Rapport över utvecklingen i förhållande till ANDT-strategins mål

Rapport över utvecklingen i förhållande till ANDT-strategins mål 2018

Rapport över utvecklingen i förhållande till ANDT-strategins mål 2018

Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2018. Artikelnummer: 18040

Innehåll Förkortningar... 9 Ordlista... 10 Sammanfattning... 13 Bakgrund... 16 Inledning... 16 Syfte och disposition... 18 Metod... 19 Mål 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska... 21 Alkohol... 22 Försäljningsställen och priser på alkohol... 22 Anskaffning och upprätthållande av åldersgränser... 24 Kompletterande information om tillgången till alkohol... 25 Narkotika... 27 Priser på narkotika... 27 Dopning... 28 Tobak... 28 Försäljningsställen och priser på tobak... 28 Anskaffning av cigaretter och snus bland elever... 29 Kompletterande information om tillgången till tobak... 30 Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 1... 31 Mål 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska... 32 Alkohol... 32 Alkoholkonsumtion bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2... 32 Debutålder för konsumtion av alkohol bland elever i årskurs 9... 33 Narkotika... 34 Användning av narkotika bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2... 34 Dopning... 35 Användning av anabola androgena steroider bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2... 35

Tobak... 36 Användning av tobak bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2... 36 Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 2... 38 Mål 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska... 39 Alkohol... 40 Riskkonsumtion... 40 Intensivkonsumtion... 42 Högkonsumtion... 43 Alkoholberoende... 43 Narkotika... 44 Användning av narkotika... 44 Narkotikaberoende... 45 Dopning... 46 Användning av anabola androgena steroider... 46 Tobak... 46 Rökning... 46 Snus... 47 Tobaksberoende... 47 Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 3... 48 Mål 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet... 49 Läkemedelsuttag bland vårdade... 49 Alkoholberoende... 49 Narkotikaberoende... 50 Återinskrivningar med alkohol- eller narkotikadiagnos... 51 Alkoholdiagnos... 51 Narkotikadiagnos... 52 Vårdade för alkohol- eller narkotikadiagnos som avlidit... 53 Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 4... 54

Mål 5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska... 55 Alkohol och tobak bland gravida... 56 Riskbruk av alkohol... 56 Cigaretter och snus... 56 Vårdade och avlidna på grund av alkoholrelaterad sjuklighet... 57 Vårdade patienter med alkoholförgiftning eller alkoholdiagnos... 57 Vårdade patienter med alkoholspecifik leversjukdom... 60 Avlidna med alkoholförgiftning eller alkoholdiagnos... 60 Avlidna med alkoholspecifik leversjukdom... 61 Vårdade och avlidna på grund av narkotikarelaterad sjuklighet... 62 Vårdade patienter med narkotikadiagnos... 62 Avlidna till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar... 63 Dopning... 64 Skador indirekt relaterade till alkohol, narkotika och dopning... 65 Polisanmälda misshandelsbrott... 65 Sjukhusvårdade patienter med övergrepp av annan person... 65 Självrapporterade fall av misshandel... 65 Personskadade och omkomna förare i singelolyckor nattetid... 65 Tobak... 66 Avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom eller lungcancer... 66 Negativa konsekvenser av andras bruk... 67 Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 5... 67 Diskussion... 70 Samlad bedömning per mål... 70 Utvecklingstrender per substans... 71 Omfattning och jämlikhet... 71 Slutsatser... 72 Referenser... 73 Bilaga 1. Förteckning över indikatorer... 74

Förkortningar AAS ANDT AUDIT AUDIT-C Brå CAN CDS DSM-IV GHB HLV ICD-10 KOL LSD MHV SCB STAD WHO Anabola androgena steroider Alkohol, narkotika, dopning och tobak Alcohol Use Disorders Identification Test, ett screeninginstrument (formulär) för självrapportering av alkoholvanor och identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Formuläret omfattar sammanlagt tio frågor om hur ofta man använder alkohol och vad alkoholkonsumtionen fått för konsekvenser under det senaste året. Riskbedömning av alkoholkonsumtionen som baseras på de tre första frågorna i AUDIT. Det används för att enbart undersöka konsumtionsmönster. Brottförebyggande rådet Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Cigarette Dependence Scale Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition är en handbok som innehåller standarddiagnoser för psykiatriska sjukdomstillstånd. Gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra; tidigare använt som narkosmedel. Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor. International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems Tenth Revision, är den nu gällande upplagan av ICD och en allmänt accepterad standard för klassificering av sjukdomar, utgiven av WHO. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diagnos J44 i den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10. Lysergsyradietylamid, C₂₀H₂₅N₃O, är ett psykoaktivt, hallucinogent preparat, i Sverige klassat som narkotika. Mödrahälsovårdscentral Statistiska centralbyrån Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. Verksamheten startade år 1995. Organisatoriskt hör STAD till Centrum för psykiatriforskning, en centrumbildning mellan Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska Institutet. Verksamheten syftar till att utveckla det förebyggande arbetet med stöd av fem strategiska områden: forskning, metodutveckling, metodimplementering, utvärdering och utbildning. Världshälsoorganisationen 9

Ordlista Alkoholmissbruk/-beroende diagnoser i de internationella klassifikationssystemen ICD-10 och DSM-IV. En ny version, DSM-V, publicerades våren 2013 och ersätter diagnoserna med substanssyndrom (eng. substance use disorder) och gäller även narkotikamissbruk/-beroende. Beroende bedöms med stöd av MINI, ett diagnostiskt verktyg som består av sju frågor. ANDT-strategin Regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Nuvarande strategi för åren 2016 2020 grundar sig på skrivelsen 2015/16:86 och omfattar ett övergripande mål, sex mål samt 23 insatsområden. Insatsområdena utgår från målen (se figur 1). Nuvarande strategi föregicks av en ANDT-strategi för åren 2011 2015. ANDT-uppföljningssystemet kallas även Indikatorlabbet som Folkhälsomyndigheten, enligt regeringsuppdrag om att stödja genomförandet av ANDT-strategin, vidareutvecklar och förvaltar. I Indikatorlabbet samlas indikatorer för att följa utvecklingen över tid för fem av sex mål i ANDT-strategin. Indikatorerna baseras på 18 källor och vissa av indikatorerna möjliggör uppföljning på lokal och/eller regional nivå. Indikatorlabbet finns tillgängligt för alla via Folkhälsomyndighetens delwebb andtuppfoljning.se. Anskaffning avser inköp av alkohol och tobak. Total anskaffning på alkoholområdet mäts genom en enkätundersökning till ett urval i befolkningen om deras inköp av oregistrerad alkohol (t.ex. införsel, köp av smuggelsprit och hembränd alkohol) kombinerat med Systembolagets försäljning av alkohol. Detaljhandel inom alkoholområdet avser detaljhandel den alkohol som tillhandahålls av Systembolaget och livsmedelsbutiker (se folköl). Närmare bestämmelser om detaljhandel regleras i kap. 5 i Alkohollagen (2010:1622). Gatupriser med termen gatupris avses prisbilden vid försäljning av mindre mängder narkotika i konsumentledet (gram- eller stycknivå). Sedan 1988 har polisen rapporterat in gatupriser för hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin (sedan 1993 både vitt och brunt heroin) till CAN. Från år 2000 bevakas priset även för de mer sällsynta narkotikasorterna ecstasy, lysergsyradietylamid (LSD), gammahydroxibutansyra (GHB) och kat. Halvårsvis har CAN samlat in uppgifter om regionala gatupriser på ett flertal narkotikasorter från Sveriges 21 länspolismyndigheter. Hälsa på lika villkor (HLV) den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Enkäten har genomförts årligen 2004 2016, därefter vartannat år, bland personer mellan 16 och 84 år. Syftet med

undersökningen är att är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Högkonsumtion avser ett konsumtionsmönster vad gäller alkohol som innebär konsumtion av minst 14 standardglas (ett standardglas alkohol innehåller 12 gram alkohol) för män respektive 9 standardglas för kvinnor i genomsnitt per vecka. Beräkningen baseras på en sammanräkning av samtliga konsumerade alkoholdrycker. Indikator allmänt avser en indikator en mätare, mätinstrument eller statistiskt mått, som ska ge information om, mäta (indikera), faktiska nivåer eller förändringar inom ett område. I detta sammanhang avses med indikator de mått som finns tillgängliga i Folkhälsomyndighetens uppföljningssystem Indikatorlabbet för att följa utvecklingen inom de mål som anges i regeringens ANDT-strategi 2016 2020. Intensivkonsumtion definieras som ett konsumtionsmönster som avser en flaska vin eller motsvarande vid samma tillfälle (se nedan för riskkonsumtion) minst en gång under de senaste 30 dagarna. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Socialstyrelsens nationella riktlinjer utgör ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. För närvarande finns sammanlagt 13 slutliga riktlinjedokument, bland annat för vård och stöd vid missbruk och beroende. Därutöver finns fem remissversioner, däribland för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, samt ett pågående riktlinjeprojekt. Reala priser det reala priset avser en varas faktiska pris, med hänsyn tagen till inflation och andra värdeförändringar. Med hjälp av ett index med ett valt basår (t.ex. år 2000), kan det reala priset följas över tid. Riskkonsumtion avser ett konsumtionsmönster som kan beräknas enligt screeningsinstrumentet AUDIT-C. AUDIT-C är en kortversion av AUDIT-10 och innehåller tre frågor. Varje fråga ger mellan 0 och 4 poäng och gränsen för riskkonsumtion av alkohol är 5 12 poäng för kvinnor och 6 12 poäng för män. Frågorna undersöker hur ofta personen druckit alkohol under de senaste 12 månaderna, hur många glas personen dricker en typisk dag då den dricker alkohol och hur ofta personen dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle. Skolelevers drogvanor årlig enkätundersökning av CAN riktad till elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 för att, bland annat, undersöka elevernas användning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och om elevernas spel om pengar. 11

Vanor och konsekvenser En undersökning om användning och konsekvenser av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i Sveriges befolkning som CAN ansvarar för sedan 2014. Det övergripande syftet är att kartlägga bruk, missbruk och beroende av ANDT i den vuxna befolkningen (17 84 år) samt olika negativa konsekvenser som bruket har för de närstående och obekanta.

Sammanfattning Det övergripande målet för den svenska alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Den nuvarande ANDT-strategin som gäller över perioden 2016 2020 omfattar sex mål (tillgång, barn och unga, skadligt bruk, beroende och missbruk, vård och stöd, skador och dödlighet samt internationellt arbete) och 23 underliggande insatsområden. Folkhälsomyndigheten har av regeringen i uppdrag att stödja genomförandet av ANDT-strategin vilket bland annat innebär att förvalta och vidareutveckla uppföljningssystem samt rapportera om utvecklingen i förhållande till strategins mål. Syftet med denna rapport är att beskriva utvecklingen inom ANDT-området i Sverige i förhållande till mål 1 5 i ANDT-strategin. Innehållet baseras på ett urval av indikatorer om tillgång, användning, skador av eget och andras bruk, vårdinsatser samt dödsfall kopplade till alkohol, narkotika, dopning och tobak. Dessa data finns i huvudsak samlade i Indikatorlabbet som är myndighetens uppföljningssystem inom ANDT-området. Indikatorlabbet omfattar data från nationella register och enkätundersökningar som kontinuerligt inrapporteras av Socialstyrelsen, Transportstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Brottförebyggande rådet (Brå), Finansdepartementet, Systembolaget och Folkhälsomyndigheten. Uppföljningen görs över så lång period som möjligt vilket innebär att resultaten oftast sträcker sig från början av 2000-talet fram till 2016, men i vissa fall fram till 2015 respektive 2017. Då strävan har varit att redovisa senast möjliga data över en längre tidsperiod har information om vissa indikatorer hämtats direkt från källan. Nedan presenteras myndighetens samlade bedömning per mål i ANDT-strategin. Mål 1: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. Utvecklingen går i linje med målet om minskad tillgång inom tobaksområdet, medan tillgången inom alkoholområdet varit relativt oförändrad. Data är otillräckliga för att bedöma utvecklingen inom narkotika- och dopningsområdet. Mål 2: Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Utvecklingen går i linje med målet om att antalet barn och unga som debuterar tidigt med alkohol och börjar med tobak ska bli färre. Vad avser narkotikaerfarenhet bland barn och unga har den varit relativt oförändrad under den senaste tioårsperioden. Användningen av dopningsmedel har minskat i förhållande till det högsta värde som noterades 2007 under mätperioden 2004 2017. 13

Mål 3: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Utvecklingen går i stort sett i linje med målet om att färre ska utveckla skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol och tobak. Data över utvecklingen inom narkotika- och dopningsområdet är bristfälliga. Baserat på befintliga data, går utvecklingen inte i linje med målet om att färre ska utveckla skadligt bruk, missbruk eller beroende av narkotika eller dopningsmedel. Cannabisbruket i befolkningen har ökat, andelen med narkotikaberoende är i stort sett oförändrad, liksom andelen som någon gång använt anabola androgena steroider. Mål 4: Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. I formuleringen av målet specificeras att det handlar om tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Det är dock oklart hur befintliga indikatorer relaterar till vårdens kvalitet och det finns dessutom brister i dessa. En samlad bedömning av detta mål är därför inte möjlig utifrån beskrivningen av utvecklingen. Mål 5: Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Utvecklingen går i linje med målet om minskat antal döda och skadade på grund av andras bruk baserat på riskbruk av alkohol och rökning bland gravida. Den går även i enlighet med målet om minskat antal döda på grund av eget alkoholbruk avseende alkoholförgiftning och alkoholdiagnos, men i motsatt riktning avseende avlidna med alkoholspecifik leversjukdom samt i förhållande till målen om minskat antal skadade till följd av eget alkoholbruk samt minskat antal döda och skadade till följd av eget narkotikabruk. Vad gäller målet om minskat antal döda till följd av eget tobaksbruk går utvecklingen också i motsatt riktning, med undantag för antalet män som dör i lungcancer. Data saknas för skador och dödlighet på grund av eget eller andras dopningsbruk. Det går därmed inte att göra en samlad bedömning av målet som helhet. Sammantaget bedömer Folkhälsomyndigheten att utvecklingen i flera avseenden går i linje med ANDT-strategins mål inom alkohol- och tobaksområdet men i motsatt riktning inom narkotikaområdet. Inom hela det för folkhälsan angelägna ANDT-området gäller dock att omfattningen av skador och dödlighet är betydande och att det finns skillnader mellan grupper utifrån bland annat kön, ålder och utbildningsnivå. För att framtida uppföljning ska kunna göras i enlighet med strategins intentioner krävs utvecklingsarbete när det gäller data om dopning och

narkotika, data om tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet samt data som möjliggör indelning i relevanta befolkningsgrupper. Prioriterade initiativ bör baseras på systematisk sammanställning av utvecklingen inom målen, omfattningen av skador och dödlighet för respektive substans samt omfattning och utveckling av jämställdhet och jämlikhet inom ANDT-området. 15

Bakgrund Inledning Det övergripande målet för den svenska alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken) är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk (1, 2). Detta fastställdes redan i samband med tidigare nationella strategin för ANDT-politiken för åren 2011 2015 (3). Den nuvarande samlade strategin för ANDT-politiken, ANDT-strategin, gäller över åren 2016 2020 (skr.2015/16:86) och omfattar sex mål med ett antal underliggande insatsområden (figur 1). I den förnyade strategin betonas även att både jämlikhetsoch jämställdhetsperspektivet måste tydliggöras och genomsyra ANDT-arbetet på alla nivåer. Dessutom framgår att insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. I år inleds det åttonde året med en samlad nationell ANDT-strategi som styrning för ANDT-politiken. Under denna tid har ett omfattande arbete genomförts för att implementera nuvarande och tidigare strategi på regional och lokal nivå. Det har också genomförts insatser för att ta fram underlag för kunskapsbaserat arbete och för att skapa strukturer för samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Ansvaret för genomförandet av ANDT-strategin delas av många aktörer på alla nivåer i samhället. Merparten av såväl det ANDT-förebyggande arbetet som missbruksvården genomförs dock av kommuner och landsting samt av idéburna organisationer och privata aktörer på lokal nivå. Som stöd för det lokala arbetet har en regional struktur etablerats med ANDT-samordnare på länsstyrelserna.

Figur 1. Övergripande mål, mål och insatsområden i ANDT-strategin 2016 2020. Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopnings-medel och tobak ska minska. Skarpare reglering för att minska illegal handel av tobak. Samordnad, effektiv och likvärdig alkohol- och tobakstillsyn. Bekämpning av illegal handel och en restriktiv och tydligt reglerad och legal handel via digitala medier. Samverkan mellan ANDTförebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer. 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopnings-medel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Reglering och tillsyn för att begränsa marknads-föring och exponering av alkohol och tobak. En hälsofrämjande skola utifrån elevers olika förutsättningar och behov. Effektivt arbete mot langning av alkohol och tobak. Spridning och tillämpning av ett kunskapsbaserat cannabisförebyggande arbete. 3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. 4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad till-gänglighet till vård och stöd av god kvalitet. ANDT-strategin 2016-2020, insatsområden Uppmärksamma och förebygga ANDT-relaterad ohälsa bland kvinnor och män samt flickor och pojkar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och inom andra arenor. Dopningsförebyggande arbete inom motionsidrotten. Samverkan mellan hälsooch sjukvård och socialtjänst samt med andra aktörer för en sammanhållen vård utifrån kvinnors och mäns samt flickors och pojkars specifika förutsättningar och behov. Insatser för att nå kvinnor och män samt flickor och pojkar i en socialt och hälsomässigt utsatt situation till följd av missbruk eller beroende. 5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Tidig uppmärksamhet av riskbruk och beroende bland blivande föräldrar. Uppmärksamma och erbjuda ändamålsenligt stöd till flickor och pojkar som föds med skador till följd av ANDT eller som växer upp i familjer med missbruk eller annan omsorgssvikt, inklusive förekomst av våld, med koppling till alkohol eller narkotika utifrån deras förutsättningar och behov. Strategiskt och långsiktigt arbete för att motverka narkotika-relaterad dödlighet bland kvinnor och män samt flickor och pojkar. Insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkoholoch narkotika-bruk. 6. En folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och internationellt. Aktivt verka för en folkhälsoorienterad syn på narkotika inom EU och FN med utgångs-punkt i politiken för mänskliga rättigheter. WHO bör arbeta fram och anta en bred folkhälsopolitisk ansats till narkotikafrågan före 2019. Utveckla narkotika-frågorna i det globala utvecklingssamarbetet. Internationellt arbete mot dopning med utgångspunkt i idrotten. Aktivt verka för genomförandet av WHO:s ramkonvention om tobak. Aktivt verka för och bidra till en EU-gemensam alkoholstrategi. Sid. Nordiskt samarbete. I samband med den nya ANDT-strategin fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 (4). Arbetet ska genomföras i dialog med Länsstyrelserna, i samverkan med Socialstyrelsen och med stöd från ytterligare 12 myndigheter när det gäller samordning inom ANDT-området och uppföljning av ANDT-strategin. Utgångspunkten för arbetet inom uppdraget formuleras på olika ställen i myndighetens instruktion (5), men i det nya regeringsuppdraget förtydligas att myndighetens roll på ANDT-området ska vara att: - verka för nationell samordning - ansvara för en samlad verksamhetsrapportering - förvalta och vidareutveckla de uppföljningssystem som behövs - verka för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete - ta initiativ och utforma prioriterade insatser som bedöms angelägna för att uppnå strategins mål 17

Arbetet ska ha som utgångspunkt att främja jämlikhet och jämställdhet, liksom att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk av ANDT. Enligt uppdraget ska myndigheten regelbundet rapportera om verksamheter inom berörda myndigheter och om utvecklingen i förhållande till strategins mål. Senast den 1 maj 2020 ska myndigheten lämna en samlad uppföljning av ANDT-strategin som underlag för utformningen av den fortsatta ANDT-politiken. Föreliggande rapport beskriver utvecklingen över tid på nationell nivå i förhållande till ANDT-strategins mål. Syfte och disposition Syftet med rapporten är att beskriva utvecklingen inom ANDT-området i Sverige i förhållande till mål 1 5 i ANDT-strategin. Rapportens disposition följer i huvudsak den återrapportering som myndigheten lämnade till regeringen i oktober 2015 avseende En samlad uppföljning av ANDT-strategin (6). Detta innebär att utvecklingen beskrivs för alkohol, narkotika, dopning och tobak inom respektive mål i ANDT-strategin med hjälp av ett urval av indikatorer. I likhet med tidigare återrapportering görs i rapporten även en samlad bedömning av utvecklingen för varje substans inom respektive mål.

Metod Innehållet i rapporten baseras på ANDT-uppföljningssystemet Indikatorlabbet (7). Detta är ett statistikverktyg som Folkhälsomyndigheten sedan januari 2014 förvaltar och vidareutvecklar för att kunna följa utvecklingen inom ANDTområdet. Indikatorlabbet är en vidareutveckling av en prototyp med ett fyrtiotal indikatorer som CAN tog fram 2013. De indikatorer som idag ingår i Indikatorlabbet är baserade på de antagna indikatorer som regeringens tillsatta arbetsgrupp under 2011 föreslog som uppföljnings- och utvärderingsstruktur för ANDT-strategin. Sedan 2016 tillgängliggörs även indikatorer från Länsrapportens undersökning. Indikatorlabbet syftar till att beskriva centrala områden för utvecklingen inom ANDT-området baserat på tillgång, användning, skador av eget och andras bruk, vårdade och dödsfall. Dessa är i sin tur kopplade till det övergripande målet och de första fem målen i ANDT-strategin. Det saknas för närvarande indikatorer för att följa upp det sjätte målet som handlar om att verka för en folkhälsobaserad syn på ANDT inom EU och FN med utgångspunkt i politiken för mänskliga rättigheter. Indikatorlabbet bygger på data som hämtas från följande aktörer (med källa): Socialstyrelsen (Patient-, Läkemedels-, Dödsorsaks-, Graviditets-, och Medicinska födelseregistret), Folkhälsomyndigheten (Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, Alkoholregistret och Länsrapporten), Statistiska Centralbyrån, CAN (Skolelevers drogvanor, Monitormätningarna, Rapporteringssystem om droger och Vanor och konsekvenser), Brå (Nationella Trygghetsundersökningen och Anmälda brott), Finansdepartementet samt Transportstyrelsen (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Vid denna rapports framtagande innehåller Indikatorlabbet 232 indikatorer kopplade till ANDT-strategins mål och insatsområden. Samtliga indikatorer beskriver utvecklingen på nationell nivå och flera av indikatorerna kan även delas in efter kön, ålder och region medan möjligheten att följa utvecklingen för socioekonomiska grupper är under utredning. Indikatorerna i systemet är av olika art; vissa beskriver utfall medan andra beskriver struktur eller process. Utfallsindikatorer följer förhållanden eller skeenden som man vill påverka genom olika insatser, såsom konsumtion, skador, sjuklighet, dödsfall etc. Strukturindikatorer följer faktorer som förändrar grundförutsättningarna för genomförandet av mer specifika aktiviteter, såsom personal, kompetens, samverkan, organisation och utbildning. Processindikatorer avser en aktivitet, exempelvis inom kommunernas ANDT-förebyggande arbete, inklusive tillsyn, eller uppföljning av arbete med metoder och insatser. I denna rapport redovisas indikatorer som beskriver utvecklingen inom ANDTområdet över så lång tidsperiod som möjligt. Avsikten är att belysa tillfälliga 19

20 fluktuationer och att peka på de långsiktiga trenderna. Möjligheten att göra detta varierar dock mellan indikatorer både när det gäller start- och slutår. Detta beror på att vissa källor har funnits i flera decennier medan andra är relativt nya, att det går olika snabbt att färdigställa data för inrapportering och att utveckling eller revidering av enkätfrågor eller registeruppgifter kan innebära att data inte är jämförbara över åren. Sammanfattningsvis gäller att resultaten oftast sträcker sig från början av 2000-talet fram till 2016 i de flesta fall, och fram till 2015 respektive 2017 i vissa fall. Då strävan har varit att redovisa senast möjliga data, och över en längre tidsperiod, har information om vissa indikatorer hämtats direkt från källan.

Mål 1. Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska Regeringens ANDT-strategi identifierar att en av de viktigaste åtgärderna för att minska ANDT-relaterade skadeverkningar och problem är att begränsa tillgång och tillgänglighet till alkohol, narkotika, dopning och tobak. För alkohol och tobak kan sådana åtgärder handla om att upprätthålla åldersgränser, begränsa antalet försäljningsställen samt kontroll av illegal införsel, langning och hembränning. Prispolitiken är också ett viktigt instrument. När det handlar om illegala substanser som narkotika och dopningsmedel är polisens och tullens insatser för att motverka införsel och illegal handel centrala. För uppföljning av mål 1 används i denna rapport indikatorerna 1 : Systembolagsbutiker och ombud (Systembolaget) Detaljhandelsställen folköl (Folkhälsomyndigheten) Systembolagets öppettider (Systembolaget) Realt detaljhandelspris på alkoholdrycker (SCB) Stadigvarande serveringstillstånd för servering av spritdrycker, vin och starköl (Folkhälsomyndigheten) Öppet efter kl. 01:00 på serveringar med serveringstillstånd (Folkhälsomyndigheten) Reala priser på alkohol på serveringar med serveringstillstånd (Folkhälsomyndigheten) Efterlevnad av åldersgränser vid provköp på Systembolaget (Systembolaget) Anskaffning av alkoholdryck, årskurs 9 resp. gymnasiets år 2 (CAN) Reala priser på narkotika på användarnivå (CAN) Försäljningsställen tobak (Folkhälsomyndigheten) Reala priser på tobak inom detaljhandeln (SCB) Anskaffning av cigaretter (skolelever) (CAN) Anskaffning av snus (skolelever) (CAN) För att ge en mer utförlig beskrivning av tillgång används även några indikatorer som ingår under mål 3. Dessa är total alkoholanskaffning, oregistrerad alkoholanskaffning, registrerad alkoholförsäljning, registrerad alkoholförsäljning av spritdrycker, registrerad alkoholförsäljning av starköl samt registrerad alkoholförsäljning av vin, registrerad tobaksförsäljning av cigaretter, registrerad 1 I uppföljningssystemet finns tre olika indikatorer som rör skolelevers anskaffning av alkoholdryck: anskaffning av alkoholdryck från internet (åk 9 resp. gy år 2), anskaffning av folköl i butik (åk 9 resp. elever under 18 år i gy år 2), samt druckit alkohol på restaurang (elever under 18 år i gy år 2). I texten nedan har dessa uppgifter kompletterats med uppgifter från CAN för mer detaljer kring anskaffningskälla. I uppföljningssystemet finns även uppgifter om anskaffning av cigaretter och snus från 2012, då det skedde en förändring av frågorna (tidsseriebrott). I texten nedan har dessa uppgifter kompletterats med data från CAN för att beskriva utvecklingen före tidsseriebrottet. 21

Antal per 10 000 inv 15 år och äldre tobaksförsäljning av snus, oregistrerad cigarettanskaffning samt oregistrerad snusanskaffning. I bilaga 1 finns en förteckning över samtliga indikatorer under respektive mål. Alkohol Försäljningsställen och priser på alkohol Detaljhandel Antalet systembolagsbutiker har varit relativt oförändrat med drygt 0,5 butiker per 10 000 invånare 15 år och äldre mellan 2008 och 2016 (diagram 1). Antalet ombud minskade från 0,70 till 0,56 per 10 000 invånare 15 år och äldre under 2010 2016. Diagram 1. Antal systembolagsbutiker och ombud per 10 000 invånare 15 år och äldre, 2008 2016. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Butiker Ombud Källa: Systembolaget via Indikatorlabbet. Antalet försäljningsställen av folköl minskade från 11,1 till 7,8 per 10 000 invånare 15 år och äldre mellan 2006 och 2016. Systembolagets öppettider 2 var relativt oförändrade under 2008 2017, med en liten ökning från 55 till 56 timmar som längst per vecka. Vad avser de reala detaljhandelspriserna för alkohol under 2011 2017 har priset för folköl, starköl och vin ökat något, medan det inte skett några nämnvärda förändringar av priset för sprit. Sett ur ett längre perspektiv har de reala detaljhandelspriserna för olika typer av alkohol varierat (diagram 2). För vin och sprit kan man se en mindre nedgång av priset i början av 1990-talet, följt av en 2 Öppettiderna är beräknande per kommun och avser antal timmar som någon systembolagsbutik är öppen. 22

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Index uppgång fram till början av 2000-talet. Därefter har priset åter sjunkit något och sedan planat ut, men en liten ökning kan ses mot slutet av perioden för vin. Prisnivåerna för vin och sprit var ungefär desamma 2017 som de var i början av perioden, år 1990. Starkölspriset har också varierat, med relativt höga priser i början på 90-talet, som sedan sjönk till en lägstanivå 2007 för att därefter öka något. Prisnivåerna för folköl har varit relativt oförändrad under tidsperioden 2000 2017. Diagram 2. Realt detaljhandelspris på sprit, vin, starköl och folköl, 1990 2017. Basår 2017=100. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Starköl Vin Sprit Folköl Källa: SCB via Indikatorlabbet. Serveringsställen Antalet serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd var under 2007 2010 relativt oförändrat runt 16,2 per 10 000 invånare i befolkningen 15 år och äldre (diagram 3). Därefter har antalet tillstånd ökat, och 2017 var antalet tillstånd 18,4 per 10 000 invånare i befolkningen 15 år och äldre. Sett över hela perioden 2010 2017 har det totala antalet serveringstillstånd ökat från runt 12 700 till drygt 15 300. 23

Antal per 10 000 inv 15 år och äldre Diagram 3. Antal stadigvarande serveringstillstånd per 10 000 invånare 15 år och äldre, 2007 2017. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Folkhälsomyndigheten via Indikatorlabbet. Antalet serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, och med stängningstid efter kl. 01:00, låg 2007 2008 på 2,9 serveringsställen per 10 000 invånare 15 år och äldre, för att under 2009 2011 öka till 3,5 serveringsställen per 10 000 invånare 15 år och äldre. Nivån var sedan oförändrad fram till 2015. Därefter har det skett en minskning, och 2017 var antalet 3,3 serveringsställen per 10 000 invånare 15 år och äldre. Sett över hela perioden 2007 2017 motsvarar detta en ökning från 2 196 till 2 755 serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd med stängningstid efter kl. 01:00. Samtidigt ökade priserna, med justering enligt konsumentprisindex, för samtliga alkoholdrycker på serveringsställen med stadigvarande serveringstillstånd. Prisökningarna var 65 procent för vin, 33 procent för spritdrycker och 22 procent för starköl från 2007 till 2016. Anskaffning och upprätthållande av åldersgränser Provköp på Systembolaget Systembolaget genomför med hjälp av ett externt undersökningsföretag mellan 5 500 och 6 000 så kallade provköp årligen. Provköpen genomförs i samtliga av Systembolagets butiker. Under perioden 2003 2015 ökade andelen av tillfällena då legitimation begärts från 83 procent till 96 procent. 24 Anskaffning av alkohol bland elever I CAN:s skolundersökning Skolelevers drogvanor frågar man de elever som druckit alkohol varifrån alkoholen kom (8). Frågan avser källan som sådan, oavsett om eleven köpt själv eller fått alkoholen av någon annan person. En av fyra elever i

grundskolans årskurs 9 angav 2017 att de druckit alkohol som de inte visste ursprunget på medan en nästan lika stor andel, 23 procent, angav att alkoholen kom från en person som säljer insmugglad alkohol. I gymnasiets år 2 var motsvarande siffror 10 respektive 20 procent. Den vanligaste anskaffningskällan för alkohol, för både elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2, var Systembolaget. Mellan 2012 och 2017 minskade anskaffningen från Systembolaget samtidigt som det fortfarande var den vanligaste källan (8). Under 2012 2017 ökade anskaffningen av alkohol från internet bland elever både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2, samtidigt som anskaffningen av folköl i butik minskat i båda åldersgrupperna. Andelen elever under 18 år som uppger att de har druckit alkohol på restaurang har fluktuerat. Kompletterande information om tillgången till alkohol Total alkoholanskaffning Den totala alkoholanskaffningen består av den registrerade alkoholförsäljningen (Systembolaget och serveringsställen) tillsammans med den oregistrerade alkoholanskaffningen (uppskattad resandeinförsel, smuggling, hemtillverkning och anskaffning över internet) och mäts i liter ren alkohol per invånare i befolkningen 15 år och äldre 3. Den totala alkoholanskaffningen ökade från 8,84 till 10,56 liter 2001 2004 för att sedan sjunka i motsvarande grad under 2005 2016 (diagram 4). År 2016 var den totala alkoholanskaffningen 9,04 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Den registrerade delen har totalt sett ökat under 2001 2016 från 6,50 till 7,18 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Den oregistrerade delen ökade från 2,34 till 4,05 liter under 2001 2004 för att sedan minska. År 2016 var den oregistrerade alkoholanskaffningen 1,85 ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Preliminära siffror visar på en oförändrad total alkoholanskaffning 2017 jämfört med 2016 (9). Mellan dessa två år minskade den registrerade delen något, samtidigt som den oregistrerade delen ökade, framför allt beroende på en ökad resandeinförsel. 3 Den registrerade delen av alkoholförsäljning summeras med den oregistrerade delen som kartläggs via en löpande frågeundersökning (Monitor). 25

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Liter ren alkohol per inv 15 år och äldre Diagram 4. Registrerad alkoholförsäljning, oregistrerad samt total alkoholanskaffning, 2001 2016. 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Registrerad alkoholförsäljning Total alkoholanskaffning Oregistrerad alkoholanskaffning Källa: CAN via Indikatorlabbet. Registrerad försäljning per alkoholdryck Av den registrerade försäljningen, vilken sker både på serveringsställen (restauranger) och på Systembolaget, är det försäljningen på Systembolaget som utgör den största delen. Åren 2007 2016 minskade den årsvisa försäljningen av spritdrycker på Systembolaget, från 0,96 till 0,87 liter per invånare 15 år och äldre. Serveringsställenas försäljning av spritdrycker har fluktuerat något över tid, och motsvarade 2016 0,14 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Den årsvisa försäljningen av starköl på Systembolaget ökade under 2007 2009 från 1,52 till 1,62 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, för att under 2010 2016 ligga mer oförändrat runt 1,6 liter. Det har inte skett några stora förändringar av serveringsställenas försäljning av starköl sett över perioden 2007 2016. År 2016 motsvarade serveringsställenas försäljning av starköl 0,56 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Systembolagets årsvisa vinförsäljning ökade mellan 2007 och 2013 från 2,82 liter till 3,30 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, för att sedan minska något. År 2016 var Systembolagets vinförsäljning 3,21 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Serveringsställenas försäljning av vin har fluktuerat över tid, med en högsta nivå 2011 på 0,37 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2016 var 26

serveringsställenas vinförsäljning 0,28 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Narkotika Priser på narkotika Gatupriserna för narkotika minskade under 2000 2017, med undantag för marijuana som ökade i pris (tabell 1). Samtidigt förekommer mer eller mindre stora variationer i priset för de olika substanserna. Priset på marijuana har ökat under 2000 2015, för att därefter sjunka något. År 2000 var det reala priset på marijuana 16 procent lägre än 2017, medan priset på hasch var ungefär detsamma då som nu. Priset för amfetamin har totalt sett minskat med 17 procent under 2000 2017, även om inga stora förändringar har skett under den senaste 10-årsperioden. Under 2000 2002 minskade även priset på kokain, för att därefter vara mer oförändrat. Priset på vitt heroin har uppvisat stora fluktuationer, men har under de senaste fem åren stabiliserats runt en nivå som i stort sett är halverad jämfört med i början av 2000-talet. Priset på brunt heroin har också fluktuerat, men har totalt sett minskat med runt en tredjedel under 2000 2017. Att priserna varierat mycket på framförallt heroin beror enligt CAN på att förekomsten av dessa droger varit relativt låg dessa år, det vill säga att endast ett fåtal rapportörer kunnat uppge priset på dessa droger och uppgifterna därmed blivit mera osäkra (10). För ecstasy har priset sjunkit med omkring 40 procent sett över hela perioden 2000 2017, dock inte kontinuerligt. 27

Tabell 1. Reala priser* på narkotika på användarnivå, 2000 2017. Hasch Marijuana Amfetamin Kokain Heroin vitt Heroin brunt Ecstasy 2000 99 84 123 123 208 151 170 2001 96 85 121 134 179 148 165 2002 94 82 118 104 140 144 162 2003 93 80 115 103 173 156 133 2004 92 80 115 102 171 142 128 2005 92 92 114 102 115 168 105 2006 91 91 113 100 127 139 103 2007 89 89 99 98 123 135 101 2008 86 96 107 101 160 132 103 2009 88 107 107 95 160 144 115 2010 100 106 106 106 198 143 116 2011 103 103 103 103 192 127 109 2012 102 112 102 102 152 138 117 2013 102 102 102 102 90 151 103 2014 107 123 102 102 85 138 117 2015 102 123 102 102 96 144 105 2016 101 111 101 101 90 124 99 2017 100 100 100 100 100 100 100 *Eftersom priserna insamlats under en längre tid har uppgifterna realprisjusterats enligt SCB:s konsumentprisindex med basår 2017 (=100). Källa: CAN via Indikatorlabbet. Dopning Uppgifterna vad gäller tillgång och efterfrågan gällande dopning är generellt sett knapphändiga. I Indikatorlabbet finns inga indikatorer för dopning under mål 1. Tobak Försäljningsställen och priser på tobak Antalet försäljningsställen av tobak har minskat med en dryg femtedel under 2006 2016, från 16,7 till 12,9 försäljningsställen per 10 000 invånare 15 år och äldre. Priset på cigaretter ökade med ungefär 50 procent under 2000 2017 (diagram 5). Under samma period fördubblades i stort sett priset på snus. 28

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Index Diagram 5. Reala priser på cigaretter och snus inom detaljhandeln, 2000 2017. Basår: 2017=100. 120 100 80 60 40 20 0 Cigaretter Snus Källa: SCB via Indikatorlabbet. Anskaffning av cigaretter och snus bland elever CAN ställer årligen frågor till elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om anskaffning av cigaretter respektive snus bland de elever som uppgett att de röker respektive snusar 4. År 2012 förändrades dessa frågor vilket medför att jämförelser mellan de olika frågeperioderna måste tolkas med försiktighet. Av de elever i årskurs 9 som röker, har andelen som uppgett att de köper sina cigaretter själva 5 minskat under 2000 2011 bland både flickor och pojkar (diagram 6). Under den senare perioden 2012 2017 har andelen elever som uppgett att de köper sina cigaretter själva fluktuerat bland båda könen. Det går inte att se något tydlig förändring bland flickorna, medan det bland pojkarna totalt sett skett en liten minskning. Vid undersökningen 2017 var det 22 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna och som uppgav att de köper sina cigaretter själva. Bland elever under 18 år i gymnasiets år 2 som röker har det inte skett några tydliga förändringar av andelen som uppgett att de köper sina cigaretter själva. Vid undersökningen 2017 var det 27 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna som uppgav detta. 4 Hur får du vanligen tag på cigaretter? / Hur får du vanligen tag på snus? 5 Därutöver finns svarsalternativen från kompisar, från föräldrar, från försäljare av smuggelcigaretter, resp. annan person. 29

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Procent Diagram 6. Andel flickor och pojkar som köpt sina cigaretter själva bland elever som röker i årskurs 9 och gymnasiets år 2 6, 2000 2017 (för gy år 2 finns data från 2012). Förändrad frågestruktur 2012. 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor åk 9 Pojkar åk 9 Flickor gy år 2 Pojkar gy år 2 Källa: Tabellbilaga CAN rapport 170 samt CAN via Indikatorlabbet. Även när det gäller elever i årskurs 9 som snusar, minskade andelen som uppgett att de köper sitt snus själva under 2000 2011. Under 2012 2016 har det inte skett några tydliga förändringar av denna andel 7. Vid undersökningen 2017 uppgav 36 procent av pojkarna som snusar att de hade köpt sitt snus själva. För flickorna saknas data för åren 2015 2016, men 2017 var det 10 procent som köpt sitt snus själva (8). När det gäller elever i gymnasiets år 2 som snusar har det inte skett någon större förändring bland andelen pojkar som uppgett att de köper sitt snus själva. Bland flickorna fluktuerar andelen, och ett lågt antal svarande ökar osäkerheten. Vid undersökningen 2017 uppgav 17 procent av flickorna och 46 procent av pojkarna som snusar att de köpt sitt snus själva (8). Kompletterande information om tillgången till tobak Tobaksförsäljning Försäljningen av cigaretter har under 2000 2017 minskat med närmare en tredjedel. År 2017 såldes 665 cigaretter per invånare 15 år och äldre 8. Försäljningen av snus har varierat mer under perioden, och ökade i början av 2000-6 För gymnasiets år 2 används enbart uppgifter från 2012 och framåt då det för tidigare år inte är möjligt att särskilja på de rökare som fyllt 18 år och de som inte har det 7 Då antalet svarande flickor som klassificerats som snusare varit få under senare år blir resultaten mer osäkra. Detta gäller även gymnasiets år 2. 8 Observera att år 2017 är en prognos. 30

talet till en högsta nivå 2006 för att sedan minska fram till 2008. Därefter skedde en mindre ökning, men under den senaste femårsperioden har försäljningen varit relativt oförändrad. Sett över hela perioden 2000 2017 har det skett en minskning av snusförsäljningen med 12 procent. År 2017 såldes 0,76 kg snus per invånare 15 år och äldre. Oregistrerad anskaffning Den oregistrerade cigarettanskaffningen består av en självuppskattning av resandeinförsel och köp av smugglade cigaretter. Sett över hela perioden 2012 2016 har den oregistrerade cigarettanskaffningen minskat från 58 till 46 cigaretter per invånare 15 år och äldre. Den oregistrerade snusanskaffningen består av en självuppskattning av resandeinförda snusdosor. Den oregistrerade snusanskaffningen har under 2012 2016 legat runt 0,7 0,8 snusdosor per invånare 15 år och äldre. Samlad bedömning av utvecklingen inom mål 1 Tillgången till alkohol har sammantaget varit relativt oförändrad under de senaste sex sju åren. Under 2008 2016 har antalet systembolagsbutiker per invånare 15 år och äldre varit tämligen oförändrat, medan antalet ombud för Systembolaget och antalet försäljningsställen av folköl har minskat. Vad avser de reala detaljhandelspriserna för alkohol har priserna varierat över tid. Sett till perioden 2011 2017 har priset för folköl, starköl och vin ökat något, medan det inte skett några nämnvärda förändringar av priset för sprit. Trots att antalet serveringstillstånd per 10 000 invånare 15 år och äldre har ökat under de senaste sex sju åren, har restaurangernas alkoholförsäljning varit relativt oförändrad. En delförklaring till detta kan vara att alkoholpriserna på serveringsställen höjdes under samma period. Sannolikt kan även färre unga själva köpa ut från Systembolaget då andelen tillfällen då legitimation begärts har ökat. Den samlade bilden av data inom tobaksområdet tyder på minskad tillgång. Priset på cigaretter och snus har ökat samtidigt som antalet försäljningsställen och försäljningen, mätt i antal cigaretter och kilo snus per invånare 15 år och äldre, minskat. Snusförsäljningen har dock inte minskat i lika stor utsträckning som cigarettförsäljningen, och andelen elever som köper tobak själva bland de som röker eller snusar i årskurs 9 och gymnasiets år 2 är fortsatt hög. Tillgången till narkotika är svårbedömd på grund av bristen på data, och indikatorer för att följa tillgången till dopning saknas helt idag. En samlad bedömning av utvecklingen visar att denna går i linje med målet om minskad tillgång vad gäller tobaksområdet, medan tillgången till alkohol varit relativt oförändrad samtidigt som data är otillräckliga inom narkotika- och dopningsområdet. 31

Mål 2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska I ANDT-strategin framhålls att insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk utgör grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Insatsområden kan bland annat handla om reglering och tillsyn för att begränsa marknadsföring och exponering av alkohol och tobak, arbete mot langning av alkohol och tobak samt bekämpning mot illegal handel. Regeringen lyfter vikten av samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete på alla nivåer. Föräldrar, skolan, fritidssektorn, socialtjänsten, polisen, idéburna organisationer m.fl. spelar viktiga roller i det förebyggande arbetet. För uppföljning av mål 2 används i denna rapport indikatorerna 9 : Alkoholkonsumtion de senaste 12 månaderna (skolelever) (CAN) Debutålder alkohol (skolelever) (CAN) Tobakskonsumtion, cigaretter (skolelever) (CAN) Tobakskonsumtion, snus (skolelever) (CAN) Debutålder, tobak (skolelever) (CAN) Använt anabola androgena steroider någon gång (skolelever) (CAN) Narkotikaanvändning någon gång (skolelever) (CAN) I bilaga 1 finns en förteckning över samtliga indikatorer under respektive mål. Alkohol Alkoholkonsumtion bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 Andel alkoholkonsumenter Frågorna som mäter alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 har förändrats något över tid. Ett delvis förändrat formulär började användas 2007 och det genomfördes även en mindre förändring av frågan 2012. Andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol de senaste 12 månaderna har minskat under 2007 2017 (diagram 7). Sett till perioden 2012 2017 var minskningen 12 procentenheter både bland flickorna och bland pojkarna. Vid 32 9 I uppföljningssystemet finns uppgifter om debutålder och tobakskonsumtion (cigaretter resp. snus) från 2012, då det skedde en förändring av frågorna (tidsseriebrott). I texten nedan har dessa uppgifter kompletterats med data från CAN för att beskriva utvecklingen före tidsseriebrottet.