Ledningskollen på seminarium om regler 1
Idén till Ledningskollen kom 2006, Då en operatör (Telenor) sa till PTS: det grävs av alldeles för mycket ledningar, speciellt fiber, skulle vi inte kunna starta ett projekt för att minska dessa avgrävningar Och det var ju en glimrande idé! Sagt och gjort - När projektet startade, identifierades ett antal användningsområden för tjänsten: Huvudsyftet, dvs. att få reda på vem som har ledningar där man ska gräva för att kunna förhindra avgrävningar Alla ledningsägare som är med i tjänsten och finns i det område där det ska grävas, får en fråga innan grävningen påbörjas Möjligheter att samordna grävarbeten Och möjligheter att få information om var andra aktörer planerar att bygga Ledningskollen på seminarium om regler 2
Ledningskollen på seminarium om regler för bredbandsutbyggnad 161125 3
Så vad blev det då? Ledningskollen är idag en gratis e-tjänst för informationsutbyte som används för att minska antalet grävskador, och effektivisera planering & utbyggnad av infrastruktur. Vi har frågat tex Telenor, och 2013 sa de att de har 60 80 procent färre avgrävningar än innan Ledningskollen infördes. Togs i nationell drift december 2010, efter pilottester i Uppsala som startade i september 2009. Det blir fler ledningsägare hela tiden, cirka 100 per år. Vi började med drygt 100 Man utbildar tom i Ledningskollen på skolor idag. Ledningsägare Över 300 byanät 5 statliga myndigheter Kommuner: Cirka 300 aktörer tillhör kommunsektorn Ibland flera i en kommun Stadsnät och energibolag i större utsträckning än VA Vi jobbar ständigt med vidareutveckling, och de sista åren har det blivit mycket fokus på utökad funktionalitet på samhällsplanering och bredbandsutbyggnad. Ledningskollen finansiseras idag av PTS, Svenska Kraftnät och Trafikverket, och vi har också en referensgrupp som träffas några gånger per där vi diskuterar förbättringsförslag och nya utvecklingsmöjligheter. Ledningskollen på seminarium om regler 4
Ända sen projektet startade för nu snart 10 år sedan har PTS jobbat för att få med så många som möjligt av de aktörer som har beröring på området. Idag har vi en referensgrupp som träffas 2-3 gånger per år för att utvärdera och utveckla funktioner i och användning av Ledningskollen. För systemägaren är denna grupp en ovärderlig probe ute i verkligheten! Ledningskollen på seminarium om regler 5
Ledningskollen har fyra olika ärendetyper. Syftet avgör vilken typ som ska användas. Ledningsanvisning: Används när man ska utföra markarbete. Enda ärendetyp som ger svar som ledningsägarna godkänner vid grävning Ledningsägare som har ledningar i närheten av arbetsområdet skickar ledningskarta eller kommer och gör ledningsvisning Projektering Används i planeringsfas för att få information om befintlig infrastruktur så att man kan planera eget arbete. Svar i form av pdf-, cad- eller gis-fil OBS! Ledningskartor man får på ett projekteringsärende är Inte godkänt att använda vid grävning Samordning/samförläggning Används när man söker eller kan erbjuda samförläggning eller annan samordning av markarbeten De som har sagt sig vara intresserade av dylika erbjudanden i området ska svara! Samhällsplanering Fyller två syften: 1) Att den som jobbar med planen får reda på vilken infrastruktur som finns i planområdet 2) att informera ledningsägare om planen! Dessutom finns en femte ärendetyp; akutärenden som kommer att dras i drift under 2017 Privatpersoner som förväntas använda Ledningskollen på egen tomt/fastighet kan bara göra ledningsanvisning och projektering. Ledningskollen på seminarium om regler 6
Intresseområden är grundläggande för Ledningskollen. Det är dessa som avgör vilka ärenden som en ledningsägare får. Det finns ingen exakt information om ledningars läge i Ledningskollen, minsta upplösning är 1x1 km. Ledningsägare får ärenden som ligger inom deras rutor och analyserar med hjälp av information om de egna ledningarnas läge om markarbetet ska ske där man har ledningar. Om man har verkligen har ledningar inom ärendets arbetsområde får man avgöra vilka åtgärder man behöver göra; om det räcker med att skicka en ledningskarta eller om man ska skicka ut en utsättare som markerar ledningarnas läge med stolpar eller färg. Det är ledningsägarna som skapar sina intresseområden. De flesta har ritat in sina områden direkt i Ledningskollens karta, andra har laddat upp en gis fil. De större aktörerna har automatiserat uppdateringen genom att koppla Ledningskollen mot andra system. Som ledningsägare kan man styra vilka personer eller funktioner som ska ta emot olika typer av ärenden. Exempelvis kan en kundtjänst hantera ledningsanvisningsärenden medan det kanske är de som jobbar med nätutbyggnad som svarar på samordningsärenden. Ledningskollen på seminarium om regler 7
Ledningskollen på seminarium om regler 8
Även om Ledningskollen kom till för att minska risken för avgrävningar så har det här med planering, av olika slag, varit med från början. Ärendetyperna Regeringsuppdrag. Under 2013 genomförde PTS på uppdrag av regeringen en studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning (PTS ER 2013:23). I rapporten konstateras att Ledningskollen har förutsättningar att fungera som en förmedlare av samordningsmöjligheter men behöver utvecklas på ett antal områden En annan av slutsatserna var att kommunen har en nyckelroll Utbyggnadslagen Ledningskollen på seminarium om regler 9
I slutrapporten från regeringsuppdraget fanns ett antal konkreta förslag på vidareutveckling av Ledningskollen i syfte att öka nyttan för samordning och samförläggning. Flera av dessa infördes under 2014 eller 2015 och innebär nu att de verktyg/funktioner som beskrivs på bilden kan användas. Komplett lista av förslag från regeringsuppdraget som införts i Ledningskollen under 2014 eller 2015. Ledningsägare ska kunna ange specifika områden där de vill ha möjlighet att gå med Byanät/fiberföreningar skulle kunna bevaka ärenden i Ledningskollen för att hitta grävsamordningsmöjligheter En lokal eller regional infrastruktursamordnare borde få en skräddarsydd roll i Ledningskollen Felaktig användning av samordningsärenden måste begränsas Om mer information om en samordningsmöjlighet förmedlas i ärendet ökas nyttan av ärendetypen Mer extern information skull kunna visas i Ledningskollen Ledningskollen skulle kunna visa upp bredbandskanalisation via ledningsägarmodulen Några har inte blivit omhändertagna men kan aktualiseras under 2016 Ökad transparens mellan skapade ärenden och de svar som ges av ledningsägare Samordningsärenden blir ett slags tillfälligt bevakningsområde och den som ställt frågan får ärenden som berör eget arbetsområde Svarsalternativen för samordningsärende kompletteras med karta Ledningskollen på seminarium om regler 10
Ledningskollen på seminarium om regler 11
Nyttan med samförläggning handlar inte bara om bredbandsutbyggnad. I olika sammanhang är det bra att föra ett bredare resonemang om nyttan, några av dem listas i bilden. Ledningskollen på seminarium om regler 12
En av utredningens slutsatser var att kommunerna har en nyckelroll på lokala nivån för att underlätta samförläggning i och med att de agerar eller har uppgifter inom flera områden. Ledningskollen på seminarium om regler 13
Kommunerna är nyckeln 1. Att gå med som ledningsägare är viktigt av flera skäl, där robustheten kanske väger tyngst men där man också bör beakta att man förenklar för alla som behöver ha information om ledningars läge genom att också vara med i Ledningskollen där redan alla stora ledningsägare är med. Det underlättar också för bredbandsutbyggare om man genom Ledningskollen kan få projekteringsunderlag för att kunna planera den egna utbyggnaden på bästa sätt 1. Att gå med som ledningsägare kan också underlätta kommunens åtagande vad avser av utbyggnadslagen. Kommunen underlättar därmed för bredbandsutbyggnad.. 2. När kommunen beviljar schakttillstånd kan och bör man alltid fundera på hur man kan minska antalet grävningar, av flera skäl. Man bör också inse att ett öppet schakt kan innebära att andra kan utföra ledningsdragning i samma veva. Kommunen kan hantera detta på olika sätt; genom att själva göra samordningsärenden eller genom att föreskriva att den som söker schakttillstånd faktiskt under söker om någon vill samförlägga. 3. När kommunen planerar för större bygg- och anläggningsprojekt, typ vägar så ska man aktivt erbjuda samordning/samförläggning. Det är kostnadseffektivt men kan också göra att man senare kan vara strikta med tilldelning av schakttillstånd och därmed minska störningen för medborgare och näringsidkare: Vi frågade och informerade att vi inte kommer att bevilja ordinarie grävtillstånd förrän om två år.. 4. För att minska risken för avgrävningar på egen och andras infrastruktur: och för att ge intresserade möjlighet att försöka samordna. Ledningskollen på seminarium om regler 14
Ledningskollen kan alltså användas i väldigt många av momenten i byanätsprocessen. Det är viktigt att lyfta fram nyttan man som Byanät kan ha av Ledningskollen långt innan man blir skyldig att svara på ärenden när nätet är utbyggt! 1. GÅ med som blivande byanät 1. Skapa ett bevakningsområde för att hitta andra projekt som ni kan samordna er med 2. Gör ett samordningsärende för att visa att ni vill bygga! 2. PROJEKTERA!!!!!! 1. Ett projekteringsärende ger ledningskartor och eller GIS-filer över befintlig infrastruktur som ni kan använda i den egna projekteringen. Med detta underlag kan exempelvis ledningskorsningar identifieras och eller undvikas. Projekteringsunderlaget ger också förutsättningar för bättre tidplaner och förfrågningar och minskar risken för kostnadsdrivande tilläggsarbete och eller stillestånd 3. Begär ledningsanvisning 1. Minska risken för att skada infrastruktur Ledningskollen på seminarium om regler 15
Ledningskollen på seminarium om regler 16
Ledningskollen på seminarium om regler 17
Ledningskollen på seminarium om regler 18
Ledningskollen på seminarium om regler 19
Ledningskollen på seminarium om regler 20
Ledningskollen på seminarium om regler 21
Ledningskollen på seminarium om regler 22
Ledningskollen på seminarium om regler 23
Ledningskollen på seminarium om regler 24
Det här är ett försök att sammanställa i vilka skeden olika aktörer ska, kan eller bör använda Ledningskollen. Genom att ha beskrivet hur byanät och kommuner kan använda Ledningskollen har vi täckt in de flesta rutorna. Ledningskollen på seminarium om regler 25
Ledningskollen på seminarium om regler 26
Ledningskollen på seminarium om regler 27
I flera av de moment som beskrivs i Robust fiber ska (bör) Ledningskollen användas för att skapa eller behålla en robust fiberanläggning. Projektering: Använd Ledningskollen för att få GIS-filer på annan infrastruktur som finns där ni tänker förlägga fiber. Det gör att man kan planera egna lägen på bästa sätt. Utförande: Använd Ledningskollen för att få precis ledningsanvisning så att befintlig infrastruktur inte skadas! Förvalta: Den som förvaltar det färdiga nätet (eller kanalisationen) är förstås med i Ledningskollen, får och besvarar frågor från andra som behöver information, på så sätt skyddas era ledningar och andras utbyggnad underlättas! Ledningskollen på seminarium om regler 28
Ledningskollen på seminarium om regler för bredbandsutbyggnad 161125 29 29
Ledningskollen på seminarium om regler för bredbandsutbyggnad 161125 30 30