Yrkande S, MP Kommunstyrelsen Yrkande angående remiss från Finansdepartementet - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden Vi instämmer i den positiva bedömning som tjänsteutlåtandet gör vad gäller Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden. Betänkandet som helhet är en välkommen översyn som innebär ett viktigt steg mot en mer välfungerande, jämlik och trygg välfärdssektor. Delbetänkandet berör en mängd detaljfrågor som behöver studeras vidare men vi ställer oss positiva till de övergripande huvuddragen. Vi vill därför tillstyrka Välfärdsutredningens delbetänkande. Kommunstyrelsen föreslås besluta att att tillstyrka Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden. i övrigt bifalla tjänsteutlåtandet.
Yrkande V Kommunstyrelsen 2017-02-22 Tilläggsyrkande om remiss från Finansdepartementet - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Vi delar i alla delar Stadsledningskontorets förlag till svar. Kontoret har dock valt att inte beröra en rad frågor. Betänkandet innehåller förslag om åtgärder för att säkerställa att offentliga medel går till den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel återinvesteras i verksamheten. Syftet är att begränsa vinstmaximeringen som drivkraft i företagandet inom vård, skola, omsorg. Utredningen visar förtjänstfullt på att vinstmaximering är ett problematiskt styrsystem inom välfärden som leder till ökad ojämlikhet och ofta även ineffektivitet. Vänsterpartiet delar den grundläggande problembeskrivningen. Den offentligt finansierade välfärden utgör en kvasimarknad där såväl priset som syftet med tjänsterna som beställs redan är fastställda av det offentliga. Det gör att marknader på dessa områden inte fungerar som på andra marknader där köpare och säljare kommer överens om ett pris för en vara/tjänst och där syftet med verksamheten otvetydigt är avkastning för ägaren. Utredningen visar också på den konflikt som finns mellan samhällets mål med de olika välfärdsverksamheterna och aktiebolagslagens syfte, att ge ägaren vinst. Dessa olika mål står i tydlig konflikt med varandra. Vinstsyftet är överordnat vilket innebär att tillgängliga resurser för att förbättra kvalitén begränsas av hur stort vinstutrymmet och avkastningskravet är. Vinstintresset är därför inte någon bra drivkraft inom till exempel skola eller äldreomsorg. Det finns i lag bestämmelser att vi ska ha rätt till omsorg och utbildning. Vård ska ges efter behov. Det är en plikt att gå i grundskolan. Kommunen är skyldiga att tillgodose medborgarnas rättigheter på detta område. Tillkommer fler barn eller unga i kommunen ska dessa ges utbildning, vilket kan innebära att en ny skola måste byggas. Alla dessa rättigheter och mål riskerar att komma i konflikt med vinstintresset. Därför är det ovanligt att ge vinstintresset fritt spelrum inom skattefinansierad välfärd i världen.
Idag finns det inget annat land som ger privata vinstsyftande företag så stort spelrum inom skolan som Sverige gör. I och med det så utgör Sverige det enda landet i världen där vinstintresset har fritt spelrum inom hela den skattefinansierade välfärden. Samtidigt finns det en tydlig majoritet bland befolkningen som inte vill att det ska vara så. Välfärden bör därför utföras av icke vinstsyftande aktörer. Huvudproblemet med vinstsyftande aktörer inom välfärden är att den marknadslogik de medför skapar ojämlikhet och ineffektivitet. Ett aktiebolag ägt av vinstsyftande aktörer ska ha en affärsplan för hus vinsten ska maximeras. Effektivaste sättet att göra detta inom välfärden är att exkludera icke lönsamma kunder. En logisk strävan för ett skolbolag är att t.ex. söka rekrytera maximalt antal elever från hem med föräldrar som är högt utbildade. Detta kan ske genom att studera de bästa kommunikationsmöjligheterna för de bästa kunderna, lönsamma studieprogram, reklam som göra att rätt kunder känner sig hemma, erbjuda höga betyg. Vinstintresset går även ut även ut över personalen. Som fackförbundet Kommunal visat i rapporten Så mycket bättre. 2016 En jämförelse av arbetsvillkor och löner i privat respektive kommunal äldreomsorg är lönerna lägre, anställningsvillkor sämre och andelen fast eller rätt utbildad personal lägre för deras medlemmar i vinstdrivna bolag. Och som Lärarförbundet visat (DN 20150821) så är gäller ett liknande mönster vad gäller systematiskt lägre löner i vinstdrivna skolor. Det är uppenbart att nuvarande system i välfärden rundar portalparagraferna för skola och omsorg. Det torde också vara en huvudorsak att majoriteten av Sveriges invånare är så kritiska mot systemet. Till det ska läggas personalens etiska dilemma och praktiska problem med dessa och andra snedvridande styrsystem. Utredningen föreslår en begränsning av möjligheterna till vinst. Företag som vill erhålla skattemedel för att bedriva välfärdsverksamheter ska undergå en tillståndsprövning. I den ska ingå att de accepterar en begränsning av hur stort rörelseresultatet får vara i förhållande till det operativa kapitalet. Företaget får inte bedriva annan verksamhet, exempelvis RUT-tjänster, samtidigt. Icke marknadsmässiga värdeöverföringar utanför bolaget ska inte vara tillåtna utöver begränsningen av rörelseresultatet. Utredningen föreslår vidare att lagtext som säkrar detta läggs in i de befintliga lagstiftningar som redan reglerar berörda välfärdsverksamheter, som Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, LSS och så vidare. Vi tror att dessa förslag är kloka, rimliga och praktiskt möjliga att genomföra. Det kan behövas förtydliganden och skärpningar av förslagen i vissa delar.
Förslaget är uppbyggt på kontroll av årsredovisningarna, det vill säga av ett helt bolag oavsett hur många enheter de omfattar. Förslaget skulle behöva förtydligas så att det säkrar att medlen går just till den enhet de är avsedda för, även inom samma bolag. För att det ska bli möjligt behöver det antagligen skyndsamt utredas vad en redovisning på enhetsnivå ska innehålla. Det måste säkras att det inte finns några kvarstående sätt att kringgå syftet med lagstiftningen, exempelvis genom hyresuttag, löner eller genom manipulation av värdet på det operativa kapitalet. Möjligheterna att flytta överskott mellan olika kalenderår är enligt utredningens förslag för generösa då att de skapar möjligheter att kringgå regleringens syfte. I ett uppstartsskede bör det finnas möjligheter att ta med sig eventuella över- och underskott men detta bör endast gälla när en ny enhet startas upp, inte vid ett ägarbyte. Lagstiftningen behöver ha en tydlig generalklausul om syftet med densamma. Finns det kryphål i lagstiftningen som inte har förutsetts så ska generalklausulen vara tydlig nog för att kompensera för detta. Den högsta tillåtna vinstnivån kan behöva justeras ned så att den verkligen säkrar att vinstjakten som incitament försvinner från välfärdssektorn. De företag som söker tillstånd att få del av offentlig finansiering för att utföra välfärdstjänster skulle kunna åläggas att intyga och visa hur de kan bidra till att uppfylla kraven i portalparagraferna om likvärdig service till alla, inom respektive område. Det gäller då till exempel att de bedriver en verksamhet som ger de mest sjuka skall ges företräde och att skolan ske uppväga skillnader i barnens och elevens förutsättningar. Detta bör även förtydligas i lagtexten om LOV. Det är bra att det finns en sanktionsavgift mot företag som inte följer regleringen, och att tillståndet kan dras in vid grova överträdelser. Sanktionsavgiften bör dock vara högre än vad som nu föreslås så den verkligen fungerar avskräckande. Kommunstyrelsen föreslås besluta Att Att skicka detta yrkande som del av stadens svar på remissen. bifalla tjänsteutlåtandet.
Yttrande (SD) Kommunstyrelsen 2017-02-08 Ärende 4.5 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Om ett företag håller en hög kvalitet, minst lika hög som de offentliga alternativen, har SD inga som helst problem med vinster. Det vi behöver är ett tydligt regelverk, en tillstånds- och en tillsynsmyndighet, och en gedigen kvalitetsuppföljning.
Yrkande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2017-02-08 Ärende 4.5 Yrkande angående remiss från Finansdepartementet - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens föreslås besluta Att avstyrka delbetänkande Ordning och reda i välfärden ÄRENDET Den offentliga sektorn har sedan början på 1990-talet genomgått en valfrihetsrevolution som öppnat vägen för patientmakt och entreprenörskap inom vård, skola och omsorg. Ett viktigt steg togs 2009 genom lagen om valfrihetssystem (LOV). LOV har flyttat makten från politiker till utförare och brukare. Vårdval och en mångfald av vårdgivare har bidragit till ökad tillgänglighet och effektivare användning av välfärdens resurser. Snart blir det också en verklighet i Göteborg. Den svenska välfärdsmodellen, som bygger på gemensam finansiering och numera möjlighet att själv välja utförare, har ett starkt folkligt stöd. Vi bejakar fristående aktörers möjlighet att förbättra och utveckla välfärden. Högre kvalitetskrav och skarpare tillsyn måste i så stor utsträckning som möjligt gälla lika för alla aktörer oavsett huvudman. Att i praktiken införa ett vinstförbud inom vård, skola och omsorg är en begränsning av företagandet som saknar motstycke i svensk näringslivshistoria. Möjligtvis kan det jämföras med löntagarfonderna. Bara faktumet att regeringen tillsatte utredningen har bidragit till att minska nyföretagande och expansion inom sektorn. Detta eftersom banker har nekat lån eftersom återbetalningsmöjligheterna kan komma att minska, det har blivit svårare att skriva hyreskontrakt och rekryteringsläget har försämrats. Därtill vågar brukarna inte välja fristående alternativ. Utredningen är även ett direkt hot mot kvinnligt företagande. I välfärdssektorn drivs över hälften av alla företag av kvinnor. Efter att det offentliga monopolet inom vård och omsorg avskaffats har ett stort antal kvinnor tagit chansen att starta företag inom dessa sektorer. Utredningens förslag är mycket långtgående regleringar, som i praktiken innebär ett stopp för nyetablering och att många företag successivt kommer att avvecklas. Därför är det Göteborgs stads mening att delbetänkandet i sin helhet avstyrks.
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-01-31 Diarienummer 1807/16 Välfärd och Utbildning Malin Offerle Telefon 031-368 01 49 E-post: malin.offerle@stadshuset.goteborg.se Remiss från Finansdepartementet - Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrande över remissen Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) i enlighet med bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Finansdepartementet. Sammanfattning Finansdepartementet har 2016-12-02 gett Göteborgs Stad möjlighet att inkomma med synpunkter på Välfärdsberedningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Yttrande ska vara Finansdepartementet tillhanda 2017-02-24. Ärendet medger ingen bordläggning. Syftet med utredningen är att säkerställa att offentliga medel används till den verksamhet de är avsedda för och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, samt att analysera och se över de regelverk som idag används när privata aktörer anförtros att utföra välfärdstjänster. Det handlar om lagen om valfrihetssystem (LOV) och regelverket för upphandling. Översynen syftar bland annat till att lämna förslag om hur regelverken kan göras mer flexibla och förenklas, och om hur de kan ändras för att förbättra förutsättningarna för idéburna aktörer. Ett annat uppdrag är att utreda om kapitalförsörjningsproblem utgör ett inträdes- eller tillväxthinder för sådana aktörer. Utredningen ska också analysera frågor som gäller öppenhet och insyn om hur offentliga medel används, prövning av de privata aktörernas ägare och ledning samt tillfälliga boenden för asylsökanden. Förslagen kring en ny LOV, IOP, ägar- och ledningsprövning, samt ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster för att stimulera mångfald har varit i fokus vid stadsledningskontorets bedömningar angående en implementering av utredningens förslag. Sammanfattningsvis lämnas även förslag på tillståndsprövning, (tillstånd att ta emot offentliga medel). En del av förslagen om tillståndsprövningen bedömer stadsledningskontoret i huvudsak vara värderingsfrågor för den politiska nivån att bedöma och besluta. Utredningen kommer i sitt slutbetänkande, som ska lämnas i maj 2017, att återkomma till de frågor i direktiven som inte behandlas i detta betänkande. Stadsledningskontoret 1(6)
vill särskilt uppmärksamma utredningens utfästelse om de olika kvalitetsmått som kan användas strategiskt vid upphandling och uppföljning av välfärdstjänster. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär ökade kostnader för tillstånd och tillsyn. Detta gäller framförallt Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), men även kommunerna och staten. Kostnaderna för tillsyn och tillstånd föreslås i huvudsak finansieras med avgifter. Vissa engångskostnader i samband med införandet föreslås finansieras genom omprioriteringar inom statens budget. Barnperspektivet Stadsledningskontoret ser ur ett barnperspektiv positivt på förslag som skulle kunna innebära att risken för att förskolor, skolor och fritidshem stängs ner med kort varsel minskar. Det handlar om ägar- och ledningsprövning, samt att tillståndsinnehavaren ska ha ekonomiska förutsättningar att uppfylla de föreskrifter som gäller för verksamheten. Utredningen föreslår även att vålds- och sexualbrott bör kunna vägas in vid en prövning, och att Skolinspektionen därför ska ha rätt att begära ut uppgifter ur brottsregistret. Jämställdhetsperspektivet Stadsledningskontoret anser att det är oklart hur utredningens förslag påverkar jämställdheten på kort och lång sikt, och i dess olika delar; utifrån ett brukarperspektiv, ett företagarperspektiv och ett medarbetarperspektiv. Kvinnor använder välfärden mer än män och utgör en större andel av de sysselsatta i välfärden. Utredningens förslag syftar till att stärka tilltron till välfärden genom att se till att de offentliga medlen används till det de är avsedda för. Det finns, enligt utredningen, fler kvinnliga företagare inom välfärden än inom andra branscher. Kvinnors andel av företagarna inom välfärden är emellertid inte i paritet med deras andel av dem som är sysselsatta inom sektorn. Många av ägarna i de stora bolagen inom välfärden är män, medan kvinnor tenderar att driva mindre företag än män. Mångfaldsperspektivet Stadsledningskontoret ser ur ett mångfaldsperspektiv att valfrihet inom välfärdsområdet kan ha ett stort värde om valfriheten innebär ett diversifierat utbud och om brukarna har möjlighet att göra välinformerade val. Med valfrihet finns då större möjlighet att tillgodose brukarens behov och självbestämmande. Utredningen anser att ägar- och ledningsprövningen bör ske på ett likartat sätt i välfärden. Då syftet med prövningen är att eftersträva seriösa ägare, anser utredningen att det är rimligt att brott som är av förmögenhetsrättslig karaktär som till exempel förskingring bör beaktas vid prövningen. Även vålds- och sexualbrott bör kunnas vägas in vid en prövning. Utredningen anser därför att även Skolinspektionen ska ha rätt att begära ut uppgifter ur brottsregistret, i samma utsträckning som IVO har rätt till idag. Utifrån såväl ett mångfalds- som ett brukarperspektiv ser stadsledningskontoret positivt på en prövning som syftar till att förhindra oseriösa aktörer, och att prövningen föreslås ske på ett likartat sätt inom de olika välfärdsområden som riktar sig till målgrupper i behov av välfärdstjänster. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(6)
Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Förslagen berör främst sektorer med mycket valfrihet och många aktörer, så som sektor utbildning. Eftersom Göteborgs Stad står inför ett införande av LOV inom hemtjänsten, och att det vid kommunfullmäktiges möte 2017-01-26 fattades beslut om att införa LOV inom daglig verksamhet, ser stadsledningskontoret att frågan kring rättslig klassificering av LOV är angelägen. I jämförelse med Sverige är inslaget av idéburna aktörer större i de andra nordiska länderna. Utredningen konstaterar vidare att det inte i något annat nordiskt land är tillåtet med vinstsyftande skolor. Bilaga 1 Bilaga 2 Delbetänkandets sammanfattning Förslag till yttrande till Finansdepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(6)
Ärendet Finansdepartementet har 2016-12-02 gett Göteborgs Stad möjlighet att inkomma med synpunkter på Välfärdsberedningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). Yttrandet ska vara Finansdepartementet tillhanda senast den 24 februari 2017. Ärendet medger ingen bordläggning. Utredningen kommer i sitt slutbetänkande, som avses lämnas i maj 2017, att återkomma till de frågor i direktiven som inte behandlas i detta betänkande. Bakgrund Utredningens beskrivning av bakgrunden till uppdraget är att andelen offentligt finansierade välfärdstjänster som bedrivs av privata utförare har ökat betydligt sedan 1980-talet. Den ökning som skett efter millennieskiftet utgörs i väsentliga drag av att vinstsyftande företags andel ökat. Trenden, enligt utredningen, är att en andel av de vinstsyftande större företagen vuxit i storlek och bildat nationella och internationella koncerner. Samtidigt har den idéburna sektorn inom området varit relativt konstant under perioden. Utredningen bedömer att denna trend leder till likriktning och minskad mångfald för brukarna. Utredningens direktiv syftar till att säkerställa att offentliga medel används till avsedd verksamhet och kommer brukarna tillgodo. Som huvudregel ska överskottet av verksamheten återföras till den verksamhet där det uppstått. Utredningens direktiv är också att föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda tjänster kan utformas avseende: likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. Utredningens uppdrag omfattar verksamhet inom skolväsendet och äldreomsorgen samt sådan hälso- och sjukvård som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Tandvård ingår inte i uppdraget. Vidare omfattas hem för vård och boende (HVB) och all verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) som bedrivs i privat regi, liksom all verksamhet som är kopplad till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utredningens utgångspunkter Utredningen har kartlagt lönsamheten inom den privat utförda, men huvudsakligen offentligt finansierade, välfärden. Kartläggningen visar att spridningen mellan företagen är stor. Det finns utförarföretag som gör mycket stora vinster och har en mycket hög kapitalavkastning. Utredningen anser att det utgör ett legitimitetsproblem att tjänsteverksamhet som finansieras av offentliga medel är mer lönsam än annan tjänsteverksamhet och att dessa gör, vad utredningen kallar, övervinster (vinster som överstiger den ersättning som marknaden kan anses kräva för att skjuta till kapital till företagen). Den offentligt finansierade välfärden har särskilda egenskaper som gör att den inte fungerar som vanliga marknader där kunden själv står för finansieringen. Utredningen bedömer att välfärdsmarknadernas effektivitet motverkas av att brukarna och beställarna ofta har svårt att göra informerade val, att det finns problem att definiera och mäta kvalitet och att det finns ett stort behov av kontroll och tillsyn. Delbetänkandet föreslår därför att det bör införas en reglering. Det innebär att endast juridiska personer som har tillstånd ska få ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorerna. För att få ett sådant tillstånd ska den juridiska personen kunna visa att offentliga medel i huvudsak kommer att gå till det de är avsedda för. Vidare lämnar utredningen förslag om ägar- och ledningsprövning, för att tydliggöra vilka kriterier som gäller för en leverantör för att erhålla ett tillstånd. Utredningen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(6)
föreslår ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster och en ny lag om valfrihetssystem (LOV) med en ny rättsklassificering. Det innebär att LOV betecknas som ett auktorisationssystem i ett nationellt regelverk med en egen juridisk form, som också ansluter till förvaltningsjuridiska regler för handläggning av ärenden. Ett antal förslag lämnas från utredningen som syftar till att underlätta för den idéburna sektorns aktörer för att bättre kunna ta tillvara de möjligheter som idéburet offentligt partnerskap innebär (IOP). (För ytterligare information om de olika förslagen som presenteras i delbetänkandet, se bilaga 2). Den ökade flexibiliteten och insatser för att öka kunskapsnivån hos potentiella kreditgivare och idéburna aktörer bedöms, enligt utredningen, ha positiva effekter för möjligheten att tillvara den idéburna sektorns engagemang. Stadsledningskontorets överväganden Det finns förslag i delbetänkandet som, enligt stadsledningskontoret, i huvudsak är en värderingsfråga för den politiska nivån att bedöma. Förslagen kring en ny LOV, IOP, ägar- och ledningsprövning samt ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster för att stimulera mångfald, har varit i fokus vid kontorets bedömningar angående en implementering av utredningens förslag. Ur ett brukarperspektiv är välfärdstjänsternas kvalitet, och att de utförs på ett rättssäkert sätt, primärt. Stadsledningskontorets bedömning är att slutbetänkandets utfästelse om redovisning av kvalitetsmått för strategisk upphandling och uppföljning av välfärdstjänster är av stor vikt. Stadsledningskontoret ser här en möjlighet att utredningen kan bidra i utvecklandet av en uppföljning som speglar utredningens direktiv att föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda tjänster kan utformas avseende: likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet. (I detta sammanhang kan också påminnas om det av kommunfullmäktige beslutade program för insyn och uppföljning av privata aktörer, som skapar en stadengemensam struktur för stadens uppsiktsplikt och därmed uppföljning.) Beträffande ny rättsklassificering av LOV anser stadsledningskontoret att det är värdefullt att utredningen tydliggör vilket rättsläge som ska råda och att man utökar uteslutningsgrunderna, dels för sökande och dels för när valfrihetssystem ska avslutas. Utredningen bedömer, utifrån de EU-rättsliga upphandlingsdirektiven, att valfrihetssystem utgör en form av auktorisationssystem vilket innebär ett nationellt regelsystem med en egen juridisk form. Det innebär att också att den nya lagen rör sig mot mer traditionell myndighetsutövning, och enligt den logiken föreslår utredningen att lagstiftningen anpassas till förvaltningslagens centrala regler om handläggning, vilka ska preciseras i den nya lagstiftningen. Detta innebär en anpassning till svenska förvaltningsrättsliga regler. Dock är det önskvärt att utredningen i sitt slutbetänkande återkommer till frågan om sekretess. Det framstår som oklart om det finns en sekretessbrytande bestämmelse som är tillämplig för kommunen att lämna uppgifter till tillsynsmyndigheterna utan föregående förfrågan från en tillsynsmyndighet. När det framkommer uppgifter som kan föranleda att kommunen ifrågasätter lämpligheten hos någon av de aktörer som fått tillstånd att motta offentliga medel, så kan kommunen behöva lämnas över uppgifter som omfattas av stark sekretess till tillsynsmyndigheterna. I utredningen talas det om att det mellan myndigheter ska vara möjligt att tillämpa generalklausulen i 10 kap. 27 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) efter en intresseavvägning. Generalklausulen är dock inte tillämplig på uppgifter som omfattas av sekretess enligt ex. 26 kap. 1 OSL. Det är därför svårt att utläsa om en sekretessbrytande bestämmelse finns när uppgifter behöver lämnas utan att frågan initierats av tillsynsmyndigheten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(6)
Stadsledningskontoret ser också utifrån systemnivå en komplexitet med många olika myndigheter som ska agera inom det föreslagna tillsynsområdet. Om valfrihetssystemet inte är en upphandlingslagstiftning uppstår själva konkurrensen om kvaliteten först när brukaren ska välja leverantör, varför konkurrensverkets roll som fortsatt tillsynsmyndighet kan problematiseras. Det förhållandet gäller även upphandlingsmyndigheten. Stadsledningskontoret konstaterar att utredningen i vissa delar tagit till sig det staden skrivit i sitt remissvar till Ägar- och ledningsprövningsutredningen. Vad gäller hemtjänst gör utredningen bedömningen att det saknas skäl att ytterligare förtydliga begreppet hemtjänst. Stadsledningskontoret vill emellertid vidhålla att det finns ett behov av att definiera hemtjänst, särskilt då utredningen föreslår att företag inte ska få bedriva exempelvis RUT-tjänster inom samma juridiska person som man bedriver hemtjänst. I nuvarande lagstiftning finns inte den uppdelningen. I Göteborg finns det fristående familjedaghem som drivs som enskild firma (ej juridisk person). Kravet på att verksamheter som tar emot offentliga medel bedrivs av en juridisk person medför att dessa enskilda firmor måste ändra associationsform. Utifrån såväl ett mångfalds- som ett brukarperspektiv ser Göteborgs stad positivt dels på en prövning som syftar till att säkra seriösa aktörers möjligheter, dels på att prövningen föreslås ske på ett likartat sätt inom de olika välfärdsområden som riktar sig till målgrupper i behov av välfärdstjänster. Kravet på att kommuner ska göra en ägarprövning av fristående förskolor innebär ett nytt åtagande. I likhet med Ägarutredningen (ÄU) föreslår utredningen att kommunerna ges rätt att finansiera de tillkommande kostnaderna genom avgifter. Stadsledningskontoret förutsätter att kommunen kompenseras i enlighet med finansieringsprincipen om en ägarprövning kommer att leda till ökade kostnader. Stadsledningskontoret Malin Offerle Ledningskoordinator Sven Höper Direktör Välfärd och utbildning Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(6)
Bilaga 2 Finansdepartementet Yttrande över remiss från Finansdepartementet Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Finansdepartementet har givit Göteborgs Stad tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade remiss. Förslagen kring en ny LOV, IOP, ägar- och ledningsprövning samt ett mer flexibelt regelverk för upphandling av välfärdstjänster för att stimulera mångfald har varit i fokus vid Göteborgs Stads bedömningar angående en implementering av utredningens förslag. Ur ett brukarperspektiv är välfärdstjänsternas kvalitet, och att de utförs på ett rättssäkert sätt, primärt. Göteborgs Stads bedömning är att slutbetänkandets utfästelse om redovisning av kvalitetsmått för strategisk upphandling och uppföljning av välfärdstjänster är av stor vikt. Göteborgs Stad ser här en möjlighet att utredningen kan bidra i utvecklandet av en uppföljning som speglar utredningens direktiv att föreslå hur offentlig finansiering av privat utförda tjänster kan utformas avseende: likvärdighet, kvalitet, samhällsekonomisk effektivitet, behovsstyrning och öppenhet Beträffande ny rättsklassificering av LOV anser Göteborgs Stad att det är värdefullt att utredningen tydliggör vilket rättsläge som ska råda och att man utökar uteslutningsgrunderna, dels för sökande och dels för när valfrihetssystem ska avslutas. Utredningen bedömer, utifrån de EU-rättsliga upphandlingsdirektiven, att valfrihetssystem utgör en form av auktorisationssystem vilket innebär ett nationellt regelsystem med en egen juridisk form. Det innebär att också att den nya lagen rör sig mot mer traditionell myndighetsutövning och enligt den logiken föreslår utredningen att lagstiftningen anpassas till förvaltningslagens centrala regler om handläggning, vilka ska preciseras i den nya lagstiftningen. Detta innebär en anpassning till svenska förvaltningsrättsliga regler. Dock är det önskvärt att utredningen i sitt slutbetänkande återkommer till frågan om sekretess. Det framstår som oklart om det finns en sekretessbrytande bestämmelse som är tillämplig för kommunen att lämna uppgifter till tillsynsmyndigheterna utan föregående förfrågan från en tillsynsmyndighet. När det framkommer uppgifter som kan föranleda att kommunen ifrågasätter lämpligheten hos någon av de aktörer som fått tillstånd att motta offentliga medel, så kan kommunen behöva lämna över uppgifter som omfattas av stark sekretess till tillsynsmyndigheterna. I utredningen talas det om att det mellan myndigheter ska vara möjligt att tillämpa generalklausulen i 10 kap. 27 OSL efter en intresseavvägning. Generalklausulen är dock inte tillämplig på uppgifter som omfattas av sekretess enligt ex. 26 kap. 1 OSL. Det är därför svårt att utläsa om en sekretessbrytande bestämmelse finns när uppgifter behöver lämnas utan att frågan initierats av tillsynsmyndigheten. Utifrån såväl ett mångfalds- som ett brukarperspektiv ser Göteborgs Stad positivt dels på en ägar- och ledningsprövning som syftar till att säkra seriösa aktörer möjligheter, dels på att prövningen föreslås ske på ett likartat sätt inom de olika välfärdsområden som riktar sig till målgrupper i behov av välfärdstjänster.
Göteborgs Stad ser också utifrån systemnivå en komplexitet med många olika myndigheter som ska agera inom det föreslagna tillsynsområdet. Om valfrihetssystemet inte är en upphandlingslagstiftning uppstår själva konkurrensen om kvaliteten först när brukaren ska välja leverantör, varför konkurrensverkets roll som fortsatt tillsynsmyndighet kan problematiseras. Det förhållandet gäller även upphandlingsmyndigheten. Göteborgs Stad konstaterar att utredningen i vissa delar tagit till sig det staden skrivit i sitt remissvar till Ägar- och ledningsprövningsutredningen. Vad gäller hemtjänst gör utredningen bedömningen att det saknas skäl att ytterligare förtydliga begreppet hemtjänst. Göteborgs Stad vill emellertid vidhålla att det finns ett behov av att definiera hemtjänst, särskilt då utredningen förslår att företag inte ska få bedriva exempelvis RUT-tjänster inom samma juridiska person som man bedriver hemtjänst. I nuvarande lagstiftning finns inte den uppdelningen. Kravet på att kommuner ska göra en ägarprövning av fristående förskolor innebär ett nytt åtagande. I likhet med Ägarutredningen (ÄU) föreslår utredningen att kommunerna ges rätt att finansiera de tillkommande kostnaderna genom avgifter. Göteborgs Stad förutsätter att kommunen kompenseras i enlighet med finansieringsprincipen om en ägarprövning kommer att leda till ökade kostnader.