Livet under stormaktstiden
Världen hade blivit större Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som idén om en ny världsbild började spridas bland folket.
Städerna blev fler och växte Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden, men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.
Mycket var sig likt En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. I städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.
Samhällspyramiden I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.
Krig och död Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt. Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.
Vardagen på landsbygden Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.
Kvinnornas vardag Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde däremot uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.
Frågor: Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det. Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det. Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.
Häxpaniken
En katastrof på båda sidor om atlanten Häxprocesserna är ett av historiens värsta rättsskandaler. I Europa och Amerika avrättades tusentals oskyldiga människor anklagade för att ha umgåtts med djävulen.
En seglivad jakt på häxor Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista häxan avrättades i Schweiz år 1782.
Häxbullan År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade Häxbullan.
Häxhammaren Med hjälp av boken Häxhammaren skulle trolldomen avslöjas och bekämpas. Boken var författad av två munkar och kom ut i mer än fyrtio upplagor mellan 1487 och 1669. I boken gavs tips på hur man skulle avslöja en häxa. Enligt Häxhammaren var det vanligt att häxor gömde amuletter i sitt hår för att förhäxa förhörsledaren. Därför rakade man av kvinnornas hår.
Häxprov Den katolska kyrkan rekommenderade att varje kvinna eller man som var misstänkt för häxeri skulle genomgå ett häxprov. Vattenprovet var ett vanligt förekommande häxprov. Man band då den misstänkta häxan till händer och fötter och slängde henne eller honom i ett vattendrag. Om häxan flöt så var det djävulens verk. Om den anklagade sjönk och drunknade så var hon eller han oskyldig och skulle hedras med en kyrklig begravning..
Hur häxprocesserna började i Sverige
Häxprocesserna i Sverige 1668-1676 Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.
Vilka dömdes för häxeri? De som anklagades för häxeri var ofta läskunniga, självständiga kvinnor som uppfattades som ett hot mot bysamhället.
Häxor inför rätta De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskild tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri.
Att resa till blåkulla Under 1600-talet trodde man att häxorna reste till Blåkulla på olika sätt. Oftast for de iväg upp genom skorstenen. Men många reste på en get eller häst.
Barnens vittnesmål De barn som påstod att de hade blivit bortförda till Blåkulla av häxor berättade otroliga historier inför domstolarna. Rekordet tog nog den femtonåriga flicka i Stockholm som påstod att hon hade varit tre gånger till Blåkulla. Där hade hon gift sig med djävulen och fött barn genom näsan. Hon påstod senare att det var en kvastkäpp som hon hade legat med. De nyfödda barnen hoppade som grodor på golvet, berättade flickan, och fortsatte med att berätta att barnen blev kokade till smörja av djävulen.
När det var som värst
Alla trodde inte på historierna 1676 skedde en vändning i trolldomsprocesserna. Allt fler personer började tvivla på de unga vittnenas bekännelser. Den 13-årige Johan Grijs var ett viktigt vittne i Stockholm. Han och andra barn påstod att de lämnade sina sängar om nätterna för sina Blåkullabesök och kvar låg endast vedträn. Urban Hjärne kunde bevisa att de ljög genom att hålla barnen vakna. Då bröt barnen samman av tröttheten. Den 13-årige Johan Grijs dömdes till döden.
Urban Hjärne Urban Hjärne, professor i medicin, försvarade många kvinnor som anklagades för häxeri i Sverige på 1670-talet. Han kunde visa att vittnesmålen i många fall hade påverkats av psykologiska faktorer. Genom sitt aktiva arbete med att kontrollera bevis som riktats mot de anklagade kvinnorna kunde han rädda många oskyldiga från att brännas på bål.
Det största bålet Den 1 juni 1675 brann det största häxbålet i Sveriges historia. På bålet brändes samtidigt 72 häxor, bland dem fanns två män och fyra småpojkar. Häxorna brändes på det så kallade häxberget som ligger cirka en och en halv mil norr om Ångermanland. Det var häradsrätten som dömde och Trollkommissionen som fastställde dödsdomarna. Det var två unga pojkar som hade pekat ut flera av häxorna. Pojkarna påstod att de kunde se "häxmärket i pannan på flera av kvinnorna. De 72 häxorna avrättades innan de kastades upp på bålet.
Häxpaniken minskar och försvinner De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 människor blev under den här tiden avrättade för häxeri, varav de flesta var kvinnor. Under 1700-talet förekom bara några enstaka häxjakter och 1779 togs trolldomsparagrafen bort från lagboken. Dödsstraffet för trolldom avskaffades 1779 i Sverige. Då hade den värsta häxhysterin försvunnit och dödsstraffet för trolldom hade inte utdömts sedan 1704, då den sista kvinnan som dömdes för häxeri i Sverige halshöggs. Den dömde var en 80-årig kvinna från Eskilstuna.
Frågor: Hur många häxor avrättades i Europa under perioden 1450-1750 och vilken roll hade kyrkan i det hela? Häxhammaren var en viktig bok under häxprocessernas tid. Varför? Vad var vattenprovet och hur gick det till? Beskriv kortfattat hur en rättegång mot en häxa kunde gå till. Hur och varför dog häxprocesserna ut i Sverige?