SCHOPENHAUER ( )

Relevanta dokument
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017

Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

Varför vara moralisk

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Föreläsningar i religionsfilosofi

Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!

Från till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer

SYFTE Identifiera spåra. analys av givna förnuftsbegrepp. värde. Kants undersökning börjar med en analys av den goda viljans värde.

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.

SPIRITUALISMENS 7 GRUNDPRINCIPER

FYSISKT OCH PSYKISKT VÄLMÅENDE

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

En formel för frihet

Teoretiska skäl att tro på Gud

I ljuset av det ondas problem

Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Scouternas gemensamma program

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Moraliskt praktiskt förnuft

Tankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Det kategoriska imperativet

du har rationella skäl att tro.

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Swedish copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

TESTAMENTET OCH ORDET AV JAG ÄR

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Värdegrund och uppdrag

vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Var är själarna efter döden?

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.

Nåd för nya världar. Kyrkodagarna i Åbo Biskop Björn Vikström

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Den som är född av Gud syndar inte

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Vetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.

Ja till fred En gudstjänst kring försoning och fred

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

En religion och en filosofi

Principen hos en god vilja som handlar av plikt

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Vad är psykisk ohälsa?

Hösten 2015 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. torsdag v.35 hinduismen torsdag v. 36 buddhismen

0. Meta-etik Grunderna

Andlig Klarsyn. En måttstock för den Kristna församlingen

Hösten 2017 i klass 8a och 8b på Vasaskolan. Hinduism & Buddhism. Läxförhör. tisdag v. 48 hinduismen tisdag v. 49 buddhismen

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Martin Heidegger. 2. Jaget kan inte existera isolerat från sin omvärld. Jag kan endast existera genom att "vara-riktad-mot" föremål i min omvärld.

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Guds egenskaper och natur

VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Ett andligt liv i frihet.

Mental träning. - Att lära sig. tänka och önska

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm!

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Från boken "Som en parkbänk för själen" -

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Matt 6:31-34, 15:e sönd.eft.tref. 1:a årg

Vetenskap sökande av kunskap

Ge sitt liv för sina vänner

Den religiösa och moraliska fostran i antroposofins ljus. Den Haag 4 November 1922

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Transkript:

SCHOPENHAUER (1788-1860) PÅVERKAD AV KANT FÖRNEKAR LIKSOM FICHTE OCH HEGEL EXISTENSEN AV ETT TING-I-SIG DET FINNS BARA EN VÄRLD, OCH DEN ÄR TOTALITEN, VARAT, DET ABSOLUTA I. VÄRLDEN ÄR (MIN) FÖRESTÄLLNING FÖRESTÄLLNING = KONKRET ERFARENHET VÄRLDEN EXISTERAR I RELATION TILL MEDVETANDET HOS DET UPPLEVANDE SUBJEKTET (DVS. PERSONEN) RELATIONEN MELLAN SKEENDEN I VÄRLDEN OCH MEDVETANDET ÄR INDIREKT, VIA KROPPEN SINNESERFARENHET GÅR VIA KROPPEN: OMEDELBAR SINNLIG KUNSKAP OM SUBJEKTETS KONKRETA EXISTENS I VÄRLDEN: SUBJEKTET/INDIVIDEN SOM AGENT FÖRSTÅNDET GER KUNSKAP OM ANDRA INDIVIDER OCH OM SKEENDEN I VÅR OMVÄRLD FÖRSTÅNDET ORDNAR INFORMATION UTIFRÅN ORSAKSPRINCIPEN FÖRNUFTET GER BEGREPPSLIG, TEORETISK KUNSKAP FÖRNUFTET ÄR NÖDVÄNDIGT FÖR FÖRMÅGAN ATT RESONERA II. VÄRLDEN ÄR VILJA ALLTING (ORGANISKT) I VÄRLDEN HAR VILJA, LEVANDE SOM DÖTT VILJAN FÖREKOMMER TILL OLIKA GRAD HOS OLIKA SORTERS VARELSER OCH TING I NATUREN KAN VI TÄNKA OSS VILJAN SOM EN SORTS KRAFTFÄLT. HOS SUBJEKTET ÄR VILJAN ÄR KROPPSLIGT REALISERAD. DEN ÄR UTTRYCK FÖR ETT BLINT BEGÄR. JAG KÄNNER MIG SJÄLV (MITT JAG) DELS SOM VILJA (SUBJEKT), DELS SOM FÖREMÅL (OBJEKT). VILJA UPPSTÅR UR KONKRETA BEHOV. BEHOV ÄR EN SORTS BRIST. BRIST INNEBÄR ETT KROPPSLIGT REALISERAT, FYSISKT OCH PSYKISKT LIDANDE. 1

ÄVEN KUNSKAPSSÖKANDET ÄR UTTRYCK FÖR VILJAN. VILJAN GÖR MÄNNSKOR TILL INDIVIDER/PERSONER, OCH VARJE MÄNNISKA KAN AKTIVT FORMA SITT LIV GENOM ATT HANDLA UTIFRÅN MOTIV, SKÄL OCH BESLUT. III. ATT BEFRIA SIG FRÅN BEGÄRET DET GÅR ATT KOMMA UNDAN BEGÄRET (RASTLÖSHET, ORO, JAKT, OTILLFREDSSTÄLLDA BEHOV) OCH DET INSTRUMENTELLA FÖRHÅLLANDET TILL LIVET (ATT SE ALLA TING, VARELSER OCH MÄNNISKOR SOM REDSKAP FÖR ATT SLÄCKA BEGÄRET), GENOM ATT INTA ETT KONTEMPLERANDE, REFLEKTERANDE, AVSTÅNDSTAGANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL VÄRLDEN (FÖRBLI OBERÖRD), BLI ETT MED DET BETRAKTADE, GLÖMMA SIN EGEN INDIVIDUALITET OCH FOKUSERA PÅ DET UNIVERSELLA (ALLMÄNGILTIGA) OCH GENERELLA (ALLMÄNNA). ETT KUNSKAPSSUBJEKT ÄR GENOM T EX ETT KONSTFÖREMÅL RELATERAD TILL EN MERA ALLMÄN, OBEROENDE OCH SANNARE VERKLIGHET FULLSTÄNDIG FÖRSAKELSE INNEBÄR ATT GE UPP VILJAN ATT LEVA AKTIVT OCH DELTA I VÄRLDSLIGA HÄNDELSER. 2

KIERKEGAARD (1813-1855) FOKUS PÅ INDIVIDEN OCH SJÄLVFÖRVERKLIGANDE: DEN MÄNSKLIGA EXISTENSEN HEGEL RATIONALISERADE BORT JAGET, PERSONEN, DET SOM GÖR LIVET MENINGSFULLT OCH BERÖR INDIVIDEN, MENADE KIERKEGAARD. FÖR KIERKEGAARD ÄR TVÄRTOM PERSONLIG PASSION VIKTIGARE I LIVET ÄN FÖRNUFT OCH KUNSKAP. DET PERSONLIGA VALET SPELAR ROLL: VAD DU VÄLJER ÄR MINDRE VIKTIGT ÄN HUR DU VÄLJER. UTVECKLINGSTANKEN: TRE STADIER PÅ LIVETS VÄG VÄGEN TILL EN FULLSTÄNDIG EXISTENS EN AUTENTISK MÄNNISKA TAR KONTROLL ÖVER SITT ÖDE: DET FRIA VALET INLEDNINGSVIS ÄR MÄNNISKAN EN VILJELÖS DEL AV MASSAN. HON ÄR NATUR, ANDEN FINNS GÖMD I HENNE, OUTVECKLAD. (s.153) OSKULD ÄR OVETENHET, FRID OCH VILA. MEN OSKULD ÄR OCKSÅ OBESTÄMT, ETT INGENTING; DÄRFÖR GER OSKULD UPPHOV TILL ÅNGEST. ÅNGEST ÄR SKILD FRÅN FRUKTAN, RÄDSLA, DEN ÄR FRIHETENS MÖLJIGHET SOM EN MÖJLIGHET TILL DET MÖJLIGA. YRSEL JUST INNAN MAN HOPPAR SÅ AVSTÅR MAN, OCH DÅ INTRÄDER SYNDAFALLET: DU FÅR SKULDKÄNSLA SYND OCH SKULD TILLHÖR INDIVIDEN. GENOM TRON LEDER ÅNGESTEN INDIVIDEN TILL FÖRSYNEN. 1. ESTETISKA STADIET VILJA OCH BEGÄR EFTER LUST OCH NJUTNING I NUET. EFTER HAND ALLTMER MISSNÖJD OCH UTTRÅKAD AV DET SOM BJUDS, SÖKER MÄNNISKAN EN MENINGSFULL TILLVARO. DET LEDER HENNE TILL: 2. ETISKA STADIET UPPLEVELSE AV FRIHET (FRÅN BEGÄRET EFTER NJUTNINGAR), MEN SNART FASTNAR HON I MORALISKA KONVENTIONER, VANOR OCH TRADITIONER. 3

HON VÄLJER MEDVETET ATT FÖLJA SOCIALA LAGAR, OFFRAR SITT JAG FÖR GRUPPEN, OCH ARBETAR FÖR DET GENMENSAMMA BÄSTA ISTÄLLET FÖR ATT I FÖRSTA HAND GLÄDJA SIG SJÄLV. DEN MÄNSKLIGA SVAGHETEN ATT INTE ORKA/KLARA AV ATT LEVA UPP SINA IDEAL, FRAMTVINGAR SKULDKÄNSLOR. DEN STARKA KÄNSLAN AV SKULD LEDER TILL: 3. RELIGIÖSA STADIET FÖR TRON ÄR DET ENSKILDA HÖGRE ÄN DET ALLMÄNNA. RELGIONENS SYFTE ÄR STÖRRE ÄN ETIKENS OCH GÅR INTE ATT IFRÅGASÄTTA ELLER RÄTTFÄRDIGA FÖRNUFTIGT. TRON ÄR BLIND, OCH MORALLAGARNA GÄLLER INTE. VI MÅSTE BEJAKA RISKEN OCH TA SPRÅNGET UT I RELIGIONEN: TRONS SPRÅNG. NIETZSCHE (1844-1900) I. OM KUNSKAP TÄNKAREN, SOM NIETZSCHE KALLAR DEN TYSKA IDEALISTEN, PÅSTÅR ATT VÄRLDEN ÄR ETT LEVANDE VÄSEN OCH HAR EN HELHETSKARAKTÄR. TÄNKAREN VILL FÖRKLARA VÄRLD OCH MÄNNISKA ENLIGT SAMMA PRINCIPER, OCH TILLSKRIVA SAMMA SORTS EGENSKAPER TILL NATUR OCH MÄNNISKA, T EX FÖRNUFT OCH PERFEKTION OCH ORDING OCH ANDLIG UTVECKLING. NIETZSCHE MENAR TVÄRTOM ATT DET ÄR FEL ATT TRO ATT UTVECKLING ÄR ÄNDAMÅLSENLIG, FÖRÄNDRAS TILL DET BÄTTRE, OCH LAGENLIG I NATUREN FINNS INTE LAGAR, ENBART NÖDVÄNDIGA (BIOLOGISKA) FÖRHÅLLANDE. DET FINNS INGEN KÄLLA TILL LIVET, INGEN ANDE, SOM STÄNDIGT SKAPAR NYTT. TVÄRTOM; NIETZSCHE UPMANAR OSS: GÖR MÄNNISKAN NATURLIG, OCH SLUTA TILLSKRIV NATUREN GUDOMLIGA OCH MÄNSKLIGA EGENSKAPER! 4

II. NIETSZSCHE OM KUNSKAPENS URSPRUNG INTELLEKTET FRAMBRINGAR INTE ENBART SANNINGAR, UTAN ÄVEN VILLFARELSER. VISSA AV DEM ÄR NYTTIGA OCH ARTBEFRÄMJANDE SEDAN MÄNNISKANS FÖRSTA KULTURER I URMINNES TIDER, T EX (VAN)FÖRESTÄLLNINGARNA ATT DET FINNS VARAKTIGA TING, SUBSTANSER, LIKHET, OLIKHET, ATT VILJAN ÄR FRI, ATT DET SOM ÄR BRA FÖR MIG OCKSÅ ÄR BRA FÖR DIG, OSV. FÖRST SENT I MÄNNISKANS UTVECKLING KOM ENSTAKA PERSONER ATT FÖRNEKA SÅDANA HÄVDVUNNA, VANEMÄSSIGA SATSER. MEN DÅ VISADE SIG SANNINGEN VARA DEN KRAFTLÖSASTE FORMEN AV KUNSKAP, EFTERSOM VÅR ART (MÄNNISKAN) INTE ÄR GJORD FÖR ATT LEVA MED SANNINGEN: MÄNNISKAN TÅL INTE SANNINGEN. MÄNNISKAN HAR GJORT SINA TROSSATSER (SE EXEMPLEN OVAN) TILL KUNSKAPSMÄSSIGA NORMER MOT VILKA SANNING OCH OSANNING MÄTS OCH IDENTIFIERAS. DETTA TROTS ATT DE INTE ÄR SANNA. ALLTSÅ: KRAFTEN I SANNINGEN LIGGER INTE I DESS GRAD AV RIKTIGHET, UTAN I DESS ÅLDER, ROTFASTHET, KARAKTÄR AV LIVSBETINGELSE. SÅ FUNGERAR SANNING FÖR MÄNNISKAN, ENLIGT NIETZSCHE! NU (DVS. I NIETZSCHES SAMTID) SER VI EN STRID MELLAN URGAMLA VILLFARELSER OCH DEN TYSKA IDEALISMENS DRIFT TILL SANNING: FRÅGAN ÄR NU, SÄGER NIETZSCHE, OM SANNINGEN TÅL ATT INFÖRLIVAS MED MÄNNISKAN (TILL EN SORTS SYNTES UR KAMPEN) III. LOGIKENS GRUND OCH ROLL LOGIKEN VILAR PÅ FALSKHET, DEN FÖRENKLAR OCH IDEALISERAR VERKLIGHETEN. IV. ORSAK OCH VERKAN ORSAKSBEGREPPET ÄR (LIKSOM LOGIKEN) ETT EXEMPEL PÅ HUR MÄNNSKAN I VETENSKAPEN (LIKSOM I ALLT ANNAT) FÖRMÄNSKLIGAR VÄRLDEN. DET FINNS ENBART KONTINUUM, STÄNDIGA SKEENDEN, EN VÄRLD I RÖRELSE. 5

V. INFLYTANDET FRÅN DARWINS EVOLUTIONSTEORI ARTENS KAMP FÖR ÖVERLEVNAD, PASSION OCH DRIFTER DRIVER INDIVIDENS HANDLANDE, JAGET ÄR INTE FÖRNUFTIGT. VILJAN TILL MAKT GENOMSYRAR ALLT. SANNINGEN ÄR RELATIV: DET SOM MÖJLIGGÖR ÖVERLEVNAD ÄR SANT. MÄNNISKAN HANDLAR I ARTENS INTRESSE, OCH I DETTA INTRESSE, ÖVERLEVNAD, LIGGER OCKSÅ ATT INBILLA SIG EN MORAL, RELIGION, ETC, DVS EN HÖGRE MENING. VI. CENTRALA IDÉER SANNING ÄR BEROENDE AV SAMMANHANG, INTE ABSLUT. KONVENTIONER ÄR INGET ATT BRA SIG OM. MORAL OCH RELIGION FÖRTRYCKER. KUNSKAP GER I SIG INGET BRA LIV. DET CENTRALA ÄR ATT NÅ FULLSTÄNDIG BEFRIELSE OCH ANSVARSLÖSHET MED ANDRA ORD, HANDLINGSFRIHET, OCH SEDAN ATT VÅGA HANDLA, ATT VARA MODIG OCH BEJAKA LIVET. ÖVERMÄNNISKAN VÅGAR OMVÄRDERA ALLA VÄRDEN, VILL SE SAKER SOM DE ÄR, INTE SOM ANDRA SÄGER DE ÄR. 6