Remissvar public service-utredningen

Relevanta dokument
Remissvar public service-utredningen

Nya villkor för public service

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Teaterförbundet för scen och films remissyttrande över Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

HUI Research. Film&TV-Producenternas Branschindex november HUI RESEARCH

8 Mångfald i programproduktionen

Junior- och ungdomsta vlingar

Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,

Hur gör man en bra upphandling av IT-drift? OutsourcingGuiden

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Undersökning av marknaden för svensk tvproduktion. tv-produktion

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Remissvar avseende Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Nr 1 Våren Foto: Håkan Nilsson

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

ATTRIBUTION ATTRIBUERING AV DIGITALA KANALER ATT S1

ANGÅENDE UTVECKLINGEN AV EN NY SVENSK FILMPOLITIK

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

Flytt av försäkringssparande

Framtidens Arbetsförmedling

Integritets Policy -GDPR

Innovationsupphandling

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Förslag till samverkan och inflytande

La ttla st sammanfattning

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Digital agenda för Kalmarsunds gymnasieförbund

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag 2016

Denna upphandlingspolicy samt Tillva xtverkets rutiner vid upphandling grundar sig pa ett antal lagar och fo reskrifter.

Lathund Nationella Prov

Arbetsordning för Tillväxtverket

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

Sammanfattning. Uppdraget. Utvecklingen av LSS och assistansersättningen

Skapa rapport till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka rapport

Sammanfattning inkomna särskilda uppdrag

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Hantera remissvar i Public 360

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi i ert arbete mot denna ma lgrupp?

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

GENOMFÖ RANDEBESKRIVNING

VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsbera ttelse fö r GF Kröppskultur mellan öch

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 31 MARS 2015

tala är silver dela är guld

Sammanfattning delegeringsförteckningen

Kommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007

Sveriges Radio AB:s, Sveriges Television AB:s och Sveriges Utbildningsradio AB:s public serviceredovisningar

Nr 1 Va ren Almö. Foto: Håkan Nilsson

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

STADGAR FO R Hästhusets kusk-och ryttarförening Bildad den 24 mars 2015

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Syftet med rutinen. Ansvarsfördelning. Flödesschema rutin för revisionshantering

Remissvar från TV4 och C More ( TV4-gruppen ) promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

Kommittédirektiv. Radio och tv i allmänhetens tjänst. Dir. 2016:111. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2016

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Remiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Mottagare fo r poddradio -

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN...

GRI-Index fo r Clas Ohlsons ha llbarhetsrapport 2015/16

Vissa frågor om kommersiell radio

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Tema: Digitalisering - Underlag till ERUF 2020+

EGENVÅRDSMARKNADEN 2015

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Bilaga 1: Innovation Jam på Axel Johnson

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA

Datum Kursens bena mning: Fortsa ttningskurs i ledarskap under pa frestande fo rha llanden

Tillväxtverkets interna regler (2018:3) om representation, gåvor och vissa personalvårdsförmåner.

BOLAGSORDNING. Fyrstads Flygplats AB

INSTRUKTIONSTEXT FO R PLEXTALK Linio Pocket - Na tverksmapp -

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

VA GBESKRIVNING PARKERING

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Samtliga belopp i rapporten avser koncernen och anges i tkr, om inte annat anges. Belopp inom parentes avser motsvarande period förra året.

3. Behandling av personuppgifter Företagens hantering av personuppgifter beskrivs nedan baserat pa din relation till företagen.

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet

Guiden har sammansta llts inom utvecklingsprojektet Fo retagsam i Fo rening 2014 (uppdaterad 2016) FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Årsredovisning Att skriva i årsredovisningen... 3 Riktlinjer för språket... 4 Ordning och reda... 4 Tidsplan... 5

En ny radio- och TV-lag (SOU 2008:116)

Samhälleliga mål med upphandling som medel

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

Reservationer på programkommissionens remiss

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till kommittén om radio och tv i allmänhetens tjänst (Ku 2016:06) Dir. 2017:73

Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Transkript:

Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2018-10-19 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer KU2018/01387/MF Remissvar public service-utredningen Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna är en branschorganisation för produktionsbolag i Sverige som utvecklar och producerar långfilm, dokumentärfilm, tv-program och reklamfilm. Organisationens medlemsbolag representerar merparten av svensk originalproduktion i SVT och övriga tv-kanaler. Sammanfattning Film&TV-Producenterna har begränsat sitt remissvar till de delar i utredningen som avser externa producenter, nämligen 5.5 SVT:s ansvar fo r svensk film och 5.6 Ansvar fo r att sta rka en livskraftig produktionsmarknad, i omvänd ordning. Film&TV-Producenternas synpunkter kan samanfattas enligt följande: Film&TV-Producenterna värnar ett starkt SVT med ett brett och varierat utbud Film&TV-Producenterna tillstyrker Kommitténs förslag att det i anslagsvillkoren införs ett villkor om att public service-bolagen har ett ansvar att sta rka en livskraftig produktionsmarknad. Momskompensation bör snarast utredas och införas för att uppnå konkurrensneutralitet mellan tja nster som SVT utför i egen regi och tja nster som upphandlas pa marknaden. SVT:s årliga engagemang i svensk film bör inte understiga dagens nivå, dvs 100 miljoner kronor per år Om SVT:s betydelse för svensk originalproduktion I det begränsade språkområde som Sverige utgör har SVT en mycket viktig roll både som beställare och samproducent av svensk originalproduktion. Svensk film- och tv-produktion och svenska produktionsbolag är beroende av ett fortsatt starkt SVT med uppdrag att tillhandahålla ett brett och varierat innehåll. 5.6 Ansvar fo r att sta rka en livskraftig produktionsmarknad (s. 193 ff)

Angående uppdraget att SVT ska stärka produktionsmarknaden i hela landet (s. 200 f) I public service-propositionen 2012/13:164 konstaterar regeringen att En livskraftig produktionsmarknad är viktig för att allmänheten ska få en mångfald i programutbudet. Det fastslås vidare att en sund produktionsbransch är viktig fo r mångfalden i programproduktionen och därmed för programföretagens uppfyllande av sina uppdrag. Årliga undersökningar 1 från HUI Research visar att produktionsmarknaden är pressad. Siffror för 2017 visar att medianvinstmarginalen för medlemmarna i Film&TV-Producenternas tvsektion är 1,5%. Många bolag har ett negativt resultat. I en utredning 2 av marknaden för svensk tv-produktion från 2016 fastslås att samtliga tvkanaler i Sverige har en mycket stark köparmakt i förhållande till produktionsbolagen och att detta riskerar att hota en livskraftig svensk produktionsmarknad, vilket kan leda till en reducerad mångfald och kvalitet, till skada för publiken. Det konstateras också att SVT av olika skäl har en extra stark ställning. För det första har SVT en betydande intern utveckling och produktion, vilket innebär att man kan ersätta extern produktion mot intern produktion. Detta förhållande förstärks av att SVT inte kan dra av ingående moms, vilket kan skapa incitament för en större andel intern produktion än vad som annars hade varit fallet. För det andra har SVT genom sina licensmedel en säker finansiering. För det tredje är SVT i flera genrer ofta den enda eller klart största köparen, vilket avseende vissa typer av produktioner ger SVT en särskilt stark ställning. Film&TV-Producenterna vill framhålla att relationen med SVT för närvarande är mycket god. SVT har i samarbete med Film&TV-Producenterna upprättat normalvillkor som fungerar som en utgångspunkt i förhandlingarna med produktionerna och som har bidragit till att ge en bättre balans mellan SVT och produktionsbolagen i enskilda förhandlingar. Samtidigt kan konstateras att anslagsvillkoren är otydliga när det gäller SVT:s ansvar för produktionsmarknaden. I punkt 17 står att SVT i dialog med externa produktionsbolag ska sa kersta lla att fo retagets organisation fo r inko p och besta llning av extern produktion pra glas av tydlighet. Film&TV-Producenterna anser att tydlighet i organisationen är viktigt men att tydlighet i sig inte är en långsiktig garant för balanserade villkor med produktionsbolagen. Tolkningen av SVT:s uppdrag när det gäller den externa produktionen kan gå isär. Å ena sidan kan med hänvisning till licensbetalarnas pengar hävdas att SVT bör ha bästa möjliga villkor gentemot alla utomstående aktörer. Å andra sidan kan göras gällande att licensbetalarna och allmänheten gynnas av att produktionsbolagen har bästa möjliga villkor, eftersom en sund och livskraftig produktionsmarknad leder till bättre idéer, högre kvalitet, större mångfald i utbudet osv. 3 1 Film&TV-Producenternas Branschindex 2014-2018 2 Underso kning av marknaden fo r svensk tv-produktion Copenhagen Economics 2016 3 Det senare synsa ttet har pra glat regelverket som ga ller i England, fo r BBC. Da r stipulerar regelverket att en sa kallad Code of Practice ska finnas, med riktlinjer för fastställande av ersättningsnivåer, regler om fördelning av intäkter och rättigheter, samt bestämmelser om integritet och transparens i upphandlingsprocessen. Stödet för Code of Practice finns i UK Communications Act 285 och i Ofcom:s Guidance for Public Service Broadcasters in drawing up Codes of Practice for commissioning from independent producers. Da r sta r bland annat uttryckligen att en huvudprincip ska vara att produktionsbolagen behåller sina rättigheter, vilket möjliggör för produktionsbolagen att ha intäkter från framtida exploatering på nya plattformar och även från produktion av nya program på uppdrag av utländska tv-kanaler, baserade på de programidéer/format som produktionsbolagen utvecklat. Ofcom har tillsynsansvar.

Mot bakgrund av detta välkomnar och tillstyrker Film&TV-Producenterna Kommitténs förslag att det i anslagsvillkoren införs ett villkor om att public service-bolagen har ett ansvar att sta rka en livskraftig produktionsmarknad. Vi delar Kommitténs uppfattning att ersättningsnivåer, fördelning av rättigheter och intäkter (som bland annat tar hänsyn till produktionsbolagens utvecklingsarbete), samt andelen extern produktion påverkar förutsättningarna för en livskraftig produktionsmarknad, se nedan. Vi vill i detta sammanhang återigen understryka betydelsen av SVT:s normalvillkor. Angående produktion i hela landet (s. 201 f) I utredningen föreslås att SVT:s uppdrag ska vara att stärka en livskraftig produktionsmarknad i hela landet. Film&TV-Producenterna uppfattar att formuleringen produktionsmarknad i hela Sverige riskerar att leda till tolkningssvårigheter. Film&TV-producenterna delar förvisso Kommitténs uppfattning att SVT, i den ma n det a r mo jligt, bör ma na om produktionsbolag även utanfo r storstadsregionerna. Produktionsbolag utanfo r storsta derna kan, som Kommittén konstaterar, a ven bidra med lokalka nnedom och lokal kompetens. Formuleringen produktionsmarknad i hela Sverige kan tolkas som att SVT:s utläggningar och samproduktioner bör fördelas jämnt över hela Sverige, vilket knappast har varit Kommitténs avsikt och inte heller är realistiskt med hänsyn till att antalet verksamma produktionsbolag i Sverige är förhållandevis litet. Film&TV-Producenterna anser vidare att intresset av produktion i hela landet i viss mån redan borde vara tillgodosett genom SVT:s speglingsuppdrag. Vi vill därför föreslå att villkoret avseende public service-bolagens ansvar för produktionsmarknaden omformuleras så att SR, SVT och UR ska stärka en livskraftig produktionsmarknad. Angående ersa ttning fo r utvecklingskostnader (s. 202) Film&TV-Producenterna delar Kommitténs slutsats att det ligger i publikens bästa att det finns en livskraftig produktionsmarknad som o ver tid kan leverera ho gkvalitativt och relevant inneha ll och utmana public service-bolagen till att ho ja kvaliteten pa deras interna produktion. Vi håller också med om att ett möjligt sa tt att sta rka produktionsmarknaden mer la ngsiktigt kan vara att ta ha nsyn till produktionsbolagens ide utveckling na r ersa ttning och intäktsfördelning fo rhandlas, inte minst all den utveckling som sker som inte resulterar i en beställning. Angående fo rdelning av ra ttigheter (s. 202 f) Film&TV-Producenterna delar Kommitténs slutsats en livskraftig produktionsmarknad kan stärkas genom att produktionsbolagen ges ökad mo jlighet att exploatera sin produktion eller sitt format. Under ho sten 2017 har SVT och Film&TV-Producenterna omfo rhandlat SVT:s normalvillkor fo r tv-produktion som innehåller viktiga skrivningar om bland annat rättighetsfördelning. Vi insta mmer i Kommitténs slutsats att villkoren mellan public service och produktionsbolagen bo r besta mmas av parterna i dialog och att det gynnar

produktionsbolagen om det finns en o msesidig acceptans fo r villkoren, snarare a n att public service a la ggs specifika villkor av staten. Sa dana ålagda villkor riskerar, som Kommittén konstaterar, a ven fa sva ro verblickbara konsekvenser fo r samtliga akto rer pa radio- och tvmarknaden. Kommitténs förslag att det i anslagsvillkoren införs ett villkor om att public service-bolagen har ett ansvar att sta rka en livskraftig produktionsmarknad är i detta sammanhang mycket viktigt. Angående omfattningen av utla ggningen (s. 203) och frågan om momskompensation (s. 204) Kommitten anser inte att en på förhand besta md kvot för SVT:s utläggning är nödvändig, utan menar att SVT sja lv slutligt bör avgo ra omfattningen av den externa produktionen. Kommittén påpekar samtidigt att det i uppdraget att sta rka en livskraftig produktionsmarknad ligger en fo rva ntan pa att public service-bolagen o kar andelen extern produktion. Film&TV-Producenterna välkomnar att det i uppdraget att sta rka en livskraftig produktionsmarknad ligger en fo rva ntan pa public service-bolagen att o ka andelen extern produktion. Vi delar dock inte Kommitténs uppfattning att det därmed inte skulle finnas skäl att gå vidare med möjligheten att införa momskompensation för SVT. Film&TV-Producenterna anser att det är ett mycket stort problem att det idag föreligger en snedvriden konkurrens mellan tja nster som SVT utför i egen regi och tja nster som upphandlas pa marknaden. Så länge detta tillstånd kvarstår missgynnas tjänster som upphandlas på marknaden. Som konstaterades i förra public service-utredningen är en ytterligare komplikation att samverkan public service-fo retagen emellan fo rdyras, vilket exempelvis motverkar en centralisering av interna administrativa tja nster hos ett av företagen. En konstruktion för momskompensation utreddes och föreslogs info r nuvarande tillsta ndsperiod men regeringen valde att inte genomfo ra fo rslaget på grund av modellens konstruktion. Film&TV-Producenterna anser att det är orimligt att tjänster som upphandlas pa marknaden genom momsen missgynnas i förhållande till tjänster som utförs i public service-företagens egen regi. Vi menar därför att regeringen snarast bör ta beslut om att utreda frågan om momskompensation. 5.5 SVT:s ansvar fo r svensk film (s. 185 ff) Angående SVT ska fortsatt ska bidra till svensk filmproduktion (s. 190 f) SVT:s roll som samproducent och besta llare av svensk film a r, som Kommittén konstaterar, helt avgo rande fo r den inhemska filmbranschen. Film&TV-Producenterna tillstyrker därför att SVT under kommande tillsta ndsperiod fortsatt ska bidra till utvecklingen av svensk filmproduktion.

Angående att SVT ska redovisa sitt engagemang i svensk film (s. 192) Som konstaterades i filmpropositionen (prop. 2015/16:132 s. 38) så skiljer sig SVT:s roll som finansia r av svensk filmproduktion fra n o vriga tv-bolags, dels genom omfattningen av investeringar och produktioner, dels genom SVT:s uppdrag i allma nhetens tja nst. Film&TV-Producenterna tillstyrker Kommitténs föreslag att SVT i underlag info r kommande tillsta ndsperiod ska redovisa hur bolaget avser att satsa pa svensk filmproduktion, samt att SVT i de a rliga public service-redovisningarna ska redovisa och fo lja upp hur engagemanget fo r svensk film fortlo per, samt redogo ra fo r eventuella fo ra ndringar av bolagets satsning pa film framo ver. Film&TV-Producenterna anser att denna redovisningsskyldigheten bör kombineras med ett krav på att SVT:s årliga engagemang i svensk film inte bör understiga dagens nivå, nämligen 100 miljoner kronor per år. Film&TV-Producenterna anser liksom Kommittén att SVT:s besked om att under perioden 2017 2019 satsa sammanlagt 300 miljoner kronor till svensk film var mycket va lkommet fo r den svenska filmbranschen. Åtagandet motsvarar vad SVT har gått in med även åren före 2017, med skillnaden att ungefär hälften av medlen då utgjordes av bidrag till Filmavtalet. 4 Skillnaden är alltså, som Kommittén konstaterar, att de medel som SVT nu investerar i filmproduktion ger ett direkt a gande i filmerna som kan generera inta kter till bolaget, att jämföra med under Filmavtalet, da en stor del av SVT:s medel fo rdelades som sto dmedel via Filminstitutet. Förutsatt att SVT:s villkor med produktionsbolagen är utformade så att de stärker en livskraftig svensk produktionsmarknad (se SVT:s nya normalvillkor för lång spelfilm nedan), anser Film&TV-Producenterna att det finns fördelar med att SVT själv kan förfoga över de medel som satsas på svensk film. Vi menar att det gynnar svensk film att finansieringen av fördelas på flera aktörer med olika uppdrag och mål. Omvänt anser vi att det skulle missgynna svensk film om alla medel eller hela makten koncentrerades till en enda aktör såsom Svenska Filminstitutet. Film&TV-Producenterna anser dock att det i anslagsvillkoren, utöver uppdraget att stärka en livskraftig svensk produktionsmarknad, bör framgå att SVT:s engagemang i svensk film även fortsättningsvis ska ligga på minst samma nivå som idag, dvs 100 miljoner kronor per år. Som Kommittén uppmärksammar har det under våren 2018 pågått fo rhandlingar mellan Filmoch TV-producenterna och SVT om normalvillkor även fo r lång spelfilm, da r olika 4 2016 var SVT enligt Filmavtalet förpliktat att bidra med 44,7 miljoner kronor till Filmavtalet (vilket med 2 % uppräkning motsvarar 48,4 miljoner kronor år 2020) och att anva nda minst 43,8 miljoner kronor per a r fo r samproduktion, medfinansiering och ko p av visningsra tter, så kallat garantibelopp (motsvarande 47,4 miljoner kronor 2020). SVT:s redovisade engagemang i svensk film t.o.m. 2016 År Till Filmavtalet Samproduktion osv. Totalt 2011 37,5 70,3 107,8 2012 38,3 67,7 106 2013 42,1 47,7 89,8 2014 42,9 51,8 94,7 2015 43,8 52,5 96,3 2016 44,7 60,4 105,1 (Källa: 2013 års Filmavtal, Svenska Filminstitutets resultatredovisning och SVT:s redovisning till Svenska Filminstitutet)

modeller fo r fo rdelning av ra ttigheter och inta kter har diskuterats. Utga ngspunkten fo r fo rhandlingarna har bland annat varit att SVT inte la ngre bidrar med resurser till Filmavtalet. De nya normalvillkoren publicerades i maj 2018 och innebär i korthet att produktionsbolaget i förhållande till SVT har rätt till förtur till nettointäkter från exploatering av filmen samt till PRS till dess att produktionsbolaget har erhållit 135 % av sin insats. Film&TV-Producenterna anser att detta är en mycket välkommen och viktig åtgärd för att stärka en livskraftig svensk produktionsmarknad. Normalvillkoren för lång spelfilm gäller till och med 2019 års utgång, dvs till dess att SVT:s ekonomiska åtagande på 300 miljoner kronor till svensk film löper ut.