Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Relevanta dokument
Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

RESULTAT FRÅN ÖVERSIKTSINVENTERING AV VEGETATION

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

RAPPORT Markkabelförläggning och vattenverksamhet Beckomberga-Bredäng. Naturvärdesbedömning av akvatiska bottenhabitat vid potentiella landfästen

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Marinbiologisk inventering av Bållevik - Kastet, Uddevalla kommun

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

PM gällande groddjur. Detaljplanearbete vid Jakobsberg, Karlstads kommun 2016

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken

NORRA KANALOMRÅDET - FALSTERBOKANALEN

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Vegetationsrika sjöar

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

Naturvärdesinventering i Gärsnäs

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

Marin naturinventering vid Björnö, Norrtäljeviken 2015

Makrofytinventering i Ringsjön 2015

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Naturvärdesbedömning. Vaxholms kustvatten. En sammanfattning av AquaBiota Report 2014:05

Detaljerad NVI av dike och bedömning av stare

Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:


GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Inventering av vattenvegetation i sju sjöar, Gotlands län 2016

Pålsundsstrand. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Undersökningar av vattenvegetation, lekområden, bottenfauna och sediment i Edsviken 2006

Naturvärdesbedömning

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Strandinventering i Kramfors kommun

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Marina natur- och kulturvärden kring Axmar bruk

Makrofytinventering i Ringsjön 2012

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

P r i o r i t e r a d e s k y d d s v ä r d a o m r å d e n N a c k a k o m m u n

Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län

Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Gräfsnäs slott. Thomas Bergstrand. Marinarkeologisk förundersökning Erska 21:2 Gräfsnäs 1:19, Gräfsnäs socken, Alingsås kommun.

Inventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008

RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015

, /-6 m. 13 m från start, block mellan alar Bäring 43 Datum

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

PM Inventering av groddjur vid Robertshöjdsgatan/Smörslottsgatan 2017

Inventering av makrofyter Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön


Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Restaurering Ramsan 2017

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

Metapopulation: Almö 142

Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Skutvikshagen. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011

THE CIRCLE RESORT UNDERLAG FÖR SAMRÅD

Kartering av bentisk flora och fauna vid Hässelby värmeverk. Martin Isæus, Karl Florén och Sofia Wikström

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Pågående planarbeten. Tanumstrand. Planprogram, ändring av detaljplan för Grebbestads camping. Pågående planer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Transkript:

På uppdrag av: Magnus Gustavsson, Söderköping Version/datum: 2017-11-01 Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö Inför samråd gällande anläggande av brygga Calluna AB (org.nr: 556575-0675) Linköpings slott, 582 28 Linköping Hemsida: www.calluna.se Telefon (växel): +46 13-12 25 75 Projektledare & Fältinventering: Johan Storck Författare: Johan Storck & Staffan Nilsson Kvalitetssäkring: Elisabeth Lundkvist Intern projektkod: JSK0077 Foton: Calluna AB om inget annat anges Karträttigheter: Google Maps Rapporten bör citeras såhär: Storck, J. & Nilsson, S. 2017. Bedömning av naturvärden vid Marö. Inför samråd om anläggande av brygga. Calluna AB.

1. Inledning Calluna har på uppdrag av Magnus Gustavsson, Söderköping, gjort en naturvärdesbedömning av vatten- och strandmiljön vid det planerade bryggområdet vid Marö med syftet att beskriva områdets naturvärden med avseende på undervattensvegetationen. Fältbesöket genomfördes den 5 oktober 2017. Undersökningarna gjordes från båt med hjälp av vattenkikare där vattendjupet så tillät och på djupare vatten användes en Lutherräfsa för att söka av bottnen. Hela det undersökta området var relativt grunt och vattendjupet översteg inte 4 meter vilket var detsamma som siktdjupet. 2. Områdesbeskrivning Översiktlig beskrivning Det undersökta området ligger på södra sidan av Marö i en större öppen vik som öppnar sig mot sydost. Strandområdet är exponerat för vind och vågor och vattencirkulationen bedöms som god. I strandkanten dominerar grus, sten och sand och på några ställen går hällar ner i vattnet. Utanför strandzonen övergår bottensubstratet snabbt till mjukbotten. Längst in mot land finns tunna (4-8 meter), relativt glesa områden bevuxna med bladvass Phragmites australis. Vegetationen längre ut i vattnet består av för Östersjön vanliga arter som snärjtång Chorda filum, ålnate Potamogeton perfoliatus, borstnate Stuckenia pectinata och vattenpest Elodea canadensis. I vissa områden finns även sparsamt med smaltång Fucus radicans. Spritt över området finns även blåmussla Mytilus edulis, östersjömussla Limecola balthica och nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum; dock inte i några tätare bestånd. I figur 1 illustreras området översiktligt. Det är indelat i fyra delområden A-D som som har undersökts. Det är i delområde C som bryggområdet planeras. Figur 2 och 3 visar en översikt över strandens utseende. 2

Figur 1: Översiktlig karta över den vik söder om Marö som berörs av det planerade bryggområdet. De fyra delområden A-D som har undersökts är markerade. Bryggområdet planeras i delområde C. Beskrivning av delområden C Det planerade bryggområdet Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand och på något ställe går hällar ner i vattnet. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Upp mot land växer bladvass Phragmites australis i 5-10 meter breda, lite glesa bestånd. På det hårdare bottensubstratet i strandzonen enstaka plantor med smaltång Fucus radicans och snärjtång Chorda filum. Längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av vattenpest Elodea canadensis. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området runt det planerade bryggområdet men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 3 meter. I övrigt påträffades nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica samt fastsittande på vegetationen små blåmusslor Mytilus edulis. A Grund vik väster om bryggområdet och delområde B Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Längst in finns ett område med bladvass Phragmites australis och längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av ålnate Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata. 3

Vegetationen är relativt tät och täcker delvis bottnen till 100 %. Vattendjupet överstiger inte 2 meter. På mjukbotten finns även enstaka nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica. B Grund vik väster om bryggområdet Bottensubstratet längst in i den lilla grunda viken består av ett sandlager ovanpå mjukare sediment för att längre ut övergå till ren mjukbotten. Fläckvis förekommer mindre kvadratmeterstora områden med bar sand. Längst in växer ett större bestånd av bladvass Phragmites australis och på de grundare områdena utanför finns bitvis täta lösliggande bestånd med smaltång Fucus radicans. I övrigt mest kortvuxen ålnate Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata samt vattenpest Elodea canadensis. Längre ut mer högvuxen ålnate och smaltång. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 2 meter. På mjukbotten finns även enstaka nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica. D Strand öster om bryggområdet Område D har samma struktur som område C där bryggorna planeras. Bottensubstratet i strandkanten består av sten, grus och sand och på något ställe går hällar ner i vattnet. Mjukbotten tar snabbt över några meter ut från strandkanten. Upp mot land växer bladvass Phragmites australis i 5-10 meter breda, lite glesa bestånd. På det hårdare bottensubstratet i strandzonen enstaka plantor med smaltång Fucus radicans och snärjtång Chorda filum. Längre ut där bottensubstratet övergår till mjukbotten finns bitvis täta bestånd av vattenpest Elodea canadensis. Vegetationen är relativt tät och täcker bottnen till 75 % i området runt det planerade bryggområdet men är inte så högvuxen. Vattendjupet överstiger inte 3 meter. I övrigt påträffades nordlig östersjöhjärtmussla Cerastoderma glaucum och östersjömussla Limecola balthica samt fastsittande på vegetationen små blåmusslor Mytilus edulis. 4

Figur 2: Översiktlig över den vasskantade zonen längs stränderna i området. Figur 3: I delområde C och D går bitvis hällar ner i vattnet. 5

I figur 4 visas aktuell detaljplan över Marö inklusive det planerade bryggområdet. Figur 4: Gällande detaljplan över området på Marö inklusive den planerade brygganläggningen. 6

3. Sammanfattande bedömning Det undersökta området är homogent med avseende på bottensubstrat, artförekomst och utbredning. Tack vare områdets öppenhet bedöms vattencirkulationen som god. Naturvärdet hos undervattensvegetationen bedöms som allmänt i det undersökta området. Viktiga ekologiska arter och strukturer såsom täta bestånd av smaltång och ålgräs saknas. Området där bryggorna planeras bedöms inte heller som särskilt viktigt som lek- och uppväxtplats för fisk. Däremot bör man undvika arbeten i och i direkt anslutning till den smala, grunda viken (område B) som skulle kunna fungera som lek- och uppväxtplats för fisk. Inga särskilda eller skyddsvärda arter observerades i det undersökta vattenområdet och artförekomsten är präglad av det mestadels mjuka bottensubstratet. 7