bör den information som ska redovisas uppgöras och publiceras i enlighet med denna allmänna anvisning. Värdepappersmarknadslagen kap. 2, 6a, mom. 1: Om emittenten skall upprätta ett koncernbokslut skall bokslutskommunikén ges såsom koncernens information. Finansministeriets beslut 6, mom. 1-2: Bokslutskommunikén --- skall innehålla en redogörelsedel och en tabelldel. I redogörelsedelen redogörs för bolagets verksamhet, resultatutveckling och investeringar samt ändringar i finansieringsläget och verksamhetsmiljön under räkenskapsperioden samt för exceptionella omständigheter som har inverkat på verksamheten och resultatet under räkenskapsperioden. I bokslutskommunikéns tabelldel skall åtminstone följande uppgifter lämnas för räkenskapsperioden och föregående räkenskapsperiod. Med ovan nämnda information avses uppgifter som beskrivs närmare i punkt 3.2 i denna allmänna anvisning. Uppgifter som härrör sig till resultaträkningen och balansräkningen uppges i enlighet med bokslut, såsom detta avses i BokfL 3:7, såvida inte annat i det följande förutsätts. Finansministeriets beslut 6, mom. 4: Har bolaget beviljats tillstånd enligt 4 5 mom. att i Finland i stället för ett bokslut enligt 2 kap. 6 värdepappersmarknadslagen offentliggöra ett bokslut som offentliggörs i någon annan stat, får uppgifterna i bokslutskommunikén i avvikelse från 1 och 2 mom. framläggas i enlighet med kraven enligt lagstiftningen i staten i fråga.
22 3.1 Redogörelsedel Händelserna och omständigheter som upptas i redogörelsedelen omfattar åtminstone a) betydande enskilda investeringar; b) företagsköp, rationaliseringsåtgärder, bransch- och företagsdivesteringar samt verksamhetens upphörande; c) viktiga nya produkter och marknadsområden; och d) ändringar av marknadspositionen. Dessutom rekommenderas att man presenterar ett sammandrag av övriga eventuella omständigheter enligt VML 2:7 som företaget har offentliggjort under räkenskapsperioden och vilka väsentligt kan påverka värdet på de värdepapper som företaget emitterat. 3.2 Tabelldel 3.2.1 Räkenskapsperiodens vinst eller förlust samt styrlelsens förslag till åtgärder som gäller vinsten eller förlusten Uppgifter om åtgärder beträffande vinst eller förlust informeras i enlighet med styrelsens förslag för bolagsstämman. 3.2.2 Omsättning, rörelsevinst eller rörelseförlust, vinst eller förlust före extraordinära poster, extraordinära intäkter och extraordinära kostnader som separata poster samt vinst eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter eller, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens resultat före skatter 3.2.3 Balansräkningens bestående aktiva Uppgifter om balansräkningens bestående aktiva informeras i enlighet med indelningen i BokfF 1:6 :s balansräkningsschema i) immateriella tillgångar; ii) materiella tillgångar; samt iii) placeringar. I enlighet med BokfF 1:10.4 skall sådana egna aktier eller andelar samt andelar i företag inom samma koncern som ingår i placeringarna, specificeras i uppgiften. 3.2.4 Balansräkningens rörliga aktiva Uppgifter om balansräkningens rörliga aktiva informeras i enlighet med indelningen i BokfF 1:6 :s balansräkningsschema
23 i) omsättningstillgångar; ii) fordringar; iii) finansiella värdepapper; samt iv) kassa och bank. I enlighet med BokfF 1:10.4 skall sådana egna aktier eller andelar samt andelar i företag inom samma koncern som ingår i finansiella värdepapper, specificeras i uppgiften. 3.2.5 Aktiekapital och annat eget kapital, minoritetsandel, avskrivningsdifferens och reserver, avsättningar, främmande kapital och särskilda uppgifter om beloppet av långfristiga skulder Aktiekapitalet och annat eget kapital kan redovisas sammanräknat. Om företaget är koncernens moderföretag, anges den ackumulerade avskrivningsdifferensen och reserverna i koncernens balansräkning uppdelade i eget kapital och latent skatteskuld (BokfL 6:7.5 ). Med långfristiga skulder avses skulder, som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år. 3.2.6 Bruttoinvesteringar bland balansräkningens bestående aktiva sammanlagt Uppgifterna lämnas i enlighet med punkt 2.1.8 ovan. 3.2.7 Antalet anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Uppgifterna lämnas i enlighet med punkt 2.1.11 ovan. 3.2.8 Orderstocken och väsentliga risker i anslutning till den vid utgången av räkenskapsperioden till den del dessa inte i enlighet med bokföringslagen har beaktats i avsättningarna, om uppgiften om orderstocken skall anses viktig Uppgifterna lämnas i enlighet med punkt 2.1.10 ovan. 3.2.9 Ansvar som följer av derivativavtal och det huvudsakliga ändamålet med derivativavtalen Uppgifterna lämnas i enlighet med punkt 2.3.4 ovan. Om det är nödvändigt för att ge en rättvisande bild, lämnas i bokslutskommunikkén även uppgifter om ansvar och ansvarsförbindelser som avses i BokfF 2:7-2:9 och ABL 11:7.1 punkt 3.
24 3.2.10 Uppgifter enligt 11 kap. 9 a i lagen om aktiebolag För varje aktieslag uppges antalet aktier i bolaget och i moderbolaget som bolaget och dess dottersamfund har i sin besittning, aktiernas sammanräknade nominella värden samt aktiernas relativa andelar av aktiekapitalet och det sammanräknade röstetalet för samtliga aktier. Dessutom informeras om ökningar och minskningar som skett under räkenskapsperioden, samt uppges följande uppgifter om dessa: i) datum då aktierna erhållits eller avyttrats; ii) orsakerna till att aktierna erhållits eller avyttrats; iii) hur aktierna erhållits eller avyttrats; iv) antal; v) det sammanlagda nominella beloppet; vi) aktiernas relativa andel av aktiekapitalet och det sammanräknade röstetalet för samtliga aktier; vii) vederlag som betalts för aktierna; samt viii) inverkan på fördelningen av ägandet och rösträtten i bolaget. Om egna aktier erhållits eller avyttrats i offentlig handel, skall tidsperioden då aktierna erhållits eller avyttrats uppges. Om aktierna inte har ett fastställt nominellt värde, uppges i stället aktiens bokföringsmässiga motvärde som avses i ABL 1:1.4. Uppgifterna som avses i punkterna iii-vii redovisas enligt aktieslag. Har aktierna erhållits av eller avyttrats till en person som hör till bolagets närmaste krets som avses i ABL 1:4, skall denne nämnas vid namn. Även de grunder enligt vilka vederlaget har bestämts skall anges, om aktier har förvärvats eller avyttrats med bolagsstämmans bemyndigande. 3.3 Relationstal Värdepappersmarknadslagen och finansministeriets beslut förutsätter inte att relationstal presenteras i bokslutskommunikén. Om relationstalen presenteras i bokslutskommunikén bör beräkningen i tillämpliga delar följa det som i punkterna 2.1 och 2.2 framställts om bokslutets relationstal.