BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Relevanta dokument
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Skördepotential och kolinlagring av mellangrödor. Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

David Hansson & Sven-Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. Ogräsbekämpningsstrategi

Boostra markkolen med vall och mellangrödor

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Sveriges lantbruksuniversitet

Redovisning till SLU Ekoforsk

Sveriges lantbruksuniversitet

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Inledning Bakgrund Material och metod

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Biogasforskning vid SLU Alnarp

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Mellangrödor som funkar och hur bygga mullhalt. Marcus Willert, HIR Skåne. ÖSF-konferens 29 november 2018

Rörflen som biogassubstrat

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Värdet av vall i växtföljden

Fånggrödor i framtiden. Helena Aronsson Institutionen för mark och miljö SLU, Uppsala

Extensiv skörd av biomassa från sådda artrika gräsmarker

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Fånggrödor för minskad kväveutlakning och mervärden i växtföljden

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Smart Tillage. Marcus Willert. HIR Skåne. Alnarp

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Frilandsgrönsaksproduktion med fokus på hållbar utveckling

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Skördeteknik för hampa till energi och fiber

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Bioenergiväxtföljd nya metoder för hållbar produktion av bioenergi i Falköping

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

Det här gäller för träda och vall 2017

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

29 maj Jordberga gård

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Redovisning av pågående forskningsprojekt till Jordbruksverket

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Innehåll

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG OCH BILDVISNING från år 2007

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Institutionen för mark och miljö

Jordbruksinformation Åtgärder mot hästhov i ekologisk odling

De skånska odlingssystemförsöken

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Institutionen för mark och miljö

Att sätta värde på kvalitet

Vem är OSCAR? understödjande grödor i odlingssystemet

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Försöksåret 2012/2013

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Transkript:

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16 David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp Miniträda och sommarmellangröda en ny strategi mot nattskatta, bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök Norra Åsum David Hansson & Sven Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi SLU Alnarp 1

Försöksplan Norra Åsum Miniträda och sommarmellangröda en ny strategi mot nattskatta, bägarnattskatta i en ekologisk växtföljd med potatis, morot och lök 1 2a 2b 3 4a 4b 5 Färskpotatis Lök Morot Råg Morot Lök Rågvete Miniträda i juli + Mellangröda* sås ca 1 aug Facelia 1) Råg råg sker strax lök) Råg råg sker strax morot) Till tröskmognad Miniträda i aug + Mellangröda* sås ca 15 aug - Adios År 2014 korn N-giva vid sådd av oljerättika ca 40 kgn! Rågvete rågvete sker strax morot) Rågvete rågvete sker strax lök) Skördas som helsäd Rajgräs insådd våren. Vallen växer vidare tröskningen och skördas eller putsas med t.ex. betesputs Första försöksåret havre med insådd av rajgräs vall Sommarmellangrödor Norra Åsum Honungsört Phacelia tanacetifolia Raphanus sativus (Oilseed radish) 2

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper Norra Åsum och Lilla Böslid David Hansson, Thomas Prade, Linda Tufvesson Sven Erik Svensson, BT, SLU Alnarp Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper 3

Sammanfattande resultat från 2016 n hade mycket bra ogräskonkurrerande förmåga. Bovete och facelia hade också bra ogräskonkurrerande förmåga. De växte till snabbt sådden och resulterade i ett försprång gentemot ogräset. Hampa hade goda ogräskonkurrerande egenskaper på Norra Åsum. Hampa i kombination med luddvicker gav en bra ogräseffekt även helt utan gödsling. Tendens att gödsling resulterade i högre ogräsvikt och större antal ogräs på Norra Åsum. Ogräsets torrvikt 15/9 för ogödslade resp. gödslade sommarmellangrödor sådda 14/7, Lilla Böslid 2016 240 Ej N N 220 200 Torrvikt ogräs (g/m²) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Bovete Facelia Sudangräs (100 g/m² = 1 ton/ha) 4

Ogräsets torrvikt 4/10 för ogödslade resp. gödslade sommarmellangrödor sådda 20/7, Norra Åsum 2016 90 Ej N N 80 Ogräsets torrvikt (g/m²) 70 60 50 40 30 20 10 0 Bovete Hampa Facelia Sudangräs FaceliaVicker HampaVicker SudanVicker (100 g/m² = 1 ton/ha) Mellangrödornas biomassa 13/10 för ogödslade resp. gödslade sommarmellangrödor sådda 20/7, Norra Åsum 4,8 Ej N N 4,2 Torrvikt (ton/ha) 3,6 3,0 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 Bovete Hampa Facelia Sudangräs FaceliaVicker HampaVicker SudanVicker 5

Slutsatser & visioner Sommarmellangrödor för ogräskontroll Utöver kontroll av ogräs så erhålls följande positiva resultat från odlingssystemet: Ökad biodiversitet i odlingslandskapet Föda till pollinerande insekter Minskat kväveläckage bättre växtnäringseffektivitet Ökad mullhalt i marken Ökad markbördighet Substrat till biogas, bioetanol etc. Recirkulerad växtnäring från sommarmellangrödorna Ny projektansökan inskickad till PA den 15 feb 2017: Utvärdering av sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper - Norra Åsum & Lilla Böslid 2017 Bakgrund: Under 2016 konkurrerade sommarmellangrödorna bra mot ogräs på lättare sandjord när de fått en god tillväxt. Gödsling resulterade i färre ogräs på Lilla Böslid, men fler på Norra Åsum. Syfte: Öka kunskapen om hur sommarmellangrödor kan integreras i växtföljder inom jordbruk och trädgård, för att förbättra ogräskontrollen och odlingssystemets hållbarhet. Mål: Utvärdera bovete, facelia, hampa och oljerättika i renbestånd samt i kombination med luddvicker (gödslade resp. ogödslade). Grödornas etableringsförmåga, ogräsbekämpande egenskaper, biomassaproduktion samt dess påverkan på odlingsekonomin utvärderas. 6

Förslag till försöksplan Sommarmellangrödor 2017 Led Gödsling med 40 kg N per ha, (ammoniumkväve) Ej gödslad, 1 Bovete Bovete 2 Facelia Facelia 3 Hampa Hampa 4 5 Bovete+ luddvicker Bovete+ luddvicker 6 Facelia+ luddvicker Facelia+ luddvicker 7 Hampa+ luddvicker Hampa+ luddvicker 8 + luddvicker + luddvicker Ekonomiska beräkningar Kostnader Intäkter Skörd 1 Utsäde 1 Lagring 1 Gödning 1 Transport 1 Markberedning 1 Ogräseffekt 2 Fånggrödestöd Försäljning som biogassubstrat 1 1 Baserat på egen/litteraturdata 2 Baserat på kostnadsberäkningar för manuell/maskinell ogräsbekämpning 7