Fiskhälsa. Niklas Hanson. Stefan Bydén. Te re sia Weng ström U392

Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som växer i halvskugga på bergssluttningar Fiskhälsa Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågsöring och vildfångad öring i ett vat ten drag med blan dat dagvatten och lakvatten från de po ni Niklas Hanson Stefan Bydén Te re sia Weng ström U392

In ne håll In led ning 3 Del A Fiskhälsa i Vallkärrabäcken 5 Del B. Ef fekt hem tag ning 11 Redovisning av projektarbetets utförande och in häm ta de, er håll na er fa ren he ter Bakgrund och målsättning 11 Förväntad nytta 11 Pro jekt mål 12 Tidplanering 12 Pro jek tom fatt ning 12 Or ga ni sa tion och re sur ser 13 Organisation 13 Kvalitet 14 Öv ri ga re sur ser 14 Tillstånd 14 Provlokalerna 14 Fältförsöket 14 Upptagning och provtagning 14 Projektgruppens sammansättning 15 Fältpersonal 15 Användna laboratorium 15 Re fe rens grup pens med lem mar 15 Ti der 16 Tidsuppföljning 16 Tidplan 16 Eko no mi/kost na der 16 Resultat 19 Ut för da be döm ning ar före fält för sö kens ge nom fö ran de 19 Beskrivning av utförd fiskutsättning 19 Be skriv ning av ut fört el fis ke 20 Erfarenhetsuppföljning av utfört labbarbete och statistisk bearbetning 20 Erfarenhetsuppföljning av fältövervakningen 21 Sammanställning av Open Space-diskussioner vid referensgruppsmötet Fiskhälsa 21 Be skriv ning av re fe rens grup pens and ra möte (öp pet se mi na rium) 23 Summering av måluppfyllelse och behov av metodutveckling 25 Re fe ren ser 26 Bilaga 1 Samlade resultat från fiskhälsoundersökningen 27 Bilaga 2 Seminarium om biomarkörer 28

In led ning Den na rap port av ser genom fö ran det och rap por te ring av ut veck lings pro jek tet nr U392 inom Av fall Sve ri ges ut veck lings sats ning. Med och se na re Ty réns som pro jek tan sva rig, star ta de Lunds Ren håll nings verk un der hös ten 2007 en in ven te ring av äld re ar kiv ma te ri al för mi ljö be döm ning av de po nin St. Hans, nu ett par kom rå de i nor ra Lund. Pro jek tet har ut förts i an slut ning till genom fö r - an det av ett fält ar be te och ut vär de ring av ett forsk nings för sök som in går i ett dok to rand ar - be te för Ni klas Han son, Gö te borgs uni ver si tet. Detta utvecklingsprojekt med fiskhälsoundersökning påbörjades vårvintern 2008 som en del i en pro blem kart läg gning av fö ro re nings be last ning en i flö de na runt den äld re deponin. Den na rap port ut gör en av de fem delrapporterna; Fiskhälsa, denna rapport, (2009) Kemiska analyser i Vallkärrabäcken (2008) Gas sä ker het St Hans-Prov pump ning av gas, (2008) Led nings in ven te ring Åt gärds prog ram St Hans (2008) Flödet i avrinningsområdet Vallkärrabäcken Norra Lunds avrinning (2008). Finansiärer och deltagare i projektet har varit personal från Lunds Renhållningsverk, Meli - ca, Gö te borg, Inst. för växt- och mi ljö ve ten ska per, Gö te borgs uni ver si tet, Ty réns, Gö te - borg och Lunds kom muns VA-av del ning samt en re fe rens grupp be stå en de av sak kun ni ga inom VA-ledningar, dagvatten, länsstyrelse, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. Denna rapport innehåller två separata delar; A. Fisk häl sa i Vallkärrabäcken. Rap por te rad po pu lär ve ten ska plig del som ut gör under - lag för Lunds Ren håll nings verk och som in gick i ett se mi na rium som hölls un der hös ten 2008. De len in ne hål ler re sul tat och be skriv ning av me to den. B. Ef fekt hämt ning. Re do vis ning av kost na der, fäl ter fa ren he ter, re do vis ning av ut förd informations- och referensgruppsarbete samt slutliga förslag på förbättringar. Bakgrunden är två elfiskeundersökningarna i recipienten nedströms den äldre deponin St Hans som har registrerat skellettdeformerad fisk. Till recipienten förs en tredjedel av Lunds dag vat ten och även la kvat ten från den äld re de po nin. Projektet rymmer metodutveckling med hjälp från en forskargrupp från Göteborgs uni - versitet och flera viktiga områden där inte metoder med biomarkörer tidigare har nyttjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av fö ro re nings be last ning från ur bant dag vat ten/la - kvat ten på ett mer stan dar di se rat sätt Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en tra di tio nell be hand ling av la kvat - ten (luf tad damm) Me to den sö ker nytt ja min dre flö den och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Med len från Av fall Sve ri ge ska an vän das för att söka in for me ra och be skri va hur pro blem - kartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som uppstod och hur resultaten användes. Målgruppen är främst verksamhetsägare av deponi, kommun och vatten vårds för bund för kon troll av eko lo gisk sta tus av re ci pi ent. Under fältförsöken undersöktes även biomarkören vitellogenin av Pär Hallgren, Högsko lan i Kris ti an stad, (Vi tel lo ge nin an vänds för att se om fis ken ex po ne rats för hor mon stö - 3

ran de äm nen med mas ku li ni se ran de ef fekt (Ing en för höjd vi tel lo ge nin halt ob ser ve ra des i regn bågs lax ut pla ce rad i Vall kär ra bäck en re sul tat från indirekt kvantifiering av biomarkören Vitellogenin, 2008) För sök supps täll ning en i sö dra ar - men vid Ax el gård. Försöksuppställningen vid dammen. nära Annehem. För sök supps täll ning en i nor ra ar - men vid Vall kär ra kyr ka. 4

Fiskhälsa i Vallkärrabäcken Del A. An vänd ning av bio mar kö rer hos ex po ne rad regn bågs lax och vild fång ad öring i ett vat ten drag med blan dat dagvatten och la kvat ten från de po ni Under lag för Lunds Renhållningsverk, presenterat 2008.

Sammanfattning Fiskskador har tidigare uppmärksammats i Vallkärrabäck ens sö dra arm. Det ta vat ten drag tar emot la kvat - ten från St. Hans gam la sop tipp och dag vat ten från gatorna i nor ra Lund. För att se om på ver kan finns kvar och för att kun na av gö ra vil ken typ av äm nen som gett på ver kan på fis ken ut för des un der vår en 2008 en fisk häl so un der sök ning. Tre plat ser val des ut; den plats i sö dra ar men av Vall kär ra bäck en där ska dor på vi sats på vild fång ad fisk vid ti di ga re el fis ken, nor ra ar men som re fe rens samt vid ut lop pet på den gräv da dam men. På var je plats sat tes två bas säng er ut med 20 regnbågar i varje. Referensfiskar fanns också kvar på Vän ne åns Fis kod ling. Fis kar na sat tes ut i mit ten på feb ru a ri och togs upp i slu tet av mars. Den na typ av häl so kon troll hos fisk an vänds i Na - turvårdsverkets årliga miljöövervakning av svenska kus tom rå den sedn slu tet av 1980-ta let. Dess utom till - läm pas den na typ av fisk häl so un der sök ning ar inom recipientkontrollen, bl a för att kartlägga eventuell på ver kan av ut släpp från skog sin du stri er. De bio mar - körer man studerar ger utslag för olika påverkande äm nen. Det finns bl.a. pro tei ner som mer på ver kas av metaller, metallothionein, och det finns enzymsys - tem som EROD som reagerar på organiska miljögifter. Fis kar i dam men hade för sto rad le ver och läg re Hb (hem og lo bin) och HT (volymen röda blodkroppar) än öv ri ga sta tio ner. För HT hade sta tio ner na i Vallkärra läg re vär den än re fe ren sen i fis kod ling en. Me tal lot hio nein un der sök ning en vi sa de ing en skillnad mellan stationerna vilket tyder på att fiskar - na inte är nämvärt på ver ka de av me tal ler i vatt net. En fluorecensundersökning av PAH i gal la vi sa de hög re vär den för sö dra ar men och dam men me dan nor ra ar men inte skil de sig sta tis tiskt från re fe ren sen. När man tit ta de på för del ning en mel lan PA Her med två ringar (mer flyktiga och kortlivade) och PA Her med fyra och fem ring ar så var an de len av sist nämn da mer långlivade PA Her hög re i alla sta tio ner i Vallkärrabäcken och dam men än vid fis kod ling en. Norra ar - men hade hög re an del av mer kort li va de tvåringade PA Her na än sö dra ar men. EROD-ak ti vi te ten vi sa de en tyd lig skill nad mel lan armarna i Vallkärrabäcken, se fi gur 2. EROD-ak ti vi te - ten ökar vid på ver kan av PAH men ock så vid ex po ne - ring för andra organiska miljögifter som diox i ner och PCB och av bland ning ar av des sa äm nen. EROD un - dersöktes ock så hos sta tio när vild fång ad fisk som togs upp med elfiske och ock så där var skill na den stor mel - lan nor ra och sö dra ar men. Upp dra get har på upp drag från Lunds renhållningsverk med stöd av me del från Av fall Sve ri ge på bör jat en un - dersökning med biomarkörer och stan dar di se ra de bas säng er som in tres sant att an vän da vid en pro - blemkartläggning av fö ro re nings be last ning en i flö - de na runt sop tip pen St. Hans i Lund. Un der sök ning - en påbörjas för att: Klar läg ga den bio lo gis ka ex po ne ring en av dag - vattnet på fisk i re ci pi en ten Klarlägga eventuella skillnader i fö ro re nings ni vå i delflödena för att ge under lag till even tu ell be - hand ling och för slag till åt gär der. Projektet rymmer metodutveckling med hjälp från en forskargrupp från Gö te borgs uni ver si tet och fle ra viktiga områden där inte metoder med biomarkörer ti di ga re har nyt tjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av föroreningsbe last ning från ur bant dagvatten/lakvatten på ett mer stan dar di se rat sätt Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en traditionell behandling av lakvatten (luf tad damm) Metoden söker nyttja mindre flöden och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Med len från Av fall Sve ri ge ska an vän das för att söka informera och beskriva hur problemkartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som upp stod och hur re sul ta ten an vän des. Målgruppen är främst verk sam het sä ga re av de po ni, kom mun och vattenvårdsförbund för kon troll av eko - lo gisk sta tus av recipient. 6

In led ning El fis ke un der sök ning ar på vild fång ad öring un der åren 1999, 2002 och 2006 i Vallkärrabäckens vi sa de på en hög an del miss bil da de öring ar (29%, 16% och 53%) i den södra förgreningen. Vid de första två tillfällena ut för des elfisket av Eklövs Fis ke & Fiskevård på upp - drag av Lunds kom mun me dan den sis ta un der sök - ning en ut för des av ex a mens stu den ter vid Lunds uni - ver si tet. Vid sam ti digt genomförda undersökningar i den nor ra för gre ning en hit ta des inga miss bil da de öring ar. Till den sö dra ar men förs en tred je del av Lunds dagvatten men även lakvatten från den gam la de po nin vid St Hans Back ar. Den nor ra ar men får sitt huvudsakliga vatten från jordbruksmark. Övervakning av miljögifter i na tu ren kan fö re kom - ma på många ni vå er i eko sys te met. Den läg sta ni vån är att mäta den fak tis ka hal ten av ett spe ci fikt miljögift. Fördelen med den na me tod är att man får hög pre ci sion, man vet pre cis vad det är man har upp mätt. Nack de len är att man inte vet om det har nå gon eko - lo gisk be ty del se. En an nan typ av över vak ning är att be döma eko sys te mets sta tus, t.ex. ge nom att leta ef ter känsliga arter eller titta på artrikedomen. Här blir föroch nackdelarna de omvända. Den ekologiska relevan sen är såklart hög om ar ter bör jar för svin na, men det är svårt att säga vad som orsakat det (allt så låg pre - ci sion). In nan en ke mi ka lie kan på ver ka före komst en av en viss art mås te ke mi ka li en ta sig in i or ga nis men, nå ett målorgan, ha en för sta ef fekt på molekylnivå, på ver ka or gan funk tion osv tills dess att or ga nis mens över lev nad el ler reproduktionsförmåga påverkas. Om man väl jer att be dri va miljöövervakning ge nom att tit ta på des sa mellannivåer kal las det för att man an - vän der sig av biomarkörer. En van lig definition av biomarkörer är att det är fysiologiska eller biokemiska förändringar som uppkommer till följd av ex po ne - ring för ett miljögift. Må let med den här stu di en var att upp täcka even - tuella skillnader i miljögifts exponering mellan den sö dra och den nor ra för gre ning en av Vallkärrabäcken genom att använda biomarkörer i fisk. Biomarkörerna inkluderade blodvariabler som an de len röda och vita blod krop par, hem og lo bin och blod sock er samt närvaron av avgiftningsenzymer i lever. Me tod Odlad regnbåge från Vänneåns Fis kod ling AB pla ce - ra des ut vid tre lo ka ler i nor ra Lund. Två lo ka ler öve - rens stäm de med de tidigare lokalerna för elfiske i Vallkärrabäcken. Den tred je lo ka len pla ce ra des vid en dagvattendamm närm re St:Hans Back ar (Fi gur 1). Fö - ru tom de tre lo ka ler na i Lund undersöktes regnbåge vid fis kod ling en i La holm som en ytt re re fe rens. Fis - ken hölls i plast bas säng er i fem veck or in nan prov tag - ning en genom för des. Vid de två lo ka ler na i Vallkärrabäcken undersöktes även vild fång ad öring som togs med hjälp av elfiske. Vallkärrabäcken, Norra armen Prov tag nings lo ka ler i Lund. Vallkärrabäcken, Södra armen Dammens utlopp 7

Re sul tat Här pre sen te ras re sul ta ten för de biomarkörer som ski ljer sig åt sta tis tiskt sig ni fi kant (5%-ni vån) mel lan lokalerna. I figurerna visar bokstäver vilka av de tre loka ler na som ski ljer sig åt ge nom bok stä ver ovan för staplarna. Bokstaven A betecknar lokal som är statis - tiskt sig ni fi kant hög re än lo kal som har be teck ning en B. De lo ka ler som har båda bok stä ver na ski ljer sig där - med inte sig ni fi kant från nå gon an nan lo kal. Alla lo - kaler jäm fördes ock så med re fe ren sen vid fis kod ling - en i La holm. Dessa skillnader visas i figurerna genom att mör ka och vita stap lar är sig ni fi kant hög re re spek - ti ve läg re än vid re fe ren sen. För de tre biomarkörerna leverstorlek (le ver so ma - tiskt in dex, LSI) och de två blodvärdena hemoglobin (Hb) och an de len röda blodceller (hematokrit, HT) skiljde sig de tre lo ka ler na åt sta tis tiskt (Fi gur 2). I samtliga fall återfanns ex trem vär den vid lo kal tre, dammen. Norra och södra förgreningen av Vallkärrabäcken skiljde sig inte åt för nå gon av des sa tre bio - markörer. Referenslokalen hade hög re HT vär den än samt li ga lo ka ler i Lund men kun de inte skil jas från de två lokalerna i Vallkärrabäcken för biomarkörerna LSI och Hb. Biomarkören EROD skil de sig åt mel lan lo ka ler na i Lund på så vis att sö dra för gre ning en och dam men hade klart hög re vär den än den nor ra för gre ning en. LSI % Hb mmol/l HT % Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 1. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för LSI, Hb och HT. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve lägre än referensen. 8

EROD-aktivitet A EROD-aktivitet Glukos (pmol/mg* min) 140- p<0,001 120- A 100-80- 60-40- 20- B 0- Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 2. Me del vär den och 95% konfidensintervall för EROD. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok - stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve läg re än re fe ren sen. Norra grenen Södra grenen Norra grenen Södra grenen Fi gur 3. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för glu - kos och EROD hos sta tio när vild fång ad öring. Värt att no te ra är ock så att vär de na i den nor ra för gre - ning en låg på sam ma låga nivå som vid fis kod ling en. En av de ämnesgrupper som kan ge förhöjd EROD ak - ti vi tet är polycykliska aromatiska kolväten (PA Her). I den na un der sök ning mät tes PAH hal ter i gal lan med hjälp av en se mi kvan ti ta tiv me tod som ger bra mått på skillnaden mellan olika lokaler. Metoden möjliggör upp del ning i 2-, 4-, och 5-ring a de PA Her. För samt li ga des sa grup per var mön stret det sam ma som för EROD, låga halter vid referensen och i norra förgreningen samt höga hal ter i sö dra för gre ning en och dam men. Ge nom att tit ta på för del ning en mel lan 2- och 4-ring - ade PA Her kan man se om ur sprung et till PA Her na ski ljer sig åt. Man får allt så ett slags fing e rav tryck. Det vi sa de sig att för del ning en vid norra förgreningen skil de sig åt från de två öv ri ga lo ka ler na i Lund på så vis att an de len 2-ring a de PA Her var hög re. Samtliga lokaler i Lund hade en lägre andel 2-ringade PAHer än referenslokalen. Resultaten för EROD och PAHer i galla visas i figur 3, 4 och 5. De vildfångade öringarna som användes i studien var betydligt mindre än regnbågarna. Därför kunde inte lika många biomarkörer mätas på vildfångade fis - kar. Bland de bio mar kö rer som mät tes syn tes en skill - nad i EROD mellan norra och södra förgreningen som öve rens stäm de med stu di er na på regn bå ge. Ut över det ta var det ock så en sig ni fi kant skill nad mel lan lo - kalerna i blodsocker (glukos). Kvot FF2/FF4 Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 4. Kvot mel lan två- och fyr ring a de PAHer i gal la hos regnbåge. 9

Diskussion Re sul ta ten från stu di en på regn bå ge vi sar tyd ligt att det finns en kraf tig på ver kan på fisk häl san i den sö dra förgreningen och dammen. Dessutom styrker under - sök ning ar na på vildfångad öring att mi ljö gifts hal ten är högre i den södra förgreningen. Den tydligaste skillnaden sågs för biomarkören EROD som är ett av - gift nings en zym i le vern som ak ti ve ras av vis sa miljögifter, bl.a. PA Her, diox in och PCB. Efter som PA Her i gal la följ de sam ma mön ster är det tro ligt att PA Her är en viktig del i förklaringen av skillnaderna i EROD. Det är dock inte sä kert att PA Her är den enda för kla - ring en. Det är möj ligt att PA Her na fö ljer en ex po ne - ringsgradient, t.ex. från de po nin, som även gäl ler för andra typer av miljögifter. Fluorescens PAH Förutom att södra förgreningen och dammen hade lik he ter i form av förhöjd EROD ak ti vi tet och höga kon cen tra tio ner av PA Her i fiskens gal la så fanns det även ett par viktiga skillnader mellan dessa lokaler. Le ver stor le ken var kraf tigt förhöjd i dam men och blodvärdena (Hb och HT) var läg re än vid de and ra lo - kalerna, inklusive södra förgreningen. Detta antyder att det är till viss del är oli ka miljögifter som fö re kom - mer vid sö dra för gre ning en och vid dam men. För säm - ra de blod vär den är till ex em pel en vanlig respons hos fisk som utsätts för höga halter av metaller. FF2 FF4 FF5 Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Referens Norra armen Södra armen Dammens utlopp Fi gur 5. Me del vär den och 95% kon fi den sin ter vall för PA Her i gal la. Skill na der mel lan lo ka ler na i Lund vi sas med bok - stä ver (A > B). Mör ka och vita stap lar är sta tis tiskt hög re re spek ti ve läg re än re fe ren sen. FF2 = två ring a de PA Her, FF4 = fyrring a de PA Her och FF5 = femring a de PA Her. 10

Del B. Effekthemtagning Re do vis ning av pro jekt ar be tets ut fö ran de och inhämtade, erhållna erfarenheter Bak grund och mål sätt ning Sedan slutet av 80-talet har användning av biomarkörer förekommit i miljöövervakningen i Sverige. Biomarkörer är fysiologiska förändringar hos fisk som visar på förekomst av mil - jögifter. Till skillnad från traditionell vattenprovtagning där enskilda kemiska ämnen i vat ten mi ljön kvan ti fi e ras kan man ut nytt ja möj lig he ten att hos fisk se den sam la de ef fek - ten av fö ro re ning ar. Ge nom bio mar kö rer i fisk får vi en hel hets bild av den häl so- och mi ljö - risk fis kar na ut sätts för. En så dan bio lo gisk under sök nings me tod bor de kun na vara in tres sant för tra fik- och la - kvat ten på ver kat ur bant vat ten. I stäl let för att mäta hal ten av äm nen en skilt kan man mäta den sam la de ef fek ten av en så dan cock tail av en mängd oli ka mi ljö far li ga äm nen som kan fin nas i ett la kvat ten från en de po ni, i det ta fall St. Hans de po nin i Lund. Ni klas Han son och en for skar grupp vid Gö te borgs uni ver si tet har på bör jat en ut veck - ling av mer standardisierade exponeringar vid utnyttjandet av biomarkörer där odlad fisk pla ce ras i det om rå de som ska un der sökas (Ni klas Han son, 2009). I det ta pro jekt var det sär skilt ut nytt jan det av ett mer stan dar di se rad upp lägg och ut - nytt jan det av me to den i vat ten drag där det nor malt inte finns fisk som häg ra de. Möj lig he - ten att sär skil ja/ut eslu ta even tu ell på ver kan från vis sa äm nes grup per sågs som fördel - aktigt. En tidig värdering av en relativt vanlig reningsmetod för lakvatten, fördröjning i damm, sågs ock så som vik tig. Even tu ell min skad risk för att fisk skul le kun na vand ra mel - lan de oli ka prov tag nings sta tio ner na sågs ock så som vik tig. Inom ra men för Av falls ve ri ges ut veck lings sats ning sök te Lunds ren håll nings verk finansiering för ett exempel på praktisk användning av fiskhälsa som en biologisk metod för pro blem kart läg gning av vat ten kva li te ten i en dag vat ten re ci pi ent. Pro jek tet om fat tar od lad fisk som sat tes ut i stan dar di se ra de bas säng er i tra fik på ver kat dag vat ten flö de som ock så är re ci pi ent för la kvat ten, ned ströms den äld re de po nin St Hans. Pro jek tet om fat ta de också motsvarande undersökning på vildfångad, elfiskad fisk i samma områden. Förväntade målgrupper är vattenvårdsförbund, kommuner och industrier med ansvar för upp följ ning av till stån det i en re ci pi ent. För vän tad nyt ta Pro jek tet vi sar an vänd ning en av me to den fisk häl sa med fisk som pla ce rats i stan dar di se ra - de bas säng er och vär de ring av re spons av vat ten kva li tet ge nom ana lys med ett an tal bio - markörer. Projektet rymmer metodutveckling i flera viktiga områden där metoder med biomarkörer inte ti di ga re har nyt tjats; Me to den sö ker fånga upp ef fek ter av fö ro re nings be last ning från ett ur bant vat ten med in slag av både dag vat ten och la kvat ten. Me to den sö ker fånga upp even tu el la ef fek ter av en be hand ling av vat ten i en tra di tio - nell damm. 11

Me to den sö ker nytt ja min dre flö den och varierande flö den där man nor malt inte kan ha fisk. Pro jekt mål Projektet ska söka informera och beskriva hur problemkartläggningen med denna biologiska metod utfördes, vilka problem som uppstod och hur resultaten användes. Rap por ten av ser att ge ut ö kad in for ma tion om me to den fisk häl so un de rsök ning och ge underlag för planering och kostnadsbedömning av framtida undersökningar med denna metod. Tid pla ne ring För att få så li ten in ver kan av fel käl lor som möjligt, till ex em pel skill na der i fö do sök och skillnader i tillgång valdes vinterhalvåret som provtagningsperiod. Fisken rör sig mindre i kal la re vat ten och har ing en el ler li tet be hov av föda. Fält ti den är där för den sty ran de för pro jek tets tids up plägg. Under projektets gång uppmärksammades att laboratoriernas analystider kan variera stort. Ti den för att få till stånd för trans port av pro ver kan ski lja sig vä sent ligt. Tid för att söka och er hål la dju re tiskt till stånd för för sö ken har inte vär de rats då till stånd re dan fanns vid pro jekts tart. Vik ti ga tid punk ter Fältförsökens start och slut (Temperaturkrav för försökets genomförande och för allmän he tens in for ma tion) Avlämning av resultat/information till beställare (underlag för bedömning för miljönämnd och ren håll nings sty rel sen) Tidpunkt för referensgruppsmöte och slutseminarium (utskick, anmälan m.m.) Avlämning av skriftlig slutrapport till Avfall Sverige (finansiär) Pro jek tom fatt ning Pro jek tets om fatt ning ut ar be ta des inom en pro jekt grupp och med be stäl la ren, Lunds Ren - hållningsverk och omfattade: Fält- och resultatredovisning av fiskhälsoundersökning på 3-4 lokaler. Vildfångad öring undersöks med biomarkörer. Pro jek tet ut vär de ras med hjälp av en re fe rens grupp och dis kus sions form open spa - ce. Kompletterande utvärdering på forskningsnivå görs i Niklas Hansons doktorsarbete Does Fish He alth Mat ter? The Ut i li ty of Bio mar kers in Fish for En vi ron men tal As - sess ment (ref 2008). Projektet redovisas skriftligt i rapportform med såväl dokumentation från referensgruppsmöte, från seminarium som slutlig diskussion om genomförande förbättringar med projektgruppen. 12

Till hjälp för utvärderingen av projektet användes, utöver medlemmarna i projektgruppen, ock så en re fe rens grupp. Två refe rens mö ten pla ne ra des var av ett som ett öp pet se mi na rium med inbjudna deltagare och inbjudna föreläsare. Or ga ni sa tion och re sur ser Organisation Deltagare, och beställare har varit Lunds renhållningsverk, som också ansvarat för; information till allmänheten under fältförsöken, 1-2 st fältpersonal för daglig tillsyn under fältförsöken, me dver kan vid ut vär de ring, pla ne ring av mö ten och upp följ ning till finans i ä ren Av - fallsverige. Deltagare i projektgruppen har varit; en projektledare och två personal från Melica som medverkat vid projektutformning, värdering, fältplanering, rapportskrivning och uppföljning mot Lunds renhållnings - verk tre per so nal från Gö te borgs uni ver si tet som an sva rat för forsk nings re sul tat och fäl - trapport. Försöken ingick i ett doktorandarbete på Inst. för växt- och miljövetenskaper vid Göte - borgs uni ver si tet, och som har an sva rat för genom fö ran det av fält för sö ken, över fö ring av forsk nings re sul tat och sta tis tisk be ar bet ning. Vid fältförsöken deltog praktiskt; vid förplanering 2 fältpersonal från Melica vid upp sätt ning av för sök su trust ning, trans port och ut sätt ning 2 fält per so ner (Me li - ca/gö te borgs uni ver si tet) Vid upp tag ning och den slut li ga fält prov tag ning en ut ö ka des fält per so na len till fyra styck en (huvud sa kli gen per so nal från Gö te borgs uni ver si tet) un der tre da gar (inkl trans port tid från Gö te borg) För el fis ket av vild fång ad fisk som ut för des sam ti digt till kom yt ter li ga re en per so nal (Eklunds Fis ke) Trans port av fisk och över vak ning av re fe rens sta tion ut för des av fis kod la ren (Vän ne - åns Fis kod ling AB) La bor ta rium som an li ta des var NIVA, Oslo, inst/lab i Stock holm och in stu tio nens eget lab i Gö te borg. Un der sök ning ar med av se en de på vi tel lo ge nin ut för des pa ral lellt vid upp tag ning en av fis ken och ut för des se pa rat på Hög sko lan i Kris ti an stad. En referensgrupp sammansattes, bestående av; några av projektgruppens medlemmar, personal från Lunds kommuns VA-avdelning, sakkunniga inom dagvatten, vattenvårdsför - bund, länsstyrelse, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. 13

Kva li tet Kvalitet på skriftligt material har granskats av medlemmar i projektgruppen. Referensgrup pens syn punk ter, så väl som dis kus sions punk ter från se mi na riu met har förts in un der del B. Övriga resurser Till stånd För försök med levande fisk krävs djuretiskt tillstånd från jordbruksverket och länsstyrelse och det ta till hand hölls inom ra men för dok to rand ar be tet av Gö te borgs uni ver si tet. Kost - nad och tid för att söka etis ka till stånd är svårt att upp skat ta och even tu ellt ska ve te ri när an vän das om inte spe ci a list kun ska per finns inom grup pen. Ska transporterna ske utanför egen regi måste auktoriserad firma ha tillstånd för att trans por te ra den na typ av pro ver samt vid trans port ut an för lan det (Nor ge) krävs till stånd för transport med kolsyreis. Notera att aktuellt laboratorium inledningsvis inte särskiljde på om le ve ran sen sker in till lab bet el ler om det sker ut från lab bet, vil ket har stor be ty del se då det är två se pa ra ta till stånd som krävs. För det ta pro jekt ut för des trans por ter na huvud sa kli gen med egen bil, vil ket kan vara en alternativ lösning. För metallothionein-analyserna kan detta innebära resa över norska grän sen. Prov lo ka ler na Efter som bas säng er na krä ver ett kon ti nu er ligt vat ten flö de krävs det elek tri ci tet i an slut - ning till prov lo ka len. Det är en för del om prov lo ka ler kan väl jas för att min ska ris ker na för sa bo ta ge. En kort in for ma tion stext sat tes upp på bas säng er na un der för sö ken och ing en åverkan förekom. Till gäng lig het på pum par och bas säng er är vik tig då för sö ken körs pa ral lellt i tid. Vid en prov tag nings lo kal drogs el kablar över hun dra me ter, över ett fält ge nom att kopp - la ihop ett fler tal kablar med läng der na 10-25 me ter. Det fun ge ra de bra. Placering av en referenslokal utanför området som undersöks (tex vid fiskodlingen) är att rekommendera. Fält för sö ket Över vak ning bör ske dag li gen av bas säng er och av an ord ning ar i vat ten få ran. Det kan även vara ett vill kor att så sker en ligt det etis ka till stån det. Information till allmänhet är viktig och bör göras före, och eventuellt kontinuerligt un - der fältförsöken. Upptagning och provtagning Prov tag ning en genom för des i en hyrd lätt last bil (mo dell flytt bil). Ström togs från sam ma käl la som drif ten av vat ten pum par na. Pro ver na frys tes ner med hjälp av fly tan de kvä ve och kol sy reis. Prov tag ning en mås te ut fö ras av sär skild ut bil dad per so nal. För trans por ter av pro ver som har be hov av kol sy reis, kan kol sy reis in köpas och för va ras i enk la re frys bag och ger en möj lig trans port tid på ca tre dygn. Sta tis tis ka ur val av pro ver är nöd vän digt och ut för des inom dok to rand ar be tet. 14

Projektgruppens sammansättning Beställare, Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds renhållningsverk ansvar för information till allmänhet, planering av referensgruppsmöten och uppföljning till AvfallSve - rige Projektledare; Teresia Wengström ansvar för planering, rapportering och uppfölj - ning mot be stäl la re Stefan Bydén, Melica; -ansvarig för framställning av skriftligt material An ders Mar tins son, an sva rig för fält för be re del se och me dver kan i fält för sök Åke Lars son, Gö te borgs uni ver si tet forsk nings le da re Ni klas Han son, Gö te borgs uni ver si tet an sva rig för fält ar be tets ge nom fö ran de, för pre sen ta tion och be ar bet ning av fäl tre sul tat, me dver kan i fält för sök samt för vis sa analyser. Fältpersonal; Fält- och prov tag nings per so nal från Gö te borgs uni ver si tet Ni klas Han son, Åke Lars son, Jen ny Lyck en Fält för be re del se per so nal An ders Mar tins son och Ni klas Han son Fältpersonal för elfiske; Anders Eklöv Transportpersonal från fiskodlaren -? Fäl tö ver vak ning;joh nny Kris ten sen och Mi ka el Rönn mar Lunds ren håll nings verk Övervakning referenslokal, fiskuppfödaren (Vänneåns.) Användna laboratorium: NIVA metallothioneinundersökning- kontaktperson; Oscar Fogelberg. Göteborgs universitet PAH(flourecens), EROD, mfl; kontaktperson; Niklas Hanson. ALS, - kemiska analyser, kontaktperson (PAH, passiva provtagare); Elsa Peinerud. Un der fält ar be tet ut för des även en ex tra un der sök ning av Pär Hallg ren, Kris ti an stads Hög - skola som undersökte vitellogenin, för kontroll av hormonstörande ämnen. Re fe rens grup pens med lem mar Referensgruppens medlemmar är sakkunniga inom VA-ledningar, dagvatten, länsstyrelse, vattenvårdsförbund, miljöenhet på kommun, branschorganisation, finansiär, beställare m.fl. I referensgruppen ingår en del av projektgruppens medlemmar samt; till stånds myn dig het: Ste fan An ders son, Lunds kom mun in gick men kun de ej när va ra finansiär; Anders Hedenfeldt, AvfallSverige vat ten vårds för bun det Höje Ås re p re sen tant(ma ria Ni ta re), läns sty rel sen (Rune Brandt) VA Mal mö (Ulf Thy sell) SY SAV(Stig Ed ner) Park-och na tu ren he ten, Lunds kom mun, eko log Ce ci lia Backe Personal renhållningsverket, Johnny Kristensen, information och övervakning. 15

Ti der Tid supp följ ning Fiskhälsoarbetet innehåller för tidplanering och uppföljning följande moment 1. Pro jekt be skriv ning och upp starts mö te 2. Fält för be re dan de plats be sök 3. Värdering av lokalspecifika förhållanden, val av upplägg och omfattning med avse - ende på provplats, antal fiskinvdivider, transport- och fältpersonalens tillgänglighet och val av bio mar kör i för hål lan de till kost nads ram 4. Transport, utsättning av fisk och upplärning av fältövervakningspersonal 5. Dag lig över vak ning i fält, ca en tim me per dag. 6. Provtagning fisk inkl vildfångad fisk från parallellt elfiske, värdering av urval av prover och transport till respektive laboratorium 7. Laboratoriearbete och resultatframställning fältrapport (forskningsrapport) 8. Värdering av framkomna resultat och jämförelse med andra undersökningar, rapport (populärvetenskaplig version). Tidplan Tidplanen överensstämde i stort med förväntad tidsåtgång på ca 3 månader Den planerade tiden för fältförsöken var 5 veckor och för labarbete och fältrapportering tillkommer ca 1 2 må na der. På grund av ovän tat krång el med trans port tills tånd till ett lab i Nor ge öka de trans port ti den med fyra veck or, vil ket för dröj de pro jek tet med ca 3 veck or. Den efterföljande kontrollfasen, presenterad i tid- och resursplanen, utgörs av de kemis - ka analyser som utfördes, för om möjligt, verifiera flödesförhållandena runt deponin och ge, om möjligt, ytterligare information och specificering av enskilda ämnen och skillnader i vattenkvalitet. Dessa aktiviteter är markerade i blått och bedöms för själva metoden fisk - hälsa inte vara nödvändiga. Eko no mi/kost na der Pro jekt kost na den be räk na des vid pro jekts tart till ca 230 280 000 kr, ex klu si ve kost na der för ar be te som Ni klas Han son ut för inom ra men för sitt forsk nings pro jekt. Finans i ä rer av pro jek tet har va rit Lunds kom mun med ca 170 000 kr, samt Av falls ve ri ge med ca 150 000 kr. Sök ta me del från Av fall Sve ri ge före slogs täcka ana ly ser i fisk, kom plet - terande kemiska analyser vatten/sediment, materialkostnader, oförutsett, resor och semi - na ri e del. Kost na den för dok to ran dens ar be te är svår bes tämd men skat tas till ca 2 må na ders ar be te och utnyttjande av laboratorium, provtagningsutrustning m.m. till sammanlagt 150 000 kr. I samband, och parallellt med försöken Fiskhälsa undersöktes vattenkvaliteten i flera punkter nedströms deponin. Omfattningen av dessa undersökningar är beskrivna i rapporten Vattenkemi i Vallkärrabäcken. Kostnaderna för dessa provtagningar ligger utanför det ta pro jekt. Näm nas kan att pas si va prov ta ga re pla ce ra des ut un der fisk för sö ken och två gånger efter. Analyskostnaderna för dessa var ca 85 000 kr. Analyserade parametrar var bland an nat; diox in, PCB, DDT, PAH och me tal ler. 16

Tid- och resursplan Updragets namn Fiskhälsa Användning av biomarkörer hos exponerad regnbågslax och öring i ett vattendrag med blandat dagvatten och lakvatten från deponi Aktivitet (månad) 2008 2009 Resurser (antal personer) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 (grönmarkerad=fiskhälsa) Uppstart, projektbeskrivning 1-2 Förberedande platsbesök 2 Värdering 1 Transport, utsättning fisk 6 3 Övervakning i fält (fältförsök) 1-2 Provtagning, urval, transport Lab-arbete, fältresultat 6 2-4 Värdering 2 6 Skriftlig material Referensgruppsmöte 1 Jämförelse med annan provtagn 3 10 2-3 Seminarium 20 Värdering 3 2-4 Skriftlig slutrapport 2-3 (blåmarkerad=referensutredning) Ta bell 1. Ak tu el la kost na der Samman ställ ning av pro jekt kost na der Fisk häl sa (be stäl la rens egna omkost na der är inte re - do vi sa de utom för över vak ning av fält för sö ken) Arbete-Projektbeskrivning, inkl uppstartsmöte 40 000 kr Arbete/möte Förplanering i fält, inkl värdering (projektmöte) 30 000 kr Materialkostnader, fisk, kompletterande utrustning, transport, resa och logi; 22 000 kr Arbete-Fältförsök och upptagning, preparering prover* 34 000 kr* Arbete- övervakning, daglig tillsyn 18 000 kr Laboratoriekostnader, NIVA, inkl transportkostnad 20 000 kr Laboratoriekostnader, int i Stockholm 10 000 kr Laboratoriekostnader, inst i Göteborg* Arbete-Fältrapport, statistisk bearbetning, figurer 150 000 kr Möte- Pro jekt mö te 10 000 kr Arbete- Rapportering Populärversion 45 000 kr Sum ma 370 000 kr *Niklas Hansons del, samt användning av mobilt provtagningslab, instutionens eget lab m.m. redovisas helt inom kostnader för fältrapport Un der pro jek tets gång in sågs be ho vet från be stäl la ren att av rap por te ra re sul ta ten i en po - pu lär ver sion, vil ket gav en till ägg skost nad på ca 40 000 kr. Kostnad för sammanställning och skriftlig rapportering av kompletterande kemiska provtagningar (vissa av dem föreslogs från referensgruppen) ligger utanför detta projekt. 17

Dis sek tion av en ab bor re. Kostnader för styrning inför, och protokoll efter referensgruppsmöte och seminarium över steg nå got de bud ge te ra de kost na der på 20 000 kr men be rör egent li gen inte pro jekt - kost na den för fisk häl sop ro jek tet. Regnbågsöring. Ill. Calle Bergil. 18

Utförande Ut för da be döm ning ar före fält för sö kens ge nom fö ran de Ef ter be sök på plats och ef ter kon takt med fas tig het sä ga re be döm des tre lo ka ler vara möj li - ga för fis kut sätt ning samt en re fe renslo kal hos fis kod la ren. Vid två av plat ser na togs vat ten från ett ström man de vat ten drag och på en lo kal i en dag vat ten damm, alla med till gång till elström. Kablarna lades längs gärdeskanter och diken. Efter fältbesök framstod möjligheterna att utnyttja dagvatten direkt från markförlagda ledningar eller brunnar som mycket begränsad. Svårigheterna bedömdes främst vara den dåliga möj lig he ten att säk ra, sät ta fast slang en i brun nen, skyd da för skräp, nöt ning m.m. En annan tungt vägande anledning var att lakvattenandelen förväntades vara mycket hög vil ket tro li gen skul le med fört sto ra mäng der löst järn och mang an i vatt net som skul le krä - va filter eller direkt medföra för fisken onormala livsbetingelser. Med hjälp av finansieringen från AvfallSverige gavs en möjlighet att parallellt med fisk - häl san ta vis sa kom plet te ran de ke mis ka vat te na na ly ser för jäm förel se och som back up. Då flödesförhållandena under vårvintern gav säker tillgång på vatten sattes passiva provtagare för metaller inledningsvis ut. Dessa provtagare kräver helt vattendränkta förhållanden. Efter fö ljan de ana ly ser om fat ta de se di ment samt pas si va prov ta ga re för PCB, PAH, DDT och diox in. Be skriv ning av ut förd fis kut sätt ning I dok to rand ar be tet be skrivs för sö ken ur forskningssynpunkt och in tres se ra de hän vi sas att läsa där. Här ned an ges mer en enk la re be skriv ning och erfarenhetsuppföljning. Ex po ne - rings för sö ken ut för des med od lad regn bå ge som sat tes ut på fyra sta tio ner/lo ka ler: 1. Huvudflödet Vallkärrabäcken (södra armen) 2. Referensflöde till Vallkärrabäcken (norra armen) 3. Delflöde med sannolikt högre andel lakvatten och eventuellt genomgått viss fördröj ning/se di men ta tion 4. Referenslokal vid fiskodlingen Fältuppställningen för varje lokal var totalt 40 fiskar, fördelade i två identiska bassänger. All ut rust ning bars och in stal le ra des för hand. Vid en lo kal ut nytt ja des ett fast el skåp där kommunens tekniker installerade ett eluttag. Regn bå ge köp tes från Vän ne åns Fis kod ling AB och hade en ge nom snitt lig vikt och längd på 230g och 28 cm (års gam la). Två bas säng er pla ce ra des vid var de ra lo kal vid Vall kär - rabäcken och en bassäng användes som referens vid fiskodlingen. Vattenvolymen i varje bas säng är ung e fär 500 l och vat ten flö de ung e fär 15 l/min. En pump pla ce ra des vid var je lo - kal och flödet delades jämnt mellan bassängerna. På varje lokal placerades också en luft - pump som bubb la de luft i bas säng er na. Det ta gjor des för att för hin dra sy reb rist i bas säng en om vat ten pum pen stan nar. För att skyd da fis ken från fåg lar, ned fal lan de skräp mm samt förhindra att fisken hoppade ut ur bassängerna placerades nät över alla basänger. Fisken ma ta des inte un der för sö ket. Ef ter fem veck ors ex po ne ring i bas säng er na prov togs fis ken. Prov tag ning en tog tre da gar där fis kod ling en prov togs dag ett, sö dra och nor ra ar men av Vallkärrabäcken dag 2 och dagvattendammen dag 3. 19

Ef ter ex po ne ring av li va des fis ken på plats och prov togs i fält med mo bilt prov tag nings u - trust ning i en stör re skåp bil. Pro ver som togs ut var blod, le ver m m för se na re an a ly se ring av valda biomarkörer. Be skriv ning av ut fört el fis ke av vild fång ad öring För jäm förel se ut nytt ja des ock så vilt fång ad fisk (öring) som el fis ka des och prov togs vid samma tillfälle. Totalt 10 årsyngel från södra och norra grenen av Vallkärrabäcken användes för ana lys. Elfiskad sträcka var samma som i tidigare elfiskeundersökningar, ca 50 m. Er fa ren het supp följ ning av ut fört labb ar be te och sta tis - tisk be ar bet ning Vid exponeringsförsöken utnyttjas biomarkörer som kan ge specifik information om vil - ket typ av mi ljö far ligt ämne och gra den av ex po ne ring som fis ken är ut satt för. Valet av biomarkörer gjordes inom doktorandarbetet och inom ramen för satt budget för fyra fisklokaler. Tidigare, motsvarande undersökningar i bland annat Göta Älv gav refe - rens värden och nyt tja des för jäm förel ser där det ta var möj ligt. För sta tis tisk be ar bet ning hän vi sas till dok to rand ar be tet (Ni klas Han son, 2009). För tran por ter med auk to ri se rad fir ma krävs att fir man har till stånd för att trans por te ra den na typ av pro ver samt vid trans port ut an för lan det (Nor ge) krävs till stånd för trans port med kolsyreis. Notera att aktuellt laboratorium inledningsvis inte särskiljde på om leve - ran sen sker in till lab bet el ler om det sker ut från lab bet, vil ket har stor be ty del se då det är två se pa ra ta till stånd som krävs. Ef ter upp skatt nings vis fyra veck ors vän tan på till stånd val des att trans por ter na vis sa prover med egen bil, vilket kan vara en alternativ lösning. För metallothionein-analyserna in ne bar det ta en läng re resa över nor ska grän sen. 20

Ta bell 2. Val da bio mar kö rer som un der sök tes i pro jek tet. BIOMARKÖR KOMMENTAR Konditionsfaktor Vikt/Längd 3. Mått på all män häl sa som kan på ver kas av många grup per av mi ljö gif ter LSI (Leversomatiskt Index) Le verns stor lek. Mått på all män häl sa. EROD (etox y re so ru fin-o-de e ty las) Aktiviteten hos avgiftningsenzym i lever. Reagerar bla på diox i ner, PCB och PA Her PAH-meatboliter i galla Mäter exponeringen för PAHer Blodvärden (Glukos, Hemoglobin och Hematokrit) Ef fek ter på blod vär den kan bla bero på ex po ne ring för tungmetaller. Vita blodceller Mått på immunförsvarets funktion. Kan bla påverkas av tungmetaller. Lactat Mått på akut stress hos fis ken. Kan bero på akut ex - ponering för miljögifter i höga halter. Joner i blodplasma (K +, Na +, Ca 2+, Cl - ) Mått på cellernas jonreglering. Kan påverkas av vissa tungmetaller. Metallotionein Ett en zym som ökar vid ex po ne ring för tung me tal ler. Er fa ren het supp följ ning av fäl tö ver vak ning en En mindre skylt sattes upp vid varje lokal. Information med reportageuppföljning gjordes i lokal tidning. Fiskbassänger och anordningar i vatten övervakades varje dag med ett kortare platsbe - sök. Ett par pro blem no te ra des, samt li ga var av min dre om fatt ning och kun de av hjäl pas på plats; pumpp roblem igen sätt ning av ut lopp döda fis kar sår m.m. Sammanställning av Open Space-diskussioner vid re fe rens grupps mö tet Fisk häl sa Frågeställningar som inledningsvis sökte besvaras var; 1. Vad är po si tivt med me to den? 2. Vad be hö ver ut red ning en kom plet te ras med? 3. Eventuella nackdelar/svårigheter med metoden? 4. Vad be hö ver vi vi da re ut veck la? Delarna besvarades som nedan; 21

Delfråga 1 Vad är po si tivt med me to den? Be prö va de in di ka to rer Allmänintresse kring provtagningslokalerna syns att något görs In te gre rar ef fek ten av kom plexa fö ro re nings si tu a tio ner Ej flö des be ro en de Känsliga variabler Snabb me tod, bra me tod Vi sar vår på ver kan på vat ten mi ljön Vat ten värt att vår da Lätt att konfirmera effektbild i labförsök Bra metod att ha i kontrollprogram för årlig (eller längre tidsintervall) uppföljning av vat ten drags sta tus och för änd ring Delfråga 2 Vad behöver utredningen kompletteras med? Vad fattas? Komplettera framöver med några kontrollparametrar i till exempel sediment om detta är möjl ligt Bättre separation av lakvattenandel och dagvattenandel/källan Kontrollera påverkan från de andra äldre deponierna i Lund på samma sätt! Gärna fler lakvattenreferenser (och dagvattenreferenser) Scre e ning mer under lag mer pro ver Initiera mätningar/kontroll av dagvatten på andra platser i kommunen Gå vidare kombinera källan genom giftmönster (fingeravtryck) åtminstonde se - parera deponivatten från dagvatten Delfråga 3 Eventuella nackdelar/svårigheter med metoden? Dyrt? Be svär ligt Ar bet sin ten sivt Beredning/skötsel krävs! Be ro en de på ne der börd/flö den Går inte att kart läg ga vil ka äm nen som ger ef fek ter men bio mar kö rer är det bäs ta vi har? Svårt att för kla ra för oin sat ta Dju re tiskt? Viss osä ker het i re sul ta ten på grund av mas ke ra de äm nen Till sy nings in ten sivt Djur för sök kan ses med obli da ögon Sä ger inte allt Kräver planeringstid Kräver förarbete Vem är certifierad för att använda metoden? Svårt att iso le ra käl lan, går inte se pa re ra käl lan 22

Sam ar be te med forsk nings fron ten be hövs! Ger mer generella undersökningstillstånd Delfråga 4 Vad behöver vi vidareutveckla? Finns det någon fiskart som är lämpligare alternativt, mindre lämplig för metoden? Göra min dre be ro en de av el Cer ti fi e rad per so nal Speciell databank för metoden Bra om metoden standardiseras vad gäller tillstånd, praktiskt tillvägagångssätt mm mm Effektutredning delflöden Upp följ ning av åt gärd Analyser i galla kompletterar biomarkörstudierna Mer referensdata Vidareutveckla typ provtagningscontainer med all utrustning inbygg för förbättrad åv er kans skyddd Utveckla ansvar och tillsyn i miljöbalken Kombinera med labförsök Ef ter re fe rens grupps mö tet ut för des till äggs un der sök ning ar i om rå det be stå en de av; fasta prover av lakvattensediment i ledning, från bottensediment i dammarna, dike - savlagringar efter område med kända förorenade förhållanden (kompost och asfaltup - plag) passiv provtagning på olika punkter med trolig skillnad i lakvattenandel/dagvattenandel av mi ljös tö ran de äm ne na PAH, diox in, PCB och DDT kompletterande enstaka provtagning i delflöden med utgångspunkt från EU-förslag på SSPP (Se lec ted Stor mwa ter Prio ri ty Pol lu tants) De utförda kemiska undersökningarna beskrivs i rapport Vattenkemi i Vallkärrabäcken. Medverkande vid de kompletterande undersökningarna var Lina Hamel, Ekologiska insti - tu tio nen, Lunds uni ver si tet och som ock så rap por te rar om des sa i sitt ex a mens ar be te. Be skriv ning av ref erensgrup pens and ra möte (öp pet se mi na rium) Vid seminariet presenterade föredragshållare resultat och undersökningar med avseende på pågående miljövervakningen med biomarkörer samt framkomna resultat från fiskhälsoundersökingen. Utöver detta presenterades undersökningar som drivs vid Göteborgs uni ver si tet med av se en de på fö ro re nat dag vat ten från tra fik be las ta de ytor. Ak tu ell vald re - ningsbehandling för lakvatten i Hässleholms kommun presenterades också. Deltagare och fö re drags hål la re in bjöds ock så att del ta med syn punk ter i en efter fö ljan de dis kus sion som av såg fisk häl sa som me tod för be döm ning av dag vat ten vid St Hans. Följande punkter framkom vid diskussionen; Användning av fiskprover/fiskhälsa för aktuell frågeställning och som bedömnings - un der lag sågs po si tivt 23

För even tu ell ökad fo kus på vilket ämne som på ver kar fis ken kan scre e ningun der sök - ning som om fat tar en mängd äm nen ut fö ras. Prak tis ka pro blem kring det ta är att gal - la inte all tid finns i vild fång ad fisk efter som gall blå san töms i sam band med att fis ken äter. Ett al ter na tiv, om ökad fo kus på äm nen ön skas, är att mäta i musk ler vid scre e ning en dyrare metod. Kan det fin nas nå got an nat än fisk som är mer lämp ligt? Frå ges täll ning en be möttes med tro li gen inte. Hur bör övervakningen göras vidare? Är elfiske av vildfångad fisk tillräckligt? Ja, men kompletterande fiskhälsa till exempel vart tredje år kan vara lämpligt. Ett förslag på vidareutveckling kan vara att komplettera elfisket/fiskhälsa med att fånga stör re fis kin di vi der och låta dem röra sig i sump/nät bur och ta ut kom plet te - rande prover på galla/muskelvävnad. Hur persistenta är PAH? Undersökningar av dagvattensedimnet från trafikbelastade ytor vi sar hal ter väl över de tek tions gräns. I den na un der sök ning var PAH-halterna under detektionsgränsen i dammarnas sediment. Däremot registrerades höga PAH-ni - vå er i en di kes bot ten. Hal ter na av PAH i vat ten fas var myck et låga, un der el ler strax över de tek tions gräns. Fis ken i för sö ket ma ta des inte och ut sat tes där för inte för even - tu el la PAH mäng der från bot ten le van de or ga nis mer. Vilka ämnen finns i lakvatten från deponier? En utkastad fråga som diskuterades mer som att PA Her från de po ni er inte var så van ligt fö re kom man de. Arsenik är vanligt förekommande metall i lakvatten. Även metallindustrier, såsom Rönnskärsverken, har genom åren haft betydande arsenikutsläpp. Det är dock oklart om arsenikutsläppen gav upphov till skelettskador. Tidigare noterades visserligen gra - va skelettdeformationer utmed Norrlandskusten, men de var sannolikt orsakade av ut släpp av and ra me tal ler (framför allt zink, kad mium) från Rönns kär sver ken och av klororganiska föreningar från massafabriker. Vid dagens betydligt lägre utsläppsnivåer i kustområdet kan man inte påvisa liknande ryggradsdeformationer hos fisk. Kom plet te ran de punk ter till det som fram kom, dis ku te ra des och skrevs på tav lan i det öpp na se mi na riu emt. För kompletterande vattenanalyser är tidpunkten för provtagningen viktig med tanke på first flush -si tu a tio nen för dag vatt net och för att even tu ellt för dröj ning i ut läck - ande lakvatten från deponin är okänd. Grund vat ten flö det från de po ni er är svår bes tämt till tid och mängd. Kan ske kan la kvat tenp rov ge nom borr ning i de po nin an vän das för scre e ning? - ger inte nöd vän digt vis det som läck er ut som la kvat ten. Kompletterande sedimentprover gav mer information än mätningar i dagvatten på grund av dag vatt nets varierande vat ten kva li tet över ti den/ned er börds till fäl le na. Kan man utesluta metallpåverkan då skellettskador är vanlig fiskskada vid metallpåver kan? Finns det någ ra säll syn ta me tal ler som bor de un der sökas? Sva ret dis ku te ra des som; även klo ror ga nis ka äm nen ger ske lett ska dor samt att me tal ler i grup per går att få vid fisk häl so un der sök ning ar. Pas si va prov ta ga res mas sa kan ses som säm re i jäm fö rel se punkt av det som fis kar kan ta upp från dag vatt net. Kanske kan mer information fås om elfisket korrelerades till nederbörden. Utförd fiskhälsoundersökning kan ses som egentlig miljöbedömning av depo - nin/dagvattenförhållandena 24