Rita Hammarstedt, Jörgen Nordman, Ledningskollens användarstöd,

Transkript

1 Kontakt: Rita Hammarstedt, Jörgen Nordman, Ledningskollens användarstöd,

2 Syftet Att visa hur Ledningskollen kan och ska användas bland de organisationer och funktioner som ni möter, att ge tillräcklig kunskap (och erforderligt underlag) för att kunna kommunicera detta i era nätverk samt förståelse för Ledningskollen som utbyggnadslagens informationstjänst. Anteckningar:

3 Anteckningar:

4

5 Anteckningar:

6 1. Styrning och finansiering 1. Från början 100 % PTS, sen 2010 är Svenska kraftnät och Trafikverket medfinansiärer 2. Sedan slutet 2014 finns en styrgrupp med finansiärerna samt SKL och Bredbandsforum 2. Drift, förvaltning och användarstöd 1. Upphandlat av PTS. Avtal med Decerno. 2. Användarstöd: Bemannat 8-17, lågsäsong 1,5 resurser, högsäsong 2,0 1. Hjälper användare att skapa och hantera ärende 2. Ansvara för att ta in nya organisationer 3. Uppföljning och analys kring att användare följer villkor, i första hand att ledningsägare svarar inom de tider som de angivet 4. Testar och utvärderar ny funktionalitet 3. Drift 1. Två serverhallar för redundans 4. Förvaltning 1. Övervakning, felrättning, 3. Utveckling 1. Avtal med samma leverantör som sköter drift, förvaltning och användarstöd 2. Historiskt fyra större funktionsreleaser/år 3. Just nu jobbar vi med ett paket som ska lanseras under juni och som till betydande del handlar om utbyggnadslagen. 4. Användare och användning 1. Mäta effekt 2. Få fler att använda funktionerna för samordning 3. Referensgrupp!

7 Anteckningar:

8 Efter en genomgång av Ledningskollens grundläggande funktionerna kommer vi att ge exempel på hur olika användare kan (och i vissa fall ska) använda Ledningskollen. Anteckningar:

9 Under detta avsnitt kommer Ledningskollens grundläggande funktionalitet att beskrivas. Hur man väljer ärendetyp, skapar ett ledningsanvisningsärende, hur ärendet tilldelas ledningsägare och hur frågaren får besked om att det finns svar att ta del av. Anteckningar:

10 Ledningskollen har fyra olika ärendetyper. Syftet avgör vilken typ som ska användas. Ledningsanvisning: Används när man ska utföra markarbete. Enda ärendetyp som ger svar som ledningsägarna godkänner vid grävning Ledningsägare som har ledningar i närheten av arbetsområdet skickar ledningskarta eller kommer och gör ledningsvisning Projektering Används i planeringsfas för att få information om befintlig infrastruktur så att man kan planera eget arbete. Svar i form av pdf-, cad- eller gis-fil OBS! Ledningskartor man får på ett projekteringsärende är Inte godkänt att använda vid grävning Samordning/samförläggning Används när man söker eller kan erbjuda samförläggning eller annan samordning av markarbeten De som har sagt sig vara intresserade av dylika erbjudanden i området ska svara! Samhällsplanering Fyller två syften: 1) Att den som jobbar med planen får reda på vilken infrastruktur som finns i planområdet 2) att informera ledningsägare om planen! Dessutom finns en femte ärendetyp; akutärenden. Vi kommer nu att visa de olika ärendetyperna i vår testmiljö

11 Punkterna 1-4 kommer att visas i Ledningskollens testmiljö. Bilderna som följer efter denna bild är skärmdumpar på vissa vyer. Anteckningar:

12 Intresseområden är grundläggande för Ledningskollen. Det är dessa som avgör vilka ärenden som en ledningsägare får. Det finns ingen exakt information om ledningars läge i Ledningskollen, minsta upplösning är 1x1 km. Ledningsägare får ärenden som ligger inom deras rutor och analyserar med hjälp av information om de egna ledningarnas läge om markarbetet ska ske där man har ledningar. Om man har verkligen har ledningar inom ärendets arbetsområde får man avgöra vilka åtgärder man behöver göra; om det räcker med att skicka en ledningskarta eller om man ska skicka ut en utsättare som markerar ledningarnas läge med stolpar eller färg. Det är ledningsägarna som skapar sina intresseområden. De flesta har ritat in sina områden direkt i Ledningskollens karta, andra har laddat upp en gis fil. De större aktörerna har automatiserat uppdateringen. Som ledningsägare kan man styra vilka personer eller funktioner som ska ta emot olika typer av ärenden. Exempelvis kan en kundtjänst hantera ledningsanvisningsärenden medan det kanske är de som jobbar med nätutbyggnad som svarar på samordningsärenden.

13 När är en ledningsägare får ett ärende så har det antingen träffat intresseområde eller bevakningsområde eller bägge. Om ärendet träffar intresseområde så handlar det om att skydda ledningar eller annan infrastruktur. Intresseområdet är minst 1x1 km så första steget är då att bedöma om man verkligen behöver göra nåt för att skydda sina ledningar eller om markarbetena sker på betryggande ansvar. Bedömer man att det är på behörigt avstånd så svarar man Nej, vi har ingen infrastruktur i området Men om man bedömer att markarbeten kommer ske i närheten av de egna ledningarna så har man att bestämma om man ska skicka en ledningskarta eller om man ska göra en utsättning på plats. Skickar man en karta görs detta utanför Ledningskollen, det vi ser här är en kvittensfunktion. Till höger är svarsalternativ om ärendet har träffar ett bevakningsområde. Vi kommer tillbaka till just detta lite senare i presentationen.

14 I bilden till vänster är ledningsägaren Combitech gult det visar för mig som frågare att Combitech har svarat och att jag nu ska ta del av detta och sen bekräfta att jag tagit emot, förstått och tror mig kunna utföra markarbete utan att skada Combitechs ledningar. Till höger har jag som frågare bekräftat svaret från Combitech och då blir Combitech grönt.

15 Anteckningar:

16 Anteckningar:

17 Anteckningar:

18 Även om Ledningskollen kom till för att minska risken för avgrävningar så har det här med planering, av olika slag, varit med från början. Ärendetyperna Regeringsuppdrag. Under 2013 genomförde PTS på uppdrag av regeringen en studie om utveckling av Ledningskollen för samförläggning (PTS ER 2013:23). I rapporten konstateras att Ledningskollen har förutsättningar att fungera som en förmedlare av samordningsmöjligheter men behöver utvecklas på ett antal områden En annan av slutsatserna var att kommunen har en nyckelroll Utbyggnadslagen

19 En av utredningens slutsatser var att kommunerna har en nyckelroll på lokala nivån för att underlätta samförläggning i och med att de agerar eller har uppgifter inom flera områden. Anteckningar:

20 Nyttan med samförläggning handlar inte bara om bredbandsutbyggnad. I olika sammanhang är det bra att föra ett bredare resonemang om nyttan, några av dem listas i bilden. Anteckningar:

21 I slutrapporten från regeringsuppdraget fanns ett antal konkreta förslag på vidareutveckling av Ledningskollen i syfte att öka nyttan för samordning och samförläggning. Flera av dessa har införts under 2014 eller 2015 och innebär nu att de verktyg/funktioner som beskrivs på bilden kan användas. Komplett lista av förslag från regeringsuppdraget som införts i Ledningskollen under 2014 eller Ledningsägare ska kunna ange specifika områden där de vill ha möjlighet att gå med Byanät/fiberföreningar skulle kunna bevaka ärenden i Ledningskollen för att hitta grävsamordningsmöjligheter En lokal eller regional infrastruktursamordnare borde få en skräddarsydd roll i Ledningskollen Felaktig användning av samordningsärenden måste begränsas Om mer information om en samordningsmöjlighet förmedlas i ärendet ökas nyttan av ärendetypen Mer extern information skull kunna visas i Ledningskollen Ledningskollen skulle kunna visa upp bredbandskanalisation via ledningsägarmodulen Några har inte blivit omhändertagna men kan aktualiseras under 2016 Ökad transparens mellan skapade ärenden och de svar som ges av ledningsägare Samordningsärenden blir ett slags tillfälligt bevakningsområde och den som ställt frågan får ärenden som berör eget arbetsområde Svarsalternativen för samordningsärende kompletteras med karta

22 Anteckningar:

23 Detta avsnitt fokuserar på Ledningskollen som del av Utbyggnadslagens informationstjänst. Mer information om lagen och om utbyggnadsportalen finns i avsnittet Tillträdesreglering och utbyggnadslagen Kapitel 2 i lagen handlar om tillträde, skyldighet för nätinnehavare att lämna och rättigheter för bredbandsutbyggare att begära. Kapitel 3 handlar om skyldighet att erbjuda samordning av vissa bygg- och anläggningsprojekt. Kapitel 4 handlar om information för att underlätta/lösa begäran om tillträde och samordning.

24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/61/EU av den 15 maj 2014 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation. I utbyggnadsdirektivet fastställs minimirättigheter och minimiskyldigheter som är tillämpliga i hela EU för att främja utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation och samordning mellan olika sektorer i linje med den digitala agendan för Europa. Direktivet innehåller bestämmelser som ska åstadkomma ett effektivare utnyttjande av olika typer av befintlig infrastruktur för bredband, effektivare tillståndsprocesser för att anlägga nät samt ökad möjlighet till samförläggning av infrastruktur. Detta ska leda till billigare och snabbare utbyggnad av bredbandsnät. 23

25

26

27 Utbyggnadsportalen är den primära ingången till lagen och där finns information om liknande tjänster och om tillstånd. Ledningskollens roll definieras av rutan. Hur detta kommer att fungera kommer att visas i Ledningskollens testmiljö. Anteckningar:

28

29

30

31

32 Vi börjar med Byanäten, de är faktiskt en av få kategorier för vilka det finns krav på att gå med i Ledningskollen, genom att offentligt stöd är villkorat. Anteckningar:

33 Byanätens användning av Ledningskollen är översiktligt beskriven i byanätsprocessen. Syftet med detta är förstås att synliggöra nyttan med Ledningskollen i rätt sammanhang. Anteckningar:

34 Gå med i Ledningskollen som blivande byanät! 1. Genom att skapa ett samordningsärende kan andra (i första hand ledningsägare) som kan ha planer i området se byanätets planer. Samordningsmöjligheter kan uppstå. 1. Genom att byanätet skapar bevakningsområden som täcker nätets områden och sträckningar kan ni få andra ärenden i Ledningskollen och se om ni kan utnyttja dessa för samordning. 1. Antingen tar man bara samordningsärenden eller, om man är snabb, kan man även ta ledningsanvisning och projektering 2. När andra skapar ärenden i ert område kommer ni få mejl från Ledningskollen. 3. Om ärendet är intressant kan ni kontakta dem och fråga om ni kan samordna era grävarbeten.

35 1. Ett projekteringsärende ger ledningskartor och eller GIS-filer över befintlig infrastruktur som ni kan använda i den egna projekteringen. Med detta underlag kan exempelvis ledningskorsningar identifieras och eller undvikas. Projekteringsunderlaget ger också förutsättningar för bättre tidplaner och förfrågningar och minskar risken för kostnadsdrivande tilläggsarbete och eller stillestånd. 2. När ni ska börja gräva: Begär ledningsanvisning för att minimera risken för att skada befintlig infrastruktur

36 När man har ledningar eller annan nedgrävd infrastruktur är man inte längre blivande ledningsägare utan ledningsägare och som sådan ska man skydda sin ledningar mot avgrävningar. Det görs genom att man kontaktar Ledningskollen och begär att bli ledningsägare. Från nu har man också skyldigheter; att svara på ärenden i Ledningskollen! Så att den egna infrastrukturen inte skadas vid andra markarbeten! För de områden där man ännu inte har nåt nedgrävt kan man fortsätta att ta emot information om andra markarbeten för att se om samordning är möjlig.

37 Ledningskollen kan alltså användas i väldigt många av momenten i byanätsprocessen. Det är viktigt att lyfta fram nyttan man som Byanät kan ha av Ledningskollen långt innan man blir skyldig att svara på ärenden när nätet är utbyggt!

38 Vi går vidare med kommunerna och dess användning av Ledningskollen. Anteckningar:

39 Kommunerna är nyckeln 1. Att gå med som ledningsägare är viktigt av flera skäl, där robustheten kanske väger tyngst men där man också bör beakta att man förenklar för alla som behöver ha information om ledningars läge genom att också vara med i Ledningskollen där redan alla stora ledningsägare är med. Det underlättar också för bredbandsutbyggare om man genom Ledningskollen kan få projekteringsunderlag för att kunna planera den egna utbyggnaden på bästa sätt 1. Att gå med som ledningsägare kan också underlätta kommunens åtagande vad avser av utbyggnadslagen. Kommunen underlättar därmed för bredbandsutbyggnad.. 2. När kommunen beviljar schakttillstånd kan och bör man alltid fundera på hur man kan minska antalet grävningar, av flera skäl. Man bör också inse att ett öppet schakt kan innebära att andra kan utföra ledningsdragning i samma veva. Kommunen kan hantera detta på olika sätt; genom att själva göra samordningsärenden eller genom att föreskriva att den som söker schakttillstånd faktiskt under söker om någon vill samförlägga. 3. När kommunen planerar för större bygg- och anläggningsprojekt, typ vägar så ska man aktivt erbjuda samordning/samförläggning. Det är kostnadseffektivt men kan också göra att man senare kan vara strikta med tilldelning av schakttillstånd och därmed minska störningen för medborgare och näringsidkare: Vi frågade och informerade att vi inte kommer att bevilja ordinarie grävtillstånd förrän om två år.. 4. För att minska risken för avgrävningar på egen och andras infrastruktur: och för att ge intresserade möjlighet att försöka samordna. Punkterna 1, 2 och 3 kommer att visas i Ledningskollens testmiljö

40 Anteckningar:

41 Det här är ett försök att sammanställa i vilka skeden olika aktörer ska, kan eller bör använda Ledningskollen. Genom att ha beskrivet hur byanät och kommuner kan använda Ledningskollen har vi täckt in de flesta rutorna. Beroende på frågor eller önskemål från deltagarna kan ytterligare funktioner beskrivas eller demonstreras. Anteckningar:

42 Nu vet deltagarna vad Ledningskollen är och hur den används. Frågan är då hur ni i er roll kan använda Ledningskollen? Tanken är här att man diskuterar dels i smågrupper och sen gemensamt. Anteckningar:

43 Anteckningar:

44 Anteckningar:

45 Villkor och stöd för Ledningskollens användare

46 Anteckningar:

47 Ledningskollens användning. Inte bara skydda ledningar mot avgrävningar Sprid kunskap. Ledningskollen kan hjälpa till; webinars, vara med på möten, skicka ut foldrar och annat materiel. Information och kontakt. Kontaktvägar på första sidan.