LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

Sammanträdesprotokoll 1 (33) LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2000-05-03- - 04 Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 3 maj 2000 kl 09.00-4 maj 2000 kl 16.00 Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Gunnar Geijer och Jan-Olof Dahlin Justeringens plats och tid Underskrifter Den 18 maj 2000 på landstingets kansli Sekreterare Paragrafer 46-77 Staffan Granström Ordförande Hans Lundqvist Justerande Gunnar Geijer Jan-Olof Dahlin BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2000-05-18 Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige 2000-05-03 - - 04 Datum för anslags uppsättande 2000-05-18 Datum för anslags nedtagande 2000-06-08 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (33) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Per-Owe Öberg Harriet Svaleryd Gunnar Pettersson Karen Moe Jönsson Christer Åkerlind Maria Magnusson ( 57-77) Sture Olsson Erik Larsson Carl-Arne Åhlin Björn Sandal Jöran Hägglund Thomas Andersson Marianne Larm-Svensson Karl-Erik Eriksson ( 46-56) Eivor Nordman ( 57-77) Karl-Erik Mårtensson Bertil Eriksson Kurt Edlund Pia Gabrielsson Dan West Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Lena Persson ( 46-56) Margareta Persson Anders Silfverdal( 57-77) May Jörgensen ( 46-65) Owen Laws ( 57-77) Bodil Jörgensen ( 46-56,66-77) Marianne Björkqvist Västra valkretsen Thomas Hägg Maidie Wiklund Ann-Marie Johansson( 46-56) Elsi Wissing ( 57-77) Stefan Fax Gudrun Belin Roger Nääs ( 46-56) Alf Astner ( 57-77) Ulla-Britt Lindblad Anders Häggqvist Berit Johansson Göte Norlander Annelie Bengtsson Anna-Britt Bromée Jöns Broström Monalisa Norrman ( 57-77) Bo Danielsson Lars-Olof Eliasson Jan-Olof Dahlin Kerstin Weimer Östra valkretsen Bojan Edfors Bengt Bergqvist Mona Nyberg Bengt Norman Hans Lundqvist, ordf Solveig Lövlie ( 46-56) Karin Näsmark ( 57-77) Gunnar Geijer Birgitta Eriksson Linnéa Andersson Catarina Antán Sune Bengtsson

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (33) 46 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 47 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 48 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäles att fullmäktiges ordföranden 2000-04-25 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. 1. Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 2. Enligt KL 5 kap, 40 tas följande extra ärende upp för behandling: Ändring av tidplan för arbetet med Ny hälso- och sjukvårdspolitik. 49 Fråga från Kerstin Weimer (fp) angående reseersättning vid besök hos Kvinnohälsan (Jll 77/2000) Kerstin Weimer hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en fråga med följande lydelse:

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (33) I samband med besök vid länssjukvården ges viss ersättning för resa till Östersund från övriga delar av länet. Vid besök i primärvården ges ersättning till närmaste hälsocentral för den del som överstiger 5 mil. Kvinnohälsan som tillhör primärvården är centraliserad till Frösön och dit reser kvinnor från hela länet för att ta del av denna kompetens. För resa till Kvinnohälsan utgår emellertid ingen ersättning. Kvinnor boende långt ifrån Östersund får därför bekosta en resa på ex. 30-40 mil helt själva för ett besök i primärvården vilket kan avhålla från att uppsöka Kvinnohälsan av ekonomiska skäl. Min fråga lyder därför: Varför betraktas inte besök vid Kvinnohälsan som ett besök vid närmaste hälsocentral och ersätts för kostnader som överstiger resa på 5 mil? Frågan får ställas. 50 Interpellation från Anders Häggkvist (c) angående hyresavtal för nedlagda disitriktssköterskemottagningar (Jll 307/00) Anders Häggkvist hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Enligt uppgift har landstinget tidsmässigt långa hyresavtal för de distriktssköterskemottagningar som enligt budgetbeslut nu avvecklas. Om det stämmer innebär det att den beräknade besparingen inte går att tillgodogöra landstinget under året. Argumentet att nedläggningen görs för att spara pengar blir därmed inte lika gällande. Jag vill ställa följande fråga: Hur ser det ut med de aktuella hyresavtalen för lokalerna för de distriktssköterskemottagningar som nu läggs ned?

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (33) Interpellationen får ställas. 51 Interpellation från Gusten Rolandsson (kd) m fl om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av motionen Mer tid för patienten (Jll 561/98) Gusten Rolandsson m fl hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Kristdemokraterna i Jämtlands läns landsting lämnade in en motion där det i att-satserna står: att genomföra en brett upplagd studie av sjukvården i hela länet för att få fram hur mycket tid som används till direkt patientnära vård och hur mycket som används till administration, samt att utvärdera, ifrågasätta och förenkla rutiner, blanketter etc och använda modern teknik för att minska arbetsinsatserna för administrationen. Den 23 september 1999, 128, beslöt landstingsfullmäktige: 1. Förslaget i motionens första att-sats avslås. 2. Förslaget i motionens andra att-sats bifalles. Fråga: Vilka åtgärder har vidtagits inom både primärvården och länssjukvården för att uppfylla beslutet enligt 128? Interpellationen får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 6 (33) 52 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) angående arbetsmiljöfrågor (Jll 341/2000) Jan-Olof Dahlin hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: Arbetsmiljöfrågan är ständigt aktuell och utifrån vad som framkommer i diskussionerna så hanteras den olika inom landstingets olika verksamheter. På ett par ställen erbjuds personalen massage. På något ställe finns det en stor valfrihet att delta i olika arrangemang som man kan samla en grupp till. Dock får man privat betala en del av kostnaden. De allra flesta anställda är hänvisade till enbart Zefyren. Det finns också behov som inte tillgodoses vad gäller möjligheten att få prata av sig och bearbeta upplevelsen när man arbetat nära döende patienter. Det känns angeläget att vi personalpolitiskt tar dessa arbetsmiljöfrågor på allvar och ser över hur det i praktiken fungerar. Utifrån detta frågas: Förekommer det att medel som egentligen är avsedda för personalvård och utveckling istället används till verksamheten? Är avsatta medel tillräckliga och används de på rätt sätt? Är det inte en självklarhet att all personal som har behov av att bearbeta en jobbig upplevelse och så önskar skall ha möjlighet till samtal med ex. psykolog eller kurator? Utifrån personalvårdande aspekter borde väl all personal erbjudas massage? Interpellationen får ställas.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 7 (33) 53 Interpellation från Anders Häggkvist (c) angående byråkratisvenskan (Jll 340/2000) Anders Häggkvist hade till landstingsstyrelsens ordförande inlämnat en interpellation med följande lydelse: I den vardagliga debatten framkommer det ofta att de politiska engagemanget bland befolkningen minskar. Samtidigt som politikerföraktet ökar. Klyftan mellan väljarna och förtroendevalda blir alltså större. Orsakerna till detta är säkert många. En av orsakerna är som jag ser det byråkratisvenskan. Många, digra och svårbegripliga textmassor väller in via post, email, press och allehanda möten. Som politiker bör man: - Först och främst ha tid till att läsa handlingarna - Sen förstå textmassan - Till sist förväntas dessutom att man skall kunna analysera och komma ihåg innehållet. För att klara av dessa kriterier fullt ut krävs det i stort sett att man är en heltidsarvoderad och högutbildad byråkrat. Tiden till att förankra eller inhämta väljarnas synpunkter i de politiska frågorna minskas avsevärt när mycket tid går åt till att "plöja sig igenom en massa texter" Vanligt folk får härigenom allt svårare att påverka de politiska besluten. Härav är politikers och tjänstemäns oförmåga att skriva kort, tydligt och begripligt ett stort hot mot demokratin. Med anledning av ovanstående frågar jag landstingsstyrelsens ordförande: Hur kan vi i landstinget hjälpas åt med att minska detta problem?

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 8 (33) Interpellationen får ställas. 54 Anmälan av inkomna motioner Nedanstående motioner överlämnas till landstingsstyrelsen för beredning: Från Jan-Olof Dahlin (mp) m fl ang cykelpool Från Jöran Hägglund (c) m fl ang Centermiljarderna till vård och omsorg Från Jan-Olof Dahlin (mp) m fl ang livsmedelsupphandling (tidigare inlämnad motion med samma rubrik har återtagits) Från Jan-Olof Dahlin (mp) m fl ang Grön el (tidigare inlämnad motion ang elupphandling - Bra miljöval har återtagits) 55 Meddelanden Nedanstående ledamot och ersättare har utsetts av Länsstyrelsen: Ledamot Björn Sandal (s) Östersunds valkrets (för Annelie Nilsson) Ersättare Per Svensson (s), Östersunds valkrets (för Björn Sandal)

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 9 (33) 56 Ajournering Fullmäktige beslutar ajournera sig kl 09.15 för att åter sammanträda den 4 maj kl 08.00. Informeras om: - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Underlag till förklaring med anledning av anmärkning i revisionsberättelsen för 1999 Länssjukvård i utveckling Informationsprojekt inom primärvården God Teater för vem? Länsteatern underhåller och argumenterar. 2000-05-04 57 Upprop - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 58 Landstingsstyrelsens rapport Vårdbarometern

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 10 (33) 59 Utskottens rappporter Länsutvecklingsutskottet: Öppet Hus 2000-04-06 angående länskulturcentrum Utskottets arbetsgrupper för - internationellt program - länskulturprogram - organisationsbidrag Länets kommunikationsfrågor 60 Svar på fråga från Kerstin Weimer (fp) angående reseersättning till Kvinnohälsan (Jll 77/2000) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade under 49 antecknade frågan och anför följande: Din fråga om varför besök vid Kvinnohälsan inte räknas som ett besök vid närmaste hälsocentral och ersätts för kostnader som överstiger resa på 5 mil är en mycket bra fråga. Jag konstaterar att frågan inte har beaktats. Därför ska jag aktualisera frågan för ett eventuellt beslut som gör att kvinnor inte avstår att uppsöka Kvinnohälsan p g a ekonomiska skäl. Kerstin Weimer yttrar sig.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 11 (33) 61 Svar på interpellation från Anders Häggqvist (c) angående hyresavtal för nedlagda distriktssköterskemottagningar (Jll 307/2000) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Anders Häggqvist inlämnade under 50 antecknade interpellationen och anför följande: Det aktuella läget för mottagningarna är följande: I Klövsjö och Åsarna gick avtalstiden ut 1999-09-30. Någon hyra erläggs alltså inte för dessa lokaler. I Pilgrimstad går avtalstiden ut 2000-09-30. Från 2000-01-01 till avtalstidens utgång erläggs 33 000 kronor till hyresvärden Bräckehus. I Lofsdalen går avtalstiden ut 2001-12-31. Hyran per år uppgår till 32 781 kronor. Från 2000-01-01 till avtalstidens utgång erläggs 65 562 kronor till hyresvärden Lofsdalen Turistnäring. I Lillhärdal går avtalstiden ut 2004-12-31 med en hyra om 58 824 kronor per år. Hyresvärd är Härjegårdar Fastighets AB. Förhandlingar pågår om avslutning av hyresavtalet. Det är således endast i Lillhärdal som landstinget har ett längre hyresavtal. Pågående förhandlingar tyder på att avtalstiden kan förkortas kraftigt. Anders Häggqvist yttrar sig. 62 Svar på interpellation från Gusten Rolandsson m fl om vilka åtgärder som har vidtagtis med anledning av motionen Mer tid för patienten (Jll 581/98) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Gusten Rolandsson m fl inlämnade under 51 antecknade interpellationen och anför följande:

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 12 (33) Det ligger i varje professionell organisations ansvar att ständigt arbeta med att förenkla av rutiner, blanketter osv. Sådan s k vardagsrationalisering pågår naturligtvis också inom landstingets förvaltningar. Som exempel kan nämnas en rad förändringar som genomförts inom länssjukvården vad avser patientadministrationen, journalhanteringen, diarieföringen osv med bl a minskad pappershantering som resultat och därmed sparad arbetstid. Ett omfattande utvecklingsprojekt har under våren startat med syfte att utveckla en standardiserad teknikplattform som ska ge möjlighet att samla information från landstingets olika databaser. Det s k Middlewareprojektet omfattar fyra områden: utveckling av en ny typ av journal för alla inom vården, enhetliga termer och begrepp, framtagande av erforderlig teknik samt uppbyggnad av ett s k Data-warehouse. När det gäller Data-warehouse skall man initialt utreda vilken information som skall hämtas in från de olika systemen samt hur den skall användas. Detta kommer senare att utvecklas för att svara mot kommande behov av ledningsinformation för utvärdering och uppföljning. Avsikten är att detta utvecklingsprojekt inom en 3-årsperiod skall skapa möjligheter för ett effektivare arbete inom hela landstinget, bl a en gemensam journal inom all vård, verksamhetsuppföljning på alla nivåer, förenklade rutiner, blanketter osv. Det här är exempel på åtgärder som torde ligga i linje med interpellanternas intentioner. Lars-Olof Eliasson yttrar sig. 63 Svar på interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) angående arbetsmiljöfrågor (Jll 341/2000) Maidie Wiklund (s) besvarar den av Jan-Olof Dahlin inlämnade under 52 antecknade interpellationen och anför följande:

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 13 (33) Landstinget har en decentraliserad organisation. Arbetsmiljöansvaret är delegerat till varje förvaltningschef. Enligt utfärdade direktiv skall varje förvaltning årligen upprätta en arbetsmiljöplan. Friskvårdsanläggningen Zefyren finansieras genom centrala medel inom landstinget. Zefyren har till uppgift att, förutom att administrera de friskvårdsaktiviteter som finns i Zefyrens lokaler, även utbilda friskvårdsombud för landstingets samtliga arbetsplatser. Aktiviteterna vid Zefyren är i allmänhet kostnadsfria för förvaltningarna. De aktiviteter som inte ryms i Zefyrens aktivitetsutbud skall utifrån förvaltningarnas arbetsmiljöplaner budgeteras hos respektive förvaltning. Om förvaltningarna budgeterar sina arbetsmiljö/friskvårdssatsningar rätt och sedan följer upp resultatet förutsätts att avsatta medel används på rätt sätt. Varje förvaltning har rutiner för handledning och stödsamtal i olika krissituationer. Möjlighet till stöd finns via Landstingshälsan eller fristående psykolog/motsvarande. Varje förvaltning avgör om t ex massage är en bra och lämplig friskvårdssatsning och arrangerar detta via Zefyren eller på annat sätt. Något centralt beslut om en riktad åtgärd som massage är inte aktuellt. Det skall beslutas av respektive förvaltning utifrån de behov som föreligger inom respektive förvaltning. Arbetsmiljöfrågornas betydelse inom landstinget har markerats på olika sätt, t ex i landstingets budget och vid de nyligen genomförda budgetdialogerna. Jan-Olof Dahlin, Nina Fållbäck-Svenson, Owen Laws och Jöran Hägglund yttrar sig. 64 Svar på interpellation från Anders Häggqvist (c) angående byråkratisvenskan (Jll 340/2000) Per-Owe Öberg (s) besvarar den av Anders Häggqvist inlämnade under 53 antecknade frågan och anför följande:

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 14 (33) Interpellanten har tagit upp en väsentlig frågeställning, som ständigt måste vara aktuell hos anställda och förtroendevalda inom landstinget. I allmänhet är det nog så att olika dokument inom landstinget skulle kunna skrivas kortare, tydligare och därmed mera begripliga. Det här är ingen enkel fråga bl a med hänsyn till att hälso- och sjukvården, landstingets viktigaste uppgift, har en mängd termer och uttryck som inte alltid går att översätta till ett enkelt språk. Det finns också en hel del formella krav att ta hänsyn till, t ex ärenden som kan komma att prövas rättsligt. Demokrati- och organisationsutskottet har delvis väckt frågan i sitt förslag om förändringar i fullmäktiges arbete. Förslaget bereds för närvarande för beslut av fullmäktige i juni. Interpellantens synpunkter kommer att beaktas i det sammanhanget. Även i de utbildningar som genomförs inom landstinget är det angeläget att interpellantens synpunkter beaktas. Jag delar alltså helt interpellantens ambitioner och ser fram mot konkreta förslag till förbättringar även från interpellantens sida! Anders Häggqvist och Lars-Olof Eliasson yttrar sig. 65 Allmänhetens frågestund Maidie Wiklund (s), Jan-Olof Dahlin (mp), Jöran Hägglund (c) och Anna- Britt Bromée (m) besvarar frågor från allmänheten. Till dagens sammanträde hade frågor inkommit från en frågeställare. Enligt KL 8 kap, 22 samt landstingsfullmäktiges arbetsordning 16 hade allmänheten även inbjudits att ställa frågor om årsredovisningen. Ingen fråga hade anmälts.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 15 (33) 66 Årsredovisning 1999 ( Jll 200/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Enligt Lag om kommunal redovisning ( SFS 1997:614) skall den löpande redovisningen för varje räkenskapsår avslutas med ett årsbokslut. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. I årsredovisningen skall även ingå sådan verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Resultatet 1999 uppgår till 110,3 mkr( inklusive företagen 110,3 mkr). Det budgeterade resultatet var 22 mkr. Årets resultat belastas med kostnader av engångskaraktär varför det egentliga underskottet uppgår till 82,6 mkr. Soliditeten 1999 uppgår till 60 % vilket innebär en försämring jämfört med föregående år. Landstingets pensionsskuld har under året ökat med 45,6 mkr vilket belastar årets resultat. Placeringar för att trygga framtida pensionsåtaganden uppgår till 26,7 mkr och återlånet till verksamheten uppgår till 18,9 mkr. I samband med årets bokslut har en genomgång av utestående, långfristiga fordringar verkställts. Säkerhet för ett lån om 0,5 mkr har överlämnats till landstinget. Med hänvisning till försiktighetsprincipen värderas panten till noll kronor och utestående fordran avskrivs. I ärendet ingår även årsredovisning för Stiftelsen Undsättningsfonden. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Årsredovisningen överlämnas till landstingets revisorer för granskning. 2. Årsredovisningen överlämnas till landstingsfullmäktige

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 16 (33) 3. Utestående fordran om 0,5 mkr avskrivs. 4. Årsredovisning för Stiftelsen Undsättningsfonden överlämnas till landstingsfullmäktige. PATIENTNÄMNDENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Patientnämndens förvaltningsberättelse föredras av ordföranden Thore Holmberg. Revisorernas ordförande Nils-Gunnar Molin tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på godkännande av patientsnämndens förvaltningsberättelsen och finner denna godkänd. 1. Patientnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1999. 2. Patientnämndens verksamhetsberättelse godkännes. REVISORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Revisorernas verksamhetsberättelse redovisas av ordförande Nils-Gunnar Molin. Särskilda budgetberedningsgruppens yttrande över revisorernas verksamhetsberättelse föredras av ordföranden Hans Lundqvist. YRKANDE Kerstin Weimer (fp) yrkar bifall till revisorernas hemställan om överförande av 138 tkr till år 2000. Jöran Hägglund yrkar bifall till särskilda budgetberedningsgruppens förslag.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 17 (33) PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas respektive särskilda budgetberedningsgruppens förslag och finner budgetberedningsgruppens förslag antaget. Ordföranden ställer proposition på godkännande av revisorernas verksamhetsberättelse och finner denna godkänd. Revisorernas förvaltningsberättelse godkänns med undantag för revisorernas hemställan om överförande av 138 tkr till år 2000. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Kerstin Weimer och Marianne Björkqvist till förmån för eget yrkande. LÄNSTRAFIKENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Länstrafikens förvaltningsberättelse redovisas av Länstrafikens VD Nils Harvard. Jan-Olof Dahlin, Anders Häggqvist, Monalisa Norrman, Harriet Svaleryd, Owen Laws och Gunnar Pettersson yttrar sig. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Landstingsstyrelsens förvaltningsberättelse föredras av ordförande Per-Owe Öberg. Jöran Hägglund, Kurt Edlund, Jan-Olof Dahlin, Nina Fållbäck-Svenson, Lars-Olof Eliasson, Monalisa Norrman och Stefan Fax yttrar sig.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 18 (33) REVISIONSBERÄTTELSE Ordföranden för landstingets revisorer redogör för resultatet av den revision som avser verksamhet 1999, tillstyrker ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret samt tillstyrker att årsredovisningen godkännes. Landstingsstyrelsens ordföranden föredrar styrelsens förklaring till den anmärkning som föreligger i revisionsberättelsen. Jöran Hägglund, Thomas Andersson, Kerstin Weimer, Björn Sandal, Bertil Eriksson, Owen Laws och Nina Fållbäck-Svenson yttrar sig. YRKANDE Harriet Svaleryd (s) yrkar: Landstingets ombud på årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, Jämtlands Mineral AB, ALMI företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1999. Per-Owe Öberg, Anna-Britt Bromée och Stefan Fax yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på revisorernas förslag om ansvarsfrihet och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer propostion på revisorernas förslag att godkänna årsredovisningen för 1999 och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på styrelsens förslag om att utestående fordran om 0,5 mkr avskrivs och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på Undsättningsfondens verksamhetsberättelse och finner att denna godkännes. Ordföranden ställer proposition på Harriet Svaleryds yrkande och finner yrkandet antaget.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 19 (33) 1. Landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1999. 2. Årsredovisningen för 1999 godkännes. 3. Utestående fordran om 0,5 mkr avskrivs. 4. Verksamhetsberättelsen för 1999 för Undsättningsfonden godkännes. 5. Landstingets ombud på årsstämmorna i Länstrafiken i Jämtland AB, Jämtlands Mineral AB, ALMI företagspartner Jämtland AB samt Landstingsbostäder i Jämtland AB bemyndigas att på respektive stämma rösta för att styrelsen i bolaget beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 1999. I beslutet deltar ej Per-Owe Öberg, Maidie Wiklund, Mona Nyberg, Thomas Hägg, Bengt Bergqvist, Jöran Hägglund, Marianne Larm- Svensson, Gunnar Geijer, Anna-Britt Bromée, Monalisa Norrman, Nina Fållbäck-Svenson, Jan-Olof Dahlin och Lars-Olof Eliasson. PROTOKOLLSANTECKNING Thomas Andersson, Eivor Nordman, Birgitta Eriksson, Anders Häggqvist, Berit Johansson, Göte Norlander (samtliga c), Karl-Erik Mårtensson, Bertil Eriksson, Kurt Edlund, Pia Gabrielsson, Linneá Andersson, Jöns Broström (samtliga m), Anders Silfverdal och Margareta Persson (kd) samt Marianne Björkqvist och Kerstin Weimer (fp) antecknar till protokollet: Vi har från oppositionens fullmäktigeledamöter i olika sammanhang under flera år pekat på behovet av en utvecklad och förbättrad styrnings- och uppföljningsmodell. Vår utgångspunkt för en sådan är att det är ledningens uppgift att budgetera, mäta, följa upp och styra verksamheten så att uppsatta mål för verksamheten nås. Därför måste en sådan modell vara konkret och tydlig, och måtten jämförbara över tid och med andra för att ge fullgott underlag för ledningens arbete. Vi beklagar att det ej tidigare gått att nå politisk enighet kring behovet av en sådan ny modell.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 20 (33) Vad gäller införandet av nytt ekonomisystem konstaterar vi att kända förhållanden ej redovisats för styrelsen. Det gör förvisso inte en dålig sak bättre, men styrelsen hade tidigare kunnat agera i ansvarsfrågan. Vi är kritiska till hur dessa frågor hanterats och delar därför inte fullt ut landstingsstyrelsens förklaring i frågan. 67 Över- och underskott år 1999 samt tilläggsbudget år 2000 (Jll 145/98) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige fastställde hösten 1993 den modell för analys av över- och underskott som landstinget tillämpar. Enligt modellen är det alltid styrelsen som med utgångspunkt från landstingets totala resultat/ställning som beslutar om någon förvaltning ska få belöning eller om eventuellt åtgärdsprogram ska sättas in utifrån vad som presenterats. De senaste åren har inga över- eller underskott överförts till de förvaltningar som redovisat avvikelse gentemot fastställd budget. I den nya styrmodellen, fastställd av fullmäktige i april år 1999, finns inget förslag till förändring av hur över- och underskott ska hanteras utan det som fullmäktige fastställde under år 1993 gäller fortfarande. Trots stora avvikelser år 1999 jämfört med tilldelad budget föreslås ingen överföring av över- eller underskott till år 2000. Detta för att inte förstöra de förutsättningar som samtliga förvaltningar nu har att kunna hålla sig inom anvisad budget år 2000 genom att budgetramarna har förstärkts rejält till i år. För år 2000 kommer åter de av fullmäktige, år 1993, fastställda reglerna att tillämpas vid analys av förvaltningarnas resultat. Följande föreslås tilläggsbudgeteras år 2000: Primärvård: De projekt som skall finansieras av de särskilda Dagmarmedlen år 1999, totalt 4 mkr, har endast i ringa omfattning förbrukats under år 1999. Medlen föreslås därför överföras till år 2000.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 21 (33) Länsutveckling: Landstingsfullmäktige beslutade i juni 1999, 95, att sälja aktierna i Jämtlands Läns Energi AB. Köpeskillingen ska finansiera uppbyggnaden av ett regionalt energikontor och därför tilläggsbudgeteras år 1999 både på kostnads och intäktssidan. Det fastställdes även att kvarstående medel vid årets slut ska överföras till år 2000. År 2000 tilläggsbudgeteras 2 456 tkr som omkostnad. Intäkten har bokförts under år 1999. Landstingets kansli: Statsbidraget för särskild tandvård 4 500 tkr. Den uppsökande verksamheten med därpå följande nödvändig tandvård beräknas för år 2000 uppnå betydligt högre kostnader än för år 1999 med anledning av att den uppsökande verksamheten tyvärr kom igång sent under år 1999. Investeringsplan Summan av de medel som avser pågående och landstingsgemensamma projekt och behöver flyttas över från år 1999 till år 2000 uppgår 6 154 tkr. Till rivning av byggnad 01, infektionskliniken föreslås 1 000 tkr avsättas. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Primärvården beviljas ett tilläggsanslag avseende särskilda Dagmarmedel 1999 med 4000 tkr. 2. Länsutvecklingen beviljas ett tilläggsanslag år 2000 på 2 456 tkr avseende kostnad för uppbyggnad av ett regionalt energikontor enligt tidigare fullmäktigebeslut i juni 1999, 95. 3. Landstingets kansli beviljas ett tilläggsanslag 4 500 tkr avseende under år 1999 ej utnyttjat statsbidraget för särskild tandvård. 4. Tilläggsanslag beviljas med totalt 7 154 tkr för investeringsplanen för år 2000 avseende pågående- och landstingsgemensamma projekt samt rivning av Infektionskliniken. 5. Revisorernas begäran om att få överföra 138 tkr till år 2000 överlämnas till landstingsfullmäktige.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 22 (33) 1. Primärvården beviljas ett tilläggsanslag avseende särskilda Dagmarmedel 1999 med 4000 tkr. 2. Länsutvecklingen beviljas ett tilläggsanslag år 2000 på 2 456 tkr avseende kostnad för uppbyggnad av ett regionalt energikontor enligt tidigare fullmäktigebeslut i juni 1999, 95. 3. Landstingets kansli beviljas ett tilläggsanslag 4 500 tkr avseende under år 1999 ej utnyttjat statsbidraget för särskild tandvård. 4. Tilläggsanslag beviljas med totalt 7 154 tkr för investeringsplanen för år 2000 avseende pågående- och landstingsgemensamma projekt samt rivning av Infektionskliniken. 68 Remisskrav - en utvärdering (Jll 213/2000) ÄRENDEBESKRIVNING I samband med landstingsfullmäktiges beslut 1999-06-04--05, 99, om remisskrav inom hälso- och sjukvården beslutade fullmäktige också att beslutet skulle utvärderas. Till följd av att regelsystemet förändrades genom riksdagsbeslut beslutade landstingsfullmäktige 1997-06-02--04, 113, att modifiera det tidigare beslutet i vissa delar. Utvärderingen måste därför senareläggas. Den nu föreliggande rapporten har utformats under ledning av en styrgrupp med företrädare för länssjukvården, primärvården och landstingets kansli. Rapporten bygger på enkäter till patienter och vårdgivare, intervjuer med vårdgivare samt litteraturstudier. Enligt rapportens slutsatser finns det möjligheter till modifiering av remisskravet avseende sjukgymnastik för att öka tillgängligheten. När det gäller remisskrav till läkarvård bör detta bibehållas enligt rapporten, eventuellt med undantag för privata specialister. Rapporten bör överlämnas till kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik för beaktande i kommitténs arbete.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 23 (33) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Rapporten Remisskrav - en utvärdering överlämnas till kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik för beaktande i kommitténs arbete. YRKANDE Maidie Wiklund (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Kerstin Weimer och Nina Fållbäck-Svenson yttrar sig. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 69 Direktiv för utarbetande av nytt länskulturprogram (Dnr 610/99) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade 1999-06-17 uppdra till styrelsen att i samarbete med länsutvecklingsutskottet och Kommunförbundet ta fram förslag till direktiv samt ekonomiska/personella resurser för arbetet med ett gemensamt länskulturprogram. Efter behandling och tillstyrkande i länsutvecklingsutskottet, beslutade landstingsstyrelsen 1999-10-28 om direktiv för arbetet med nytt kulturprogram. Kompletteringar har nu gjorts beträffande projektledning och tidplan. Förslag till direktiv Landstinget har uppfattningen att människors välbefinnande och delaktighet i samhällslivet nära hänger samman med den kulturella livsmiljön och det samband som finns mellan hälsa, miljö, fritid och kultur.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 24 (33) Landstinget anser vidare att kulturen har en strategisk roll i den regionala utvecklingen och bör hanteras gemensamt med andra frågor av betydelse för länsutvecklingen, såsom näringsliv, turism, utbildning, kommunikationer och miljö. Sammanhangen och möjligheterna till synergieffekter mellan dessa områden har hittills inte beaktats tillräckligt. En målsättning med arbetet med utformningen av ett nytt kulturprogram är att få till stånd ett fördjupat samarbete mellan de regionala aktörerna på kulturområdet, kommunerna och länskulturinstitutionerna (motsv) som fortlever efter programarbetet, bl a genom att förbättra samverkan och integrering mellan regionens och kommunernas planeringsprocesser. Det nya kulturprogrammet skall behandla balansen mellan fasta strukturer och resurser kontra rörliga och fria, mellan professionella konstnärer och amatörer, utbudet till olika mål- och åldersgrupper och i vilken mån kulturen skall byggas på vad som finns i länet respektive bygga på krafter utifrån. Särskilt skall studeras hur länets och länsdelarnas särdrag avspeglar sig i olika kulturuttryck, dvs vad som är värdefull jämtländsk länskulturprägel. Ansvarsfördelningen inte minst den ekonomiska mellan staten, regionen och kommunerna är en annan viktig fråga att diskutera och klargöra inom ramen för processen med kulturprogrammet. Programarbetet skall ta upp möjligheterna för kommunerna att påverka utbudet och tjänsterna från kulturinstitutionerna utifrån egna önskemål kontra institutionernas professionella kultursyn och behov av egna satsningar. Samspelet mellan och möjligheter till kombinationer av offentligt och privat finansierad kultur skall särskilt studeras, liksom innebörden av ett utvidgat kulturbegrepp. Ett av resultaten av kulturprogramsarbetet bör vara att några prioriterade kulturområden blir utpekade. Som exempel på sådana områden kan nämnas kulturturism, kultur-it, kulturell infrastruktur. I arbetet med att utforma ett gemensamt kulturprogram för länet skall även samverkan sökas med länsstyrelsens regionalekonomiska avdelning och

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 25 (33) kulturprogramsarbetet skall anknytas till tillväxtavtalet och EU:s strukturfondsarbete i form av ramprogram eller storprojekt. Erfarenheter från Kommunförbundets och Landstingsförbundets gemensamma projekt Tillsammans når vi längre. Regionala kulturstrategier kommuner och landsting i samverkan i sju län skall inhämtas. Processen med utformningen av det nya kulturprogrammet skall bedrivas i perspektivet att länet har ett länsfullmäktige år 2003 och på samma sätt som ett kulturkontor tillhörigt länsfullmäktige skulle arbeta med ett nytt länskulturprogram. Även det fortsatta arbetet med länets övergripande kulturfrågor, efter kulturprogrammets färdigställande, skall bedrivas som ett försöksprojekt för ett i förtid startat kulturkontor underställt länsfullmäktige. Det nya kulturprogrammets livslängd bör vara ca 5 år. För att leda programarbetet, vilket innefattar att sammanfatta synpunkter och författa text, arrangera möten med kulturlivets företrädare, ta fram referensmaterial mm, erfordras en projekledare med omfattning ett års arbete på halvtid. Processen och arbetet med att utforma ett nytt länskulturprogram som påbörjats under hösten 1999, skall vara avslutat senast i juni 2001. Rapport om arbetets gång skall ges till landstingsfullmäktige i november 2000. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Upprättat förslag till direktiv för arbetet med ett nytt länskulturprogram godkänns. 2. Erforderliga medel till projektledare för programarbetet finansieras inom ramen för länsutvecklingens budget. 3. Processen och arbetet med att utforma ett nytt länskulturprogram skall vara avslutat senast i juni 2001. Rapport skall lämnas till landstingsfullmäktige i november i år. YRKANDE Stefan Fax (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 26 (33) Enligt landstingsstyrelsens förslag. 70 Reviderad investeringsplan (Jll 338/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Beroende på nya förutsättningar är den av landstingsfullmäktige fastställda investeringsplanen från 1999-11-24- -25 i behov av revidering och ett antal nya objekt föreslås enligt nedan. Det enskilt största investeringsobjektet som föreslås avser lokaler för barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering på Frösö strand till en utgift av 5 300 tkr. Det andra objektet som föreslås är ombyggnation för att folktandvården i Bräcke skall kunna inrymmas i de lokaler Bräcke hälsocentral förfogar över. Landstinget är ägare av båda fastigheterna och total investeringsutgift för detta objekt är 2 400 tkr. Utöver detta föreslås 335 tkr för de så kallade miljöinvesteringarna i Åre kommun samt 110 tkr för genomförandet av nätverksbytet i kanslihusets lokaler. Investeringsökningen finansieras med att befintliga investeringsobjekt skjuts framåt i tiden. Mera omfattande fakta både vad gäller investeringsobjekten och finansieringen har redovisats i en separat tjänstepromemoria. I nuvarande investeringsplan finns objektet Datanätverk på lasarettet, som bygger på ett funktionsavtal, upptaget med en total utgift på 6 450 tkr. Det är dock inte korrekt, ur redovisningshänsyn, att hantera objektet som en investering varför det föreslås att objektet lyfts ut från investeringsplanen och omvandlas till driftsmedel. Landstingets kansli föreslås därmed få ett ökat landstingsbidrag med 6 450 tkr. Även detta investeringsobjekt är utförligare beskrivet i separat tjänstepromemoria. Totalt medför föreslagna investeringar att landstingets totala investeringsvolym ökar med 8 145 tkr, men eftersom 6 450 tkr lyfts ut från investerings-

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 27 (33) planen blir nettoökningen 1 695 tkr och landstingets totala investeringsvolym blir 137 178 tkr, dock utan att den årliga investeringsutgiften ökar. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Investeringsplanen utökas med objekten: Barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering (5 300 tkr), Ombyggnation av Bräcke hälsocentral för att rymma folktandvården (2 400 tkr) och folktandvårdens befintliga lokaler avyttras, Miljöinvesteringar i Åre kommun (335 tkr) och kanslihusets datanätverk (110 tkr). Den totala summan för dessa objekt blir 8 145 tkr. 2. Objektet Datanätverk lasarettet, som uppgår till 6 450 tkr lyfts ut från investeringsplanen och beloppet omvandlas till driftsmedel. 3. Investeringarna finansieras genom att pågående/befintliga investeringsobjekt skjuts framåt i tiden och de får inte medföra att efterföljande års investeringsutgifter ökar. Den totala investeringsramen, då även åren efter 2002 inbegrips, fastställs till 137 178 tkr. 4. För att säkerhetsställa driften av datanätverket på lasarettet tilldelas landstingets kansli ett utökat landstingsbidrag om totalt 6 450 tkr, fördelat mellan åren 2000 till 2003. År 2000 ökas landstingsbidraget med 2 352 tkr. Resterande del av det ökade lanstingsbidraget, dvs. 4 098 tkr, fördelas mellan år 2001 och efterföljande år enligt det belopp som förvaltningen redovisar för att klara driften att datanätverket på lasarettet. Enligt landstingsdirektörens förslag. 71 Nytt revisionsreglemente (Jll 278/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingets revisorer hade utarbetat förslag till nytt revisionsreglemente.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 28 (33) Förslaget föranleds av de nya föreskrifterna i kommunallagen som gäller fr o m det gångna årsskiftet och som syftar till att stärka den kommunala revisionen. Mot bakgrund härav har Landstingsförbundet och svenska kommunförbundet i samverkan dels gjort en översyn av dokumentet God revisionssed i kommunal verksamhet, dels utarbetat ett nytt underlag för revisionsreglemente som tar hänsyn till de nya föreskrifterna. Förslaget har utformats i samråd med övriga medlemmar inom Starev samt med övriga norrlandsting. Därvid har en del mindre lokala kompletteringar och anpassningar av underlaget gjorts. En strävan har varit att så långt möjligt arbeta med likalydande reglementen i de olika landstingen och kommunerna. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Nytt revisionsreglemente antas att gälla tills vidare enligt revisorernas förslag, dock med ändringar av 6 och 15. Fullmäktiges beslut 1996-11- 28, 177 upphävs därmed. YRKANDE Jan-Olof Dahlin yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Revisorernas ordförande yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och finner förslaget antaget. Enligt landstingsstyrelsens förslag.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 29 (33) 72 Ändrad tidplan för ärende om förändring av rutiner i samband med fullmäktiges sammanträden (Jll 222/99) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 2000-02-23--24, 24, att uppdra till landstingsstyrelsen att bereda demokrati- och organisationsutskottets förslag om förändringar av rutiner för fullmäktigesammanträden för beslut vid fullmäktige 2000-05-03--04. Landstingsstyrelsen hemställer att tidplanen ändras på så sätt att ärendet får tas upp för beslut vid fullmäktiges sammanträde i juni, eftersom beredningen av ärendet ännu inte är avslutad. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Ärendet om förändring av rutiner i samband med fullmäktiges sammanträden tas upp för beslut vid fullmäktiges sammanträde 2000-06-28--29. LANDSTINGFULLMÄKTIGES BESLUT Enligt landstingstyrelsens förslag. 73 Motion från Kerstin Weimer (fp) angående sjukresor (Jll 62/2000) ÄRENDEBESKRIVNING Kerstin Weimer föreslår i en motion att bestämmelserna för sjukresor ändras så att det blir möjligt att utnyttja egen bil till sjukhuset från orter som inte medger resa tillbaka samma dag med kollektivtrafik. YTTRANDE Tillämpningen av regelverket medger idag att man nyttjar egen bil till- och från närmaste hållplats för kollektivtrafiken. Det innebär att man under

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 30 (33) samma dag kan ta sig till- och från sjukhuset. I det nämnda fallet har man alltså rätt till 10:- per mil för resan Lofsdalen Vemdalen (eller Sveg beroende på vilken hållplats som är närmast) om man nyttjar egen bil. Att medge hela resans längd medför väsentligt ökade kostnader då stora delar av länet har samma problem. Att på detta sätt öka kostnaderna för sjukresorna är tveksamt under rådande ekonomiska läge. Vidare medför naturligtvis ett ökat utnyttjande av egen bil negativ miljöpåverkan. Strävan borde vara att styra över fler resande till kollektivrafiken. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen avslås med hänvisning till att nuvarande tillämpning av regelverket medger resor till och från sjukhuset under samma dag. YRKANDEN Kerstin Weimer (fp) yrkar bifall till motionen. Mona Nyberg (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Jöran Hägglund, Anna-Britt Bromée, Nina Fållbäck-Svenson, Gunnar Pettersson och Per-Owe Öberg yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på Kerstin Weimers yrkande och finner landstingsstyrelsens förslag antaget. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 74 Motion från Karl Erik Eriksson (c) angående arbetsmiljöcertifiering (Jll 736/99) ÄRENDEBESKRIVNING Karl Erik Eriksson föreslår i en motion att fullmäktige ger landstingsstyrelsen uppdrag att omgående upprätta en organisationsplan i syfte att hela landstinget skall vara arbetsmiljöcertifierat senast 2001-06-01.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 31 (33) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Motionen avslås med hänvisning till att arbetsmiljöarbetet inom landstinget skall följa det personalpolitiska programmets inriktning på totalkvalitet. YRKANDE Anders Häggqvist (c) yrkar att motionen skall bordläggas. Kurt Edlund (m), Lars-Olof Eliasson (kd), Kerstin Weimer (fp) och Maidie Wiklund (s) yrkar bifall till bordläggningsyrkandet. Motionen bordlägges. 75 Ändring av tidplan för arbetet med Ny hälso- och sjukvårdspolitik (Jll 552/98) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsfullmäktige beslutade vid sammanträde 1999-06-16--17, 93, att resultatet av arbetet med Ny hälso- och sjukvårdspolitik skulle fastställas vid fullmäktiges sammanträde i juni 2000. Kommittén för Ny hälso- och sjukvårdspolitik har vid sammanträde 2000-04-27 beslutat föreslå att tidplanen ändras så att fullmäktige fattar beslut om kommitténs förslag vid fullmäktiges sammanträde i slutet av november 2000 i stället för i juni 2000. Skälet är att kommitténs preliminära förslag, som föreligger i slutet av maj, bör remissbehandlas så att bl a alla som på olika sätt medverkat i utredningsarbetet får en återkoppling och möjlighet att påverka det slutliga förslaget. Remissbehandlingen skall pågå till månadsskiftet september/ oktober.

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 32 (33) LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Resultatet av arbetet med Ny hälso- och sjukvårdspolitik skall, med ändring av tidplan fastställd av fullmäktige 1999-06-16--17, 93, fastställas vid landstingsfullmäktiges sammanträde i november 2000. Enligt landstingsstyrelsens förslag. 76 Länsutvecklingsutskottet: Fyllnadsval av ledamot för tiden t o m 2002-12- 31 för Annelie Nilsson (s) som avsagt sig uppdraget På förslag av valberedningen utses Ledamot Björn Sandal (s), Mariavägen 30 J, 831 48 Östersund 77 Sparbanksstiftelsen i Jämtlands län: Val av sex huvudmän för tiden efter ordinarie årsstämma 2000 t o m ordinaire årsstämma 2003 På förslag av valberedningen utses Huvudmän Harriet Svaleryd (s), Gunhilds väg 8, 832 55 Frösön Alvi Berglund (s), Krondikesvägen 37, 831 47 Östersund Gun-Britt Olsson (s), Hökbäck 1427, 830 30 Lit Karl-Erik Eriksson (c), Önevägen 121, 832 53 Frösön Bertil Eriksson (m), Slånbärsvägen 22, 831 62 Östersund Steinar Pettersson (mp), Börjesjö 4625, 840 50 Gällö

Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 33 (33)