Dagvattenutredning. Vedstapeln, Stureby

Dagvattenutredning Vedstapeln, Stureby 2017-12-04 www.bjerking.se Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (24) Uppdragsnamn Dagvattenutredning Vedstapeln, Stureby Stockholms stad Uppdragsgivare Kjerstin Skoglund, Projektutvecklare AB Familjebostäder Box 92100,120 07 Stockholm Våra handläggare Maria Schoeps Jan-Henrik Eriksson

Sida 3 (24) Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 4 1 BAKGRUND OCH SYFTE 5 1.1 Underlag 5 1.2 Förutsättningar 5 2 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 2.1 Geologiska förutsättningar 8 2.2 Höjder och avrinningsvägar 9 2.3 Avvattning av dagvatten 10 2.3.1 Befintlig avledning av dagvatten 10 2.3.2 Befintliga VA-ledningar 11 2.4 Bräddpunkter 12 2.5 Vattenskyddsområde 12 2.6 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning 13 2.7 Framtida avledning av dagvatten 14 3 RECIPIENTEN OCH DESS STATUS 15 4 FLÖDESBERÄKNINGAR 16 4.1 Flöden före och efter exploatering 16 4.2 Översvämningsrisk 100-årsflöde 17 5 DAGVATTENFÖRORENINGAR 18 5.1 Föroreningsberäkning 18 6 DAGVATTENOMHÄNDERTAGANDE OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG 19 6.1 Förutsättningar/principer för rening och fördröjning 19 6.1.2 Växtbäddar 19 6.2.2 Makadammagasin 20 6.2 Föreslagen placering av åtgärdsförslag 21 6.3 Skötsel av föreslagna dagvattenanläggningar 22 6.4 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar 22 6.5 Föroreningsberäkningar med reningseffekt 24

Sida 4 (24) Sammanfattning har på uppdrag av AB Familjebostäder tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vedstapeln, Stureby. Planområdet är uppdelat i två delar, östra och västra, med en total yta om ca 0,58 ha. På fastigheten planerar man att uppföra 9 huskroppar med ca 100 lägenheter och ca 20 parkeringsplatser samt gårdsytor. Syftet med utredningen är att beskriva dagvattensituationen inom planområdena före och efter exploatering. Utredningen ska redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder för dagvatten inom planområdena. Förutsättningen för utredningen är att dagvattenflödet samt föroreningstransporten inte ska öka efter exploatering. Enligt krav från VA-huvudmannen (Stockholm Vatten) ska de första 20 mm av nederbörden renas och fördröjas innan det släpps till dagvattenledning. Flöden vid ett 10-årsregn samt ett 30-årsregn har studerats. Flödesberäkningen visar att flöden efter exploateringen av det västra planområdet kommer öka maxflödet vid ett 10- årsregn från ca 9 l/s till 69 l/s. För det östra planområdet kommer maxflödet vid ett 10- årsregn öka från ca 4 l/s till 37 l/s. Vid ett 30-årsregn ökar flödet från 13 l/s till 101 l/s för det västra området och från 6 l/s till 53 l/s för det östra området. Efter exploatering erfordras rening och fördröjning av dagvatten för att minska belastningen på ledningsnät och kommunalt reningsverk. För att uppnå detta föreslår Bjerking att dagvatten leds till växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare innan det ansluts till befintligt ledningsnät. Takvatten leds till och fördröjs i växtbäddar. Regnvatten som faller på hårdgjorda gårdsytor och parkeringsytor leds till makadammagasin utrustad med oljeavskiljare. Anläggningarna är dimensionerade för att uppnå erforderlig rening och fördröjning av dagvattnet. Efter fördröjning i anläggningarna är flödet från området detsamma som före exploatering. Vid kraftfulla regn kommer föreslagen lösning inte kunna avleda allt dagvatten. Därför är det viktigt att höjdsättningen utförs så att det inte finns några instängda områden. Då dagvattensystemet är fyllt föreslås ytvatten kunna rinna på ytan till gröna gårdsytor och asfaltsytor mellan parkeringar, vilka kan översvämmas utan risk för skada. Efter rening i föreslagna anläggningar minskar samtliga föroreningshalter jämfört med före exploatering. Däremot ökar den årliga föroreningstransporten för nickel. Ökningen av mängden nickel får anses vara så lite att exploateringen inte anses försvåra för recipienten att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Dessutom sker rening av dagvattnet i Henriksdals reningsverk som inte är med i föroreningsberäkningarna. I ett framtida scenario där dagvatten från planområdena leds i dagvattenledningar direkt till recipienten görs bedömningen att detta inte hindrar recipienten att uppnå ställda miljökvalitetsnormer. Denna bedömning baseras på att samtliga föreslagna åtgärder anläggs i planområdena.

Sida 5 (24) 1 Bakgrund och syfte har på uppdrag av AB Familjebostäder tagit fram en dagvattenutredning som underlag till detaljplanearbetet. Planområdet ligger i Stureby och är uppdelat i två delar, östra och västra, med en total yta om ca 0,58 ha. Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet och föroreningstransporten från områdena. 1.1 Underlag - Checklista dagvattenutredningar i stadsbyggnadsprocessen, Stockholms stad (2017-06-16). - Dagvattenhantering - Riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse, Stockholms stad (2016). - Dagvattenstrategi, Stockholms stad (2015-03-09). - Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Riktvärdesgruppen (2009). - Samlingskarta med tillval Vedstapeln Östra och Västra, Stockholms stad (2017-03-02). - Situationsplan Östra och Västra Vedstapeln, Nyréns Arkitektkontor (2017-11-09). - Startpromemoria för planläggning av del av Örby 4:1 invid kv. Vedstapeln 1 i stadsdelen Stureby, Stockholms stad (2016-10-29). - Svenskt vattens publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2016). - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011). - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011). - VISS (Vatteninformationssystem Sverige). 1.2 Förutsättningar Enligt Svenskt vattens publikation P110 ska ledningar och fördröjningsanläggningar dimensioneras olika beroende på om området i fråga klassas som gles bostadsbebyggelse, tät bostadsbebyggelse eller centrum-och affärsområde, se Tabell 1. Området efter exploatering klassas som tät stadsbebyggelse. Detta innebär att ledningarna tillåts gå fulla vid ett 5-årsregn och systemet tillåts dämmas upp till marknivå vid ett 20- årsregn. I praktiken innebär det att ledningar ska dimensioneras för ett 5-årsregn och magasin för ett 20-årsregn.

Sida 6 (24) Tabell 1. Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattenmagasin. Tabell hämtad från Svenskt Vattens publikation P110. Stockholm stad strävar efter en hållbar dagvattenhantering och har i sin dagvattenstrategi satt mål enligt nedan: 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande Vidare förutsättningar vid framtagande av dagvattenutredningen är enligt nedan: Föroreningstransporten från planområdet ska inte öka efter exploatering. Flödet från planområdet ska inte öka efter exploatering. Dimensionering av hållbara dagvattensystem inom fastigheten ska följa riktlinjen om en våtvolym motsvarande en nederbörd på 20 mm från hårdgjorda ytor.

Sida 7 (24) 2 Planområdet och dess förutsättningar Planområdets areal uppgår till ca 0,58 ha och är uppdelat i två delar, Östra och Västra, vilka avgränsar åt nordost mot Sågverksgatan och åt sydväst av befintliga fastigheter (Figur 1). Huvuddelen av planområdena utgörs idag av sluttande och bitvis låglänt trädbevuxen naturmark. Inga befintliga bostäder finns i områdena. Exploatören planerar att uppföra flerbostadshus med ca 100 lägenheter, ca 20 parkeringsplatser samt ytor för uteplatser. Planområde Västra Sågverksgatan Planområde Östra Figur 1. Översiktskarta med aktuella områden inom rödmarkerade figurer.

Sida 8 (24) 2.1 Geologiska förutsättningar I figur nedan framgår de geologiska förutsättningarna för planområdena. Områdena är belägna på berg vilket innebär att låg infiltration råder. Det innebär även att möjligheten att lokalt omhänderta dagvatten (LOD) från hårdgjorda ytor bedöms vara begränsad. Inom vissa delar av områdena förekommer berg i dagen. Planområde Västra Berg Lera Planområde Östra Figur 2. Geologisk karta (hämtad från Bjerkings kartportal 2017-09-29) ( Lantmäteriet).

Sida 9 (24) 2.2 Höjder och avrinningsvägar Inom planområdena avrinner vatten i nordostlig riktning mot Sågverksgatan (Figur 3). Markytans höjder varierar mellan ca +33 m till +35-36 m. Väster om planområdena, mellan Sågverksgatan och Bastuhagsvägen, går en höjd i nordvästlig/sydvästlig riktning vilken utgör en vattendelare. Ytvatten från höjdens nordöstra sida tillrinner planområdena och vidare mot Sågverksgatan. Intill planområdena finns instängda områden som riskerar att ansamla vatten vid kraftigare regn (Figur 3). +33,1 +38 +33,3 +33,8 Sågverksgatan Instängda områden +39 Bastuhagsvägen +36 +33 +34 +31,9 Figur 3. Höjder och rinnriktning före exploatering. Blå pilar markerar dagvattnets rinnriktning, blå linjer vattendelare och blå cirklar instängda områden. +36 +33,7 +33 +31,6

Sida 10 (24) 2.3 Avvattning av dagvatten 2.3.1 Befintlig avledning av dagvatten I dagsläget leds dagvatten från planområdena till Henriksdals reningsverk via kombinerade avlopps- och dagvattenledningar. Från reningsverket leds vattnet ut i Saltsjön (Figur 4). Saltsjön Henriksdals reningsverk Planområden Figur 4. Befintlig avledning av dagvatten från planområdena till Henriksdals reningsverk och vidare till Saltsjön.

Sida 11 (24) 2.3.2 Befintliga VA-ledningar Nedan framgår dragningen av VA-ledningar och dagvattenserviser i anslutning till fastighetens östra del (Figur 5) och västra del (Figur 6). Ledningar går längs med Sågverksgatan och sedan vidare till Henriksdals reningsverk. Kombinerad ledning Dagvattenservis Sågverksgatan Planområde Östra Figur 5. Befintliga ledningar och dagvattenservis intill planområdets östra del.

Sida 12 (24) Sågverksgatan Kombinerad ledning Dagvattenservis Planområde Västra Figur 6. Befintliga ledningar och dagvattenserviser inom planområdets västra del. 2.4 Bräddpunkter Enligt uppgift från Stockholm vatten bräddar dagvatten från områdena till bräddpunkten Östbergatunneln. 2.5 Vattenskyddsområde Det aktuella området är inte beläget inom skyddsområde för vattentäkt.

Sida 13 (24) 2.6 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning Det nya bostadsområdet utgörs av 9 huskroppar med ca 100 lägenheter och ca 20 parkeringsplatser samt gårdsytor (Figur 7 och Figur 8). Gårdsytorna planeras bestå av naturmark, asfalts- och stenmjölsytor. Planområde Västra Figur 7. Planerad exploatering av det västra planområdet, Nyréns Arkitektkontor 2017-03-17. Planområde Östra Figur 8. Planerad exploatering av det östra planområdet, Nyréns Arkitektkontor 2017-03-17. I tabell nedan framgår planområdenas delavrinningsområden och areal efter exploatering. Tabell 2. Planområdenas delavrinningsområden och area efter exploatering. Område Delavrinningsområde Area (ha) Västra Östra Gårdsyta 0,234 Parkering 0,013 Takyta 0,140 Gårdsyta 0,100 Parkering 0,010 Takyta 0,083 Totalt - 0,58

Sida 14 (24) 2.7 Framtida avledning av dagvatten Enligt uppgifter från SVOA bör det kombinerade ledningsnätet i Sågverksgatan inte belastas med mer dagvatten 1. Dagvatten från det östra planområdet föreslås anslutas till befintligt dagvattenledning i Bandhagsvägen. Dagvatten från det västra planområdet föreslås anslutas till befintlig dagvattenledning i Kubikenborgsvägen genom att förlänga ledningen till Sågverksgatan (Figur 9). Dagvattenledningarna i Kubikenborgsvägen och Bandhagsvägen leds vidare till Hamnbassängerna och dagvattnet släpps sedan ut i Saltsjön. Viktigt att påpeka är att samtliga förslag bör utredas vidare 1. Kubikenborgsvägen Planområde Västra Bandhagsvägen Sågverksgatan Planområde Östra Figur 9. Planområdenas läge i förhållande till Bandhagsvägen och Kubikenborgsvägen. 1 Mejlkontakt med SVOA, 2017-11-24.

Sida 15 (24) 3 Recipienten och dess status Dagvatten från områdena avvattnas via kombinerade ledningar till Henriksdals reningsverk och leds sedan ut i Saltsjön. Förslaget om framtida avledning av dagvatten innebär att dagvatten från områdena fortsatt leds ut i Saltsjön. Saltsjön benämns av Länsstyrelsen som vattenförekomsten Strömmen. Nedan beskrivs dess nuvarande ekologiska- och kemiska ytvattenstatus samt miljökvalitetsnormer. Ekologisk status Den ekologiska statusen i ytvattenförekomsten Strömmen har klassificerats till otillfredsställande baserat på att bottenfauna uppvisar otillfredsställande status och växtplankton måttlig status. Bottenfaunan är därmed avgörande för statusbedömningen. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa MKN till måttlig ekologisk status med tidsfrist till 2027. Det är ekonomiskt och tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status till 2021. Tillförsel av näringsämnen från utsjöområden, hamnverksamhet och andra samhällsintressen försvårar kravet på att uppnå god ekologisk status till och med 2021. Om alla möjliga och rimliga åtgärder vidtas kan måttlig ekologisk status förväntas uppnås 2027 (VISS, 2017-09-20). Kemisk status Den kemiska statusen i recipienten uppnår ej god kemisk status med avseende på för höga halter av kvicksilver, polybromerade difenyletrar (PBDE), bly, antracen och tributyltenn. Mindre stränga krav för PDBE och kvicksilverföreningar har satts i enlighet med bilaga 6 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om statusklassificering och MKN avseende ytvattenstatus. Halterna kvicksilver och PBDE får inte överstiga halterna framtagna under december 2015. Kvalitetskravet för kemisk status är satt till god kemisk ytvattenstatus och ska uppnås till 2021 med undantag för antracen, bly och blyföreningar samt tributyltenn som har tidsfrist till 2027 (VISS, 2017-10-19).

Sida 16 (24) 4 Flödesberäkningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Västra planområdets yta uppgår till ca 0,38 ha och östra planområdets yta till ca 0,19 ha. Illustrationer, planerad bebyggelse. Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år samt 30 år med en varaktighet på 10 minuter. Klimatfaktor på 1,25 har använts i beräkningar efter exploatering. 4.1 Flöden före och efter exploatering I Tabell 3 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden före exploatering för regn med återkomsttid på 10 respektive 30 år och en rinntid på 10 minuter. Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden vid ett 10-års respektive 30-årsregn före exploateringen. Före exploatering 10 år 30 år Avr. Red Regn Q Regn Q Yta Koeff area int (dim) int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) (l/s ha) (l/s) Västra Parkmark 0,38 0,1 0,038 228 8,7 328 12,5 Östra Parkmark 0,19 0,1 0,019 228 4,3 328 6,2 Summa ~0,58 ~0,06 ~13 ~19 I Tabell 4 nedan redovisas framräknade dagvattenflöden efter exploateringen för regn med återkomsttid på 10 respektive 30 år med klimatfaktor 1,25 och en rinntid på 10 minuter. Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden vid ett 10-års respektive 30-årsregn med klimatfaktor 1,25 efter exploateringen. Efter exploatering 10 år 30 år Avr. Red Regn Q Regn Q Yta Koeff area int (dim) int (dim) (ha) (ha) (l/s ha) (l/s) (l/s ha) (l/s) Västra Gårdsyta 0,234 0,45 0,11 228 30,0 328 43,2 Parkering 0,013 0,85 0,01 228 3,1 328 4,5 Takyta 0,14 0,9 0,13 228 35,9 328 53,3 Summa ~0,38 ~0,25 ~69 ~101 Östra Gårdsyta 0,10 0,45 0,045 228 12,8 328 18,5 Parkering 0,01 0,85 0,009 228 2,4 328 3,5 Takyta 0,083 0,9 0,075 228 21,4 328 30,8 Summa ~0,19 ~0,13 ~37 ~53 Totalt ~0,58 ~0,38 ~106 ~154

Sida 17 (24) Vid ett 10- och 30-årsregn med en varaktighet på 10 minuter ökar flödet efter exploateringen med 93 l/s respektive 135 l/s. För att tillfredsställa de uppsatta målen krävs därför fördröjande åtgärder. 4.2 Översvämningsrisk 100-årsflöde Stora och intensiva skyfall kan utgöra en potentiell översvämningsrisk i tätorter eftersom kommunala avloppsystem dimensioneras för regn med kortare återkomsttid och lägre intensitet. Vid regn med längre återkomsttider finns det risk att avloppsystemets kapacitet inte räcker till. Stockholm Vatten har därför i samarbete med miljöförvaltningen genomfört en skyfallsmodellering som visar möjliga översvämningsrisker vid ett intensivt skyfall med 100-års återkomsttid. Hänsyn har då tagits till de klimatförändringar som kan inträffa till år 2100, vilket har simulerats för olika scenarier (A-C). Parametrar för scenario A har valts för att inom rimliga gränser vara så gynnsamma som möjligt och för scenario C valts för att vara så ogynnsamma som möjligt. Detta betyder att översvämningar som indikeras i scenario A har en relativt hög sannolikhet att inträffa vid ett skyfall med 100-års återkomsttid. I Figur 10 framgår hur de aktuella områdena bedöms påverkas av ett 100-årsregn. Figur 10. Skyfallsmodellering för 100-årsregn där områden som med hög sannolikhet kommer att översvämmas visas inom blåmarkerade cirklar (dataportalen.stockholm.se). Planområdena riskeras inte att översvämmas vid ett skyfall enligt skyfallsmodelleringen. Dock finns flera områden i nära anslutning till planområdena som med hög sannolikhet riskeras att översvämmas vid ett skyfall. Det är därför viktigt att dagvatten från planområdena fördröjs innan vidare avledning.

Sida 18 (24) 5 Dagvattenföroreningar 5.1 Föroreningsberäkning Föroreningshalter och mängder har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (v.17.4.1). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markanvändning samt storleken på de olika delavrinningsområdena. Nedan redovisas halter och mängder före och efter utbyggnad utan rening. Vid beräkning i StormTac har markanvändning parkmark använts före exploatering. Efter exploatering användes markanvändning flerfamiljsområde. Beräkningarna utgår från en årsmedelnederbörd på 550 mm/år. Riktvärden 3VU och specifika riktvärden för fosfor och kväve har tagits med som jämförelsevärden eftersom dagvatten från planområdena leds till Henriksdals reningsverk innan utsläpp till recipienten. Riktvärden 3VU är föreslagna riktvärden för dagvattenutsläpp från verksamhetsutövare och gäller i förbindelsepunkt till ett sammanhängande dagvattensystem, exempelvis i förbindelsepunkt till allmän Va-anläggning. Riktvärden för fosfor och kväve är gränsvärden för Henriksdals reningsverk. Dessa värden avser utsläpp av renat avloppsvatten till recipienten Strömmen. Tabell 5. Föroreningshalter och mängder före och efter exploatering. Röda siffror anger halter och mängder som ökar efter exploatering. Halter Efter exploatering ökar samtliga mängder i utgående dagvatten. Vid beräkningar av ämnenas koncentration ses även här en ökning för samtliga ämnen förutom för kvicksilver. Mot bakgrund av den ökade föroreningstransporten krävs åtgärder för rening av dagvattnet innan det ansluts till befintligt ledningsnät. 2 Riktvärden 3VU tillämpas för dagvattenutsläpp från verksamhetsutövare till bl.a. allmän Vaanläggning. Riktvärden för fosfor och kväve enligt gränsvärden för Henriksdals reningsverk. Mängder Riktvärden 3VU 2 Halter före expl. Halter efter expl. Mängder före expl. Mängder efter expl. Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (g/år) (g/år) Fosfor µg/l 300 87 270 50 380 Kväve mg/l 10 1,1 1,6 600 2 200 Bly µg/l 15 4 13 2 19 Koppar µg/l 40 8 27 4 38 Zink µg/l 150 19 90 10 130 Kadmium µg/l 0,5 0,2 0,6 0,1 0,9 Krom µg/l 25 2 11 1 15 Nickel µg/l 30 2 7 0,9 12 Kvicksilver µg/l 0,1 0,02 0,02 0,008 0,3 Susp. ämnen mg/l 100 19 62 10 000 88 000 Olja mg/l 1,0 0,2 0,6 100 900

Sida 19 (24) 6 Dagvattenomhändertagande och åtgärdsförslag 6.1 Förutsättningar/principer för rening och fördröjning Dagvattenflödet från områdena vid ett 10-årsregn uppgår före exploatering till 13 l/s. Den ändrade markanvändningen leder till att flödet från områdena ökar till 106 l/s vilket är en ökning med 93 l/s. Ökningen medför att fördröjningsåtgärder erfordras. Mot bakgrund av den ökade föroreningstranporten krävs att dagvattnet renas innan det avleds till befintligt ledningsnät. Utifrån VA-huvudmannens krav ska dagvattenanläggningar dimensioneras med en våtvolym motsvarande en nederbörd på 20 mm från hårdgjorda ytor. För rening och fördröjning av dagvatten föreslås att det anläggs växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare inom planområdena. De specifika anläggningarna förklaras mer ingående i kommande avsnitt. 6.1.2 Växtbäddar Växtbäddar är planteringsanläggningar med växter som tål både torka och höga vattennivåer vilket möjliggör rening och tillfällig fördröjning av dagvatten. Rening sker genom växtupptag samt filtrering genom jord. Anläggningen består av en fördröjande zon där vattnet primärt fördröjs samt en sandbaserad växtjordszon där vattnet huvudsakligen renas. I botten på marklagret läggs en dräneringsledning som avvattnas till en brunn med sandfång, se Figur 11. Beroende på tillgänglig yta kan växtbäddarna anläggas så de samlar upp takvattnet i direkt anslutning till husen (figuren tv) eller så anläggs de mer centralt vilken gör att även gårdsmarken avvattna till dem (figuren th). Växtbäddar är ett bra sätt att integrera dagvattenhantering med landskapsarkitekturen. Figur 11. Tv:Tvärsnitt av en växtbäddarna i anslutning till byggnad. Th: Illustration över växtbäddar i ett bostadsområde i anslutning till gårdsmark. Takvatten föreslås avvattnas mot växtbäddar där vattnet fördröjs och renas. Erforderlig fördröjning av takvatten i båda planområdena ses i Tabell 6. För att klara den erforderliga fördröjningen krävs växtbäddar med en yta om totalt 101 m 2.

Sida 20 (24) Tabell 6. Fördröjningsbehov, area och fördröjningsdjup för växtbäddar för omhändertagande av takvatten. Område Avrinningsyta reducerad Fördröjningsbehov Area växtbäddar Djup fördröjningszon m 2 m 3 m 2 m Västra 1 260 25 63 0,4 Östra 747 15 38 0,4 Summa 2 007 40 101 - Det saknas krav gällande växtjordszonens mäktighet. Förslagsvis bör denna vara mellan 0,3 till 0,5 m vilket gör att växtbäddsanläggningarna kommer vara mellan 0,7 till 0,9 m höga. Vid regn som överstiger 20 mm bräddas vatten ut från växtbäddarna. Vattnet kan då antingen bräddas mot ledningsnätet. Beslut om detta bör fattas ihop med landskapsarkitekt vid detaljprojektering. 6.2.2 Makadammagasin Makadammagasin är krossfyllda dagvattenmagasin som både renar och fördröjer. Utflöde sker antingen genom perkolation ut i omgivande marklager eller genom kontrollerad avvattning mot ledning. Livslängden förlängs om magasinen anläggs med brunnar med både sandfång och vattenlås vilket förhindrar löv och större partiklar att komma in i magasinet. I Figur 12 ses en skiss av en tvärsektion av ett makadammagasin. Figur 12. Tvärsektion av ett makadammagasin. Makadammagasinet förses med oljeavskiljare och föreslås ta hand om regn som faller på hårdgjorda gårdsytor och parkeringsytor innan vidare avledning mot ledningsnätet. Fördröjningsvolymen och den totala volymen för varje makadammagasin i respektive område ses i Tabell 7. Tabell 7. Fördröjningsbehov och volym för makadammagasin. Område Avrinningsyta reducerad Fördröjningsbehov Hålrumsvolym Total volym makadammagasin m 2 m 3 % m 3 Västra 1 139 23 30 76 Östra 563 11 30 38 Summa 1 702 34-113

Sida 21 (24) I botten av makadammagasinet anläggs en dräneringsledning vilken leder vatten till ledningsnätet. För att styra flödet från magasinet kan avtappningen från magasinet regleras med en flödesregulator. Brunnen förses med ett bräddavlopp ca 1-1,5 m ovanför anslutande dagvattenledning. För att förhindra att spillvatten tränger in i makadammagasinen ska anslutningen till spillvattenledningen förses med backventil. Magasinens slutliga placering samt bräddpunkternas utformning bestäms i projekteringsskedet. Förslag på placering av samtliga föreslagna anläggningar redovisas i nästa avsnitt. 6.2 Föreslagen placering av åtgärdsförslag För erforderlig rening och fördröjning av dagvatten föreslås att växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare anläggs i båda planområdena. Föreslagna anläggningar och fördröjningsvolymer sammanfattas i Tabell 8. Tabell 8. Erforderlig fördröjningsvolym för varje planområde och föreslagen volym för respektive åtgärdsförslag. Område Erforderlig magasinvolym Föreslagen volym växtbäddar Föreslagen volym makadammagasin* m 3 m 3 m 3 Västra 48 25 76 Östra 26 15 38 Summa 74 40 113 *Hålrumsvolym på 30 % inräknat. Föreslagen placering av dagvattenanläggningar kombinerat med föreslagen avledning av dagvatten för det västra och östra planområdet ges i figurer nedan. Växtbädd Makadammagasin Oljeavskiljare Rinnriktning Planområde Västra Figur 13. Föreslagna åtgärdsförslag och placering med föreslagen rinnriktning inom det västra planområdet.

Sida 22 (24) Växtbädd Makadammagasin Oljeavskiljare Rinnriktning Planområde Östra Figur 14. Föreslagna åtgärdsförslag och placering med föreslagen rinnriktning inom det östra planområdet. 6.3 Skötsel av föreslagna dagvattenanläggningar För att säkerställa att den avsedda reningen och fördröjningen av dagvatten uppnås bör anläggningarna underhållas regelbundet. För att makadammagasinet och oljeavskiljaren ska fungera med full kapacitet bör rensning av brunnar, ledningar och filter samt borttagning av skräp ske en gång per år. Efter kraftiga regn kan magasinet behöva kontrolleras och rensas vid behov. I samband med detaljprojekteringen föreslås att skötseloch drivinstruktioner upprättas för de föreslagna dagvattenanläggningarna. 6.4 Höjdsättning och sekundära avrinningsvägar Som tidigare nämnts riskerar delar intill planområdena att översvämmas under ett 100- årsflöde. Därmed är den sekundära avrinningsvägen viktig att ta hänsyn till vid höjdsättning av gårdsytorna. Sekundära avrinningsvägar är de vägar vattnet tar via ytan då dagvattensystemet är fullt. Vid ett sådant scenario är det höjdsättningen av området som styr vattnets väg. För att motverka att vatten ansamlas i lågpunkter och skadar byggnader är det viktigt att höjdsätta marken så den lutar mot önskad utflödespunkt. För det västra planområdet kommer en del av gårdsmarken vara omringad av byggnader och planområdesgränsen. Här föreslås att dagvatten antingen leds i nordlig eller sydostlig riktning för att sedan ledas i nordostlig riktning mot asfaltsytan och parkeringen i områdets mittersta del (Figur 15). Planområde Västra Figur 15. Höjdsättningen för det västra planområdet bör utformas så att den sekundära flödesvägen går i nordostlig riktning mot parkeringsytan i dess mittersta del. Sekundär flödesriktning Område med hög sannolikhet att översvämmas

Sida 23 (24) För det östra planområdet kommer en del av innergården vara omringad av byggnader och planområdesgränsen förutom i nordvästlig riktning. Dessutom finns ett område söder om det östra planområdet som med hög sannolikhet översvämmas vid ett skyfall. Marken föreslås därför höjdsättas så att vatten ytledes kan rinna i nordvästlig riktning bort från detta område och bort från byggnader. Dagvattnet föreslås sedan ledas mot asfaltsytan vid parkeringen i områdets norra del (Figur 16). Sekundär flödesriktning Område med hög sannolikhet att översvämmas Planområde Östra Figur 16. Höjdsättningen för det östra planområdet bör utformas så att den sekundära flödesvägen går i nordlig/nordvästlig riktning. Dagvatten från båda planområdena kommer att ansluta till det befintliga ledningsnätet i Sågverksgatan och vidare norrut till Henriksdals reningsverk (se avsnitt 2.7). Då en del av Sågverksgatan i nära anslutning till planområdena med hög sannolikhet översvämmas vid ett skyfall bör dagvattnet inte direkt leds till det redan belastade området i gatan. Därmed krävs att höjdsättningen utgörs så att höga flöden leds till platser där det gör minst skada, i första hand allmänna ytor i form av parkmark och gator. Förslagsvis kan asfaltsytor som gränsar till parkeringarna och gröna gårdsytor inom planområdena översvämmas och därmed fördröja dagvattnet innan vidare avledning mot ledningsnätet. Om asfaltsytorna planeras att översvämmas bör ytorna förses med kantsten samt en vall för att förhindra avrinning till närliggande parkeringsytor och lokalgata.

Sida 24 (24) 6.5 Föroreningsberäkningar med reningseffekt För beräkning av reningseffekten har värden hämtats från StormTac (v.17.4.1). Nedan framgår reduktionen av ingående halter och mängder efter rening i växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare. Tabell 9. Föroreningsberäkning efter reduktion i växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare. Blåa värden visar mängder efter exploateringen som överstiger mängder före exploatering. Riktvärden 3VU 3 Halter Halter före expl. Halter efter reduktion Mängder före expl. Mängder Mängder efter reduktion Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (g/år) (g/år) Fosfor µg/l 300 87 37 50 50 Kväve mg/l 10 1,1 0,3 600 400 Bly µg/l 15 4 0,7 2 0,9 Koppar µg/l 40 8 3 4 4 Zink µg/l 150 19 5 10 7 Kadmium µg/l 0,5 0,2 0,03 0,1 0,04 Krom µg/l 25 2 0,5 1 0,8 Nickel µg/l 30 2 1 0,9 1,4 Kvicksilver µg/l 0,1 0,02 0,003 0,008 0,004 Susp. ämnen mg/l 100 19 3 10 000 4 000 Olja mg/l 1,0 0,2 0,03 100 40 Efter rening i växtbäddar, makadammagasin och oljeavskiljare minskar samtliga föreoreningshalter. Vid beräkningen konstateras att den årliga mängden föroreningar som transporteras från planområdena minskar efter rening för samtliga föroreningar förutom för fosfor, koppar och nickel. Föroreningsmängderna för fosfor och koppar förblir densamma efter exploatering. Ökningen av mängden nickel får anses vara så lite att exploateringen inte anses försvåra för recipienten att uppnå dess miljökvalitetsnormer. Dessutom sker rening av dagvattnet i Henriksdals reningsverk som inte är med i föroreningsberäkningarna. I ett framtida scenario där dagvatten från planområdena leds i dagvattenledningar direkt till recipienten görs bedömningen att detta inte hindrar recipienten att uppnå ställda miljökvalitetsnormer. Denna bedömning baseras på att samtliga föreslagna åtgärder anläggs i planområdena. Maria Schoeps Tel 010-211 83 71 maria.schoeps@bjerking.se Granskad av Jan-Henrik Eriksson Tel 010-211 82 66 jan-henrik.eriksson@bjerking.se 3 Riktvärde 3VU tillämpas för dagvattenutsläpp från verksamhetsutövare till bl.a. allmän Vaanläggning. Riktvärden för fosfor och kväve enligt gränsvärden för Henriksdals reningsverk.