BETESDJUR PÅ NATURRESERVAT

Relevanta dokument
Dnr S43/04/2/1. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2003

Dnr S43/08/2/1. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2007

Dnr S43/07/2/1. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2006

Dnr S43/06/2/1. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2005

Dnr S43/02. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2002

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Naturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Bil.2 S4312E02 ÅLR 2012/507. Arbeten utförda på byggnaderna på landskapets naturreservat år 2011

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Intervjumall för äldre skogsbeten

Förvaltningsplan Natura 2000

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Arbeten utförda på byggnaderna på landskapets naturreservat år 2014

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Åtgärder för ÄNGSSKÄREPLATTMAL Gillis Aronsson Jan-Olov Björklund Pär Eriksson

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

LIFE Reclaim, vad är det?

Nya betesregler för mjölkgårdar

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Bil.1 ÅLR 2013/1036. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2012

Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Att anlägga eller restaurera en våtmark

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Naturreservatet Hällsö

Världen idag och i morgon

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Inventering av marklevande skalbaggar på Billingsudd och Sandholmarna, naturreservatet Strömsholm, Västmanlands län

Förvaltningsplan Natura 2000

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Kommunal Författningssamling

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4

Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

Sammanställning över fastigheten

Ledningsdragningar Kommunerna markerar vandringsleder på olika sätt. Färgmarkering, höjd på markeringar och lösningar diskuterades.

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Samråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Avtal om lägenhetsarrende

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Skogsö naturreservat

Bil.1 ÅLR 2011/852. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2010

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Restaureringsplan för Natura området Härön, SE i Tjörn kommun

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Förvaltning av Gåsö Naturreservat betesdjur i Kalvhagen Gåsö svar och förslag till Länsstyrelsen och Lysekils kommun Uppdatering april 2015

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Bilaga 3 Naturinventering

Kulturlämningar och skogsbruk

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Äger du ett gammalt träd?

Livskraftiga ekosystem

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun Nacka, Sweden

Bete fördelar, tips & råd

Dnr S43/09/2/18. Arbeten utförda inom landskapets naturreservat, naturminnen och andra skyddsobjekt år 2009

LÄNSSTYRELSEN Skaraborgs län Landskansliet IIIR Skaraborgs läns Naturskyddsförening

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Sammanställning av Frågeformulär till innehavare av permanenta rovdjursstängsel

Ansökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Skogsstyrelsens författningssamling

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

STYRESHOLM OCH PUKEBORG

Sveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.

Grunderna för skyddsjakt

Transkript:

BETESDJUR PÅ NATURRESERVAT Betande ungnöt på strandängarna på Prästgårdsnäset i Finström Miljöbyrån 2003

Allmänt Betande djur är en omistlig del av den åländska landskapsbilden och en bidragande orsak till att det åländska landskapet ännu idag äger stora skönhetsvärden, samt att vissa arter av växter och djur kan fortsätta att existera. Människans djurhållning sedan järnålder fram till våra dagar har genom det oavbrutna betandet i hagar och ängar, i kombination med slåtter av hö och täkt av löv till vinterfoder hållit tillbaka den naturliga igenväxning med skog av landskapet som annars skulle ha skett. På Åland finns i dag ett fyrtiotal naturreservat varav nära hälften innehåller åtminstone delar av gammal hävdad kulturmark. Inom sådana områden är det landskapsstyrelsens strävan att även i framtiden upprätthålla den traditionella hävden med slåtter, betesgång och rydjning och i förekommande fall även att med röjning och avverkning återskapa tidigare igenvuxen kulturmark Eftersom miljöbyråns resurser är tämligen blygsamma är det inte möjligt att hålla egna betesdjur, utan landskpasstyrelsen upplåter i stället betesrätt efter överenskommelse till privata djurägare på särskilda villkor. Detta system har gradvis utvecklats sedan början av 1970-talet på ett sådant sätt som även innebär stora fördelar för djurägaren. Stängselfrågan har hittills skötts av miljöbyrån en i djurhållningssammanhang stor utgift. Är man inordnad i lantbrukets miljöstödssystem berättigar även landskapets beten till detta. Men som djurägare är det skäl att komma ihåg att trots att djuren har gratis bete är betesrätten också förbunden med förpliktelser: Varje bete har en given djurkvot vad gäller antal och slag. För varje bete finns en riktgivande betesperiod bestämd. Beroende på områdenas karaktär och målsättningen med betet från naturvårdssynpunkt kan riktlinjerna för betesperioderna delas in i följande huvudgrupper: 1. 15.5 15.10 2. 1.6 15.10 3. 20.6 15.10 4. 1.8 15.10 Viktigt är att man verkligen för djuren till betet enligt överenskommelsen, samt att man har kontakt med miljöbyrån åtminstone vid betesgångens början och slut. De blanketter för betesgången som man får bör årligen fyllas i och lämnas in till miljöbyrån efter att säsongen avslutats. Detta för att miljöbyrån skall kunna studera effekterna och eventuellt göra justeringar i tillstånden om det bedöms nödvändigt. Dessutom har dokumentationen en stor betydelse om man vill göra långtidsutvärderingar av betesgången över effekterna på till exempel floran. Ytterligare gäller att: Djurägaren själv ansvarar för transporten av boskapen till och från betet förutom i undantagsfall. Djurägaren ansvarar för betesdjuren, stängselöversyn och även för eventuell skada djuren kan åsamka tredje man under betesperioden. Djurägaren bör beakta vad som föreskrivs i Ålands landskapsstyrelses beslut för respektive naturreservat. Smärre avvikelser från de gällande riktlinjerna i betestillståndet kan göras om förhållandena det medger efter överenskommelse med miljöbyrån. Miljöbyrån har som målsättning att de betesavtal som ingåtts skall leda till nytta både för djurägaren och den åländska naturvården..

Betesområden 1.1.2003 Nåtö

Espholm

Ramsholmen

Herrö

Prästgårdsnäset

Höckböleholmen Björkör

Idö Östra Långskär

Alla betesdjur är intressanta men de som anses mest värdefulla från naturvårdssynpunkt är ungnöt som betar skonsamt och trampar sönder marken måttligt. (Ovan betande ungnöt på Idö, Kökar). Får är effektiva naturvårdsarbetare, men kräver särskilt noggrann planering vad gäller betestider och djurantal eftersom de betar hårt och nära markytan där många örter har sina tillväxtpunkter. I många fall är det en fördel om olika djurslag kan sambeta inom ett område, då olika djurarter föredrar olika foderväxter. Nedan betande får på Herrö naturreservat.