STUDIEANVISNING DISTANSKURSEN RETORIK: ATT SKRIVA, 738G27 (7,5 HP) Kursansvariga: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 23 17 Maria Thunborg, maria.thunborg@liu.se, 011-36 32 21 Examinator: Britta Önnegren, britta.onnegren@liu.se, tel: 013-28 22 17 Administratör: Zoe Eklund, zoe.eklund@liu.se, tel. 013-28 18 45 Tidsperiod: vecka 43 50, 2018 1
LÄRANDEMÅL Se kursplan för Retorik: Att skriva. UNDERVISNINGSFORMER Föreläsningar sker på campus Valla i samband med kursupptakten, men kurrsupptakten är inte obligatorisk utan är tänkt som ett tillfälle för deltagarna att lära känna varandra samt att lyssna till föreläsningarna. De läggs sedan ut på läroplattformen Lisam. En preliminär gruppindelning sker innan kursen startar. Vi försöker skapa grupper som bygger på geografisk närhet. Kursen avslutas med några campusförlagda seminarier, som inte heller är obligatoriska. INNEHÅLL Vid kursupptakten sker föreläsningar: cv och personligt brev, retoriska grepp, logos, ethos och pathos, debattartikel samt reportage. Dessa föreläsningar kommer också att finnas på Lisam. All övrig aktivitet sker på Lisam i respektive grupprum och diskussionstavlor (se skärmbilderna nedan). KURSUPPGIFTER OCH TIDSPLAN 1. Personligt brev och cv Inlämning måndag den 5 november på Lisam i grupprummet. Kommentarer lämnas i diskussionstavlan under vecka 45. Du ska skriva ett personligt brev och ett cv som du laddar upp i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Personligt brev och cv. Ladda sedan upp texterna där. Alla deltagare i samma grupp läser varandras texter. 2
Det personliga brevet kan vara riktat till en potentiell arbetsgivare och du bör tala om för gruppen i förväg vilken arbetsgivare det är eller vilket jobb du söker. Ett sätt att göra detta är att bifoga platsannonsen. Om du inte riktar brevet till en specifik mottagare skriver du ett personligt brev som en del av en öppen ansökan. Du ska läsa de andra gruppmedlemmarnas brev och cv:n och ge konstruktiv kritik på dessa avseende innehåll, ordval, struktur och layout. Återkoppling sker via diskussionstavlorna i respektive grupprum på Lisam där du skriver dina kommentarer på de andras cv och brev gällande språk, innehåll, struktur och layout. Lärarens skickar sina kommentarer till respektive student. 3
2. Debattartikel Inlämning måndag den 12 november på Lisam i grupprummet. Kommentarer lämnas i diskussionstavlan under vecka 46. Du ska skriva en debattartikel med utgångspunkt i någon samhällsfråga som diskuteras för närvarande eller som du vill väcka debatt om. Utgå gärna från någon artikel du har läst eller något radio- eller tv-program du har hört eller sett. Syftet med denna uppgift är att öva att på ett seriöst sätt ta ställning i en aktuell fråga och uttrycka detta övertygande i skrift. Att argumentera innebär att påverka och helst också att övertyga. Den logiska strukturen och ordvalet kan vara avgörande för hur mottagaren uppfattar textens budskap. Använd lämpliga retoriska och stilistiska grepp. Tänk på att börja din artikel med en inledning som fångar läsarens intresse och där du formulerar din huvudtanke (tes). Därefter följer textavsnitt i vilka du argumenterar logiskt för denna huvudtanke. Argumentationen ska knytas ihop och utmynna i en följdriktig avslutning. Tänk dig att artikeln ska publiceras under rubriken Debatt i någon svensk dagstidning. Texten ska vara två- eller flerspaltig och gärna marginaljusterad. Artikeln ska inledas med en ingress och vara försedd med mellanrubriker alternativt radrubriker (fetlagda nyckelord i början av delavsnittets första rad). Omfånget på artikeln bör vara 1 A4-sida. Till brödtexten använder du Times New Roman 12 p. Rubrikerna skrivs i fet stil och ska ha större punktstorlek än brödtexten. Om det behövs kan du gärna förse artikeln med en bild, tabell, ryckcitat eller liknande som förtydligar och förstärker argumentationen. Kom ihåg att skriva ditt namn på lämpligt ställe i artikeln. Ett tips kan vara att läsa debattartiklar i exempelvis Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet eller Expressen för att få några uppslag. Återkoppling Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Debattartikel. Ladda sedan upp texten där. Återkoppling sker via diskussionstavlorna i respektive grupprum på Lisam där du skriver dina kommentarer på de andras artiklar gällande språk, innehåll, struktur och layout. Därefter reviderar du din artikel och skickar både version 1 och den reviderade versionen av artikeln till respektive lärare. Dessutom skriver du vilka synpunkter du har tagit till dig och hur du har reviderat artikeln i ett separat dokument, som också skickas via mejl till läraren. Vid återkopplingen på debattartiklarna kan ni utgå från följande frågor: Vad är tesen? Vilka argument för tesen förs fram? Vilka argument mot tesen förs fram? Vilka retoriska och stilistiska grepp har skribenten använt? Är argumentationen relevant? Motivera dina svar. Är argumentationen trovärdig? Motivera dina svar. Är texten på en lämplig språklig nivå? Vad kan förbättras? Är layouten och strukturen tydlig och klar? Du ska läsa debattartiklarna från samtliga i din grupp samt ge förslag till förbättringar som du delger övriga deltagare på diskussionstavlan. Lärarens kommentarer skickas till respektive 4
student via melj. Debattartikeln ska sedan revideras och laddas upp på samarbetsytan i Lisam. Låt rubriken till artikeln vara namnet på dokumentet du laddar upp. 5
3. Bokrecension Inlämning måndag den 19 november på Lisam i grupprummet. Du ska skriva en bokrecension av en bok om retorik. Välj en bok att recensera och kontrollera på samarbetsytan att boken inte redan är vald. Om boken inte är tagen skriver du in bokens titel vid ditt gruppnummer i dokumentet Bokrecension på samarbetsytan. Syftet med uppgiften är att studenten ska få inblick i olika böcker om retorik samt få tips inför den avslutande inlämningsuppgiften. 4. Replik på en debattartikel Inlämning måndag den 26 november på Lisam i grupprummet. Kommentarer lämnas i diskussionstavlan under vecka 48. Du ska skriva en debattartikel som en direkt replik på någon annans artikel. Ange vilken artikel på replikerar på i ingressen. De reviderade debattartiklarna finns på samarbetsytan i Lisam. Välj att besvara valfri artikel. Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Replik. Ladda sedan upp texten där. 5. Reportage Inlämning måndag den 3 december på Lisam i grupprummet. Kommentarer lämnas i diskussionstavlan under vecka 49. Inför uppgiften att skriva ett reportage bör du ha besökt en utställning, ett vernissage, sett en film eller konsert eller kanske helt enkelt ha upplevt en speciell plats, miljö, händelse eller träffat intressanta/ovanliga/spännande människor. Syftet med att skriva ett reportage är att öva förmågan att för en bred och heterogen publik presentera och mer eller mindre kritiskt granska ett ämne av allmänkulturellt intresse. Texttypen förutsätter eller kräver någon slags värdering och personligt engagemang utan att för den skull recensera det fenomen som fokuseras. Tänk på att placera objektet för ditt skrivande i ett större (historiskt, ideologiskt, kulturellt, socialt etc.) sammanhang. Ett annat syfte med uppgiften är att öva redigering, det vill säga att till en egen text skriva en lämplig ingress, sätta lämplig rubrik och passande mellanrubriker och ge texten en tilltalande layout. Tänk på att ett reportage har som syfte att informera men också bredda och fördjupa informationen kring ett givet ämne. Innehållet bör vara aktuellt, men måste inte vara dagsaktuellt; ett reportage kan följa upp sådant som tidigare rapporterats i tidningsnotiser och artiklar. Avseende utformning, tenderar reportage att vara tämligen utförliga liksom att ha en friare form eller disposition. Bilder, illustrationer och faktarutor är ganska vanliga. Stilen i ett reportage kan vara relativt subjektiv eller personlig. Det är vanligt att skribenten märks. Ibland kan skribenten även anta rollen som intervjuare, vilket motiverar direkt anföring. Omfånget på reportaget bör vara 2 3 A4-sidor. Rubrikerna skrivs i fet stil och ska ha större punktstorlek än brödtexten. Exempelmaterial kan du finna i tidskrifter eller magasin som exempelvis Vagabond, Café, Fokus och Offside. Ett annat alternativ är att titta i Dagens Nyheters bilaga DN Lördag. Reportaget laddas upp i respektive grupprum i mappen Reportage. Återkoppling Ladda upp din text i respektive grupprum. Gå till Dokument och välj mappen Reportage. Ladda sedan upp texten där. Återkoppling sker via diskussionstavlorna i respektive grupprum på Lisam där du skriver dina kommentarer på de andras reportage gällande språk, innehåll, struktur och layout. 6
Lärarens kommentarer skickas till respektive student via mejl. Här följer frågor som kan diskuteras vid återkopplingen på reportagen: Vilken effekt har texten på mig? Hur fungerar texten som helhet? Finns inslag av fakta? Graden av utförlighet? Hur är textens struktur? Hur börjar och slutar den? Samband mellan början och slut? Hur binds de olika delarna ihop inne i texten? Finns det något huvudtema i texten? Hur hanteras det? Finns det någon uttalad vinkel (perspektiv)? Hur mycket och på vilket sätt är skribenten närvarande i texten? Miljö och känsla är viktiga ingredienser i ett reportage. Hur har skribenten tagit dessa till vara? Vilka sinnen kan sägas bli aktiverade genom språket? Hur kan den språkliga framställningen karakteriseras? Ledig eller formell? Ofta bygger ett reportage på en intervju. Hur har skribenten arbetat med detta i reportaget? Din åsikt om reportaget. Intressant/ointressant? 6. Inlämningsuppgift: analys av en professionellt skriven text. Inlämning måndag den 10 december på Lisam i grupprummet. Du ska skriva en analys av en professionellt skriven text. En professionellt skriven text kan vara ett kåseri, ett tal återgivet i skrift, en krönika, en informerande text på en webbsida, ett reportage eller en debattartikel Leta upp en skribent som du tycker skriver professionellt och granska närmare hur hens text är uppbyggd. Du ska använda dig av och hänvisa till minst tre böcker som finns nämnda i litteraturlistorna. Koppla gärna analysen till exempelvis den bok du eller någon annan recenserade. Texten du analyserar kan vara l 4 sidor lång och analysen bör vara på cirka 2 3 sidor brödtext med punktstorlek 12 i Times New Roman. Du kan i texten till exempel ange retoriska grepp som används samt ge exempel på hur logos, ethos och pathos används. Du kan även kommentera språket utifrån Svenska skrivregler. Diskutera gärna layouten. Motivera dina synpunkter med exempel från texten, som bifogas. Källhänvisningarna ska vara korrekta och inlämningsuppgiften avslutas med en korrekt skriven referenslista (se Lathund för rapportskrivning). Om du ska vara med på kursavslutningsdagen är det bra om du laddar upp den text du ska analysera på samarbetsytan på Lisam fredagen den 7 december kl 8.00. Campusträff och kursavslutningsdag. Meddela din lärare om du kommer att delta, så vi kan beställa kaffe och salar (se separat schema). Presentation av inlämningsuppgiften den 10 december i samband med kursavslutning. Som en kursavslutning träffas vi på campus Valla och deltagarna presenterar sin inlämningsuppgift inför läraren och gruppen. Grupperna gör också en utvärdering av kursen och lämnar eventuella förslag på förändringar till respektive lärare. Glöm inte att även göra kursvärderingen i Studentportalen. 7
EXAMINATION OCH BETYG Obligatoriska uppgifter: personligt brev och cv, debattartikel, bokrecension, replik på debattartikel, reportage, återkoppling av gruppmedlemmarnas personliga brev och cv, debattartiklar och reportage samt inlämningsuppgift. Betyg: U G VG. Betygskriterier För godkänd krävs aktivt deltagande i kursrummet samt godkända uppgifter. Vid betygsättning vägs återkoppling till kurskamrater. Godkänd för personligt brev och cv väl strukturerat distinkt språkligt utformat översiktligt, lättläst (relevant information) cv innehåller rak information om till exempel utbildning Väl godkänd för personligt brev och cv mycket väl strukturerat mycket distinkt språkligt utformat framhäver sökandes kompetens och egenskaper på ett mycket relevant och fokuserat sätt brev innehåller personlig ton som sätter in cv:t i ett sammanhang mycket tilltalande layout Godkänd för debattartikel och replik på debattartikeln tesen ska framgå tydligt layouten ska främja läsbarhet och tydliggöra budskapet argumenten ska vara sakliga, relevanta och väl valda bemötandet av motargument ska kännas trovärdigt retoriska grepp ska användas på ett professionellt sätt Väl godkänd för debattartikel och replik på debattartikeln Förutom ovanstående kriterier gäller också att: studenten har en attityd som passar ämne och målgrupp studenten visar engagemang retoriska grepp används på ett mycket professionellt sätt artikeln är mycket väl strukturerad artikeln är mycket distinkt språkligt utformat en lämplig balans mellan ethos, logos och pathos bör finnas 8
Godkänd för bokrecension boken presenteras tydligt skribentens åsikt om boken framgår Väl godkänd för bokrecension Förutom ovanstående kriterier gäller också att: boken presenteras ur några olika perspektiv (till exempel för- och nackdelar med språk, innehåll, användningsområde) språket är nyanserat tydligt och i huvudsak korrekt Godkänd för reportage reportaget innehåller pathos (känslor) reportaget innehåller fakta (logos) som gör att reportaget också informerar om en företeelse på ett mer generellt plan (ska vara bra balans mellan pathos och logos) repliker (en person är synlig och blir ett exempel i reportaget) platsbeskrivning/miljöbeskrivning som gör att läsaren får en tydlig bild inledning och avslutning är genomtänkta speglar flera sidor av ett ämne, en plats, en resa, t.ex. både positiva och negativa sidor författaren tar inte själv ställning tydlig struktur Väl godkänd för reportage Förutom ovanstående kriterier gäller också att: studenten visar mycket god kunskap och stor självständighet avseende språk, struktur, layout och innehåll samt mycket god förmåga att ta till sig de normer som gäller för texttypen. Den språkliga och formmässiga gestaltningen ska vara väl utvecklad. målgruppen ska framgå tydligt och språket ska anpassas efter målgruppen inledning och avslutning är väl genomtänkta, till exempel en cirkelkomposition, eller en uppmaning att följa Godkänd för inlämningsuppgiften genomtänkt och väl genomförd analys korrekta hänvisningar till källorna korrekt språkbehandling och logisk struktur Väl godkänd för inlämningsuppgiften Förutom ovanstående kriterier gäller också: mycket väl genomtänkt och genomförd analys välutvecklade och väl underbyggda resonemang relevant urval av litteratur utförlig och tydlig koppling mellan litteraturen och egen reflektion minst fyra analyspunkter (t.ex. logos, ethos, pathos, retoriska grepp, användning av svenska skrivregler) ska belysas i texten. källhänvisningarna ska vara korrekta korrekt skriven referenslista 9
ÅTERKOPPLING Något som har en mycket viktig pedagogisk poäng är självskattningar och kamratgranskning det vill säga när studenter ger återkoppling till sig själva och till varandra. Återkopplingen i kursen består av att studenterna opponerar på varandras texter (personligt brev med cv, debattartikel, bokrecension, replik på debattartikel och reportage). Dessutom kommenterar läraren samtliga texter. Studenterna gör en inlämningsuppgift, som kommenteras skriftigt av läraren senast 10 dagar efter inlämning av uppgiften. FUSK OCH PLAGIAT Om du inte följer universitetets och en kurs examinationsregler, utan försöker fuska (t.ex. kopiera från andra studenter eller från annat håll, även om modifieringar har gjorts) eller använda otillåtna hjälpmedel är läraren skyldig att göra en anmälan till universitetets disciplinnämnd. Konsekvenserna av ett beslut om fusk kan bli varning eller avstängning från studierna. LÄRARE Maria Thunborg, grupp A Britta Önnegren, grupp B maria.thunborg@liu.se britta.onnegren@liu.se Länk till LiU-sidan angående hantering av disciplinärenden https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-reglerrattigheter/disciplinarenden?l=sv Kursens hemsida: http://www.liu.se/ikk/retorik/714g08 10
REFERENSLITTERATUR Andreasson-Ek Per, Andréasson Kenth & Edwardsson Åke (1999). Börja skriva. Stockholm: Ordfront förlag. Domeij, Rickard (2005). Datorn granskar språket. Stockholm: Småskrift utgiven av Svenska språknämnden. Hansén, Stig; Thor, Clas (1990). Att skriva reportage. Stockholm: Ordfronts förlag. Larsson, Sören (1994). Berättande journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Melin, Lars (2000). Språk som syns: om den grafiska formens samspel med verbalt språk. Ord och stil 31. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Merkel, Magnus, Axelsson, Ulrika, Önnegren, Britta (2011) Lathund för rapportskrivning https://old.liu.se/ikk/retorik/714g08/lathund-for-rapportskrivning?l=sv Hämtad 2017-10-11. Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik. Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. Nyström, Catharina (2001). Hur hänger det ihop? En bok om textbindning. Ord och stil 32. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Språkriktighetsboken (2016). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden, 93. Norstedts Akademiska Förlag. Strömquist, Siv (2018). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Svenska skrivregler (2017). Språkrådet. 4 uppl. Stockholm: Liber. Tekniken bakom språket (2008). Språkrådets skrifter 9. Stockholm: Norstedts. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Småskrifter utgivna av Svenska språknämnden. Thelander, Stefan (1998). Hitta vinklar: verktyg för skribenter. Lund: Studentlitteratur. 11
Förslag på böcker att recensera. Kom gärna med egna förslag. Adler, Peter (2014). Ordets makt. En handbok i övertygandets teknik. Stockholm: Carlsson bokförlag. Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur. Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Göteborg: Utbildningsstaden. Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2013). Argumentationens retorik. Handbok. Lund: Studentlitteratur. Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur. Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1995). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur. Klarspråk lönar sig (2006). Regeringskansliet. Stockholm: Fritzes Jörgensen, Charlotte & Onsberg, Merete (2013). Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation. Ödåkra: Retorikförlaget. Legl, Elisabeth (2006). Att skriva texter i vården. Lund: Studentlitteratur. Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Persson, Mikael (2002). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala: Demosthenes. Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Åstorp: Rhetor förlag. Språkriktighetsboken (2016). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 93. Norstedts akademiska förlag. Strömquist, Siv (2018). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter (2006). Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 94. Norstedts akademiska förlag. 12
Retoriska och stilistiska grepp Attitydmarkering ståndpunkten markeras med hjälp av ord som tyvärr eller som tur är. Auktoritetstrick att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. professor Eld, läkare... Bemötande av motargument mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att alla kort har lagts på bordet. Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt. Citat ett citat kan förstärka en tes. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Emotiva ord värdeladdade ord t.ex. miljövänligt och miljöfarligt. Fakta exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. I valet röstade 78 % för förslaget. Faktaurval undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes. Generaliseringar exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. Facket rasar mot regeringen (facket = 2 ombudsmän). Ironi att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga Pomperipossa. Jämförelser jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas. Majoritetstrick sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. 78 % har samma uppfattning. Paralipsis att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. Det går t.o.m. rykten om... Personangrepp att uttala sig ofördelaktigt om någon. Retoriska frågor frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara. Självklarheter att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. Det vet ju alla... Skapa vi-känsla att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. Vi i Linköping... Upprepningar tretalsupprepning är vanligt, t.ex. I have a dream Vaghet vaga ord som bra kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. Resultatet blev bra... 13