Yttrande angående Yttrande över remiss avseende kameraövervakning med drönare Högsta domsstolsförvaltningen har i en dom från 21 oktober 2016 slagit fast i mål nr 78-16 att kameraförsedda drönare omfattas av kameraövervakningslagen. Yttrande L, M och KD Kommunstyrelsen 2017-01-25 Ärende 4.3 Domen i Högsta förvaltningsdomstolen har enligt vår uppfattning begränsat utvecklingen av drönartjänster i Sverige. Vi ser därför att regeringen skyndsamt bör ändra lagen eller vidta åtgärder som löser problemet. Drönare och drönartjänster är modern teknik som inte är anpassat för gammal lagstiftning. Drönarbolagen upplever idag att det är väldigt svårt att få ett tillstånd av länsstyrelsen om att fota på offentliga platser. Beslutet av Högsta förvaltningsdomstolen hämmar utvecklingen för företag som erbjuder drönartjänster, det drabbar tusentals anställda och flera börsbolag mycket negativt. Branschen sysselsätter tusentals personer i Sverige och omsätter miljardbelopp. Enligt vår uppfattning är det viktigt att drönare med kameror ska kunna verka i samhället. Det bör även poängteras att drönare med dess tjänster i huvudsak inte används för övervakning, utan till fotografering, 3D-scanning och dylikt. Vilket också framgår av de ansökningarna i bilaga 1, inkomna remisser från länsstyrelserna.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-01-10 Diarienummer 0322/17 Juridik Markus Landahl Telefon 031-368 03 95 E-post: markus.landahl@stadshuset.goteborg.se Yttrande över remiss avseende kameraövervakning med drönare Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Göteborgs Stad avstår från att yttra sig över de enligt bilaga 1 inkomna remisserna från länsstyrelserna, genom att översända bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande till berörda länsstyrelser. Sammanfattning Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom meddelad den 21 oktober 2016 i mål nr 78-16 slagit fast att kameraförsedda drönare omfattas av kameraövervakningslagen. Det innebär att tillstånd till kameraövervakning krävs för att en kameraförsedd drönare ska få användas på en plats dit allmänheten har tillträde. Göteborgs Stad har nu fått tillfälle att inkomma med yttrande över vissa av de till länsstyrelserna inkomna ansökningar i enlighet kameraövervakningslagen. Anstånd med att inkomma med yttrande har medgetts till den 26 januari 2017. Ärendet kan därför inte bordläggas. Ekonomiska konsekvenser Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det angeläget att ordningen med ett ansökningsförfarande hos länsstyrelsen förenklas för att inte försvåra för många gånger mindre näringsidkare som är beroende av kameraförsedda drönare för sin verksamhet. Barn-, jämställdhets- mångfalds- miljö och omvärldsperspektiven Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Bilaga 1 Remisser från Länsstyrelserna angående kameraövervakning med drönare Bilaga 2 Förslag till yttrande 1(4)
Ärendet Landets länsstyrelser har som tillståndsmyndighet för kameraövervakning gett Göteborgs Stad tillfälle att inkomma med yttrande över ett vissa ansökningar. Anstånd med att inkomma med yttrande har medgetts till den 26 januari 2017. Ärendet kan därför inte bordläggas. Beskrivning av ärendet Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom meddelad den 21 oktober 2016 i mål nr 78-16 slagit fast att kameraförsedda drönare omfattas av kameraövervakningslagen. Det innebär att tillstånd till kameraövervakning krävs för att en kameraförsedd drönare ska få användas på en plats dit allmänheten har tillträde. Tillstånd till kameraövervakning med drönare ska, precis som när det gäller annan kameraövervakning, ges om intresset av övervakningen väger tyngre än integritetsintresset på platsen (överviktsprincipen). Enligt 18 kameraövervakningslagen ska länsstyrelsen innan den fattar beslutar om tillstånd till kameraövervakning ge den kommun där övervakningen ska ske tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt. Sedan högsta förvaltningsdomstolen meddelat ovan nämnda dom har länsstyrelserna mottagit en betydande mängd ansökningar om tillstånd avseende kameraövervakning med drönare. Göteborgs Stad har därför fått tillfälle att inkomma med yttrande över vissa av nämnda ansökningar i enlighet kameraövervakningslagen. Den ovannämnda domen fick stor uppmärksamhet när den meddelades. Användandet av drönare försedda med kameror har ökat kraftigt de senaste åren och nyttjas av både enskilda och näringsidkare i de mest skilda förhållanden. Kameraförsedda drönare har kommit att bli ett resurseffektivt sätt att bland annat fotografera, inventera och undersöka områden på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Bland de ansökningar som inkommit till länsstyrelserna och som Göteborgs Stad nu har fått tillfälle att yttra sig över, har syftet med övervakningarna varit allt från att övervaka isbildning i hängrännor i större fastighetsbestånd till inventering av skogsfastigheter och kartering. Vid underhandskontakt med Datainspektionen har framkommit att fram till den 12 januari 2017 har länsstyrelserna meddelat beslut i ett 20-tal ärende om ansökning om tillstånd för kameraövervakning med drönare. I ungefär hälften av dessa fall har tillstånd meddelats Det pågår för närvarande en statlig utredning som bland annat har till uppgift att undersöka om kameraövervakningslagen behöver förändras för att bättre ta hänsyn till nya tekniker, som exempelvis drönare. Utredningen ska också anpassa svensk lagstiftning på området till den kommande dataskyddsförordningen som införs gemensamt i hela EU. Stora förändringar är därför att vänta beträffande lagstiftningen som rör kameraövervakning, men på vilket sätt och när förändringarna införs är nu förtidigt att säga. Stadsledningskontorets bedömning Vid bedömningen av övervakningsintresset ska det särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra därmed jämförliga ändamål (9 andra stycket kameraövervakningslagen). Det är inte uteslutet att tillstånd till kameraövervakning beviljas även för andra legitima ändamål (exempelvis om det finns ett samhälleligt intresse av övervakningen) under förutsättningen att integritetsintresset är helt försumbart. Någon entydig praxis över när tillstånd ska lämnas för kameraövervakning med drönare saknas, trots att länsstyrelserna hunnit fatta beslut i ett 20-tal ärenden. Det får därför Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(4)
anses råda stor osäkerhet under vilka förutsättningar som tillstånd till kameraövervakning med drönare kan meddelas. Enligt 18 kameraövervakningslagen ska länsstyrelsen innan den fattar beslutar om tillstånd till kameraövervakning ge den kommun där övervakningen ska ske tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att lokala synpunkter beaktas i ärenden om kameraövervakning (prop. 1997/98:64 s. 44 f.). En föreskrift om att länsstyrelsen, innan tillstånd meddelas, skall inhämta yttrande från vederbörande kommun har funnits med i lagstiftningen om övervakningskameror ända sedan lagen om TV-övervakning infördes den 1 juli 1977. I förarbetena till såväl den nämnda lagen som lagen om övervakningskameror m.m. har betydelsen av att lokala synpunkter beaktas i ärenden om övervakningskameror understrukits vid upprepade tillfällen. Kameraövervakning med drönare är emellertid till sin natur inte begränsat till en viss fysisk geografisk plats. Det lokala perspektivet på kameraövervakning som kommunen enligt lagens förarbeten ska bidra med gör sig därför inte gällande när övervakningen ska ske med drönare. Enligt stadsledningskontorets bedömning bör därför Göteborgs Stad under rådande rättsläge avstå från att yttra sig över ansökningar om kameraövervakning med drönare, om inte platsen för övervakning är tydligt preciserad i ansökan. Stadsledningskontoret Sarah Arlebrink Stadsjurist Markus Landahl Förste stadsjurist Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(4)
Bilaga 2 Till Länsstyrelsen i ärende [d nr] Yttrande över remiss avseende kameraövervakning med drönare Enligt 18 kameraövervakningslagen ska länsstyrelsen innan den fattar beslutar om tillstånd till kameraövervakning ge den kommun där övervakningen ska ske tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att lokala synpunkter beaktas i ärenden om kameraövervakning (prop. 1997/98:64 s. 44 f.). En föreskrift om att länsstyrelsen, innan tillstånd meddelas, skall inhämta yttrande från vederbörande kommun har funnits med i lagstiftningen om övervakningskameror ända sedan lagen om TV-övervakning infördes den 1 juli 1977. I förarbetena till såväl den nämnda lagen som lagen om övervakningskameror m.m. har betydelsen av att lokala synpunkter beaktas i ärenden om övervakningskameror understrukits vid upprepade tillfällen. Kameraövervakning med drönare är emellertid till sin natur inte begränsat till en viss fysisk geografisk plats. Det lokala perspektivet på kameraövervakning som kommunen enligt lagens förarbeten ska bidra med gör sig därför inte gällande när övervakningen ska ske med drönare. Under rådande rättsläge avstår därför Göteborgs Stad från att yttra sig över ansökan om kameraövervakning med drönare. FÖR GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(4)