Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Relevanta dokument
Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Beräkning av rökgasflöde

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

Sammanställning av bränsledata

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Eassist Combustion Light

Viktigt att minska utsläppen

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Sortera på olika sätt

Kartaktärisering av biobränslen

Kapitel 3. Stökiometri

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

Stökiometri IV Blandade Övningar

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kemi. Vatten och Luft

JTI är en del av SP-koncernen

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förbränning. En kort introduktion Christian Brackmann

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Beräkning av rökgasflöde. Provningsjämförelse Gunnar Nyquist. Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljöenheten Vedeldning

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Verkliga utsläpp från fartyg

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:14) om avgasmätare

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

BESLUT 1 (7) Ändrat villkor för utsläpp av kolmonoxid (CO) från Enköpings kraftvärmeverk i kvarteret Simpan i Enköping, Enköpings kommun BESLUT

SPEKTROFOTOMETRISK BESTÄMNING AV KOPPARHALTEN I MÄSSING

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

EXAMENSARBETE. Robust reglering av pelletsbrännare En förstudie. Torbjörn Körlof Patrik Wilhelmson. Luleå tekniska universitet

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3)

Pedagogisk simuleringsmodell av en förbränningspanna

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 2(2)

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Kapitel 6. Termokemi

Ämnen runt omkring oss åk 6

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Trestegsförbränning för avskiljning av koldioxid Ansökan om svenskt patent, 2 februari 2005

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Inläsningsblad, organisk kemi

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Aktivt kol från rötslam

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Räkna kemi 1. Kap 4, 7

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Materia Sammanfattning. Materia

Transkript:

Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010

Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan

Termer och begrepp Fasta bränslen Leverenstillstånd Torrt och askfritt Luftfaktor Våt rökgas Aska

Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt i förbränningsprocessen Att introducera terminologi som används i samband med förbränningsprocesser med fasta bränslen

Vad är känt om förbränningsprocesser? Bränsle: Luft: Kolväten 21% O 2 Metall 79% N 2 Sand Vatten Rökgas: N 2 CO 2 H 2 O O 2 Aska: kol metall sand CO NO SO 2

Rökgassammansättning Huvudkomponenter (> 1% av rökgas) CO 2 N 2 H 2 O O 2 Föroreningar alt oönskade (< 1% av rökgas) CO NO SO 2

Enhetskonvertering - koncentrationer Vanliga enheter för gaskoncentrationer: vol-% volymprocent ppm miljondelar (parts per million) mg/nm 3 mg per normalkubikmeter molbråk, X i mol av ämne i per totalt antal mol 1 vol-% = 10 000 ppm 1 ppm = 10-4 vol-% = 10-6 För att konvertera mg/nm 3 antas ideal gas p V= n R T och m = M n m V mg Nm = 3 = pi M R T i vol % 100% = X i = p p i tot = m V R T M i

Enhetsomvandlingar, NO: 22.9 mg/nm 3 mg/nm 3 vad motsvarar det i mol-% 1 Nm 3 = 1 m 3 vid 0 C och 1 atm, antag ideal gas: p V = n R T n = p V / R T = 101300 Pa 1 m 3 / (8.314 J/(mol K) 273K) = 44.6 mol mol-% = mol ämne per antal mol rökgas M(NO) = 14 + 16 g/mol = 30 mg/mmol n = m/m = 22.9 mg / 30 mg/mmol = 0.76 mmol 0.76 mmol NO / 44.6 mol rökgas = 17.1 10-6 22.9 mg NO / Nm 3 rökgas = 17 ppm NO

Koncentrationer i Torr & Våt rökgas Torr rökgas: utan vattenånga Vanlig vid gasanalys gasen kyls innan analys; vattenånga kondenserar och avskiljs Koncentration i torr rökgas rapporteras Våt rökgas: med vattenånga Verklig rökgas innehåller vattenånga (i de allra flesta fall) Koncentration i verklig rökgas är lägre ( 1 X ) Ci, våt = Ci, torr H 2O

Bränslesammansättning Makronivå för avfallsbränslen: Plåtburk, kartong, plastpåse Lite mera kemiskt: Kolväten som är brännbara Annat som inte är brännbart Sand, metall, salt Fukt som förångas

Bränslet Brännbar substans Aska Fukt ASKA BRÄNNBAR Kol Väte FUKT Syre

Analyser av fasta bränslen 100 % Bränsle Fukt lufttorr (ad) eller leverans tillstånd (ar) Torr substans (TS) (ds) eller torr (d) Flyktig andel Koks Fast kol Aska Aska Fukt +Flyktig andel + Fast kol + Aska = 100%

Bränsleanalys

Bränsledatabas på nätet Följ länken via kurssidan i Moodle (högra kolumnen) För att se bränsleanalyser, välj: average composition of a group of materials composition of a single material, eller search for materials För att se hur bränslena kategoriseras, se selection via NTA 8003 Hushållsavfall = MSW Municipal Solid Waste

Vad är känt om förbränningsprocesser? Bränsle: Luft: C + O 2 CO 2 4H + O 2 2H 2 O 2O O 2 Rökgas: Aska: Fukt N 2 Aska O 2 Brännbar: N 2 N 2 Aska Aska Fukt H 2 O CO 2 N 2 O 2 aska C H 2 O H O

Syret ur luften Oxidationsmedel O 2 Syret i bränslet i den brännbara substansen O men inte i fukten H 2 O och inte i askan SiO 2...

Erforderlig mängd syre O 2 * Hur mycket syre krävs för fullständig förbränning av 1 kg bränsle? lika mycket O 2 som det finns C (i mol) ¼O 2 som det finns H (i mol) Denna mängd syre tas från allt syre i bränslet (utom i fukt och aska) resterande mängd från förbränningsluften Syre från luft. no 2 * = nc + ¼nH ½nO

Luftfaktor Luftfaktorn lambda, λ, visar hur mycket luft som sätts till i förhållande till erforderlig mängd: λ = O verklig O teoretisk 2 2 λ = 1 stökiometrisk förbränning λ < 1 luftunderskott λ > 1 luftöverskott

Termer och begrepp Fasta bränslen Bränslen som inte är gasformiga eller flytande Leveranstillstånd As recieved, dvs bränslet innehållande fukt och aska Torrt och askfritt Den brännbara andelen av bränslet (C, H, O) Luftfaktor syre som tillsätts i förhållande till erforderlig mängd Våt rökgas Den verkliga rökgasen (rökgasen torkas innan analys) Aska Den fasta återstoden av ett bränsle efter förbränning

Rökgaskalkyl I Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol Fukt 30.0 % 300 g 17 mol O 2 * erfoderligt syre med luften: Σ = 20 mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 = 3.77 20 = 75 mol 60 % CO 2 = C = 21 = 21 mol 17 % H 2 O = ½ H + fukt ½ 25 + 17 = 29 mol 23 % Totalt 125 mol 100%

Squad task: Rökgaskalkyl Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 21,7 % H 2,9 % O 15,0 % Fukt 40.1 % O 2 * erfoderligt syre med luften: mol I rökgasen: N 2 = 3.77 O 2 * mol % CO 2 = C mol % H 2 O = ½ H + fukt mol % Totalt mol 100 %

Luftfaktor Luftfaktorn lambda, λ, visar hur mycket luft som sätts till i förhållande till erforderlig mängd: λ = O verklig O teoretisk 2 2 λ = 1 stökiometrisk förbränning λ < 1 luftunderskott λ > 1 luftöverskott

Rökgaskalkyl II λ = 1.25 Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 25.0 % 250 g 21 mol 21 mol H 2.5 % 25 g 25 mol 6 mol O 22.5 % 225 g 14 mol - 7 mol fukt 30.0 % 300 g 17 mol erfoderligt syre med luften O 2 *: Σ = 20 mol O 2 = (λ-1) O 2 * (1.25 1) 20 = 5 mol 3 % N 2 = 3.77 λ O 2 * 3.77 1.25 20 = 94 mol 63 % CO 2 C 21 = 21 mol 14 % H 2 O ½ H + fukt ½ 25 + 17 = 29 mol 19 % Totalt Σ = 149 mol 100 %

Squad task, verklig gas λ = 1.75 Ämne mass-% g i 1 kg mol i 1 kg mol O 2 C 21,7 % 217 g 18 mol 18 mol H 2,9 % 29 g 29 mol 7 mol O 15,0 % 150 g 9 mol - 5 mol fukt 40.1 % 401 g 22 mol erfoderligt syre med luften O 2 *: 20 mol O 2 = (λ-1) O 2 * (1.75-1) 20 = 15 mol 7 % N 2 = 3.77 λ O 2 * 3.77 1.75 20 =132 mol 65 % CO 2 C 18 = 18 mol 9 % H 2 O ½ H + fukt ½ 29+22 = 37 mol 18 % Total 202 mol 100%

Rökgaskalkyl III torr rökgas Ämne våt rökgas vol-% torr rökgas vol-% faktor O 2 5 mol 3 % 5 mol 4 % 1.24 94 mol 63 % 94 mol 78 % 1.24 N 2 CO 2 H 2 O n tot 21 mol 14 % 21 mol 18 % 1.24 29 mol 20 % 0 mol 149 mol 100 % 120 mol 100 %

O 2 Rökgaskalkyl IV 11 vol-% O 2 Ämne torr rökgas vol-% korr rökgas O 2 5 mol 4% 5 mol + O a 2 vol-% faktor 11% n tot 120 mol 100% Adderade mängder syre O 2a och kväve N a 2 O 2a = (11% n tot -O 2 )/(1-11% 4.77) = 17 mol N 2a = 3.77 O 2a = 65 mol 5 mol 4% 5 + 17 mol 11% N 2 94 mol 78% 94 + 65 mol 79% CO 2 21 mol 18% 21 mol 10% 0.59 Σ: 202 mol

Sammanfattning rökgaskalkyl Bestämma rökgassammansättningen m.h.a. förbränningsreaktionslikheterna Luftfaktor avgör syrehalten i rökgasen Torr rökgas bortser från vattenångan Standardiserad emissionsrapportering anger emissioner i rökgas med 11% O 2

Sammanfattning Ett bränsle består av en brännbar del: framförallt C, H och O fukt: H 2 O som förångas vid förbränningen aska: andelen av bränslet som inte blir rökgas Förbränningsreaktionerna är C + O 2 (g) CO 2 (g) H + ¼O 2 (g) ½H 2 O(g) Syre från luften: no 2 * = nc + ¼nH ½nO Rökgassammansättningen kan beräknas