Käppalaförbundet 60 år Från avloppsrening till miljöfabrik
1 DÅ OCH NU 1 3 2 4 5 1. Vattenledning läggs i Drottninggatan i Stockholm. Året var 1859 och Stockholm var bland de sista stora städerna i Europa som fick rinnande vatten. Men vattenledningar innebar också avloppsvatten, upptäckte man så småningom. Teckning: C.L.H. Thulstrup. 6 2. Käppalaförbundets anläggningar enligt den ursprungliga förbundsordningen 1957. 6. De tre rensgallren i gallersalen fick 25 millimeter mellan spjälorna och rensades maskinellt. 3. Käppalaverket var mycket tidigt ute med att datorisera. Verket kunde övervakas och regleras med hjälp av en datamaskin som tog upp ett helt rum intill kontrollrummet. I takt med teknikutvecklingen har både datorer och givare blivit effektivare. 4. Käppalaverkets två rötkammare sprängdes ner i berget. Foto: Gösta Nordin. 5. En del av sprängarlaget som byggde huvudtunneln på Lidingö.
2 7 8 9 11 10 Röd linje visar Käppalaförbundets avloppstunnel. 7. Öppet hus på Käppalaverket anordnas med jämna mellanrum och är ett populärt evenemang. Foto: Thomas Henrikson. 9. En tredje rötkammare började sprängas ut år 2016. Så här ser det ut när man står på botten och tittar upp. Foto: Björn Leijon. 8. Käppalaverket är försett med ett flertal konstnärliga utsmyckningar. Foto: Björn Leijon. 10. En av Käppalaverkets elva biologiska reningsbassänger där mikroorganismer hjälper till att rena avloppsvattnet. Foto: Björn Leijon. 11. Käppalaförbundets upptagningsområde består av elva kommuner norr och öster om Stockholm. Illustration: Mario Salutskij.
3 Från avloppsrening till miljöfabrik 60 år har gått sedan nio kommuner tog beslut om en gemensam lösning för att ta hand om och rena sitt avloppsvatten. En lösning som visat sig vara både smart och ekonomiskt fördelaktig. Både för kommuninvånarna och för miljön. Sedan starten har det skett en kraftig tillväxt i regionen, fler kommuner har anslutit sig och samhällets krav på rening har förändrats. Fokus i dag är inte bara att rena avloppsvatten utan också att utveckla processer, teknik och strategier för att utvinna resurser som kan återföras till kretsloppet. Men för 60 år sedan var situationen en annan. Att utvinna resurser ur avloppsvattnet var inte den stora utmaningen då. Utmaningen var att få stopp på miljöproblemen som avloppsvattnet orsakade. 3 Läget var akut. Sjöar och vattendrag var förorenade och sjukdomar spreds med det orena vattnet. Myndigheternas krav var tydliga. Något måste göras och kommunerna fick fem år på sig att presentera en lösning. Avloppsvattnet måste renas och det var dags att skilja det rena dagvattnet från avloppsvattnet och få igång rening av det smutsiga vattnet. Nio kommuner investerar gemensamt i framtiden För nio kommuner i nordöstra Stockholmsregionen blev lösningen ett gemensamt kommunalförbund. 1957 bildades 1 2 Käppalaförbundet. Att man valde att satsa på en gemensam lösning visar på både mod och en tydlig vision om vad man ville åstadkomma menar Per Manhem som sedan 2001 är vd för Käppalaförbundet. För att förverkliga visionen om en gemensam lösning för avloppsvattenrening krävdes inte bara att kommunerna gemensamt byggde ett avloppsreningsverk. Det krävdes också en helt ny infrastruktur för att leda kommunernas avlopps vatten till reningsverket. Nödvändiga beslut fattades och det omfattande tunnelsystemet började byggas ett tunnel sys tem som i dag är 65 kilometer, säger Per Manhem. Tolv år efter att Käppalaförbundet bildades var både tunneln och avloppsreningsverket färdigbyggda och den 17 oktober 1969 invigdes Käppalaverket. I dag, nästan 50 år senare, ser utmaningarna för kommunerna, som med tiden blivit elva, annorlunda ut. Avlopps vattnet ska fortfarande renas, men i takt med att samhället förändras och utvecklas förändras också reningskraven. Reningskraven förändras och ökar Utvecklingen är stark i kommunerna som ingår i Käppalaförbundet, med stor inflyttning och många nya företagsetableringar. Fler användare innebär en ökad belastning på avloppssystemet och att nya ämnen når avloppsreningsverket. Det handlar bland annat om mer och fler kemikalier, läkemedels rester och mikroplaster. Vårt arbete inom Käppalaförbundet är ett helt annat i dag jämfört med när verksamheten startade. Samhället ser annorlunda ut och det gör också Käppalaförbundet. I dag finns en helt annan syn på miljöfrågor än tidigare och ett nytt samhällsfokus att hitta lösningar på miljöproblem som kan 1. Anders Ullerstam var verkställande direktör på Käppalaförbundet 1957 1970. Foto: John Kjellström. 2. Per Manhem är förbundets nuvarande vd. Foto: Björn Leijon. 3. Käppalaverkets utloppstuber är gjorda av trä. De bogserades ut i Halvkakssundet och sänktes på plats.
4 Käppalaverket är i dag ett av Sveriges största avloppsreningsverk och våra medarbetare har den kompetens som krävs för att vi ska fortsätta vårt framgångsrika utvecklingsarbete. Per Manhem, vd 4 5 ta oss vidare i strävan mot ett hållbart kretsloppssamhälle. Att skjuta över miljöproblemen till kommande generationer är sedan länge en strategi som inte fungerar, säger Per och konstaterar att det faktum att Käppalaförbundet består av elva samverkande kommuner dramatiskt ökar möjligheten att gemensamt utveckla ny teknik för utmaningar som behöver få en lösning. Storleken ger fördelar Fördelarna är många för kommunerna som valt att arbeta gemensamt med avloppsvattenrening i Käppalaförbundet. Tillsammans har man skaffat sig en större förmåga att klara investeringar i den infrastruktur som krävs för att klara miljökraven som ställs på avloppsvattenrening. Inte bara i dagsläget utan också på sikt. Som en stor aktör kan man agera i framkant, driva utvecklingsarbete och säkra att man har den kapacitet som krävs för en expansiv region med stark tillväxt och stor inflyttning. Att samarbeta är också ekonomiskt fördelaktigt för kommunerna. I stället för att varje kommun driver ett eget avloppsreningsverk gör vi det tillsammans. Och det är en lösning som spar pengar. Med ny teknik kan vi nu också utvinna resurser ur avloppsvattnet. Nyttigheter som vi kan sälja och minska kostnaderna för invånarna i de kommuner som ingår i Käppalaförbundet. Det är en fantastisk utveckling att avloppsvattnet innebär ett värde som går att exploatera. Det handlar om biogas, slam, värme och energi. I dag genererar vi mer energi än vad vi förbrukar. Istället för att bara vara ett avloppsreningsverk är vi nu också en miljöfabrik som utvinner nyttigheter och skapar kretslopp. En utveckling som är svår att klara för en enskild kommun men som är möjlig för ett större avloppsreningsverk, fortsätter Per. Rätt kompetens ger förmågan Att vara en stor och utvecklingsinriktad aktör är också betydelsefullt när det gäller att attrahera rätt personal med den kompetens som krävs. Käppalaverket är i dag ett av Sveriges största avloppsreningsverk och våra medarbetare har den kompetens som krävs för att vi ska fortsätta vårt framgångsrika utvecklingsarbete. Vi ligger i framkant i dag vad gäller forskning och teknikutveckling och det bedömer jag som avgörande för vår möjlighet att fortsätta att vara framgångsrika, säger Per. En av Käppalaförbundets utmaningar för framtiden är att fortsätta attrahera duktiga medarbetare. Att också tidigt kunna se tecken på lagändringar som kan innebära nya krav för verksamheten, följa och delta i den tekniska utvecklingen, vara en given aktör som testar och utvecklar ny teknik är andra utmaningar för Käppalaförbundet som Per lyfter fram. Vi måste fortsätta att fatta smarta beslut helt enkelt. Att utveckla uppströmsarbetet är en viktig fråga där vi jobbar i nära samarbete med våra medlemmar som har direktkontakt med kommuninvånarna och företagen i kommunen. Avgörande för framtiden är förstås också att vi har den kapacitet som vi behöver. När det gäller kapaciteten är Per inte orolig. Vi är redan i dag väl rustade för att i framtiden klara större volymer som en växande region innebär. Kapaciteten finns och vi kan dessutom addera mer teknik i våra befintliga reningsbassänger för att rena en större volym vatten. Vi har också möjlighet i framtiden att om och när det blir aktuellt bygga ytterligare ett våningsplan i berget där våra nuvarande reningsbassänger finns, fortsätter Per. Framtiden kommer att innebära nytänkade Men kanske är det helt andra lösningar som gäller i framtiden för att rena avloppsvatten. Ja, det är det säkert. Jag tror att man kommer att bli ännu duktigare på att ta vara på resurserna i avloppsvattnet. Även om slam som växtnäring på åkermark tidvis har varit en känslig fråga tror jag att vi kommer att få se en ökad efterfrågan på det. Inte minst på grund av slammets förmåga att tillföra jorden näringsrik mull som tidigare kom från djurgårdar som i dag inte finns i alls samma omfattning i regionen. Även biogas och fortsatt utvinning av energi som kan återföras till samhället tror jag kommer öka. När det gäller själva reningsprocessen av vattnet tror jag att vi i framtiden får se lösningar för att till exempel separera näringsämnena i avloppsvattnet från gråvattnet, det vill säga vatten från bad, dusch, tvätt och disk. Jag tror också att framtiden kan innebära en annan bärare än vatten för att transportera ämnen i avloppssystemet för rening. Och kanske kommer framtidens avloppsreningsverk att placeras längre in i landet och längre ifrån vattnet. I dag vill vi gärna bo vid vattnet och ha tillgång till stränder för rekreation och friluftsliv. Avloppsreningsverken kan flyttas längre in på land och byggas med längre tunnlar för att transportera utsläppet av renat vattnet, säger Per. Viktig miljöfabrik som bidrar med hållbara lösningar Oavsett hur framtiden kommer att se ut är Per Manhem övertygad om att verksamheten inom Käppalaförbundet alltmer kommer att inriktas mot att vara en miljöfabrik som spelar en viktig roll i kretsloppet. För mig är det en otroligt intressant utveckling som vi ser nu. Att nyttiggöra restprodukter som vi får vid reningen av vattnet och återföra dessa i kretsloppet är bra för miljön och skapar värde för våra medlemskommuner, avslutar Per Manhem och tänker efter en stund innan han väljer tre ord för att beskriva Käppalaförbundet: Framgångsrikt. Arbetsglädje. Miljöfabrik. Läs mer om Käppalaförbundet på www.kappala.se 6 4. En av Käppalaverkets elva eftersedimenteringsbassänger. Foto: Rikkard Häggbom. 5. År 1975 gjorde kung Olav av Norge sitt första officiella besök i Sverige. På programmet stod bland annat besök på Käppalaverket. Med på besöket var också Sveriges kung Carl XVI Gustaf. Foto: Freddy Lindström. 6. Käppalaförbundets verksamhet leder till renare sjöar och skärgård.
5 Fungerande avloppsreningssystem ingen självklarhet Käppalaverket ligger längst ut på Lidingös östra kant och Lidingö kommun är en av 11 kommuner som tillsammans bildar Käppala förbundet. Anna Rheyneuclaudes Kihlman är sedan två år styrelseordförande i Käppalaförbundet och också kommunstyrelsens ordförande i Lidingö. Vilka är fördelarna för en enskild kommun att vara med i Käppalaförbundet? Fördelarna är många och rent generellt kan man säga att det är ett mycket bättre sätt för en enskild kommun att jobba med de här frågorna tillsammans än var för sig. Med en gemensam lösning behöver vi inte själva hitta lösningar och driva egna avloppsreningsverk. En gemensam lösning är ett bättre ekonomiskt alternativ eftersom vi tillsammans får en rad stordriftsfördelar. Vi verkar i en storstadsregion med höga reningskrav. Tillsammans har vi möjlighet att snabbt anpassa oss för att klara förändrade miljökrav och också resurser att investera i ny teknik. Vilka är de största utmaningarna och framtidsfrågorna för Käppalaförbundet? Utmaningarna är många och för oss gäller det att fortsätta att framgångsrikt jobba i framkant med forskning och nya idéer. Just nu är vi inne i en tung investeringsperiod där vi investerar i nya anläggningsdelar och ny teknik. Käppalaförbundet driver ett av Europas mest moderna avloppsreningsverk. Det vill vi fortsätta att göra. För att lyckas med det krävs att vi håller koll på kostnader och följer utvecklingen av de miljökrav som reglerar vår verksamhet. Samhällsutvecklingen i regionen är stark och det sker en stor exploatering i ägarkommunerna som påverkar vår verksamhet. Vi måste hålla ett högt tempo och med hjälp av forskning och teknik klara att bo och leva i ett allt mer tättbebyggt samhälle. Rent dricksvatten och ett fungerande avloppsreningssystem är inte självklart. Vi är och vill vara delaktiga i samhällsdebatten. Utan fungerande avloppssystem skulle vi inte ha den fantastiska natur som vi har idag. Varför tycker du att det så intressant att engagera sig i de här frågorna? Miljöarbete är en överlevnadsfråga. Utan fungerande avloppsrening skulle vårt samhälle snabbt bli sårbart. Jag är så fascinerad över att på nära håll få följa hur vi med teknik och forskning kan jobba med processer som både renar det smutsiga avloppsvattnet och återvinner nyttigheter som kan återföras i kretsloppet och användas till något bra. Våra medarbetare är otroligt engagerade och kunniga och i kraft av vår storlek finns det också möjlighet för våra medarbetare att utvecklas och fortsätta att bidra med sin erfarenhet hos oss. Det är verkligen betydelsefullt. Jag är överväldigad över hur forskning och teknikutveckling arbetar hand i hand och att vi hela tiden klarar att vara på tå. Det är inspirerande. Anna Rheyneuclaudes Kihlman Hur vill du beskriva Käppalaförbundet? Jag är otroligt stolt över de som startade Käppalaförbundet. Vilka modiga politiker som vågade ta höjd för framtiden redan då och investera på det sätt som man gjorde. De tänkte stort och hållbart. Nu 60 år senare är att ta höjd för framtiden ett av våra ledord. Vi har förmånen att också i dag arbeta med modiga politiker, skickliga tjänstemän och erfaren personal med stor kompetens. Det är betydelsefullt för miljön. Om jag med tre ord ska beskriva Käppalaförbundet blir det: Innovativt. Ekonomiskt. Hållbart.
6 Käppalaförbundets styrelse Käppalaförbundets styrelse består av politiker från de elva medlemskommunerna. Övre raden från vänster: Ronnie Lundin, Kenneth Bylund, Ali Kashefi, Bengt-Åke Grip, Fredrik Kjos, Ulf Weidling, Torsten Björnsson, Anna-Lena Östman, Kjell Rosén, Anders Ekegren och Per Manhem (vd). Undre raden från vänster: Ulf Falkenberg, Leif Bergmark, Anna Rheyneuclaudes Kihlman, Torsten Sjögren, Catharina Andersson och Tomas Franzén. Saknas: Eva Närvä-Eickenrodt, Gunnar Balfe, Robin Sjöberg, Jan-Erik Ek, Hans Ahlgren och Helena Westerling. Foto: Björn Leijon. med avloppsvattnet än tidigare. En stor förändring är också att vi nu kan tillvarata nyttigheter som finns i avloppsvattnet och som går att utvinna samtidigt som vi tar om hand om avloppet. I dag är vi ett av de ledande avloppsreningsverken, inte bara i Sverige utan även i ett vidare perspektiv. Vilka nyttigheter är det som kan tillvaratas ur avloppsvattnet? Värme, biogas och energi är det jag i första hand tänker på. Vi har en överproduktion av energi. Vi gör alltså av med mindre energi än vad vi producerar. En del av värmen i det renade avloppsvattnet tas tillvara och används för att värma upp bostäder i närheten av Käppalaverket och biogas levererar förbundet till Storstockholms Lokaltrafik, SL, att användas som bränsle i deras bussar. Catharina Andersson Renare sjöar och vattendrag Catharina Andersson är vice styrelseordförande i Käppalaförbundet och även ordförande i Tekniska nämnden i Upplands-Bro kommun. Sedan 20 år är hon ledamot i Käppala förbundets styrelse och har därmed följt verksamheten på nära håll. Hur har Käppalaförbundet utvecklats under dina 20 år i styrelsen? Vi har fått renare sjöar och vattendrag och också adderat teknik som gör det möjligt att utvinna nyttigheter ur avloppsvattnet. Under mina 20 år i styrelsen har verksamheten gått ifrån att enbart ta hand om avlopp till att också bedriva uppströmsarbete. Ett arbete som har inneburit att mindre föroreningar nu kommer tillsammans Vatten och avlopp är grundförutsättningar för en framtida utveckling och ett väl fungerande samhälle. Vilka är de största utmaningarna och framtidsfrågorna för Käppalaförbundet? Vi måste klara att i ännu högre utsträckning med vår verksamhet bidra till en hållbar samhällsutveckling på ett fortsatt effektivt sätt. Med en högklassig rening kan vi värna sjöar och vattendrag och arbeta för en hållbar samhällsutveckling. Utmaningarna när det gäller styrelsearbetet de kommande åren är att på ett smart och effektivt sätt klara av regionens stora expansion och de nya krav som fortlöpande kommer att ställas på vår verksamhet. Grundförutsättningen för en fortsatt inflyttning och expansion i regionen är att vi klarar vatten- och avloppsförsörjningen. Varför tycker du att det så intressant att engagera sig i de här frågorna? Vatten och avlopp är grundförutsättningar för en framtida utveckling och ett väl fungerande samhälle. Vi vill åstadkomma rent avloppsvatten och rena resurser. Det är väldigt roligt att kunna vara med och se till att detta sker på ett tryggt sätt. Käppalaförbundet har en robust ekonomi och drift, smarta lösningar både verksamhetsmässigt och ekonomiskt som skapar effektivitet. Vi har tillgång till ny teknik och fantastiska medarbetare med den kompetens som är avgörande för ett fortsatt framgångsrikt arbete.
7 milstolpar Foto: Gösta Nordin 1957 Käppalaförbundet bildas. Nio kommuner med en vision om en gemensam lösning för rening av kommunernas avloppsvatten bildar Käppalaförbundet. Jobbet påbörjas och 1969 är Käppalaverket och den 65 kilometer långa tunneln som leder vattnet till avloppsreningsverket färdigbyggda och verksamheten är i gång. Foto: Lars Hallberg 2007 Foto: Björn Leijon 1969 Käppalaverket och tunnelsystemet färdigbyggt. Medlemsantalet ökar till elva. Käppalaförbundet växer. År 2007 väljer Nacka och Värmdö en regional lösning för sin avloppsvattenrening och blir medlemmar i Käppalaförbundet. Förbundet består nu av elva kommuner och stärks i sitt arbete och i sina möjligheter att fortsätta utvecklas. Foto: Björn Leijon 1994 2000 Käppalaverket byggs ut och moderniseras. Käppalaverket byggs ut och moderniseras, bland annat med teknik som klarar att rena bort kvävet ur avloppsvattnet. En epokgörande investering som får stor betydelse för miljön. Det är också första gången som en ny design av reningsprocessen visas upp. Det är en unik lösning som presenteras. En lösning som lockar många studiebesök från dåvarande Östeuropa. I dag betraktas designen av reningsprocessen som standard och används i de allra flesta avloppsreningsverk.
8 Foto: Thomas Henrikson Käppalaverket är Sveriges tredje största avloppsreningsverk men är också en resursutvinningsanläggning som tar tillvara och återför den näring och energi som finns i avloppsvattnet till samhällets kretslopp. År 2010 togs förbundets fordonsgasanläggning i drift. Gasen levereras till SL som använder den som bränsle till bussar. 2010 2016 Käppalaförbundet investerar i verksamheten och påbörjar byggnationen av en tredje rötkammare och en anläggning för högflödesrening. Stora renoveringsprojekt av anläggningar utmed tunnelsystemet pågår. Förhandlingar förs med två kommuner som är intresserade av att ansluta sig till Käppalaförbundet. Foto: Björn Leijon
9 Käppalaförbundet 2016 29 000 Under 2016 renades avloppsvatten från motsvarande 675 000 personer. Cirka 29 000 ton slam producerades. 83 procent återfördes som växtnäring till åkermark. 99% 97% 80% I Käppalaverket avlägsnas 99 procent av de organiska föroreningarna och 97 procent av fosforn. Mängden kväve i avloppsvattnet reduceras med 80 procent. ENERGI Foto: Rikkard Häggbom Käppalaförbundet är en nettoleverantör av energi. Under 2016 producerade förbundet 7 GWh mer energi än vad som konsumerades. Reningsprocessen i Käppalaverket är mycket effektiv och innefattar fem huvudsteg: grovrening, försedimentering, biologisk rening, eftersedimentering och sandfiltrering.
10 4,2 miljoner Nm 3 fordonsgas levererades till SL. Det räcker till ungefär 100 bussar. Käppalaförbundets högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. En av fullmäktiges uppgifter är att utse förbundets styrelse. Både fullmäktige och styrelse består av politiker från de elva medlemskommunerna. 51 miljoner kubikmeter avloppsvatten renades. 4 000 Varje år kommer ungefär 4 000 personer på studiebesök till Käppalaverket. Käppalaförbundet ägs av 11 kommuner: Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Gör en insats för miljön använd avloppet på rätt sätt Släng allt skräp i en papperskorg istället för i toaletten. Använd miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel. Dammsug upp dammet i stället för att våttorka. Använd miljömärkta hygienprodukter och kläder. Välj bort antibakteriella produkter. Måla miljöanpassat och undvik konstnärsfärger som innehåller kadmium. Lämna överbliven färg och miljöfarliga kemikalier till en miljöstation. Lämna tillbaka gamla mediciner till ett apotek. Tvätta bilen på en biltvätt.
Tryck: EO Grafiska AB, augusti 2017 Käppalaförbundet Post Box 3095, 181 03 Lidingö Tel 08-766 67 00 Besök Södra Kungsvägen 315, Lidingö E-post kappala@kappala.se Webbplats www.kappala.se Facebook www.facebook.com/kappalaforbundet