Deltagare: Carin Holmqvist, ordförande Bo-Gustav Donning, viceordförande



Relevanta dokument
STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Mötestid: Torsdagen den 14 augusti 2008 kl Närvarande: Carin Holmqvist ordförande Nils-Erik Eklund viceordförande, 50-58, 60

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Grunder för personalens uppgifts- och ansvarsområden vid Högskolan på Åland

1172 JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Vår verksamhet. - en presentation av kvalitetsledningssystemet vid Högskolan på Åland

Mötestid: Fredagen den 9 mars 2007 kl Plats: Högskolan Södra, Auditoriet, Navigationsskolegränd 2

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2/ Mötestid: Torsdagen den 12 februari 2004 kl

Mötestid: Fredagen den 1 september 2006 kl Vicerektor Henrik Karlsson och vik. ekonomichef Jeanette Höstman är inbjudna till mötet

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR 2014

UTBILDNINGSAVTAL. mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. för perioden

1. HÖGSKOLANS VERKSAMHET 2015

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2011

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND STRATEGIPLAN UTKAST

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Uppgjort av: Hans Lavonius, Gösta Helander. Godkänt av: Styrelse Datum:

UTBILDNINGSPLAN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR INFORMATIONSTEKNIK. vid Högskolan på Åland. Yrkeshögskoleexamen i informationsteknik 210 sp

Mötestid: Heldagsseminarium och styrelsemöte fredagen den 22 augusti 2003 kl

Plattform för Strategi 2020

VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN FÖR 2015

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Styrelsen

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Förslag till BUDGET. för 2015

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning

Överlärare eller lektor inom Hospitality Management

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Institutionen för kulturvetenskaper

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Företagsekonomi, 210 sp vid Högskolan på Åland

Protokoll Styrelsemöte 9/2014. Plats Ålands gymnasium, Neptunigatan 21. Tid Kl

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Utbildningsplan för utbildningsprogrammet Hospitality Management, 210 sp vid Högskolan på Åland

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Mötestid: Måndagen den 5 oktober 2009 kl Plats: Sal 1, Högskolan Norra, Neptunigatan 17. Närvarande: Carin Holmqvist

1(6) Patricia Staaf BESLUT Dnr Mahr /621. Handlingsplan för breddad rekrytering

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

Ansökningsguide hotell- och restaurangadministratör

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Ansökningstid

Uppföljnings- och utvärderingsplan för införandet av terminsavgifter vid högskolorna

Beslut: Förslaget omfattades.

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Institutionen för kulturvetenskaper

Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori

Robotik och intelligenta system internationellt magisterprogram, 80 poäng (120 ECTS)

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

BESLUT Dnr Mahr /244

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Verksamhetsplan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Högskolan på Åland Utbildningsplan för utbildningsprogrammet för Sjöfart/Sjökapten. Programme for Maritime Studies Aaland Maritime Institute

Instruktion för Åbo Akademis bibliotek med Sibeliusmuseum och Sjöhistoriska institutet Godkänd av styrelsen

Vision och övergripande mål

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2019 IKI Ansvarsfördelning DATUM:

Mall 2 för utvecklingssamtal Personalavdelningen

Följande dokument utgör institutionens kommande forsknings- och utbildningsstrategiska plan för perioden 1 juli juni 2014.

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Verksamhetsplan 2011 Förvaltningen

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Yttrande över Teologiska Högskolan, Stockholms ansökan om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området teologi

Kvalitetsmanual för Högskolan på Åland

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Torgmötet

Ansökningsguide företagsekonom hotell- och restaurangadministratör Ingenjör maskinbefäl sjukskötare sjökapten systemvetare

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING MASKINTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

Kriterier för bedömning av vetenskaplig och pedagogisk skicklighet vid

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Diarienummer STYR 2014/973

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Transkript:

Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-10 30.11.2010 Paragraf: 72 - Sidan 1 av 2 Möte: Tisdagen den 30 november 2010 kl 10.00 Plats: Högskolan Södra, Auditoriet Deltagare: Carin Holmqvist, ordförande Bo-Gustav Donning, viceordförande Nils-Erik Eklund Folke Ingman Margita Vainio Leif Wikström, ersättare Jan-Åke Törnroos Regina Wredling Mirjam Schauman Kristian Pyhäjärvi Therese Sjöblom Inbjuden: Anna Janson, Henrik Karlsson Mariehamn den 22 juni 2010 Föredragande Rektor Agneta Eriksson-Granskog

Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-10 30.11.2010 Paragraf: 72 - Sidan 2 av 2 72 Mötets öppnande 73 Val av protokolljusterare 74 Föregående mötesprotokoll 75 Budgeten för 2011 Bilaga: Landskapets budgetlänk http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/budget/budget_2011. pdf Förslag: Ekonomichef Anna Janson presenterar landskapets budgetförslag för Högskolan för år 2011 samt kontoställningen i slutet av november 2010. Ekonomichefen informerar även om tilläggsbudget 2 och 3 år 2010. Styrelsen tar informationen till kännedom. Beslut: 76 Marknadsföringsplanen 2011 Bilaga: Marknadsföringsplan för 2011 Förslag: Vicerektor Henrik Karlsson presenterar marknadsföringsplanen för år 2011. Informationen tas till kännedom. Beslut:

Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-10 30.11.2010 Paragraf: 72 - Sidan 3 av 2 77 Strategi för Högskolebiblioteket Bilaga: Strategi för Högskolebiblioteket 2010 2012 Förslag: Styrelsen godkänner Strategin för Högskolebiblioteket 2010 2012. Beslut: 78 Rektors uppdrag, genomgång och avstämning Förslag: Ordförande redogör för rektors arbete under året och hur verksamheten har följt VE-planen. Beslut: 79 Uppdrag som vicerektor Förslag: I enlighet med Högskolans reglemente 8 föreslås att styrelsen utser en vicerektor för 1.1 31.12.2011. Beslut: 80 Examensfest 17 december 2010 Förslag: Styrelsen tar till kännedom att höstens examensfest äger rum fredagen den 17 december kl 15.00 i Sporthallen, Neptunigatan 6. Beslut:

Nummer Sammanträdesdatum Styrelsen 7-10 30.11.2010 Paragraf: 72 - Sidan 4 av 2 81 Kommande möten Förslag: 17.2.2011 14.4.2011 6.6.2011 Beslut:

REKTOR EKONOMI OCH ADMINISTRATION Ek & HR (1) Sekreterare (3,6) Kvalitetsansvarig (0,8) IT AVDELNING (4) FASTIGHETER (3 fastighet) (4,45 städ) BIBLIOTEK (2,47) UTBILDNINGSPROGRAM (5,6) V rektor, studiehandl, (2,8), studiesekr (0,8), int.koord TILLÄMPAD FoU ÖPPNA HÖGSKOLAN (5,55) 7 PROGRAM (29,5 ord) (6 tim) AKADEMISKA KURSER KOMMERSIELLA KURSER HA kontostruktur 2010 02 04a

Fakulteten Vice rektor Studenthandledare (3) Internationell koordinator (1) Elektkro (4,3) Maskinteknik (8) 4 ÖL 3 lektor 0,5 lab ass IT (3,2) 1 ÖL 2 lektor 0,2 lab ing Sjöfart (9) 2 ÖL 5 lektor 2 timlärare Vård (5) 2 ÖL 2 lektorer F Ekonomi (3) 1 lektor 2 timlärare Hospitality Management (5) 3 lektorer 2 timlärare PL deltid 2 vt PL 2 vt PL deltid rektor PL deltid 10 vt PL 4 vt PL deltid 9 vt PL deltid 4 vt? HA kontostruktur 2010 02 04a

Uppföljning av målen i STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 Strategidagarna den 29 november 2010 Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vision och verksamhetsidé.... 3. Övergripande mål... 4. Examensinriktad utbildning... 5. Kursverksamhet. 6. Tillämpad forskning och utveckling.. 7. Samverkan med det omgivande samhället. 8. Ekonomi..... 9. Ledningssystem... 10. Human Resourse Management 11. Investeringar... 12. Handlingsplan.. 2

STRATEGI FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 1. Inledning Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk som till sin helhet ingick i samarbetsnätverket Ålands yrkeshögskola upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forskningsoch utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. I Finland bedrivs motsvarande examensinriktad utbildning vid yrkeshögskolorna. Motsvarande kursverksamhet erbjuds vid universitet och yrkeshögskolor eller via andra organisationer i samarbete med kursverksamheten vid ett universitet. I Finland finns en universitetslag som reglerar universitetens verksamhet och en yrkeshögskolelag som beskriver yrkeshögskolornas verksamhet. I Sverige bedrivs motsvarande examensinriktade verksamhet vid högskolor och universitet. Där omfattas både högskolor och universitet av samma högskolelag och yrkesinriktade högskoleutbildningar av det slag vi har vid Högskolan på Åland finns där vid olika slags lärosäten. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet till den öppna kursverksamheten vid yrkeshögskolor och universitet i Finland. 3

I lagen om Högskolan på Åland (2002:82) finns högskolans uppgift, utbildningen vid högskolan och målsättningen med verksamheten beskrivna i paragraferna 2-4. Ett utdrag ut paragraferna finns även i BILAGA 1. Styrelsen för Högskolan på Åland beslöt våren 2008 att ett strategidokument för den kommande femårsperioden skulle framtas. Trivselundersökningen bland de studerande från februari 2007 och 2008 har givit input till formulering av mål och handlingsplan. Likaså har arbetsklimatundersökningen som gjordes bland personalen i maj 2008 påverkat målen och vilka områden som prioriterats i handlingsplanen. Arbetsklimatundersökningar av samma slag görs vid högskolor och universitet i riket. Näringslivets synpunkter på högskolan och dess utveckling har, vid sidan av dem som framkommit i styrelsen och branschråden, kommit från intervjuer med näringslivsrepresentanter. Robert von Pfaler har intervjuat representanter i arbetslivet från samtliga utbildningsområden om högskolans utbildningar och Barbro Gustafsson och Kurt Waller har intervjuat näringslivsrepresentanter om högskolans roll gällande forskning och utveckling i det åländska samhället. Styrelsens initiativ till utvecklingsarbete vid högskolan har resulterat i detta strategidokument som även ligger till grund för förhandlingarna med landskapsregeringen om ett nytt utbildningsavtal för åren 2009 2011. Styrelsens medlemmar har aktivt deltagit i framtagningen av dokumentet och personalens synpunkter har hörts under beredningen. Styrelsens ordförande Carin Holmqvist har lett diskussionerna i styrelsen och rektor Agneta Eriksson-Granskog har varit sekreterare. Strategidokumentet godkändes i styrelsen den 9 oktober 2008. Högskolan deltog i en extern utvärdering av verksamheten med avseende på kvalitetsledningssystemet år 2009. Under år 2009 framtogs även ett nytt utbildningsavtal mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. Som resultat av avtalet, kvalitetsutvärderingen, utvecklingen inom Bolognaprocessen, den stora ökningen av ansökningar till utbildningsprogrammen år 2009 samt för att på annat sätt göra strategidokumentet aktuellt gjordes vid årsskiftet 2009-2010 en uppdatering av målen och handlingsplanen. Uppdateringen av strategidokumentet godkändes i styrelsen den 18 februari 2010. 4

2. Vision och verksamhetsidé Vision Högskolan på Åland - ny kunskap för Ålands framtida utveckling * Yrkesinriktad utbildning * Tillämpad forskning * Livslångt lärande Verksamhetsidé Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. 3. Övergripande mål De övergripande målen för Högskolan på Åland är Högskolan skall ha en större autonomi, för att kunna bedriva en effektivare utveckling. Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. Högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället. Högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studieoch arbetsmiljö högskolan erbjuder. 5

Studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov. Högskolan skall bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Högskolan skall ha ett kvalitetsledningssystem, för kvalitetssäkring och system för utveckling av utbildningarna den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället 6

4. Examensinriktad utbildning Kvalitativa mål De kvalitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (sjöingenjör) Sjöfart (sjökapten) Vård (sjukskötare) Målet har uppnåtts år 2008, 2009, 2010 Högskolan skall utveckla masterutbildning i samarbete med andra högskolor inom områdena Vård Sjöfartsinriktad utbildning Nordisk Master inom sjöfart med Chalmers och Novia 2008, 2009, 2010. Inget formaliserat samarbete inom masterutbildning inom vård 2008, 2009, 2010. Kurser på masternivå har hållits vid Öppna högskolan inom våld mot kvinnor och inom äldrevård av högskolans lärare under perioden. Vidareutveckla det internationella studerande- och lärarutbytet. Internationaliseringen är ett betydande konkurrensmedel i den ökande konkurrensen om såväl lärare som studerande. Geografiska prioriteringar är Norden, EU-området och ett utomeuropeiskt område. Internationellt studerande- och lärarutbyte har pågått under 2008, 2009, 2010. Högskolans internationella koordinator har vidareutvecklat utbytet som ändå måste sägas fungera på en relativt stabil nivå gällande antalet utresande och inkommande studerande. En utökning gällande internationalisering på lärarsidan har under 2008 2010 varit att ET- och IT studerande har haft möjlighet att gå en kurs för en amerikansk och en indisk professor. 7

Vårdprogrammet har utökat internationaliseringen 2010 genom att en lärare från Högskolan i Gävle har hållit en kurs och genom att två av högskolans lärare varit anställda för forskningsrelaterade uppdrag vid Högskolan i Harstad i Norge och vid Umeå universitet 2008-2010. En tredje av lärarna har under perioden varit doktorand vid Umeå universitet. Under 2008 2010 har dessutom lärare från flera av programmen varit doktorander vid universitet utanför Åland. Internetbaserade lärplattformar införs på utbildningsprogrammen Användandet av lärplattformar underlättar för studerande att avlägga kurser eller delar av kurser på distans. Vid högskolans utbildningsprogram används idag internetbaserade lärplattformar för kommunikation, kursmaterial och inlämning av uppgifter. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Problembaserad inlärning, case-metodik och projektarbete används som undervisningsmetoder på samtliga utbildningsprogram. På ET, MT och SK förmedlas även en stor del av undervisningen genom lärarledda lektioner med 24 timmar schemalagd lektionstid per de 40 timmar den studerande förväntas avsätta för inlärningen. För ET och MT genomfördes undervisningen på det sättet även före yrkeshögskoleutbildningen infördes år 1997. För SK förmedlades undervisningen genom lärarledda lektioner med 32-36 timmar schemalagd lektionstid per de 40 timmar den studerande förväntas av avsätta för inlärningen före år 2004. Validering av formell och informell kompetens utvecklas vid högskolan i enlighet med målen för validering i Bolognaprocessen. Utvecklingsarbete gjordes år 2009. Högskolan hade en deltidsanställd koordinator 2009 för att stödja arbetet. Under år 2010 har inte något egentligt utvecklingsarbete bedrivits på grund av den stora budgetnedskärningen och på grund av att projektledartjänsten för valideringsprojektet våd Ålands landskapsregering varit vakant under större delen av år 2010. Bibliotekets resurser, både elektroniska och traditionellt tryckta, utnyttjas optimalt. Målet har uppnåtts under år 2008, 2009, 2010. 8

Utbildningarna skall samverka med arbetslivet. Samverkan finns på samtliga utbildningsprogram genom gästföreläsare, studiebesök, praktik och examensarbeten. Vidare samverkar alla program med arbetslivet genom samarbetet i branschråden. Förhållandet har gällt samtliga år 2008, 2009, 2010. Vårdprogrammet har haft en adjungerad professur som bekostats av arbetslivet år 2008 2010. Utbildningarna utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. Har genomförts 2008, 2009, 2010: ET-programmet har bedrivit ett forsknings- och utvecklingsprojekt om automationsteknik ombord på fartyg. Vid FE-programmet har bedrivits forskning om småföretagande och stöd för småföretagare samt har framtagit kurspaket för nya företagare i samarbetet med Ålands teknologicentrum. HM-programmet har via sitt projekt Vägen till ett välkomnande Åland för kompetenshöjning på bred font inom besöksnäringen Åland. IT-programmet har under perioden erbjudit kurser i nära samverkan med näringslivet samt erbjuder en särskild projektkurs för utveckling av datasystem där näringslivet fungerar som både beställare och kvalitetsgranskare. MT-programmet har använt sig av Wärtsiläs eget maskinlab i Åbo för träning på moderna typer av motorer SK-programmet har bedrivit tvärvetenskapligt arbete i sitt projekt Timra om lastsäkring ombord. SK har även fått internationellt erkännande för kursen i Crowd and Crisis Management som är ett typiskt exempel på tvärvetenskapliget på utbildningsprogram. Vård-programmet har bedrivit forskning och utveckling i projekt Gapro Care om bemötandet inom vården för personer med spelproblem/spelmissbruk i samverkan med arbetslivet och vården. Erfarenheten från samtliga projekt ger avtryck i utbildningarna. 9

Kvantitativa mål De kvantitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Målet är att anta 24 nya studerande till varje utbildningsprogram. Målsättningen har fungerat under 2008, 2009, 2010 så att samtliga program nu har större grupper och ett ökat antal studerande totalt. SK-programmet har tagit emot minst 24 så många år att samtliga årskurser är påverkade av det ökade intaget. MT-programmet antog sammanlagt 36 år 2009 på grund av stor efterfrågan av studieplatser och stor brist på utbildade inom området. Vård har antagit 24 år 2009 och 2010. FE har antagit 24 år 2008, 2009, 2010 varav en del studerar på deltid. IT ökade antalet år 2009 och 2010 till i det närmaste det målsatta. ET följde målet år 2010. Anta studerande endast till Elektroteknikprogrammets inriktning fartygsautomation 2010. Till inriktningen automationsteknik (landinriktad) antas inga nya studerande 2010. Den inriktningen marknadsförs inte heller inför antagningen 2010. Genomfördes år 2010. Målet är vidare att anta 60 nya studerande till sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen under perioden, på grund av den stora bristen på utbildad personal och det stora antalet sökande inom de ämnesområdena. Förutsättningen är att Högskolan för satsningen beviljas särskilda medel som motsvarar merkostnaden. Genomfördes inte. Lagtinget har inte beviljat extra medel för satsningen. Målet är vidare att anta 40 nya studerande sjöingenjörsutbildningen åren 2011 och 2012 på grund av den stora bristen på utbildad personal. Förutsättningen är att Högskolan för satsningen beviljas särskilda medel som motsvarar merkostnaden. Styrelsen beslutar om vilka nybörjarplatser som erbjuds varje år. Genomfördes 2008, 2009, 2010. Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt grundexamen inom fem års heltidsstudier. För sjöbefälsutbildningen gäller på motsvarande sätt sex års 10

heltidsstudier. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. I slutet av perioden eftersträvas en höjning till 65 procent. Högskolan har som mål från och med år 2006 att uppnå en viss genomströmning. Fram till år 2005 fanns inga sådana mål formulerade för verksamheten. Målet för distansundervisningen över Internet på utbildningsprogrammen är att sammanlagt tio kurser per år erbjuds på distans. Hög andel av kurserna använder Internetbaserad lärplattform men kurserna kan inte betraktas som distanskurser. Språkkurser har erbjudits på programmen i form av distanskurser förutom dem har de studerande i första hand läst valfria kurser på distans från andra högskolor 2008, 2009, 2010. Målet för ett erbjuda kurser på utbildningsprogrammen för utbytesstuderande är att en termin erbjuds på engelska per utbildningsprogram. Genomfört 2009, 2010. Målet för praktiken vid högskolans utbildningsprogram är att få till stånd praktikavtal för studiegrupperna med företag och organisationer inom branscherna. Vårdprogrammet har ett bättre samarbete med ÅHS om praktiken än tidigare. IT-programmet har ett bättre samarbete med Crosskey och PAF om praktiken än tidigare. De sjöfartsinriktade utbildningarna håller på att samordna praktiken med övriga utbildningsenheter och rederierna i Finland. En samordning i framtiden ger bättre möjligheter för de stora studerandegrupperna vid Högskolan på Åland att få handledd praktik ombord på fartyg. Inget program har ännu praktikavtal för ett visst antal platser per år med näringslivet/arbetslivet år 2010. Målet är att varje utbildningsprogram har gästföreläsare från arbetslivet, gör studiebesök på arbetsplatser, informerar om sin verksamhet för arbetslivet och samverkar med arbetslivet gällande examensarbeten, projekt och praktik. Genomfört år 2008, 2009, 2010. 11

Målet för utbildningsprogrammen är att erbjuda studier på halvfart vid de utbildningsprogram där det är motiverat baserat på efterfrågan. Företagsekonomi erbjuder ett halvfartsprogram från och med år 2009 vid sidan av undervisning på helfart. 12

5. Kursverksamhet Kvalitativa mål De kvalitativa målen för kursverksamheten är Öppna högskolan skall erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet. Vid Öppna högskolan erbjuds även fortbildningskurser, uppdragskurser och öppna seminarier. Kvaliteten garanteras genom ett intimt samarbete med utomstående expertis och kompetens inom näringsliv och samhälle samt med Åbo Akademi och andra högskolor och universitet. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Vid Öppna högskolan erbjuds prov för translatorexamen. Öppna högskolan anordnar tentamenstillfällen för tentamina på högskolenivå, högskoleprov och urvalsprov och inträdesprov för universitet och högskolor. Öppna högskolan informerar såväl arbetslivet som enskilda personer om sin verksamhet och efterhör deras behov av utbildning. Har genomförts 2008, 2009, 2010. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för kursverksamheten vid Öppna högskolan årligen är Sammanlagt 800 kursdeltagare på kurser som ger studiepoäng på högskolenivå. Sammanlagt 900 kursdeltagare på uppdragsutbildning. Sammanlagt 300 deltagare i seminarier och öppna seminarier Minst tio av de kurser som bjuds ut är distanskurser. Två högskoleprov anordnas för Högskoleverket i Sverige. Allmänna tentamenstillfällen anordnas varannan lördag. Translatorexamen hålls efter behov, mot ersättning. 13

Enskilda tentamina anordnas efter behov, mot ersättning. Öppna högskolan uppbär kursavgifter för uppdrags- och fortbildningskurser och terminsavgifter av övriga studerande förutom av dem som studerar vid högskolans utbildningsprogram. Nettoinkomsten för uppdrags- och fortbildningskurser uppgår till cirka 75 000. Terminsavgifterna uppgår till cirka 20 000. Informera arbetslivet och enskilda personer om sin verksamhet samt efterhöra deras behov av utbildning varje höst och vår. År 2009: 637 kursdeltagare på kurser som ger studiepoäng på högskolenivå. 1153 kursdeltagare på uppdragsutbildning. 171 deltagare i seminarier. 864 tentander. 6. Tillämpad forskning och utveckling Mål Målen för högskolans forskning och utveckling är Tillämpad forskning och utveckling bedrivs i anslutning till samtliga utbildningsprogram. Genomfört 2008, 2009, 2010. Ett forskningspolitiskt program skall utarbetas och antas. Forskningsnämnden utarbetade tillsammans med utbildningsavdelningen ett förslag till ett forskningspolitiskt program som överlämnades till ministern i november 2009. Kvalitetssäkringen för forskning och utveckling vid HÅ skall vidareutvecklas under 2009-2011 för att motsvara de krav RUH har uppställt för högskolorna i Finland. 14

Arbete pågår. För att fastställa dokumenten skulle det forskningspolitiska programmet behöva fastställas på politisk nivå. Det är väsentligt för RUHutvärderingen att huvudmannen uttalar sitt stöd för högskolans tillämpade forskning. Antal externfinansierade projekt ökas och projekten ska ha relevans och anknytning till de regionala behoven i Landskapet Åland. Verksamheten har motsvarat målen 2008, 2009, 2010. Externfinansierade projekt 2010: Gapro Care Sjökapten i hamn Vägen till ett välkomnande Åland Dako III Virtu Måbra TV för äldre Äldre kvinnor på Åland starka och sårbara För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen 150 000-200 000. Genomfört för år 2008, 2009. Ett mindre anslag avsattes år 2010 på grund av Högskolans minskade budget. 2008 196 943 2009 131 105 2010 115 000 I arbetsuppgifterna för den som får del av fakultetsmedlen för forskning ingår vetenskaplig produktion såsom licentiat- och doktorsavhandlingar samt bidrag till vetenskapliga konferenser och tidskrifter. De forskande lärarna har år 2008, 2009, 2010 arbetat i enlighet med målen. Högskolan skall ha adjungerade professurer i anslutning till utbildningsprogrammen. Vårdprogrammet har haft en adjungerad professor 2008 2010. Utveckla projekt med olika samarbetspartner inom de områden som är intressanta för det åländska samhället, där även de tvärvetenskapliga aspekterna beaktas. 15

Projekten har haft den karaktären 2008, 2009, 2010. Högskolan arbetar för att Ålands landskapsregering skall ha en fond för såddfinansiering för forskningsprojekt Ej genomfört, det forskningspolitiska programmet inte behandlat politiskt ännu. 16

7. Samverkan med det åländska samhället Målen för samverkan med omgivande samhället är Åland som studieort bör utvecklas. Andelen examensarbeten som ges i uppdrag av näringslivet och arbetslivet ökar. Företagsbesök genomförs från alla utbildningsprogram. Föreläsningstimmar från representanter från arbetslivet ökar. Branschråden ges en aktivare roll. Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer. Kommunikationen om Högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas. Studieorten Mariehamn har utvecklats med studentbostäder, studerande från Åland och utifrån, studiestaden uppmärksammas i Mariehamns stads näringslivsråd, studenterna har skapat traditioner och studenterna har fått fler studentrabatter än tidigare. De svenska studenterna har även uppmärksammats hösten 2010 av den svenska generalkonsuln de har inbjudits till konsulatet. MT, ET, IT, SK, FE, HM gör examensarbeten för näringslivet. Vårdprogrammet har fått förslag på flera frågeställningar än tidigare från arbetslivet hösten 2010. SK:s examensarbeten har utvecklats som ett resultat av projektet Sjökapten i hamn. 8. Ekonomi Målen för högskolans ekonomi är En basfinansiering ska tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling. Genomfört 2008, 2009 men högskolan beviljades inte medel i tillräcklig utsträckning för år 2010. Utbildningsprogrammen har haft stor tillströmning år 2010 men haft 17

reducerade resurser. Utvecklingsprojekt vid programmen har därför i stor utsträckning fått skjutas på framtiden. Gruppsammanslagningar har gjorts i större utsträckning än tidigare. En basfinansiering ska tryggas för de övriga uppgifterna Uppdrags- och kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med näringslivet och funktionerna Högskolebibliotek IT-teknik och support Genomfört 2008, 2009 men högskolan beviljades inte medel i tillräcklig utsträckning för år 2010 för att kunna uppfylla målet för den tillämpade forskningen och utvecklingen. Nyanskaffningen av IT-teknik har även fått skjutas på framtiden. Allra störst problem har de externfinansierade projekten haft år 2010. Likvida medel saknas för projekten eftersom Högskolan får vänta halvårsvis på utbetalningarna från ESF-, ERUF- och Interregfonderna. Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så det är möjligt att följa upp och styra verksamheten. Ett elektroniskt fakturabetalningssystem infördes 2009. Datorstöd för uppföljning saknas dock ännu och Högskolan har inte kontrollen över när betalningar sker och vilka transaktioner på Högskolans konton som är eller inte är gjorda. Bristen på datorstöd och kontroll har givit rektorskansliet stora problem år 2010 när resurserna är för knappa. Ett allmänt inköpsstopp har därför gällt sedan augusti. Ett antal nyckeltal ska utvecklas för högskolan, så att det går lättare att följa den ekonomiska utvecklingen och genomföra benchmarking med andra högskolor. Q-team har tagit fram nyckeltal. Det har ingått i arbetet med utvecklingen av kvalitetsledningssystemet. 18

En finansiering av utvecklingsprojekt ska säkerställas så att högskolan utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och att högskolan kan fungera som ett kompetenscentrum i landskapet. Fungerade fram till 2008. Högskolan har haft rollen som kompetenscentrum även 2009 och 2010 men har inte längre en finansiering som stöder den rollen. Orsaken är att Landskapet i tilläggsbudget 1 i april 2009 tog tillbaka de likvida medel Högskolan hade för att kunna bedriva projekt. Arbeta för ändamålsenliga utrymmen, relevans och transparens gällande landskapets internhyror. Högskolan tog fram underlag för en övergång till att betala hyra till Ålands hotell- och restaurangskola och Ålands sjömansskola i maj 2010. Förslaget hade diskuterats vid flera möten där landskapsregeringen varit med förutom den andra skolan och lämnades i konkret skriftlig form dels i Högskolans budgetförslag till Landskapsregeringen i juni dels i ett särskilt brev till Ålands hotell- och restaurangskola och Landskapsregeringen. Ålands hotell- och restaurangskolan anser att landskapsregeringen skall besluta och Landskapsregeringen har skjutit upp frågan till budgeten för år 2012. 9. Ledningssystem Med nuvarande organisation kan styrelsen inte genomföra en effektiv utveckling av högskolan eftersom styrelsen saknar avgörande styrinstrument. Målen för ledningssystem för högskolan är Högskolan ges utökad autonomi och styrelsen ökade befogenheter i förhållande till politiker och tjänstemän. Styrelsen ges en tydligare roll och måste förfoga över de instrument som kan bidra till en utveckling av högskolan Styrelsen ansvarar självständigt för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används såsom lagen föreskriver. De resultat verksamheten genererar som stöder ledningen och styrningen av verksamheten införs i kvalitetsledningssystemet. 19

Arbete pågår. Ordförande, rektor samt rektorn för yrkeshögskolan Novia har tagit fram ett underlag för behandling hos Landskapsregeringen. Landskapsregeringen tar upp frågan i december 2010. Ett ändringsförslag utarbetas i riket för närvarande gällande yrkeshögskolorna. Man ser aktiebolag som en intressant form av ägande där. 20

10. Human Resource Management Kvalitativa mål Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. Högskolan har varit en attraktiv arbetsplats under perioden. Antalet välmeriterade sökande till de lediganslagna tjänsterna har varit gott, de som har lämnat arbetsplatsen har gjort det för en tjänst som bättre motsvarat personens utbildning. Bland personalen önskar huvudsakligen lärarna att deras arbetssituation skall förbättras. Landskapets mål är att ett modernt läraravtal med årsarbetstid framtas inom år 2010. Styrelsen väljer att inrätta lektorstjänster och överlärartjänster baserat på behovet vid utbildningsprogrammet till vilket tjänsten huvudsakligen tillhör, möjligheten att rekrytera behörig personal och högskolans övergripande behov. En tjänst kan inrättas vid högskolan endast om medel för tjänsten beviljats i landskapets budget. Den som utnämns som överlärare vid Högskolan har avlagt licentiat- eller doktorsexamen. Målet är att den som utnämns som lektor har examen på magistereller masternivå. Enligt målformuleringen 2008, 2009, 2010. Kvantitativa mål Högskolan ska ha minst tre fasta tjänster inom de prioriterade utbildningsområdena samt tillräckligt antal tjänster inom övriga relevanta områden. Lärarnas fortbildning omfattar minst 18 vh per år. Programledares, studiehandledares och övrig personals fortbildning omfattar minst en vecka per år. Minst en tredjedel av lärarna på grundutbildningen skall ha avlagt doktorsexamen. 21

År 2011 har sammanlagt 4-5 av de ordinarie lärarna på grundutbildningen doktorsexamen. Ytterligare 5-6 doktorer som är anställda vid andra lärosäten fungerar regelbundet som lärare vid programmen. Ytterligare 7 av de ordinarie lärarna vid Högskolan på Åland är doktorander. Minst en tredjedel av lärarna på de akademiska kurserna skall ha avlagt doktorsexamen. Brukar uppfyllas. Vid samarbete med universiteten får Högskolan relativt ofta tillgång till disputerade lärare. Heltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på två, högst tre utbildningsprogram. Ett deltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på ett utbildningsprogram. Lärarna bereds möjlighet att kombinera lärararbetet med praktiskt arbete, för att vara trovärdiga. Lärare som inte bedriver forskning bereds möjlighet att delta i utvecklingsprojekt. De lärare som inte genomgått forskarutbildning bereds möjlighet att göra det. De lärare som inte har avlagt magisterexamen eller masterexamen bereds möjlighet att delta i utbildning för sådana examina Lärarna bereds möjlighet att bedriva pedagogiska studier, för att undervisningen skall hålla god kvalitet. Intern kommunikation, öppenhet och respekt poängteras och utvecklas. Samtliga sju har följt målen 2008, 2009, 2010. 11. Investeringar Behovet av investeringar är Renovering av Högskolan Södra, Navigationsskolan är planerad, pågår, genomförs i etapper) 22

Underhåll, renovering och viss ombyggnad av Högskolan Norra är planerad, pågår, genomförs i etapper) Simulatorcentrum. Tillbyggnad av tjänsterum, lektionssalar, grupprum, cafeteria, sammanlagt 2000 4000 kvm. Kontinuerlig uppdatering av laboratorier för de olika utbildningsprogrammen. Utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter. 12. Handlingsplan Examensinriktad utbildning Ge i uppdrag till rektor att tillsammans med ledningsgruppen och personalen utveckla en strategi för hur det operativa arbetet skall läggas upp för att målen skall uppnås. Uppgöra en marknadsplan för den examensinriktade utbildningen inom den första cykeln inom Bologna processen. Utveckla sjöfartsutbildningarna vid högskolan så att en ökad integrering sker med övrig sjöfartsutbildning på Åland. Avdela vicerektorn med ansvar för sjöfart att utveckla sjöbefälsutbildningen så att större grupper kan beredas plats vid högskolan. Tillsätta en ytterligare vicerektor med ansvar för marknadsföringen, den tillämpade forskningen och HRM. Anhålla om generell examensrättighet för masterexamen i förordningen samt tillstånd av landskapsregeringen att utbilda för masterexamen i vård åren 2009 2014. Uppgöra en marknadsplan för införandet av masterutbildning inom vård och inom sjöfart. Samarbeta med andra högskolor och universitet om masterutbildningar 23

Samverka med Öppna högskolan för ökad flexibilitet och ökat utbud samt för att synliggöra och marknadsföra ämnesområdena. Utveckla studiehandledningen för att minska antalet studieavbrott och för att nå examensmålen. Föreslå en utredning av högskolans juridiska form och status mot bakgrund av de stora förändringar som nu implementeras i riket. Inrätta en tankesmedja vid högskolan för att möta det stora behovet av kompetent arbetskraft, den kraftigt ökade efterfrågan av utbildningsplatser, för behovet av kvalitetsmässigt goda praktikplatser och för samverkan mellan gymnasialstadiets och högskolans sjöfartsutbildningar. Som deltagare föreslås representanter för Högskolan på Åland, Ålands sjömansskola, Ålands sjösäkerhetscentrum, RIF, Sjöbefälsförbunden och Sjömansunionen. Genomföra trivselutvärderingen bland de studerande årligen för att följa utvecklingen och för underlag för beslut om åtgärder för förbättringar av studiemiljön. Enkäten ses över och förbättras. Föreslå en arbetsgrupp för att framta en handlingsplan för att öka attraktionskraften för Mariehamn som studieort för högskolestuderande. Förslaget är att medlemmarna i arbetsgruppen representerar Skåhla, Mariehamns stad, studerande på gymnasialstadiet, landskapsregeringen och Högskolan. Informera om utbildningarna på plats i de gymnasialstadieskolor i Finland där som utbildningsprogrammen brukar rekrytera studerande ifrån för att säkra att informationen om högskolans utbildningar når fram till målgruppen. Av samma anledning till viss del finnas med i det finska antagningssystemet för yrkeshögskolor. Införa hållbar utveckling inom ramen för kurser på utbildningsprogrammen. Kursverksamheten Aktivt marknadsföra högskolan som en organisation med nära kontakt till den senaste forskningen dit man naturligt vänder sig för ny kunskap, vetenskap, bildning och uppdaterat yrkeskunnande. Använda den öppna kursverksamheten vid Öppna högskolan som en del i en aktiv marknadsföringsstrategi för utbildningsprogrammen. Högskolan behöver omgående använda den möjligheten för utbildningsprogrammet för informationsteknik. 24

Bygga upp samarbetsnätverk för kurser och kurshelheter med yrkeshögskolor i Finland. Undersöka möjligheten till Högskole-TV och/eller andra interaktiva media för seminarier och kursverksamhet. Utveckla den affärsmässigt inriktade kursverksamheten. Utreda förutsättningar att bedriva uppdragsutbildning och fortbildning inom andra juridiska former. Ta fram ett underlag där möjligheten att bolagisera hela eller delar av kursverksamheten beskrivs. Tillämpad forskning och utveckling Forskningsnämnden utarbetar underlag för ett forskningspolitiskt program med en redogörelse för möjligheter till forskningsfinansiering. Vid behov inrätta forskningsinstitut vid högskolan. Utveckla lämpliga nätverk med andra högskolor inom tillämpad forskning och utveckling. Utveckla nätverk och samverka med andra forskningsorganisationer på Åland. Utreda förutsättningar för att bedriva projektverksamhet/administration inom andra juridiska former. Samverkan med det omgivande samhället genomföra en samverkansundersökning år 2009 eller 2010 för att ta reda på samhällets förväntan på och krav på högskolan. Ledningssystem Utveckla nyckeltal för att underlätta utvärdering och styrning av verksamheten. Högskolan rapporterar direkt till avdelningschefen på Utbildningsavdelningen. 25

Ärenden som handläggs på utbildningsavdelningen delegeras i större utsträckning till rektor och styrelse. En representant från landskapsregeringen kan vara adjungerad i styrelsen. Ledningssystemet, ansvar och befogenheter ses över med början under hösten 2008. Interna kommunikationen utvecklas. Ekonomi och HRM Övrigt Föreslå att en arbetsgrupp tillsättas med medlemmar från högskolan och LR/finans, för att utveckla det ekonomiska uppföljningssystemet för högskolans verksamhet. Aktivt deltagande från styrelse och ledningsgrupp för framtagande av ett nytt tjänstekollektivavtal för högskolans lärare/forskare så att alla möjligheter görs för att överlärarna och lektorerna skall kunna byta till ett aktuellt modernt avtal för de arbetsuppgifter som de de facto har idag. Genomföra arbetsklimatutvärderingen varje år för att följa utvecklingen och för underlag om beslut om åtgärder för förbättring av arbetsmiljön. En strategisk markandskommunikation genomförs under perioden. Uppdraget innebär upphandling av tjänster från privata aktörer. En systemutvärdering genomförs, där högskolans kvalitetsledningssystem, dess omfattning, inriktning och aktualitet samt dess implementering bland studerande, personal och andra intressenter utgör grunden för godkännande. Systemutvärderingen genomförs inför den externa RUH-utvärderingen år 2011. Utvärdering av målens ändamålsenlighet och uppdatering av handlingsplanen årligen med början år 2010. Den operativa ledningen arbetar utgående ifrån handlingsplanen. Någon tankesmedja har inte inrättats ännu. I stället har landskapet tillsatt en arbetsgrupp för landskapets sjöfartsutbildningar där högskolans vicerektor ingår. 26

STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 Uppdateringsförslag den 29 november 2010 Styrelsen för Högskolan på Åland Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Vision och verksamhetsidé.... 4 3. Övergripande mål... 4 4. Examensinriktad utbildning... 5 5. Kursverksamhet. 7 6. Tillämpad forskning och utveckling.. 8 7. Samverkan med det omgivande samhället. 9 8. Ekonomi..... 9 9. Ledningssystem... 10 10. Human Resourse Management 11 11. Investeringar... 12 12. Handlingsplan.. 12 2

STRATEGI FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND 2008-2012 1. Inledning Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk som till sin helhet ingick i samarbetsnätverket Ålands yrkeshögskola upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangadministration, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forskningsoch utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. I Finland bedrivs motsvarande examensinriktad utbildning vid yrkeshögskolorna. Motsvarande kursverksamhet erbjuds vid universitet och yrkeshögskolor eller via andra organisationer i samarbete med kursverksamheten vid ett universitet. I Finland finns en universitetslag som reglerar universitetens verksamhet och en yrkeshögskolelag som beskriver yrkeshögskolornas verksamhet. I Sverige bedrivs motsvarande examensinriktade verksamhet vid högskolor och universitet. Där omfattas både högskolor och universitet av samma högskolelag och yrkesinriktade högskoleutbildningar av det slag vi har vid Högskolan på Åland finns där vid olika slags lärosäten. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet till den öppna kursverksamheten vid yrkeshögskolor och universitet i Finland. 3

I lagen om Högskolan på Åland (2002:82) finns högskolans uppgift, utbildningen vid högskolan och målsättningen med verksamheten beskrivna i paragraferna 2-4. Ett utdrag ut paragraferna finns även i BILAGA 1. Styrelsen för Högskolan på Åland beslöt våren 2008 att ett strategidokument för den kommande femårsperioden skulle framtas. Trivselundersökningen bland de studerande från februari 2007 och 2008 har givit input till formulering av mål och handlingsplan. Likaså har arbetsklimatundersökningen som gjordes bland personalen i maj 2008 påverkat målen och vilka områden som prioriterats i handlingsplanen. Arbetsklimatundersökningar av samma slag görs vid högskolor och universitet i riket. Näringslivets synpunkter på högskolan och dess utveckling har, vid sidan av dem som framkommit i styrelsen och branschråden, kommit från intervjuer med näringslivsrepresentanter. Robert von Pfaler har intervjuat representanter i arbetslivet från samtliga utbildningsområden om högskolans utbildningar och Barbro Gustafsson och Kurt Waller har intervjuat näringslivsrepresentanter om högskolans roll gällande forskning och utveckling i det åländska samhället. Styrelsens initiativ till utvecklingsarbete vid högskolan har resulterat i detta strategidokument som även ligger till grund för förhandlingarna med landskapsregeringen om ett nytt utbildningsavtal för åren 2009 2011. Styrelsens medlemmar har aktivt deltagit i framtagningen av dokumentet och personalens synpunkter har hörts under beredningen. Styrelsens ordförande Carin Holmqvist har lett diskussionerna i styrelsen och rektor Agneta Eriksson-Granskog har varit sekreterare. Strategidokumentet godkändes i styrelsen den 9 oktober 2008. Högskolan deltog i en extern utvärdering av verksamheten med avseende på kvalitetsledningssystemet år 2009. Under år 2009 framtogs även ett nytt utbildningsavtal mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. Som resultat av avtalet, kvalitetsutvärderingen, utvecklingen inom Bolognaprocessen, den stora ökningen av ansökningar till utbildningsprogrammen år 2009 samt för att på annat sätt göra strategidokumentet aktuellt gjordes vid årsskiftet 2009-2010 en uppdatering av målen och handlingsplanen. Uppdateringen av strategidokumentet godkändes i styrelsen den 18 februari 2010. Den andra uppdateringen av strategidokumentet behandlades på strategidagarna 29-30.11.2010. 4

2. Vision och verksamhetsidé Vision Högskolan på Åland - ny kunskap för Ålands framtida utveckling * Yrkesinriktad utbildning * Tillämpad forskning * Livslångt lärande Verksamhetsidé Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. 3. Övergripande mål De övergripande målen för Högskolan på Åland är Högskolan skall ha en större autonomi, för att kunna bedriva en effektivare utveckling. Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. Högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället. Högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studieoch arbetsmiljö högskolan erbjuder. 5

Studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov. Högskolan skall bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Högskolan skall ha ett kvalitetsledningssystem, för kvalitetssäkring och system för utveckling av utbildningarna den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället 6

4. Examensinriktad utbildning Kvalitativa mål De kvalitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (sjöingenjör) Sjöfart (sjökapten) Vård (sjukskötare) Högskolan skall utveckla masterutbildning i samarbete med andra högskolor inom områdena Vård Sjöfartsinriktad utbildning Vidareutveckla det internationella studerande- och lärarutbytet. Internationaliseringen är ett betydande konkurrensmedel i den ökande konkurrensen om såväl lärare som studerande. Geografiska prioriteringar är Norden, EU-området och ett utomeuropeiskt område. Internetbaserade lärplattformar införs på utbildningsprogrammen Användandet av lärplattformar underlättar för studerande att avlägga kurser eller delar av kurser på distans. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Validering av formell och informell kompetens utvecklas vid högskolan i enlighet med målen för validering i Bolognaprocessen. Bibliotekets resurser, både elektroniska och traditionellt tryckta, utnyttjas optimalt. Utbildningarna skall samverka med arbetslivet Utbildningarna utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. 7

Kvantitativa mål De kvantitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Målet är att anta 24 nya studerande till varje utbildningsprogram. Anta studerande endast till Elektroteknikprogrammets inriktning fartygsautomation 2010. Till inriktningen automationsteknik (landinriktad) antas inga nya studerande 2010. Den inriktningen marknadsförs inte heller inför antagningen 2010. Målet är vidare att anta 60 nya studerande till sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen under perioden, på grund av den stora bristen på utbildad personal och det stora antalet sökande inom de ämnesområdena. Förutsättningen är att Högskolan för satsningen beviljas särskilda medel som motsvarar merkostnaden. Målet är vidare att anta 40 nya studerande sjöingenjörsutbildningen åren 2011 och 2012 på grund av den stora bristen på utbildad personal. Förutsättningen är att Högskolan för satsningen beviljas särskilda medel som motsvarar merkostnaden. Styrelsen beslutar om vilka nybörjarplatser som erbjuds varje år. Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt grundexamen inom fem års heltidsstudier. För sjöbefälsutbildningen gäller på motsvarande sätt sex års heltidsstudier. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. I slutet av perioden eftersträvas en höjning till 65 procent. Målet för distansundervisningen över Internet på utbildningsprogrammen är att sammanlagt tio kurser per år erbjuds på distans. Målet för ett erbjuda kurser på utbildningsprogrammen för utbytesstuderande är att en termin erbjuds på engelska per utbildningsprogram. Målet för praktiken vid högskolans utbildningsprogram är att få till stånd praktikavtal för studiegrupperna med företag och organisationer inom branscherna. Målet är att varje utbildningsprogram har gästföreläsare från arbetslivet, gör studiebesök på arbetsplatser, informerar om sin verksamhet för arbetslivet och samverkar med arbetslivet gällande examensarbeten, projekt och praktik. Målet för utbildningsprogrammen är att erbjuda studier på halvfart vid de utbildningsprogram där det är motiverat baserat på efterfrågan. 8

5. Kursverksamhet Kvalitativa mål De kvalitativa målen för kursverksamheten är Öppna högskolan skall erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet. Vid Öppna högskolan erbjuds även fortbildningskurser, uppdragskurser, seminarier och öppna föreläsningar. Kvaliteten garanteras genom ett intimt samarbete med utomstående expertis och kompetens inom näringsliv och samhälle samt med Åbo Akademi och andra högskolor och universitet. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Vid Öppna högskolan erbjuds prov för translatorexamen. Öppna högskolan anordnar tentamenstillfällen för tentamina på högskolenivå, högskoleprov och urvalsprov och inträdesprov för universitet och högskolor. Öppna högskolan informerar såväl arbetslivet som enskilda personer om sin verksamhet och efterhör deras behov av utbildning. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för kursverksamheten vid Öppna högskolan årligen är Sammanlagt 800 kursdeltagare på akademiska kurser universitets- och högskolekurser. Sammanlagt 900 kursdeltagare på uppdragsutbildning. Sammanlagt 300 deltagare i öppna seminarier seminarier och öppna föreläsningar. Minst tio av de kurser som bjuds ut är distanskurser. Två högskoleprov anordnas för Högskoleverket i Sverige. Allmänna tentamenstillfällen anordnas varannan lördag. Translatorexamen hålls efter behov, mot ersättning. Enskilda tentamina anordnas efter behov, mot ersättning. 9

Öppna högskolan uppbär kursavgifter för uppdrags- och fortbildningskurser och terminsavgifter av övriga studerande förutom av dem som studerar vid högskolans utbildningsprogram. Nettoinkomsten för uppdrags- och fortbildningskurser uppgår till cirka 75 000. Terminsavgifterna uppgår till cirka 20 000. Informera arbetslivet och enskilda personer om sin verksamhet samt efterhöra deras behov av utbildning varje höst och vår. 6. Tillämpad forskning och utveckling Mål Målen för högskolans forskning och utveckling är Tillämpad forskning och utveckling bedrivs i anslutning till samtliga utbildningsprogram. Ett forskningspolitiskt program skall utarbetas och antas. Kvalitetssäkringen för forskning och utveckling vid HÅ skall vidareutvecklas under 2009-2011 för att motsvara de krav RUH har uppställt för högskolorna i Finland. Antal externfinansierade projekt ökas och projekten ska ha relevans och anknytning till de regionala behoven i Landskapet Åland. För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen 150 000-200 000. I arbetsuppgifterna för den som får del av fakultetsmedlen för forskning ingår vetenskaplig produktion såsom licentiat- och doktorsavhandlingar samt bidrag till vetenskapliga konferenser och tidskrifter. Högskolan skall ha adjungerade professurer i anslutning till utbildningsprogrammen. Utveckla projekt med olika samarbetspartner inom de områden som är intressanta för det åländska samhället, där även de tvärvetenskapliga aspekterna beaktas. Högskolan arbetar för att Ålands landskapsregering skall ha en fond för såddfinansiering för forskningsprojekt 10