Treklövern, kluster 2. Bedömargruppen Freds och utvecklingsstudier samt Statsvetenskap vid Linnéuniversitet

1 Treklövern, kluster 2 Bedömargruppen 2017 04 24 Freds och utvecklingsstudier samt Statsvetenskap vid Linnéuniversitet

2 Till rektor för Linnéuniversitet 1. Förutsättningarna för vårt arbete Tre lärosäten (Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet) har på eget initiativ inlett en granskning av utbildningarnas kvalitet. Utvärderingarna syftar enligt uppdragsbeskrivningen till att kontrollera utbildningarnas kvalitet men ska även bidra till kvalitetsutveckling. 1 De examina som berörs i den här rapporten är kandidat och magisterexamen i Freds och utvecklingsstudier samt kandidat och masterexamen i Statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Inom båda ämnena kan högskoleexamen avläggas, men det har bara tagits ut tre sådana examina. Det finns inga särskilda program för dessa. I Statsvetenskap kan även magisterexamen avläggas, vilket dock har gjorts av så få studenter att det omöjliggör ett urval av anonymiserade uppsatser. Förutom genom fristående kurs kan respektive examen tas ut genom utbildningsprogram. Kandidatexamen med Freds och utvecklingsstudier som huvudämne kan uppnås genom Freds och utvecklingsprogrammet, Internationella samhällsvetarprogrammet, Sociologiprogrammet och Programmet för integrations och mångfaldsstudier. Magisterexamen kan uppnås inom magisterprogrammet i Freds och utvecklingsstudier. Kandidatexamen med Statsvetenskap som huvudområde kan uppnås inom Statsvetarprogrammet, Programmet för Europastudier, Internationella samhällsstudier, Internationella samhällsvetarprogrammet, Internationell administration med språk och Programmet för integrations och mångfaldsstudier. Magisterexamen kan uppnås genom Magisterprogrammet i statsvetenskap. Masterexamen kan uppnås inom masterprogrammet i statsvetenskap. 1 Uppdrag bedömargrupp 2016 06 13, s 2

3 Vi har utsetts att vara bedömargrupp för ämnena statsvetenskap samt freds och utvecklingsstudier. Våra bedömningar bygger på den självvärdering som lärosätets ämnen har gjort under hösten 2016 samt det urval av fem anonymiserade uppsatser per examen (sammanlagt 20st) från 2014 16 som ställts till vårt förfogande. Därutöver har vi genomfört fyra gruppsamtal, med studenter respektive lärare vid de två ämnena i mars 2017. Vårt uppdrag styrs av den uppdragsbeskrivning och de anvisningar till bedömargruppen som har utfärdats av ledningen för kvalitetsgranskningen vid de tre lärosätena. Våra bedömningar och ämnenas självvärdering har följt en mall med åtta frågor (kriterier, normer) som presenteras i nästa avsnitt. Frågorna är valda för att analysera utbildningens kvalitet med fokus på studenternas lärande. Vi ska förutom bedömning av utbildningskvalitet även bedöma uppföljning och utveckling av utbildningskvalitet samt ge rekommendationer som kan leda till kvalitetsutveckling (se figuren nedan). 2 Frågorna som ställs handlar om hur respektive ämne säkerställer att utbildningen är av god kvalitet i åtta avseenden ( kvalitetsarbete ), samt vilka resultat som kan påvisas av arbetet i fem av dessa åtta avseenden (nedan). 3 Frågorna handlar således inte om att ge en allmän lägesbild av utbildningarna, även om självvärderingarna till stor del innehåller sådan information. Kvalitet: Utbildningarnas Utbildningarnas Utbildningarnas förutsättningar processer resultat Kvalitets Uppföljning och Uppföljning och Uppföljning och arbete: utveckling utveckling utveckling Fig 1: Bedömningsobjekt 2 Anvisningar till bedömargruppen 2016 06 13, s 6 3 Ibid och Anvisningar för självvärdering 2016 06 13.

4 I vår rapport ska framgå i vilka avseenden utbildningarna har starka respektive svaga sidor. Våra rekommendationer ska ange vad som kan, bör respektive måste åtgärdas. Vi tolkar detta som att vi ska ge en för ämnena användbar återkoppling som bygger på en kollegial bedömning, dvs våra erfarenheter av liknande utbildningar. Den följande rapporten ger inte en fullständig bild av de granskande utbildningarna. För en fylligare beskrivning av verksamheten hänvisar vi till ämnenas självvärderingar. Bedömargruppen har bestått av följande personer: Lars Niklasson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet (ordförande), Erik Andersson, lektor och docent i Globala studier vid Göteborgs universitet, Ann Cathrine Jungar, lektor och docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, Curt Räftegård, docent i statsvetenskap och fd vicerektor vid Karlstads universitet, Emil Uddhammar (deltog ej i bedömningen), professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Susanne Wallman Lundåsen, lektor och docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, Tomas Berg, student vid Mittuniversitetet, Victor Lagercrantz, student vid Linnéuniversitetet, Emelie Wange, student vid Karlstads universitet samt Birgitta Hänström Söderlund, sakkunnig vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Bedömargruppen har biståtts av Karin Olsson, Mittuniversitetet. Vid enstaka sammanträden har följande personer närvarat: Magnus Eriksson, Linnéuniversitetet, Sara Hidén, Karlstads universitet, Lena Lenner, Mittuniversitetet, Stefan Lundborg, Mittuniversitetet, Elin Rodin, Mittuniversitetet och Anna Scherdin, Mittuniversitetet. Bedömargruppen har haft ett inledande planeringsmöte tillsammans med företrädare för de berörda ämnena: Arne Larsson, universitetsadjunkt vid Karlstads universitet och Åsa von Schoultz, professor vid Mittuniversitetet. De berörda ämnena har haft möjlighet att faktagranska ett utkast till den här rapporten.

5 2. Underlag för våra bedömningar av ämnet Freds och utvecklingsstudier I det följande analyserar vi de berörda utbildningarna utifrån de åtta frågor som utgör mall för utvärderingen. Under varje rubrik analyserar vi hur ämnet arbetar med att utveckla utbildningarnas förutsättningar, processer och resultat. Dock ingår det inte att analysera resultaten för tre av frågorna (Rättssäker examination, Lärarnas kompetens och Studiemiljö), då dessa enbart avser processen respektive förutsättningarna för utbildningarna. Redogörelsen bygger på det berörda ämnets självvärdering, läsningen av ett slumpmässigt urval av godkända självständiga arbeten och samtal med företrädare för studenter och lärare. Självvärderingen ger en bred redovisning av utbildningens förutsättningar, processer och resultat. Den innehåller en beskrivning utifrån angivna bedömningskriterier, en diskussion av resultaten av utvecklingsarbetet inom ämnet samt vissa värderingar av den egna verksamheten, bland annat i form av ett avsnitt om generella brister och åtgärder. 4 Insända uppsatser utgör ett viktigt underlag för att bedöma att utbildningarna når uppsatta mål. 2.1 Måluppfyllelse Mål för utbildningarna fastställs i Högskolelagen och Examensordningen. Av anvisningarna till bedömargruppen framgår att målen under kunskap och förståelse ska undersökas och att bedömargruppen ska välja minst ett mål under vardera av de två kategorierna färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. 5 Vi har valt att undersöka uppfyllelsen av följande generella examensmål: 4 Jfr Anvisningar till bedömargruppen 2016 06 13, s 3. Utförligare riktlinjer finns i Anvisning för självvärdering 2016 06 13 med tillägg och förtydliganden för kluster 2 i september 2016. 5 Ibid

6 Högskoleexamen: Studenten skall visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Studenten skall visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen Kandidatexamen (nytt gentemot högskoleexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om några tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Studenten skall visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Magisterexamen (nytt gentemot kandidatexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i allmänt forsknings och utvecklingsarbete. Studenten skall visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar.

7 Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete. Masterexamen (nytt gentemot magisterexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i allmänt forsknings och utvecklingsarbete Studenten skall visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete. Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningarna når målen i Högskolelagen och Examensordningen. De specifika frågorna i anvisningarna är följande: Hur bidrar utbildningens olika delar till att skapa förutsättningar för att sammantaget uppfylla målen för utbildningen? Hur väl uppfylls de mål bedömargruppen valt ut? Ämnets självvärdering beskriver hur utbildningen är organiserad och ger exempel på hur ämnets teorier integreras i olika kurser som leder fram till det självständiga arbetet. Självvärderingen visar hur kursmål är kopplade till examensmål.

8 Genom intervjuerna har vi fått en bild av att det finns en tydlig integration och progression i kandidatprogrammet, Däremot brister det i progressionen mellan kandidat och magisterprogrammen. Detta kan ha att göra med att det bara i liten utsträckning är samma studenter som läser på de två programmen. Till magisterprogrammet rekryteras huvudsakligen internationella studenter och studenter från andra svenska lärosäten. Den ursprungliga ambitionen har varit att rekrytera yrkesverksamma med en behörighetsgivande kandidatexamen. Eftersom studenterna som påbörjar magisterprogrammet i freds och utvecklingsstudier ibland har en grundexamen i något annat samhällsvetenskapligt ämne medför detta anpassningar. Anpassningarna sker för att kunna hantera en heterogen studentgrupp med olika förkunskaper i ämnet. Vid intervjuerna framkom också att många studenter har svårt att bli färdiga med uppsatsen i tid, bland annat till följd av att de gör omfattande fältstudier utomlands. För att bedöma måluppfyllelsen har vi läst fem kandidatuppsatser och fem magisteruppsatser i Freds och utvecklingsstudier. Examensarbetena för kandidatexamen har lästs i förhållande till om de uppfyller de generella examensmålen i högskoleförordningen. Läsningen av uppsatserna indikerar att de uppfyller målen. Urvalet av uppsatser påvisar på det hela taget en god kännedom om ämnets vetenskapliga grund, med fokus på teman av tydlig relevans för ämnet, samt analysramar grundade i, och teorianknytning till, freds och utvecklingstraditionen. Uppsatserna visar även på tillräcklig förmåga att kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser och frågeställningar. Uppsatserna innehåller ofta empiriskt material som är insamlat på plats i andra världsdelar vilket framstår som ambitiöst. Dock skulle en variation i valet av metod samt något tydligare operationaliseringar av teoretiska begrepp vara fruktbart för att lyfta uppsatsernas vetenskapliga kvalitet ytterligare.

9 Lärarlaget framförde vid intervjuerna att urvalet lästa uppsatser var skevt och att urvalet därför på ett otillfredsställande sätt speglade den faktiska variationen i valet av metod bland uppsatserna. Samtliga uppsatser skiljer tydligt på resultat och analys, vilket oftast fungerar bra, men ibland verkar ha inverkat lite hämmande på studenten. Här skulle denna separation kunna frångås om det är fruktbart för uppsatsens framställning och analys. Även något tydligare och utförligare återkopplingar till de använda teorierna i uppsatsernas slutsatser skulle bidra till att tydliggöra uppsatsens självständiga bidrag. Examensarbeten för magisterexamen har lästs i förhållande till om de uppfyller de generella examensmålen i högskoleförordningen. Läsningen av uppsatser ger vid handen att uppsatserna uppfyller målen. Uppsatserna visar på en tillräcklig förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Teman och fokus, samt även den refererade litteraturen, är klart Freds och utvecklingsrelevanta. Dock förefaller de självständiga arbetena på magisternivån vara präglade av monografin, snarare än tidskriftsartikeln, som ett slags ideal och detta bidrar till att uppsatserna blir omfattande och att det är den empiriska fallstudien som oftast står i fokus. Variationsbredden i urvalet av uppsatser vad gäller kvaliteten på undersökningarnas forskningsdesign är stor. I vissa fall är operationaliseringar inte tillräckligt väl redovisade. Uppsatserna är förhållandevis omfångsrika, vilket kan vara resultatet av djup i forskningsprocessen och ett stort material, men det kan även vara resultatet av en något osäker forskningsdesign och analys. Uppsatserna består av fallstudier som ibland har tämligen avancerade upplägg som studenterna förmår att slutföra. Dock efterfrågas mer stringens och analytisk skärpa i uppsatserna. Detta skulle kunna uppnås t ex genom att uppsatsernas problemformuleringar mer tydligt tog avstamp i teoretisk litteratur. I de fall där uppsatserna inte har tillräckligt tydligt teoretiskt drivna problemformuleringar blir det ofta svårt för studenten att återkoppla det egna bidraget till teoretiska utgångspunkter. Här

10 framstår uppsatserna på kandidatnivå inom ämnet som något mer stringenta och med en tydligare återkoppling till de teoretiska utgångspunkterna. Till en del kan detta ha att göra med att utbildningen är kort (ett år) och att studentgruppen är heterogen. Det kan därför finnas anledning att se över och revidera eventuella instruktioner angående uppsatsernas omfattning i förhållande till stringens. Självvärderingen analyserar måluppfyllelsen i form av studieresultat och studenternas svar på kursutvärderingar. Ämnet menar att de självständiga arbetena visar att studenternas arbeten har samhällelig relevans och tar hänsyn till etiska aspekter. 2.2 Rättssäker examination Rättssäkerhet är ett krav i examinationsprocessen. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningarna ska examineras på ett rättssäkert sätt. Den specifika frågan är: Hur säkerställs att examinationen sker på ett rättssäkert sätt? Ämnets självvärdering framhåller universitetets regler och ett kontinuerligt arbete för att utveckla betygskriterier och en enhetlig tillämpning av dessa i lärarlaget. Vidare beskrivs regler för hur handledning och examination av uppsatser är upplagda. Dessutom nämns lärarlagets diskussion av betygssättningen, liksom utbyte med kollegor i Göteborg kring dessa frågor. Självvärderingen diskuterar brister som har identifierats, framför allt tidsbrist under uppsatsskrivandet och variationen mellan lärare i hur handledningen genomförs. Handledningsprocesserna diskuteras vid särskilda interna möten. Vid intervjuerna framkom att studenterna ibland skriver uppsats i par. Ämnet är medvetet om de problem som detta kan leda till, bland annat i form av att den ene studenten åker snålskjuts på den andres arbete. Studenterna examineras tillsammans. Det framkom också att examinatorn inhämtar

11 underlag från handledaren innan betyg sätts. Bland annat kan det handla om hur uppsatsprocessen har sett ut. 2.3 Fokus på studenters lärande Fokus på studenters lärande är en egenskap i utbildningsprocessen. Det handlar om ett manifesterat intresse för utbildningens påverkan på studenterna, snarare än på det som lärarna gör för att påverka studenterna (inlärning resp lära ut). Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Undervisningen ska fokusera på studenters lärande. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling? Hur säkerställs att utbildningens mål, innehåll och examination hänger samman (konstruktiv länkning)? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med konstruktiv länkning? Ämnets självvärdering ger exempel på arbetsformer som syftar till att fokusera undervisningen på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling. Ett exempel är att visa hur teori tillämpas i praktiken. Ett annat exempel är gästföreläsare som ger inblick i livsförhållanden i andra länder. Vid intervjuerna framkom att man arbetar särskilt inom magisterprogrammet med att möta de varierade förkunskaperna i studentgruppen. De svagare studenterna får individuell hjälp. Som resultat av arbetet pekar självvärderingen på att studenterna anger i kursutvärderingarna att kurserna har stimulerat kreativitet och kritiskt tänkande samt hjälpt dem att nå lärandemålen. Ämnets självvärdering lyfter fram samordningen inom lärarlaget som verktyg för att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling (konstruktiv länkning). Intervjuerna med studenterna gav vid handen att de mötte engagerade lärare som

12 arbetade med att försöka stimulera deras lärande med varierande undervisningsformer. Intervjuerna med lärarna gav också vid handen att det är ett engagerat lärarlag som har en aktiv diskussion kring studentcentrerat lärande. Ett arbete påbörjades under 2016 för att stärka progressionen mellan kurserna inom programmen. Kandidatprogrammet avslutas med en kurs där delarna knyts ihop till en helhet, vilket ger anledning att diskutera i vilken mån ämnet är en utvecklad disciplin eller mer har karaktären av ett forskningsområde där teorier från andra ämnen kan användas. Självvärderingen pekar framför allt på kursutvärderingarna och att ämnets arbete har lett till ändringar i kursernas innehåll. 2.4 Vetenskaplig grund Även vetenskaplig grund är en egenskap och ett krav på utbildningsprocessen. Det kan handla om att innehåll och/eller pedagogiska metoder har en förankring i vetenskapssamhället. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig (och/eller konstnärlig) grund samt beprövad erfarenhet? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig (och/eller konstnärlig) grund samt beprövad erfarenhet? Ämnets självvärdering pekar på lärarnas egen forskning och/eller arbete i internationella organisationer. Lärarlaget försöker frigöra en del av året från undervisning för var och en i syfte att möjliggöra eget fältarbete och därmed uppdatering i det empiriska materialet. Studenterna läser vetenskapliga artiklar och annat forskningsmaterial på kurserna. De resultat som påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig grund är att studenterna är nöjda i studentbarometern.

13 2.5 Användbarhet Användbarhet är en egenskap hos den färdiga utbildningen, det som studenterna tar med sig ut i yrkeslivet. Ofta avses användbarheten i förhållande till arbetsmarknaden. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningen är användbar för studenter och samhället. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? Ämnets självvärdering beskriver gästföreläsningar och praktik med mera som verktyg för att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle. Ämnet har ett stort men informellt nätverk av alumner som ger feedback på utbildningens innehåll. Ett visst underlag får man från universitetets studentbarometer. Ett resultat som nämns i självvärderingen är att både studenterna och organisationerna som tagit emot studenter under praktiken är mycket nöjda. Det har även framkommit önskemål från studenterna om ytterligare förberedelser för arbetslivet. Ämnet försöker tillgodose önskemål om utveckling av programmets innehåll inom ramen för den studietid som står till förfogande. 2.6 Lärarkompetens Lärarkompetensen är en beskrivning av lärarlaget, vilket utgör en av flera förutsättningar för utbildningens bedrivande. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att De som är verksamma i utbildningen ska ha aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens. Den specifika frågan är: Hur säkerställs att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens?

14 Ämnets självvärdering beskriver lärarnas kompetens och påpekar att de har lång erfarenhet av arbete och forskning inom fredsbyggande arbete och utveckling. Lärarlaget består av sex disputerade lärare på en omfattning som motsvarar knappt fem heltider. Knappt tre heltidsekvivalenter används i grundutbildningen. Alla lärare har viss högskolepedagogisk utbildning. Lärarna har olika specialisering, vilket ökar bredden men gör det svårt att bedriva gemensam forskning. 2.7 Studentinflytande Studentinflytande är en egenskap i utbildningsprocessen. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Studenterna ska ha inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. De specifika frågorna är: Hur säkerställs att det finns studentinflytande? Vilka påvisbara resultat har arbetet med studentinflytande lett fram till? Ämnets självvärdering tar upp att studenterna deltar i utvärderingar av både kurser och hela terminer. Ett årligt uppföljningsmöte genomförs med programstudenterna inför lärarnas årliga planeringsmöte. Extra enkäter görs med studenterna. Vid intervjun fick vi intrycket att lärarna är mycket lyhörda för studenternas önskemål men ibland hamnar i situationer där de måste värna svenska utbildningsformer mot studenternas önskan om förändring. Ett resultat av arbetet med studentinflytande är en bättre koppling mellan de kurser som fokuserar på konflikt och de kurser som fokuserar på utveckling. 2.8 Studiemiljö Studiemiljön är en beskrivning av den fysiska miljön, vilken utgör en av flera förutsättningar för utbildningens bedrivande. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Samtliga studenter ska erbjudas en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö. Begreppet tillgänglig handlar ofta om studenter med funktionsnedsättning. Den specifika frågan är:

15 Hur säkerställs att det finns en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö? Ämnets självvärdering beskriver hur man försöker erbjuda plats till så många studenter som möjligt, både nationella och internationella, inom ramen för tilldelade årsstudieplatser. Särskilt de senares förkunskaper är ofta svåra att bedöma, varför studenter som inte har förutsättningar eller tillräckliga kunskaper skiljs bort genom kurskraven under särskilt den första terminen. Alla kurser ges på engelska för att öka tillgängligheten för internationella studenter. Det framhålls även att lärarna är tillgängliga och att studenterna upplever att biblioteket motsvarar deras behov. 3. Våra bedömningar av ämnet Freds och utvecklingsstudier Vår bedömning är att ämnet freds och utvecklingsstudier vid Linnéuniversitetet har flera starka sidor. Det finns ett starkt engagemang i lärarlaget som lägger en grund för utvecklingsarbete och att tillgodose studenternas önskemål och behov. Ämnet bör fortsätta sitt arbete med att utveckla examensarbetena så att fler studenter skriver riktigt bra uppsatser. Ämnet bör underlätta för studenterna att bli färdiga med sina uppsatser i tid. Till ämnets starka sidor hör fokuseringen på studenternas lärande och det ambitiösa arbetet att integrera programmen och skapa progression. Samtidigt bör ämnet säkerställa att det finns en progression mellan kandidatprogrammet och magisterprogrammet. Ämnet kan överväga att förlänga utbildningen på den avancerade nivån till en tvåårig masterutbildning, vilket sannolikt skulle göra den mer attraktiv för studenter som har genomgått kandidatprogrammet. En förlängning skulle göra det lättare att uppnå examensordningens krav på både fördjupade kunskaper inom huvudområdet och anställningsbarhet efter examen. Till de starka sidorna hör samarbetet med ett nätverk av alumner. Samtidigt anser vi att ämnet bör fortsätta arbeta med dessa frågor, bland genom att formalisera kontakterna så att de inte blir personbundna. Bredare data om studenternas erfarenheter bör samlas in. Ämnet bör (tillsammans med högre nivåer inom universitetet) utveckla verktyg för att mäta studenternas etablering efter

16 studietiden, exempelvis via UKÄ och/eller SCB. Ämnet bör även utveckla ett mer systematiskt och kontinuerligt arbetssätt gentemot arbetslivet, så att samtliga studenter tar del av kontakter med arbetslivet under studietiden. Vidare bör ämnet utveckla indikatorer för att mäta resultat av arbetet inom användbarhet, t ex antal kontakter och avtal med presumtiva arbetsgivare, antal studenter med examensarbeten i samverkan med arbetslivet etc. Vi ser svagheter i ämnets examinationsformer. Av såväl kvalitets som rättssäkerhetsskäl bör handledare kopplas bort från betygsdiskussioner, och en ordning måste utvecklas och beskrivas som garanterar individuell betygssättning av samtliga examensarbeten. En åtgärd som ämnet därutöver kan vidta är att ge studentrepresentanterna i universitetets beslutsorgan utrymme i samband med undervisning att samla in synpunkter från en större studentgrupp och föra tillbaka beslut och information till studenterna efter sammanträdena. 4. Underlag för våra bedömningar av ämnet Statsvetenskap I det följande analyserar vi de berörda utbildningarna utifrån de åtta frågor som utgör mall för utvärderingen. Under varje rubrik analyserar vi ämnets arbete med att utveckla utbildningarnas förutsättningar, processer och resultat. Dock ingår det inte att analysera resultaten för tre av frågorna (Rättssäker examination, Lärarnas kompetens och Studiemiljö), då dessa enbart avser processen respektive förutsättningarna för utbildningarna. Redogörelsen bygger på det berörda ämnets självvärdering, läsningen av ett slumpmässigt urval av godkända självständiga arbeten och samtal med företrädare för studenter och lärare. Självvärderingen ger en bred redovisning av utbildningens förutsättningar, processer och resultat. Den innehåller en beskrivning utifrån angivna bedömningskriterier, däremot är den i flera fall begränsad vad gäller redogörelse för resultat samt saknar i stort värderingar av den egna

17 verksamheten. 6 Insända uppsatser utgör ett viktigt underlag för att bedöma att utbildningarna når uppsatta mål. 4.1 Måluppfyllelse Mål för utbildningarna fastställs i Högskolelagen och Examensordningen. Av anvisningarna till bedömargruppen framgår att målen under kunskap och förståelse ska undersökas och att bedömargruppen ska välja minst ett mål under vardera av de två kategorierna färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. 7 Vi har valt att undersöka uppfyllelsen av följande generella mål: Högskoleexamen: Studenten skall visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Studenten skall visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen Kandidatexamen (nytt gentemot högskoleexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om några tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 6 Jfr Anvisningar till bedömargruppen 2016 06 13, s 3. Utförligare riktlinjer finns i Anvisning för självvärdering 2016 06 13 med tillägg och förtydliganden för kluster 2 i september 2016. 7 Ibid

18 Studenten skall visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Magisterexamen (nytt gentemot kandidatexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i allmänt forsknings och utvecklingsarbete. Studenten skall visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar. Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete. Masterexamen (nytt gentemot magisterexamen markerat med fet stil): Studenten skall visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i allmänt forsknings och utvecklingsarbete Studenten skall visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Studenten skall visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete.

19 Studenten skall visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningarna når målen i Högskolelagen och Examensordningen. De specifika frågorna i anvisningarna är följande: Hur bidrar utbildningens olika delar till att skapa förutsättningar för att sammantaget uppfylla målen för utbildningen? Hur väl uppfylls de mål bedömargruppen valt ut? Ämnets självvärdering ger en beskrivning av hur utbildningarnas olika delar särskilt kursmålen bidrar till att skapa förutsättningar för att sammantaget uppfylla målen för utbildningen. I stort anses kursmålen överensstämma med examensmålen. Två mål (värderingsförmåga och förhållningssätt) behöver enligt självvärderingen läggas till alternativt tydliggöras i kursmålen. 8 Självvärderingen diskuterar även hur betygssättningen av uppsatserna går till. Vid våra samtal uppmärksammades den särskilda modellen som används för att fördela handledare till uppsatser, nämligen att studenterna väljer handledare under en begränsad tid, vilket skapar konkurrens om handledarna. Dessutom beskrivs i självvärderingen universitetets och fakultetens kvalitetsarbete, samt hur ämnet har varit engagerat i detta. För att bedöma måluppfyllelsen har vi läst fem kandidatuppsatser och fem masteruppsatser i statsvetenskap. Kandidatuppsatserna har lästs i förhållande till ett urval av de generella examensmålen för kandidatexamen i högskoleförordningen. Läsningen indikerar att uppsatserna uppfyller målen. Målet att visa förståelse inom statsvetenskapens vetenskapliga grund och metoder är uppfyllt. 8 Självvärderingen avsnitt 1.3.1 (s 17) och 3.2.4 (s 18)

20 Urvalet av uppsatser visar att studenterna ofta tar sig an förhållandevis ambitiösa undersökningsfrågor inom ramen för en kandidatuppsats. Ämnesvalen tyder på kreativitet hos studenterna. I vissa fall hade dock något mer avgränsade undersökningsfrågor kunnat underlätta för studenterna att genomföra uppgiften på ett mer stringent sätt. På det hela taget uppvisar uppsatserna en god diskursanknytning och kunskap inom statsvetenskapliga teoribildningar. Uppsatserna visar också på tillräcklig förmåga att kunna söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser och frågeställningar. Ibland framstår dock betydelsen av material/metodval för studiernas slutsatser och räckvidd som något underutvecklade och något mer utförliga diskussioner hade ytterligare bidragit till att lyfta uppsatserna. Vägval som görs kring teori, metod och material bör sättas i förhållande till studiens räckvidd och vilka möjliga begränsningar de medför när det gäller att dra slutsatser. På det hela taget visar uppsatserna studenternas förmåga att kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter. Uppsatserna kan dock i vissa fall framstå som språkligt och framställningsmässigt något yviga och här skulle möjligen extra tid kunna ägnas till att redigera språket i uppsatserna innan uppsatserna arkiveras. Masteruppsatserna har lästs i förhållande till ett urval av de generella examensmålen för masterexamen i högskoleförordningen. Läsningen indikerar att uppsatserna uppfyller målen. Uppsatserna undersöker på det hela taget statsvetenskapligt relevanta frågeställningar med avstamp i tidigare forskning. Uppsatserna visar prov på viss originalitet vad gäller studieobjekt och valda teorier. Ett enstaka exempel saknar förankring i statsvetenskaplig teoribildning. Urvalet av uppsatser pekar på en viss variationsbredd i kvaliteteten på uppsatsernas forskningsdesign och vetenskapliga stringens. Användning av obligatoriska avstämningar i form av gemensamma seminarier för masterstudenter kring utkast av uppsatser skulle kunna underlätta för studenterna att strukturera det egna arbetet. I vissa fall är uppsatsernas disposition inte strikt logisk givet att en

21 studie är teoriprövande och materialredovisningar föregår redovisning av uppsatsens teoretiska referensram. Ett av de utvalda examensmålen i högskoleförordningen handlar om att studenterna ska kunna visa en fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Här visar läsningen av uppsatser på att progressionen vad gäller metod ibland skulle kunna tydliggöras ytterligare genom användning av något mer avancerad metodlitteratur från vetenskapliga tidskrifter och t.ex. genom mer utförlig användning av tidigare forskning för att motivera operationaliseringar. Detta skulle även kunna bidra till att studenterna bättre kan sätta den egna studiens bidrag i relation till tidigare forskning. Vi saknar en analys i självvärderingen av måluppfyllelsen utifrån andra underlag än kandidatuppsatserna, exempelvis riktlinjer för kvalitetssäkring av självständiga arbeten, uppföljning av program, målmatriser eller andra underlag för systematiskt arbetssätt. 9 4.2 Rättssäker examination Rättssäkerhet är ett krav i examinationsprocessen. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningarna ska examineras på ett rättssäkert sätt. Den specifika frågan är: Hur säkerställs att examinationen sker på ett rättssäkert sätt? Ämnets självvärdering ger en beskrivning av insatser för att säkerställa en rättssäker examination, både regler och rutiner inom universitetet samt åtgärder inom ämnet. Bland annat nämns svårigheterna att examinera grupper av studenter på ett rättssäkert sätt. Även bedömningsgrunderna och bedömningsprocessen diskuteras, liksom åtgärder för att säkerställa likvärdiga bedömningar mellan lärarna, bland annat genom skriftliga riktlinjer för uppsatserna och genom att bedöma och diskutera uppsatser från Södertörns högskola inom ramen för ett utbyte av 9 Anvisning för självvärdering 2016 06 13, s 6

22 uppsatser. Däremot används inte systemet med andraläsare av uppsatser. Betygsskalan A F har nyligen införts. En brist som diskuterades i våra samtal är att studieguiderna för kurserna ibland är ofullständiga. Från studenterna framfördes att det ibland är otydligt hur kursplanernas abstrakta lärandemål ska examineras. 4.3 Fokus på studenters lärande Fokus på studenters lärande är en egenskap i utbildningsprocessen. Det handlar om ett manifesterat intresse för utbildningens påverkan på studenterna, snarare än på det som lärarna gör för att påverka studenterna (inlärning resp lära ut). Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Undervisningen ska fokusera på studenters lärande. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling? Hur säkerställs att utbildningens mål, innehåll och examination hänger samman (konstruktiv länkning)? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med konstruktiv länkning? Självvärderingen pekar på varierade undervisnings och examinationsformer som medel att stimulera studenternas lärande och kunskapsutveckling. Andra frågor som tas upp gäller organiseringen av uppsatshandledningen och värdet för studenterna av praktik och utlandsstudier. Högskolepedagogik och användningen av ny teknik nämns också, liksom önskan att öka kontakttiden mellan student och lärare. Kursutvärderingar och programrådsmöten fungerar som uppföljning kring dessa frågor, vilket kan tolkas som en del i att säkerställa att undervisningen fokuserar på att stimulera studentens lärande och kunskapsutveckling.

23 Ämnets självvärdering för ett resonemang om hur mål, innehåll och examination kan fås att hänga samman. Den beskriver också universitetets utbildning Gula tråden som handlar om sådana frågor, vilket kan ses som ett sätt att säkerställa att utbildningens mål, innehåll och examination hänger samman. En typ av resultat som tas upp är att studenterna uppskattar den större variationen i undervisningsoch examinationsformer på de högre nivåerna och medverkan av gästföreläsare. Det framhålls också att ämnet kan bli bättre på detta. Inga andra exempel ges på resultat av arbetet med konstruktiv länkning. Vårt intryck är att kännedomen om ESG kriteriet Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning är begränsad. 4.4 Vetenskaplig grund Även vetenskaplig grund är en egenskap och ett krav på utbildningsprocessen. Det kan handla om att innehåll och/eller pedagogiska metoder har en förankring i vetenskapssamhället. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningens innehåll och form vilar på vetenskaplig och/eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig (och/eller konstnärlig) grund samt beprövad erfarenhet? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig (och/eller konstnärlig) grund samt beprövad erfarenhet? Ämnets självvärdering lyfter fram ett antal aktiviteter för att säkerställa att utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig grund. En sådan är fakultetens behörighetskrav för handledare och examinatorer för självständiga arbeten; doktorskompetens för kandidatuppsatser och docentkompetens för masteruppsatser. Andra aktiviteter är riskanalyser och kompetensförsörjningsplaner. Vidare framhålls att lärarna har haft relativt stort utrymme för

24 forskning och kompetensutveckling i tjänsten. Forskningsanknytningen i kurserna bygger ofta på de forskningsmiljöer som finns inom ämnet. Dessutom produceras egen kurslitteratur av ämnets lärare. Ett resultat som tas upp är att en stor del av studenterna enligt studentbarometern är nöjda med forskningsanknytningen inom de statsvetenskapliga utbildningarna. Ett annat resultat är att situationen har förbättrats under en tioårsperiod, när antalet anställda fördubblats. 4.5 Användbarhet Användbarhet är en egenskap hos den färdiga utbildningen, det som studenterna tar med sig ut i yrkeslivet. Ofta avses användbarheten i förhållande till arbetsmarknaden. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Utbildningen är användbar för studenter och samhället. De specifika frågorna är följande: Hur säkerställs att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? Vilka resultat kan påvisas av arbetet med att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle? Ämnets självvärdering framhåller att man jämför sig med andra utbildningar i Sverige och har representanter för arbetslivet i beslutsorgan från och till. Ämnet har medvetet valt att inte inom huvudområdet ha någon direkt löpande professionsanknytning eftersom ämnet är teoretiskt och arbetsmarknaden är bred. Studenterna erbjuds praktikterminer och studieresor till Stockholm och Bryssel. Dessutom följer universitetet upp ett urval alumner med avseende på deras arbete efter studierna. Ämnet överväger att återuppta sina egna uppföljningar för att få information om fler alumner. 2016 påbörjade fakulteten ett projekt för programförnyelse, där omvärldsanalys är ett viktigt inslag. Inga specifika resultat beskrivs av arbetet med att säkerställa att utbildningen och dess innehåll är användbar för studenter och samhälle.

25 Det framkom vid våra samtal att omvärldskontakterna är informella, vilket kan innebära att de också är bundna till enskilda personer. Vidare framkom att ämnet önskar tillgång till bättre statistik över sina alumner. 4.6 Lärarkompetens Lärarkompetensen är en beskrivning av lärarlaget, vilket utgör en av flera förutsättningar för utbildningens bedrivande. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att De som är verksamma i utbildningen ska ha aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens. Den specifika frågan är: Hur säkerställs att verksamma i utbildningen har aktuell ämnesmässig och högskolepedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens? Ämnets självvärdering pekar på de behörighetskrav som ställs i rekryteringsprocessen samt de högskolepedagogiska kurser som ges inom universitetet. Självvärderingen innehåller en tabell över lärarnas kompetens och hur deras arbetstid är tänkt att fördelas mellan olika arbetsuppgifter. 27 personer (ca 26 heltidsekvivalenter) är verksamma inom avdelningen. Av dessa tjänstgör motsvarande 20 heltidsekvivalenter i grundutbildningen. Alla lärare utom tre doktorander har högskolepedagogisk utbildning. Dock framgick vid vår intervju att endast två av dessa lärare är verksamma i Kalmar och att det bara är i liten omfattning som lärarna undervisar på båda orterna. 4.7 Studentinflytande Studentinflytande är en egenskap i utbildningsprocessen. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att Studenterna ska ha inflytande i planering, genomförande och uppföljning av utbildningen. De specifika frågorna är: Hur säkerställs att det finns studentinflytande? Vilka påvisbara resultat har arbetet med studentinflytande lett fram till?

26 Ämnets självvärdering pekar på studentkårens roll och på betydelsen av de kursutvärderingar som genomförs samt en årlig enkätundersökning. Universitetets rektor har beslutat under 2016 om en process för hantering av studenters synpunkter och uppkomna problem i utbildningen. Till detta kan läggas informationsmöten för alla studenter och inflytande via ett programråd. Självvärderingen beskriver hur kursutvärderingarna utvecklas för att fungera bättre och anger att man kommer att vidta åtgärder för att säkerställa förbättringar i förhållande till de synpunkter som framkommer. Däremot pekar den inte på några resultat som arbetet med studentinflytande lett fram till. Vid samtalen nämndes förändringar av sättet att fördela handledare till uppsatserna som ett resultat av studenternas önskemål. 4.8 Studiemiljö Studiemiljön är en beskrivning av den fysiska miljön, vilken utgör en av flera förutsättningar för utbildningens bedrivande. Kriteriet för bedömningen är formulerat som att samtliga studenter ska erbjudas en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö. Begreppet tillgänglig handlar ofta om studenter med funktionsnedsättning. Den specifika frågan är: Hur säkerställs att det finns en tillgänglig och ändamålsenlig studiemiljö? Ämnets självvärdering framhåller universitetets regelverk för lika villkor och att studiemiljön i övrigt är god samt att det görs en årlig uppföljning. En kartläggning har gjorts av hur universitetet följer de riktlinjer som utfärdats av Myndigheten för delaktighet. Ämnets studenter lämnar synpunkter genom den årliga studentbarometern. 5. Våra bedömningar av ämnet Statsvetenskap Vår bedömning är att ämnet statsvetenskap vid Linnéuniversitetet har flera starka sidor. Ämnet bör fortsätta sitt arbete med att utveckla examensarbetena så att fler studenter skriver riktigt bra

27 uppsatser. Ämnet har arbetat med utbildningens vetenskapliga grund, men kan gärna föra in fler forskningslika moment redan på A kursen. Till de starka sidorna hör samarbetet med ett nätverk av kontakter på arbetsplatser i närområdet. Samtidigt anser vi att ämnet bör fortsätta arbeta med dessa frågor, bland annat så att personbundna kontakter institutionaliseras. Ämnet bör (tillsammans med högre nivåer inom universitetet) utveckla verktyg för att mäta studenternas etablering efter studietiden, exempelvis via UKÄ och/eller SCB. Ämnet bör även utveckla ett mer systematiskt och kontinuerligt arbetssätt gentemot arbetslivet, så att samtliga studenter tar del av kontakter med arbetslivet under studietiden. Vidare bör ämnet utveckla indikatorer för att mäta resultat av arbetet inom användbarhet, t ex antal kontakter och avtal med presumtiva arbetsgivare, antal studenter med examensarbeten i samverkan med arbetslivet etc. Ämnet bör följa hur modellen för matchning av handledare och studenter i uppsatsprocessen fungerar. Den nuvarande modellen förefaller bygga på en rationell analys och lärarlaget verkar ha en bild av hur den fungerar i praktiken. Vi ser det som en svaghet att medvetenheten om innebörd och möjliga sätt att i pedagogik och ämnesdidaktik omsätta ESG kriteriet Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning inte verkar vara utbredd i lärarlaget. Detta bör utvecklas. Fler lärare bör genomgå universitetets kurs om konstruktiv länkning, den så kallade Gula tråden, vilket kan vara en del av ett sådant utvecklingsarbete. En svaghet är också att somliga studieguider för kurser är outvecklade. Ämnet bör fullfölja sitt arbete med att strömlinjeforma studieguiderna. En åtgärd som ämnet därutöver kan vidta är att ge studentrepresentanterna i universitetets beslutsorgan utrymme i samband med undervisning att samla in synpunkter från en större studentgrupp och föra tillbaka beslut och information till studenterna efter sammanträdena.