Grupper Gruppmöte Treklövern, Stadshuset rum :00 Gruppmöte S, Stadshuset rum 420 A kl. 17:00 Gruppmöte Sd, Stadshuset rum 322 kl.

Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum 2013-01-29 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämndens ledamöter och ersättare Kallelse Dag Onsdagen den 13:e februari Tid 18:00 Plats Stadshuset rum 601 Grupper Gruppmöte Treklövern, Stadshuset rum 604 17:00 Gruppmöte S, Stadshuset rum 420 A kl. 17:00 Gruppmöte Sd, Stadshuset rum 322 kl. 17:00 Dagordning Upprop 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman 3. Bokslut och verksamhetsberättelse för 2012 bilaga 4. Ombudgetering av internbudget för 2013 utsändes separat 5. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige Bevara Erikstorp som naturskyddsområde - bilaga 6. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige Bekämpa barnfattigdomen - bilaga 7. Svar på remiss rörande motion i kommunfullmäktige Nolltaxa för ungdomsidrotten i Landskrona - bilaga 8. Uppföljning av internkontrollen inom fritids- och kulturförvaltningen bilaga 9. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom fritids- och kulturförvaltningen - bilaga 10. Förslag till förändring av Karlslundsbadets relaxavdelning och justering av priser - bilaga 11. Fortbildningsdag för nämnden i mars 2013 12. Rapporter Simundervisningen ht 2012 bilaga Säkerheten vid Karlslundsbadet - bilaga 13. Diarielista 14. Övrigt Protokoll från 2012-11-28 finns tillgängligt på kommunens hemsida. OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise Jönsson tel 473 013 eller e-mail: louise.jonsson@landskrona.se senast tisdagen den 12:e februari kl. 12. Birgitta Persson Ordförande Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Landskrona stad Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 Fritidsnämnd

1 Sammanfattning Landskrona har ett rikt utbud av fritids- och idrottsaktiviteter. För en stad av Landskronas storlek har vi en stor bredd i aktiva föreningar inom olika idrotter. Det ekonomiska resultatet är ett underskott på 1,3 miljoner. Detta har orsakats av en alltför optimistisk budgetering av vissa kostnadsposter, kostnadsökning på köpt el, visserligen färre men dyrare form av skadegörelse samt mer underhållsinsatser än budgeterat. För att komepnsera detta resultat kommer underhållsåtgärderna att reduceras 2013 och en ombudgetering görs vid nämndens februari sammanträde för att säkerställa ett positivt driftsresultat 2013. Inför 2012 gjordes en upphandling av extern drift av utomhusbadanläggningarna. Upphandlingen vanns av Landskrona Simsällskap och reaktionen från allmänheten av hur föreningen skött driften har varit positiv. Samtidigt kunde då Karlslundsbadet hållas öppet under en sexveckors period vilket föll ut bra med god besökstillströmning. Cityidrott har en forsatt bra verksamhet och numera omfattas även Pilängsskolans elever av satsningen. Verksamheten pågår även under lovtid med en rad olika arrangemang. Effekten börjar nu visa sig i att cirka 100 elever från verksamheten är engagerade i föreningarnas ordinarie verksamheter. Kostanderna för energi ökar. Tack vare den satsning på energieffekltivisering som gjorts och trots en intensivare användning av anläggningarna låg kostnadsnivån kvar på samma nivå som 2007. Under 2012 har energipriserna dock ökat ytterligare vilket inte tillräcklig hänsyn till var tagen i årets budget. Detta måste justeras inför 2013. Fritidsnämnden har sedan 2009 ansvaret för att samordna folkhälsoarbetet i Landskrona. Man har tagit fram en Folkhälsostrategi 2012-2015 som har godkänts av kommunfullmäktige. Verksamheten vid föreningshuset Plantan utvecklas positivt. Huset har blivit ett nav för Landskrona idrottsföreningar genom att LISA finns i lokalerna, att ett flertal föreningar nu har sina kanslier där och att möteslokalerna flitigt används för utbildning och föreningarnas olika sammankomster. LISA har under året byggt upp en utställning som berättar om idrottshistorien i Landskrona. Förvaltningen har under året ansvarat för ett gemensamt Skåne Nordvästprojekt som syftar till att skapa en gemensam databas över alla idrottsanläggningar i de tio kommunerna. Med de data som nu blir tillgängliga skapas en möjlighet till gemensam planering för att bättre utnyttja befintliga anläggningar effektivt och att få en bild av vilka kompletteringsbehov som finns i regionen. Förvaltningen har en sjukfrånvaro på 4,3% vilket är mycket nära det mål personalutskottet ställt upp på 4%. Ser man enbart till ordinarie personal är sjuktalet i verkligheten mycket låg. Det är långtidssjukskrivningar inom den personalgrupp som har en arbetsmarknadsplacering på förvaltningen som dominerar av det totala antalet sjukdagar. Att denna grupp har en hög sjukfrånvaro är naturligt eftersom deras placering just beror på att de har någon form av funktionsnedsättning. 2 Ekonomi 2.1 Resultaträkning Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Intäkter 10 222 6 355 6 045 310 Kostnader -49 418-48 676-47 019-1 657 Avskrivningar -9 361-8 686-8 686 0 Internränta -4 069-3 831-3 831 0 Nettokostnader -52 626-54 838-53 491-1 347 Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 2(13)

2.2 Driftsredovisning Nettokostnad per verksamhet Verksamhet, tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 Politisk verksamhet -266-215 -240 25 Semesterby 0 0 0 0 Camping 0 0-28 28 Lägergård 16 53 50 3 Offentliga toaletter -271-1 210-1 199-11 Föreningsstöd -7 150-7 614-8 191 577 Arrangemang -127-142 -150 8 Idrott -26 213-25 959-24 206-1 753 Friluft -2 538-2 629-2 295-334 Bad -12 209-12 911-12 681-230 Gemensam verksamhet -3 869-4 211-4 551 340 Nettokostnader -52 627-54 838-53 491-1 347 De stora variationerna mellan de olika avdelningarna beror huvudsakligen på felbudgeteringar och på att kostnader för energi och underhåll historiskt inte separerats rätt inom verksamheterna på idrottsplatsområdet. Underskottet beror på ökade energipriser, för mycket timanställda inom friluftsverksamheten i förhållande till budget, ökade kostnader för skadegörelse, sent fakturerade badresekostnader från 2011, akuta reparationer av kakel på Läktarbadet samt en för hög ambition på underhållet i förhållande till budget. Intäkterna för badverksamheten utvecklas positivt och ökade med 12%. 2.3 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Bokslut 2012 Budget 2012 Avvikelse 2012 IT-utbyte Ståplatsläktare -133-200 -67 Fordon och maskiner -186-200 -14 Maskiner och fordon -186-250 -64 Glumslövs IP, omlädnad Glumslövs IP, konstgräsplan Idrottsh, styr/belys/entré Ishallen, styrutr kylmask Nytt klubbhus IF Lejonet Ridhus brandlarm, Viarp VKR -1 341-1 100 241-796 -800-4 -840-899 -59-505 -500 5-4 4-121 -151-30 Läktarbadet -203-200 3 Förnyelse -1 537-5 075-3 538 Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 3(13)

brygg/stränder Leader friluft och hav -286 0 286 Offleader friluft och hav -325-475 -150 Ishallen, utomhusisbana Karlslundsbadet-UV etapp4-2 017-1 900 117-141 -250-109 Datorer -82-100 -18 Summa -8 703-12 100-3 397 Ett fordonsköp som ej var budgeterats gjordes för att lösa upp ett dyrare hyresavtal. I övrigt visar investeringsprojekten på en normal variation i förhållande till planeringen. Resterande medel för bryggan vid Lill-Olas måste reserveras till kommande år. 3 Verksamhetsredovisning 3.1 Årets verksamhet Årets verksamhet har följt planeringen utan större avvikelser. Överlämnandet av driftsansvaret för utomhusbaden har fungerat bra och längre öppethållande under sommaren uppskattades av framför allt turisterna. City-Idrott fortsätter att utvecklas positivt och är ett värdefullt komplement för de skolor som ingår i verksamhetens upptagningsområde. Idrottsledarna inom City-Idrott engagerar sig också i arrangemang under loven, vilket då kommer samtliga barn till del. En utomhusisbana kunde invigas när vintern började och många familjer har redan upptäckt denna resurs. Samtidigt frigjordes tider i isahllen som tillfördes föreningsverksamheten. Fritidsnämnden föreslog kommunfullmäktige en ny Folkhälsoplan som blev fastställt under hösten. En ny organisation för detta arbete formas nu för att ta tag i de prioriteringar som finns i planen. Landskrona har en stor mängd idrottsarrangemang och är målpunkt för många idrottsläger. Fotboll och olika idrotter i ishallen är stabila områden för lägerverksamhet. Genom att Landskrona Simsällskap nu tagit över driften av Citadellbadet skapas en möjlighet att utveckla detta bad till ett centrum för simläger under sommaren. 3.1.1 Föreningsstöd 62 föreningar har varit bidragsberättigade under 2012. Föreningarna har haft 16 889 medlemmar varav 5 857 i åldern 7-20 år. Ingen ny förening har startats och fått startbidrag. Sex föreningar från förgående år har inte varit bidragsberättigade under året. Hälften för att de är mindre är 10 medlemmar i åldern 7-20 och övriga av andra anledningar. 16 föreningar har sökt stöd till utbildning. Det är två fler än i fjol. Sex av dessa sökte bidraget även 2011. Nästa år fortsätter vi med att kontinuerligt informera om bidraget så ännu fler föreningar uppmärksammar det och nyttjar möjligheten. Digitalisering av bidragsansökan är inte klar men den beräknas vara igång våren 2013. Idrott i centrum Cityidrott har jobbat med sex skolor under året. Året inleddes med ett upptaktsmöte där alla medlemmar och föräldrar var inbjudna. Anledningen till mötet var att få kontakt med barnens föräldrar. Citidrott har under året startat en skolidrottsförening, Dammhagskolans IF. Under året har Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 4(13)

verksamheten uppmärksammats på olika håll. I våras uppmärksades Cityidrott av media, bland annat Sveriges radio och Radio Malmöhus och i höstas besöktes man av Ronnebys fritidsförvaltning. Under oktober startade Cityidrott, tillsammans med Connecting LA/IM och Landskrona Taekwondo Akademi, en undersökning i Landskrona. Undersökningen görs på samtliga barn och ungdomar i årskurserna 5-9 i Landskrona. Förhoppningsvis visar undersökningens svar på vad man kan göra för barn och ungdomar i Landskrona för att sysselsätta de på bästa sätt. Vad som avgör varför man idrottar eller varför man inte idrottar osv. Rädda Barnen har godkänt Cityidrotts förfrågan om 8 000 kronor till medlemsavgifter. Pengarna kommer att gå till fem-sex barn som har utmärkt sig i någon idrott under året på Cityidrott. De kommer få ett års medlemskap löst av Cityidrotten till den specifika idrotten. Cityidrott i siffror - 300 medlemmar (2010 245 medlemmar, 2011 535 medlemmar) - Öppet på alla lov - Haft verksamhet 48 av 52 veckor. - 7295 deltagare totalt (sommarlovet ej inräknat) (2010 3835 deltagare, 2011-7065 deltagare) - 197 barn i veckan (2010 142 barn i veckan, 2011 196 barn i veckan) - 29 olika idrotter (2010 25 olika idrotter, 2011 31 olika idrotter) - Fem event (Julshow, Sambacup, Isbana på Julskyltningen, Höstyran, BBK:s sommarfotboll) - 544 timmar schemalagd idrott under 37 veckors tid, det är ungefär 14 ½ timme extra idrott i veckan (2010 280 timmar extra idrott, cirka 10 timmar i veckan, 2011-411 timmar extra idrott, cirka 11 ½ timme i veckan). Under de tre åren som Cityidrott verkat har 100 barn och ungdomar börjat i en idrottsförening varav 60 medlemmar började i en förening under 2012. Barnen har börjat med fotboll, basket, handboll, taekeondo, innabandy, judo och handboll. 3.1.2 Arrangemang Vi har varit engagerade i 54 st större arrangemang, samt en del mindre under året. Skånes FF har haft verksamhet här under 6 tillfälle under året, 31 fotbollslag har haft helgläger under säsongen. Ishallssäsongen avslutades 29/4 och startade igen den 1 juli, följande har hyrt tid under sommaren, Blue Grease 1/7-7/7, Swetec 8/7-14/7, North Camp 15/7-21/7, IF Lejonet 22/7-11/8, GF Idrott Konståkning 12/8-28/8. Januari 14 15 28 och 29 Arrangeman g Inomhus Roddtävling Seriesamma n- drag F15 Ungdomsfotb oll Arrangör L-a Roddklubb Kronan Volley Plats Idrottshall en Idrottshall en Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 100 200 12 Nej 60 30 10 Nej BBK Korpen 200 1 000 18 Nej Övernattn ing Febraur i Arrangeman g Arrangör 4 och 5 RG Star LKGF 18 22 och 24 Emmas ungdoms pokal Camp Skåne LKGF Falcons Plats Glumslövs IH Albano- Gymnastik sal Idrottshall en Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 70 150 20 Nej 27 70 15 Nej 50 100 10 Nej Övernattn ing Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 5(13)

Febraur i Arrangeman g Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer Övernattn ing 25 Regiontävlin g 1 LKGF Glumslövs IH 100 100 20 Nej 25 Roddinneban dy L-a Roddklubb Idrottshall en 90 100 9 Nej Mars Arrangeman g Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer Övernattn ing 11 JKA Landskrona Cup 2012 L-a Karateklub b Idrottshall en 290 300 20 Nej 18 Allsvenska serien L-a Atletklubb Idrottshall en 45 30 12 Nej 21 Skol-DM Innebandy Särskolan/ Handicapp idrottsförb undet Idrottshall en 150 70 5 Nej 21 Bordtennisla ndskamp (SWE-ENG) BTK Scania Idrottshall en 25 300 30 12 24 Oldboys Cupen 2012 BK Fram Idrottshall en 80 150 10 Nej 31 /3 och 1/4 Karlslundspo kalen GF Idrott Konståkni ng Ishallen 101 210 28 Nej April 6 Arrangeman g Ponnydressy r 6 till 8 Påskaspelen Arrangör L-a Ridklubb BTK Scania Plats Idrottsplat sen Idrottshall en Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 86 75 35 Nej 350 700 100 100 6 till 8 U-13 Cup IF Lejonet Ishallen 145 200 30 Nej 13 Idrottsgalan LISA 14 Vårcupen Häljarps IF Idrottshall en 45 1 400 70 Nej Häljarp IP 760 2 500 130 Nej Övernattn ing Maj 1 Arrangeman g LKGF Gymnastikup pvisning Arrangör LKGF Plats Idrottshall en Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 33 250 15 Nej 5 Kalvinknatet IF Kronan City 550 1 100 30 Nej 12 Landskrona Cup 2012 (Internationel l tävling) LKGF Glumslöv IH 43 100 19 12 17 AIF Cupen AIF A-torps IP 320 650 30 Nej 19 Ponnyhoppni ng L-a Ridklubb Idrottsplat sen 45 110 35 Nej 20 Landskronab L-a Landskron 208 10 8 Nej Övernattn ing Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 6(13)

Maj Arrangeman g ygden Runt (motionslopp cykel) Arrangör Cykelklub b Plats a Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer Övernattn ing 25 U-SM Landskron a Motorklub b Saxtorpsb anan 200 3 500 125 1 000 26 och 27 lag-sm L-a Atletklubb Idrottshall en 62 100 20 50 Juni 6 Arrangeman g Nationaldags firande FOK 9 och 10 Citadellsim LS 10 16 och 17 Hildesborgsl oppet Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer FOK Citadellet 150 600 10 Nej GFI-Friluft Citadellba det Semester byn 700 1 000 38 400 200 300 30 Nej Wormocupen IK Wormo Exan 1 500 4 500 85 Nej 24 Hästdressyr L-a Ridklubb Idrottsplat sen 105 80 35 Nej Övernattn ing Juli Arrangeman g 6 till 8 LH-games LS 29 Thulinträffen Arrangör Thsällskap Plats Citadellba det Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 730 1 000 40 400 Citadellet 400 4 500 25 70 Övernattn ing Augusti Arrangeman g Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 17 till 19 Nordic Week BSS BHN 260 600 70 500 26 Landskrona Maraton GFI-Friluft L-a 100 200 45 10 Övernattn ing Septem ber Arrangeman g Arrangör 8 Barnloppis Privat 25 13 till 16 20 och 21 29 och 30 Fotbollsturne ring för Landskronas sexor SM Fälttävlan, Ponny PPP-Dagar Nordiska Mästerskape Dianaskol an Plats Glumslövs IH Landksorn a IP Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 99 300 25 Nej 70 30 4 Nej TÅRF Annelöv 110 320 60 100 Kommune n L-a Atletklubb Idrottshall en Idrottshall en 5 4 000 4 Nej 45 35 35 70 Övernattn ing Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 7(13)

Septem ber Arrangeman g n Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer Övernattn ing Oktober Arrangeman g 7 Hästdressyr 20 20 31 U- sammandrag U-13 Regionstävlin g i Rytmisk Gymnastik Ungdomsnig htcup Arrangör Ridklubbe n Kronan Volley LKGF Fält & Fritid Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer Ridhuset 70 95 35 Nej Idrottshall en Glumslövs IH Idrottshall en 120 70 10 Nej 100 150 20 Nej 410 500 22 Nej Övernattn ing Novem ber Arrangeman g Arrangör Plats Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 3 U-8,9 Cup IF Lejonet Ishallen 180 400 60 Nej 4 U-10 Cup IF Lejonet Ishallen 145 200 30 Nej Övernattn ing Decem ber Arrangeman g 1 Julmarknad 1 Rikscupen 1 8 Nightcap BBK 8 14 och 15 15 26 till 30 DM i Judo 212 Julshow Lucia show (Uppvisning) BK Landoras Julcup Arrangör Glumslövs FF GFI- Gymnastik Plats Glumslövs IH Idrottshall en Idrottshall en Tävlande/ Deltagare Besöka re Funktionä rer 10 475 95 Nej 845 700 120 850 186 1 000 32 Nej GFI-Judo GA-hallen 150 120 20 Nej GFI konståknin g Ishallen 200 1 800 80 Nej LKGF Albano 40 150 8 Nej BK Landora 3.1.3 Idrottsanläggningar Idrottshall en Verksamhetsberättelse Anläggningsavdelningen Idrottsanläggningar: Ishallen: 1 000 2 500 125 Nej Övernattn ing En ny kylmediekylare till inomhusbanan har installerats. IF Lejonets arbete med att färdigställa en andra våning i Ishallen slutfördes. Vi har också under hösten anlagt en ute-isbana vid sidan om Ishallen. Invigning skedde den 24 november, med mycket besökare. Ute-isbanan har visat sig vara mycket uppskattad under vintern. 2 st nya gasbilar har inhandlats till verksamheten. Idrottshallen. Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 8(13)

Nytt undertak över A-golvet, samt ny belysning. En hiss har installerats. Glumslövs Idrottshall: Tillbyggnad av 2 nya omklädningsrum, samt ett avtal om städning och kritning av planer har skrivits med Glumslövs FF. Karlslundsbadet: Installerat en UV-rening. Vi har fortsatt med renoveringar och periodiskt underhåll enligt planen. Föreningshuset Plantan Under 2012 har föreningshuset utökat med fler föreningskansli då Landskrona simsällskap, handbollsklubben - 261 och Landskrona Teakwondoklubb har flyttat sina kansli till Plantan. Idag har vi 7st föreningar som har sin bas på Plantan. Antalet föreningsmöten och utbildningar ökar hela tiden och under 2012 hade vi 386st möten/utbildningar samt 7 243 deltagare som besökte Föreningshuset Plantan. Även andra förvaltningar har upptäckt huset och lagt flertal konferens- och personalutbildningar på Plantan. Föreningshuset är bokat minst 4 kvällar i veckan för föreningslivet samt på helger och dagtid för kommunala verksamheter. 3.1.4 Friluftsliv och stränder Motionsspåren används mer frekvent under hela året, särskilt i Lill-Olas och Karlslund där spåren kompletterats med utegym. Under hösten installerades en besöksräknare som enkelt kan flyttas mellan olika mätpunkter i kortare eller längre perioder. Resultatet skickas direkt till nätet och redovisas i färdiga rapportmallar som underlag för förändringar och nya insatser inom friluftsområdet. Havsleden/Skåneleden redovisar också en stadig ökning trafiken vid mätpunkten Lill-Olas norr mot Fredriks läge. Under hösten påbörjades omläggning av leden vid Fredriks läge på grund av den kraftigt ökande trafiken vid "vita husen". Leden anläggs istället bakom husen över bäcken och ansluter till befintlig led vid naturvårdsområdet och beräknas färdig under våren. I förhandlingarna med Hildesborgs gård, som är markägare, gavs det också möjlighet att förlänga det belysta motionsspåret från 2 km till cirka 4 km, vilket innebär att sträckan från Lill-Olas till Fredriks läge kommer att vara belyst, både för vandrare och löpare. En del av insatserna är kopplade till Leader- projektet, där en parallell sträcka, närmast havet, också anläggs en markerad ridled. I ett annat projekt har en ny cykelled projekterats med under temat Tycho Brahe. Leden planeras från Svalöv till Landskrona - Ven och Köpenhamn till Bröndy, där Bröndby är den danska parten i projektet. Under förutsättning att sträckningen godkänns av Vägverket, beräknas leden öppnas på den svenska sidan i maj 2013. Samma förutsättningar gäller för den planerade Norra cykelleden, som ingår i Leader-projektet. På tomten för barnkolonin i Lill-Olas pågår projektering av en äventyrsbana i naturmaterial som kompletteras med andra aktiviteter och grillplats. Ambitionen är att, på sikt, skapa en ny samlingplats för fysisk aktivitet och exkursioner på land och i hav, både för skolans verksamhet och för det öppna friluftslivet. Utbildningsförvaltningen och Mark- och exploateringsavdelningen (MEX) är mycket positiva till planerna och det pågår också diskussioner om att etablerara förskoleverksamheten "Ur och skur" på en del av området. Snorkelleden färdigprojekterades under hösten och beräknas färdig till badsäsongen 2013. Den andra upphandlingen av en bantad version av ny brygga i Lill-Olas, genomfördes under hösten. Arbetet startade i november månad, och den 200 meter långa bryggan med 250 kvadratmeter soldäck beräknas stå klar till badsäsongen 2013. Bryggan ska vara belyst och tillgänglig året runt. Även om badsäsongen var riktigt dålig, framkom flera positiva kommentarer om badsträndernas Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 9(13)

skötsel och kvalité. Vid Halvmånen eller Citybadstranden ökade också skötselinsatserna efter kraftig kritik under säsongen 2011. 3.1.5 Badanläggningar Efter beslut i nämnden under våren överläts ansvaret för drift av utomhusbaden till Landskrona Simsällskap. Samtidigt togs beslut att hålla Karlslundsbadet öppet under fler sommarveckor än vad som varit fallet tidigare. Förutsättningarna för att driva utomhusbad var med tanke på vädret under sommaren 2012 inte optimalt. reaktionen från allmänheten har ändå varit den att man uppskattat den service som lämnats och även Simsällskapet har varit nöjda över resultatet. Inför kommande år kommer de att ha en inriktning på mer uthyrning av Citadellbadet till gästande simföreningar och man kommer även att utöka antalet tävlingstillfällen. Öppethållandet av Karlsundsbadet under juli månad föll ut bra med goda besökssiffror. I huvudsak var det turister som utnyttjade möjligheten. Eftersom just juli var både kall och regnig innebar möjligheten till inomhusbad ett tacksamt till skött till besöksmålsutbudet i Landskrona Ett starkare samarbete har inletts med utbildningsförvaltningen för att förbättra resultatet av simundervisningen. Utbildningsnämnden utökade målet till att även eleverna i årskurs 2 bör klara av att simma 200 meter. Olika åtgärder har vidtagits för att utveckla metoder och att stärka samarbetet mellan enskilda skolor och simundervisningen. Åtgärderna gav ett positivt resultat och vid terminsslut klarade 73% av eleverna läroplansmålet om 25 meters simkunnighet och 51% klarade det högre målet om 200 meter. I förhållande till föregående år var detta en förbättring med 6 procentenheter för läroplansmålet. Säkerheten för besökare och personal har påtagligt förbättrats på Karlslundsbadet. Under året rapporterades endast två mer allvarliga incidenter. I ena fallet rörde det sig om ett bakterieangrepp vilket gjorde att badet måste stänga under cirka en veckas tid för klorering. I det andra fallet blev en besökare bestulen på sina bilnycklar. Det förbättrade säkerhetsläget kan tillskrivas systematiska åtgärder på ett flertal plan. Intäkterna för badet ökade med 12% i förhållande till år 2011 till nära 3 miljoner kronor. Sedan 2007 har intäkterna ökat med 27%. Antalet besökare till Karlslundsbadet var 73.075. Särskilt helgerna är välbesökta och en stor andel av besökarna kommer från andra kommuner i närområdet. Citadellbadet hade 7.039 besökare och Härslövsbadet 3.499. 3.1.6 Folkhälsa Folkhälsoutskottet har tagit fram ett förslag på en folkhälsostrategi som är en revidering av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Den 24 september antog kommunfullmäktige förslaget. Sedan 2009 har Fysisk aktivitet på recept varit en prioriterad uppgift inom folkhälsoarbetet. Under året har aktivitetsfoldern för vilka lokala friskvårdsaktörer som tar emot FaR-patienter uppdaterats och utvecklats. Kampanjen Tänk om är en kommunikationsinsats initierad av Folkhälsoinstitutet för att motverka langning av alkohol till unga. Det är en återkommande satsning och under 2012 har den lokalt genomförts i vid fyra olika risktillfällen; skol- och studentavslutning, Karneval, Halloween och jullov. Arbetsgruppen har utökats med en representant från Systembolaget. Fritids- och Kulturförvaltningen har under våren upprättat en arbetsgrupp mot dopning. Arbetsgruppens syfte är att arbeta fram en struktur på hur vi lokalt kan förebygga och minska användandet av dopningsmedel. Arbetsgruppen består av polisen, Skåneidrotten, friskvårdsaktörer, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen samt Landskrona stads ANDT-samordnare och folkhälsosamordnare. Under hösten har en informationsträff anordnats. Syftet med mötet var att belysa dopning som ett samhällsproblem till särskilt utvalda yrkesgrupper och gemensamt diskutera hur vi lokalt arbetar vidare. Inbjudna Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 10(13)

gick till gymmen, ansvarig/ordförande i föreningar, personal inom Landskrona stad, Region Skåne och polisen. Under våren initierades ett tobaksprojekt för albansktalande. Syftet med pilotprojektet är att utarbeta metoder och ta fram material för att förebygga och minska bruket av tobak bland albansktalande invånare. Metoder och material som tas fram för albansktalande ska sedan kunna utvecklas för andra migrantgrupper. Länsstyrelsen är uppdragsgivaren och finansierar en tjänst på 25 %. Under våren har tre lämpliga arenor identifierats för projektet, dessa är familjecentralen Rådstugan, Vårdcentral Centrum och Capio Citykliniken. På dessa tre arenor har olika metoder utvecklats och flödesscheman har tagits fram för arbetet. Under hösten har Senior Sport School arrangerats, en satsning i samverkan med Region Skåne och Skåneidrotten. Syftet med Senior Sport School är att främja ett gott och hälsosamt åldrande, med utgångspunkt ifrån de fyra hörnpelarna; social gemenskap, meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och goda matvanor. Skolan pågår under 12 veckor och har 23 deltagare anmälda. Deltagarna får möjlighet att prova på olika aktiviteter och delta i en studiecirkel med fokus på hälsosamma åldrandet. De får även ta del av föreläsning i skadeförebyggande träning och utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) samt få delta i en praktisk matlagningskurs. Under våren genomfördes den regionala Folkhälsoenkäten Barn och Unga 2012 i alla Skånska kommuners. Enkäten gick ut till elever i årskurs 6, 9 och årskurs 2 på gymnasiet och fokuserar på frågor såsom trivsel, relationer, kost, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa, tobak, alkohol och droger. Under hösten har folkhälsosamordnaren tillsammans med ANDT-samordnaren arrangerat en lokal inspirationsträff om kontraktsmetoden SMART. Metoden är en forskningsbaserad primärpreventiv metod för tobaksförebyggande arbete i skolan. Syftet med metoden är att så många ungdomar som möjligt går igenom högstadiet utan att börja röka. Inbjudan till träffen gick ut till personal inom skolan (elevhälsa, lärare), primärvården och tandvården. Under våren har en strategi för hur folkhälsoarbetet ska synliggöras tagits fram. De aktiviteter som har genomförts under året är att arbetsnätet har uppdaterats med kontaktinfo och ett kontaktkort om folkhälsofunktionen har tagits fram. Hemsidans förstasida har utvecklats och från och med hösten skickas ett nyhetsmejl om folkhälsa ut en gång i månaden och ett twitterkonto om folkhälsa har satts igång. 3.1.7 Gemensam administration A) Målgruppsanpassad marknadsföring Kartläggning besökare/prenumeranter Under sommaren 2012 skickade vi enkäter till våra 1400 medlemmar och fick totalt in 478 svar vilka inkluderade uppgifter som namn, epost, postnummer, postort, kön, ålder och svar på frågan; vad vill du läsa om? Vad ska vi skriva mer eller mindre om i Fritids- eller kulturmailen? Efter detta analyserades alla Svaren så att vi kan få en bättre uppfattning om vad våra prenumeranter är intresserade av. Analys av undersökningen 1. 51-65 år och 66 år och uppåt är de åldersgrupper som är mest intresserad av vår fritid och kulturnyheterbrev. 2. Kvinnor är mer intresserade av nyhetsbrev än män i alla åldersgrupper. 3. Överlag är medlemmarna ganska nöjda med vår nyheterbrev. Våra medlemmar har vittomfattande intressen av t.ex. kultur, natur och idrott och aktiviteter både för barn och vuxna. 4. De behöver allmän information och framförhållning för att planera sina agendor. B) IT-utveckling Förvaltningen ansvarar idag för 12 stycken olika IT-system. Under året har alla våra IT-system analyserats utifrån risk och utvecklingsbehov. Analys har resulterat i en del direkta åtgärder Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 11(13)

vilka minimerar risk för avbrott eller innebär en direkt förbättring av våra servicemöjligheter. Arbete med förbättringar fortsätter under 2013 och kommer att resultera i ökade drift och servicekostnader. C) Effektiv intern information Arbetsnät Information och dokument ska publiceras eller uppdateras kontinuerligt. I fortsättningen ska sidorna gås igenom minst två gånger i halvåret. För att få personalen att använda arbetsnätet och göra det till en vana har olika nyheter publicerats på första sidan som bara gäller vår egen förvaltning. Det kan användas i högre utsträckning. FOK-nytt Vårt interna nyhetsbrev skickades ut sex gånger under 2012. Målet är att skicka ut 9-10 nummer. Avdelningscheferna har fått påminnelser om de har något de vill informera om men det har inte funnits underlag för fler nummer. Nyhetsbrevet skickas ut via mail till alla anställda på förvaltningen. Det handlar om personalförändringar, verksamhetsförändringar, beslut m.m. Målet är att medarbetarna ska känna sig delaktiga och veta mer om förvaltningen än bara sitt eget område eller avdelning. Vi vill skapa en känsla av tillhörighet. Enligt statistiken i Multinet så är det hälften av personalen som öppnar nyhetsbrevet. Någon månad fler någon månad mindre. Tillgängliga aktuella styrdokument Nya policys, rutiner och regler har kontinuerligt publicerats på arbetsnätet. En bättre rutin för att säkerställa att dokumenten alltid är uppdaterade bör utarbetas under 2013. 4 Redovisning av måluppfyllelse 4.1 Den arbetande staden 4.1.1 Nämndsmål Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012 Fritids- och kulturförvaltningen ska aktivt medverka i stadens kompetenshöjande verksamhet riktat mot försörjningsstödstagare i den omfattning som verksamheten klarar Antalet praktikplatser Uppnått Analys Fritids- och kulturförvaltningen tar emot en stor andel praktikanter från skolor, arbetsförmedling och individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Med den sistnämnda finns nu utöver detta en överenskommelse om att skapa en grupp på 10 prakikanter som bereds sysselsättning och handleds av en särskilt rekryterad handledare. 4.2 Den trygga staden 4.2.1 Nämndsmål Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012 Alla idrottsanläggningar skall ha säkra dörrar med elektronisk passagekontroll till entréer och omklädningsrum för att, minimera risken för inbrott och stölder. Antalet anmälda skador, inbrott och stölder på förvaltningens anläggningar via skaderapporteringssystemet Flexite Delvis uppnått Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 12(13)

Mål Indikatorer Måluppfyllelse 2012 Utomhusmiljön vid alla idrottsanläggningar skall uppfattas som trygg och säker året runt. Motionsspåren i Lillolas och Karlslundsparken. Belysning, utegym, cykelparkering med mera Fritids- och kulturförvaltningen skall, i samarbete med City idrott och föreningslivet, genomföra minst fem utomhusarrangemang Antalet kända incidenter, skador och stölder som registreras i skaderapporteringssystemet Flexite Antal registrerade besök via elektronisk personräknare Antal registrerade besökare vid respektive arrangemang Uppnått Uppnått Uppnått Analys Förvaltningen beaktar trygghets- och säkerhetsaspekter så fort förändringar eller underhålls åtgärder genomförs på idrottsanläggningar. Tillg'ngliga ekonomiska resurser har dock inte räckt till elektronisk passagekontroll på alla anläggningar. Nyttjande av motionsspår och utegym mäts vissa utvalda veckor under året och visar på ett sturt utnyttjande, särskilt i området runt Erikstorp. Cityidrott bedriver öppen lovverksamhet och hade fem sådana aktivitetestillfällen under 2012. 4.3 Övriga verksamhetsmål 5 Förvaltningschefens redovisning av produktivitetsåtgärder Åtgärd Två tjänster inom administration (varav en med lönebidrag) har reducerats till en Ekonomisk konsekvens 100 tkr 6 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås begära att resterande medel inom anslaget för ny brygga vid Lill-Olas på 3539 tkr reserveras till 2013 samt att i övrigt godkänna rapporten. Fritidsnämnd, Nämnderna verksamhetsberättelse 2012 13(13)

Handlingsplan för budgetår 2013 Budgeten för 2013 har omarbetats efter de faktiska kostnaderna 2012 och man har använt de faktiska intäkterna 2012 som en riktlinje för 2013 med viss säkerhetsmarginal. Verksamhet Idrott 2012 hade man 1,6 miljoner i intäkter vilket var lägre än 2011 där intäkterna var nästan 1,8 miljoner. Utifrån detta har man valt att budgetera 1 584 tkr i intäkt. För personalkostnaderna har budgeten anpassats så att man tar hänsyn till löner, övertid, ob, semester etc. med väl tilltagen marginal. 8 340 tkr i personalkostnader Fasta kostnader så som hyra, sophämtning, städning, telefoni, el, värme dvs kostnader i driften som är svåra att påverka och som alltid återkommer vilket medför till en budgeterad kostnad på 9 108 tkr. Verksamheten har en total budget på 17 689 768 kr och när man har tagit höjd för ovanstående kostnader återstår 1825 635 kr för underhåll och reparationer. I den summan ingår också gräsklippning 700 tkr. För att underlätta arbetet för avdelningschefen hade det varit bra om man kunde använda en till verksamhet som heter Idrott underhåll där medel som reserveras skall användas till underhåll och reparationer och gräsklippningen undantas från den verksamhet och tillhör i stället verksamhet Idrott. Användandet med en verksamhet till menar avdelningschefen att det underlättar i planering att veta att verksamhet Idrott underhåll enbart används till underhåll och verksamhet Idrott används till den dagliga driften. Vid användning av två verksamheter försvårar inte arbetet för den ekonomiska uppföljningen eftersom den totala budgetens förblir 17 689 768 kr. För att klara budget 2013 kommer underhållet att få stå tillbaka. Budget Idrott Verkligt utfall 2012 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter - 1 602 518-1 730 000-1 584 000 Underhåll mm. 3 915 462 3 588 000 1 825 635 Personal 7 632 210 8 167 000 8 340 133 Hyra, telefoni, el mm 8 832 095 6 999 000 9 108 000 Totalt 18 777 249 17 024 000 17 689 768 Verksamhet Frilufts

Verksamheten har fått en budgetram på 1892 tkr vilket innebär att ha bättre kontroll på timanställda för att inte överskrida budgeten. 2011 var personalkostnaderna 492 676 kr en ökning med 233 466 kr jämfört med 2012. Budget Frilufts Verkligt utfall 2012 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter fisket - 322 760-140 000-180 175 Inköp av fisk 232 750 94 000 102 000 Underhåll mm. 463 364 422 000 418 000 Personal 726 142 613 000 519 170 Hyra, telefoni, el mm 1 074 497 851 000 1 033 005 Totalt 2 173 993 1 840 000 1 892 000 Verksamhet Bad 2012 var intäkterna på Karlslundsbadet 3 262 tkr och för 2013 är budgeterade intäkter 3 219 tkr. Personalbudgeten 2013 är 4 140 tkr där man har tagit hänsyn till övertid, ob, timanställda mm. Men eftersom badet kommer att hålla stängt slutet av sommaren kommer man inte anställa semestervikarie utan personalen får ta semester när badet håller stängt. Inköp av badartiklar, utbetalning till Landskrona simsällskap och skolskjutsar är budgeterat till 1 431 tkr. De egna fasta omkostnaderna hyra, värme, el, vatten, telefoni etc. - är budgeterat till 4 759 tkr. Det som blir över av den totala budgeten 7 952 tkr reserveras till underhåll och inköp av klor och kemikalier 841 tkr. Från och med 2013 har 205 tkr av budgeten överförts till Utbildningsförvaltningen för de kommer att betala skolskjutsarna. Budget Bad Verkligt utfall 2012 Budget 2012 Budget 2013 Intäkter -3 262 454-3 401 000-3 219 000 Underhåll mm. 1 475 275 2 035 000 841 184 Inköp av varor o tjänster 1 885 271 446 000 1 431 000

Personal 3 675 315 4 347 000 4 140 009 Hyra, telefoni, el mm 4 565 045 4 682 000 4 759 010 Totalt 8 338 452 8 109 000 7 952 203 Åtgärder under 2013 Löpande energistatistikförbrukning och kostnad för att kunna jämföra med föregående år. Schemaläggning för att på lång sikt kunna sänka övertidskostnaderna. Frilufts timanställda bättre kontroll Underhållet har minskats Underhållsplan med planerade och utförda åtgärder Budget 2013 är omarbetad i samarbete med Tom Sörensson, Bengt-Arne Nilsson, Göran Nyström, Marija Filipovic och Susanna Ilievska. Marija Filipovic Administrativ chef Susanna Ilievska Förvaltningsekonom

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2011-12-10 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Svar på remiss över motion i kommunfullmäktige Skydda kommunens exklusiva naturvärden av Lars Svensson m.fl. Ärendebeskrivning I motionen föreslås att ett naturreservat bildas av ett geografiskt område kring Säbybäcken, Lill-Olas, Erikstorp och Välabäcken. Området omfattar idag badstränder, skog, park och en stugby. Området är flitigt använt som rekreationsområde. Ett naturreservat kan bildas på initiativ från stat eller kommun och bestämmelserna för ett reservat är reglerat i miljöbalken. Som motiv till att ett geografiskt område avsätts för naturreservat anförs: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återskapa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återskapa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Norra Borstahusen är sedan några år föremål för en stadsplanering med syfte att bygga en ny stadsdel norr om nuvarande bebyggelse i Borstahusen. En av komponenterna i förslaget har varit att flytta nuvarande campingplats till Erikstorpsområdet och samlokalisera denna med stugbyn samt att delar av golfbanan omlokaliseras till ett mer östligt läge. Fritids- och kulturförvaltningen har i en rad sammanhang påpekat att Landskrona har relativt lite tätortsnära skogsområden för befolkningens rekreation och att området kring Lill-Olas och Erikstorpsområdet därför är frekvent utnyttjat och av stort värde för friluftslivet. När planprogrammet för området remissbehandlades i fritidsnämnden (2011-03-16 22) beslöt nämnden att som sin mening ange att campingens placering och omfattning borde utredas ytterligare. Planprogrammet fastställdes av kommunfullmäktige 2012-03-26. För det område som av motionärerna föreslås som naturreservat, anger planprogrammet att en campingplats och ett mindre hotell skall anläggas som Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) komplement till stugbyn. Planen anger också att rekreationsområdet skall utökas och förses med fler attraktioner utmed stranden. En detaljplan för området har nyligen varit föremål för samråd och behandlades av fritidsnämnden 2012-11-28 82. I fritidsnämndens yttrande framhävs betydelsen av att allmänhetens tillgång till området nära stranden säkras. Fritidsnämnden anförde också att campingens omfattning i detaljplaneförslaget, nu fått en omfattning som inte bedöms störa strandlivet och golfbanan på ett sätt att den gör den oacceptabel. Bedömning Frågan om ett naturreservat är behövligt eller lämpligt ur behovet av att skydda den biologiska mångfalden ligger utanför fritids- och kulturförvaltningens kompetensområde. Vad gäller friluftslivet så utgör strandskyddet ett tillräckligt skydd för naturen väster om Lill-Olas väg. Camping är naturligtvis en form av friluftsliv, varför frågan om den övriga delen av områdets användning blir en fråga om vems friluftsliv som det är mest angeläget att ta hänsyn till - den lokala befolkningens eller de besökande turisternas. Den frågan kan den politiska nivån ta ställning till utan att föra in frågan om ett naturreservat, särskilt när det rör sig om ett så pass litet geografiskt område. Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att avstyrka motionen om att bilda ett naturreservat runt Lill-Olas och Erikstorp. Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2013-01-22 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Svar på remiss gällande motion i kommunfullmäktige Bekämpa barnfattigdomen Jonas Esbjörnsson och Alinda Zimmander (båda s) har i kommunfullmäktige lämnat in en motion med rubriken Bekämpa barnfattigdomen. Motionen utmynnar i förslag som sammanfattas i sju att-satser. Två av dessa berör Fritidsnämnden: att nämnden får i uppdrag att se över tillgängligheten i sina verksamheter med uppgift att hålla nere eventuella avgifter och värna om avgiftsfria verksamheter. att nämnden får i uppdrag att förstärka sommarlovsverksamheter för barn och ungdomar. Avgifter för fritidsverksamhet. Fritidsnämnden bedriver endast verksamhet på badanläggningar och genom City-Idrott. Vad gäller badanläggningar så är det allmänt accepterat att en avgift tas ut av alla besökare. I Landskrona är avgifterna till Karlslundsbadet och till de båda friluftsbaden låga i förhållande till de avgifter som tas ut i närliggande städer. Verksamheten som sådan är starkt subventionerad via kommunalskatten. Att sänka avgifterna från dagens nivå kräver ett ramtillskott, om detta skulle vara kommunfullmäktiges uppfattning. Cityidrott är skapad som en verksamhet med just den målgrupp som anförs i motionen som angelägen att nå. Det är en prova-på verksamhet för att barnen i centrum skall få inspiration till att deltaga i föreningslivets aktiviteter. City- Idrott har en medlemsavgift på 50 kronor per termin. För att kunna ta det steget till föreningsaktivitet kan deras medlems- och träningsavgifter vara ett hinder för säkert många hushåll. Vilka avgifter föreningslivet tar ut för sin verksamhet kan inte kommunen besluta om. Variationen är också stor mellan olika typer av idrott. Ishocky, ridning och tennis är exempel på för utövande ungdom dyra idrotter. Bollsporter och ideella organisationer som scouter är billigare. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) En lösning på avgiftsproblematiken kan vara att låta ungdomars idrottande vara berättigat till försörjningsstöd för de familjer som är beroende av detta. En annan väg kan vara att uppmuntra ideella organisationer att dela ut stipendier till ungdom med behov. Sommarlovsaktiviteter Sommarlovs verksamhet bedrivs av City-Idrott med bland annat en veckas beachbollstävlingar i Borstahusen. Att med egen verksamhet bedriva mer organiserad sommarlovsverksamhet ställer också krav på ramtillskott till nämnden. Fritidsnämnden föreslås besluta: att med denna skrivelse anse för nämnden tillämpliga delar av motionen vara besvarad Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2013-01-22 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Svar på remiss gällande motion i kommunfullmäktige Nolltaxa för ungdomsidrotten i Landskrona Alinda Zimmander, Jonas Karlsson och Jörn Jönsson (samtliga s) har i kommunfullmäktige lämnat in en motion med rubriken Nolltaxa för ungdomsidrotten i Landskrona. Motionen utmynnar i förslag om att konstgräsplaner skall anläggas i alla kommundelar och att nolltaxa skall tillämpas för användning av dessa. Konstgräsplaner finns idag på idrottsplatsen i Karlslund, Exan, Glumslöv och Häljarp. Under 2013 byggs en plan i Asmundtorp. För 2014 finns ett anslag på 4 miljoner. I dagsläget finns en tanke inom förvaltningen att underlaget på IP:s konstgräs bör bytas ut, samt att resterande del av anslaget används till någon 7- manna plan inom centralorten. Att anlägga konstgräsplaner i ytterligare mindre kommundelar anser förvaltningen inte vara motiverat jämfört med behoven inom andra idrotter och jämfört behovet av ytor för spontanidrott. Ett exempel på detta utgörs av att underhållet av den näridrottsplats som anlades på Dammhagsskolan inte är tillfredsställande och att det saknas ett förvaltningsansvar. När konstgräsplanen på IP anlades 2003 infördes en avgift för användandet. Landskrona BoIS som delfinansierade planen betalade dock inte denna avgift. När sedan deras del i anläggningen löstes ut, så infördes avgiften även för den föreningen. Man måste också vara medveten om att konstgräsplaner inte är skötsel- och underhållsfria och om inte en ny konstgräsplan kompenseras av att motsvarande naturgräsyta tas bort, så uppkommer en tilläggskostnad. Nolltaxa för barn- och ungdomsidrott kan låta generöst, men man måste vara medveten om att denna enbart har gällt de föreningar som kan använda sig av kommunala anläggningar. De föreningar som själva byggt sina anläggningar eller hyr privat har naturligtvis ingen nolltaxa. För några år sedan reformerades bidragsystemet, så att det lokala aktivitetsstödet gav dessa föreningar en viss kompensation. Fritids- och kulturförvaltningen har under det senaste året arbetat med en utredning kring hur det totala stödet till föreningslivet ser ut. Den utredningen Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 fritidochkultur@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) är i det närmaste klar och här kan konstateras att spannet på det kommunala bidraget till föreningarna sträcker sig från cirka 700 kronor per aktiv ungdom och år och till 25.000 kronor. Nu kan det självfallet inte vara så att alla idrotter innebär samma kostnad. Alla idrotter som t.ex hanterar vatten i någon form har dyra anläggningar, men man kan inte komma ifrån att det finns rättviseproblem i det kommunala stödet. Av det skälet har fritidsnämnden tidigare avvisat en begäran från några fotbollsföreningar att nolltaxan skulle avskaffas för konstgräsplaner, med hänvisning till att ett sådant beslut inte bör tas isolerat. Först måste det totala stödet till idrotten kunna bedömas. Utredningen som låg bakom fritidsnämndens ställningstagande den gången visade också att hyran av konstgräsplaner utgjorde en mycket liten del av föreningens totala omsättning (underlaget bifogas). Ett alternativ kan också vara att införa hyror för alla och att använda dessa intäkter till att fördelas ut i lokalt aktivitetsstöd. Ett sådant system skulle kunna åstadkomma ett mer rättvist system, samtidigt som det skapar ett intresse för föreningarna att hushålla med plan- och halltider. Fritidsnämnden föreslås besluta: att avslå motionen Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2012-09-10 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Användaravgifter för konstgräsplaner LISA (Landskrona idrottsföreningars samorganisation) har i en skrivelse anfört att man anser att planhyror för konstgräsplaner bör upphöra. Landskrona stad har traditionellt tillämpat sk. nolltaxa för barn och ungas användning av kommunala idrottsanläggningar. Detta har framförallt gynnat bollsporter där tillgången till planer och hallar tidigt funnits på plats. För andra idrotter såsom ridning, motorsport, golf och idrotter som vuxit fram under senare tid, har föreningarna oftast själva fått ordna sina anläggningar. Detta har skapat en orättvis situation som absolut inte är önskvärd. Ur det allmännas synpunkt är egentligen ingen idrott viktigare än en annan. Det som är viktigt är att barn och unga får motion, färdighetsträning och stimulerande sysselsättning. Om det är inom fotboll, kampsport eller ridning är av underordnat intresse. För den idrottsintresserade enskilde personen är det oftast tvärtom. Man har ett brinnande intresse för just sin idrott och tycker att denna på alla sätt bör understödjas. LISA tar i sin skrivelse upp de belopp som fotbollsklubbarna IK Wormo, Häljarps IF och Landskrona BoIS betalar i årlig hyra för konstgräs. Dessa belopp (67 259, 39 879 respektive 57 407) inbegriper hyran för seniorernas träning och matcher. För barn och ungas konstgräsplanshyror i dessa klubbar gäller för det året (2011) beloppen 42 024, 20 464 och 47 480 kronor. För sin barn- och ungdomsverksamhet erhöll dessa klubbar under 2011 66 640, 92 281 respektive 95 320 kronor i bidrag från Landskrona stad. De erhåller således enbart från fritidsnämnden ett bidrag som är större än hyrorna. Utöver detta har de intäkter för sin barn- och ungdomsverksamhet från det statliga aktivitetsstödet, sponsorintäkter och de avgifter föräldrarna betalar. Fotbollsklubbarna har förhållandevis stor ekonomisk omsättning i sin verksamhet. I förhållande till den totala omslutning i klubbarna det året, representerar hyrorna för barn- och ungdomsverksamhetens konstgräsanvändning 3,8, 1,5 respektive 0,19 procent. Om man även räknar in hyrorna för seniorer så utgör dessa 6,1, 2,9 respektive 0,23 procent av omsättningen i föreningen. Fritids- och kulturförvaltningen genomför nu en utredning över hur stort det totala stödet (ekonomiskt stöd och kostnaden för de lokaler/planer som man nyttjar) till idrottsföreningarna är. Denna utredning kommer att presenteras senare i höst. Fritids- och kulturförvaltningen är av den åsikten att ett slopande av konstgräsplanshyrorna skulle förstärka de orättvisor som finns idag. Behovet av ekonomiskt stöd för användning av anläggningar, är större inom andra idrotter. Under de senaste åren har Landskrona stad satsat runt 15 miljoner enbart på konstgräsplaner och ytterligare 4 miljoner är insatta i budget för en plan i Asmundtorp. Ingen annan idrott har tillnärmelsevis fått en sådan prioritering och kritik har också framförts från andra föreningar i vad de uppfattar som en snedfördelning av stadens insatser. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) Fritids- och kulturförvaltningen föreslår därför fritidsnämnden att avslå LISA:s framställan om sk. nolltaxa för konstgräsplaner. Göran Nyström Förvaltningschef

Landskrona stad Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 Fritidsnämnd

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Kommunövegripande kontrollpunkt... 3 2.1 Anställningsprocessen... 3 3 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter... 4 3.1 Investeringsprojekt... 4 3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet... 7 3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling... 8 4 Förslag till beslut... 9 Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 2(9)

1 Sammanfattning Anvisning Under denna rubrik skriver ni en sammanfattning av 2012 års internkontrollarbete. 2 Kommunövegripande kontrollpunkt 2.1 Anställningsprocessen 2.1.1 Beskrivning Anvisning Varje förvaltning ska i sin tur ta fram ett antal delkontrollpunkter utifrån den kommunövergripande kontroll punkten. En stor del av stadens kostnader utgörs av personalkostnader. Därför föreslås staden genomföra en kontrollprocess mot anställningsprocessen för att säkerställa att personal anställs på rätt grunder; exempelvis kompetens, kontrollera effekt av kommande pensionskostnader och LASbevakning. Förvaltningens delkontrollpunkter av den kommunövergripande kontrollpunkten Enligt väsentlighets- och riskbedömningsmatris bedöms ovanstående konsekvens av det inträffade vara allvarlig och sannolikheten vara möjlig, poäng 4. Kontrollpunkterna Typ av tjänst Anställningstid Platsannons var och hur utformas den (ur jämställdhet och jämlikhets perspektiv) Referenstagningsprocessen Antal referenser, att referenstagningen verkligen görs och man använder ett frågeformulär som arkiveras efteråt. Uppfyller anställd kraven på utbildning och övriga kompetenskrav som tagits fram i kravprofilen. Hur man ser till att lagarna efterföljs vid anställningsförfarandet samt LAS bevakning. Fördelning av kön; ålder och etnicitet. Om könskvotering tillämpas vid rekrytering i mans/kvinnodominerande yrkeskategorier. Regelverk för hur familjemedlemmar skall behandlas vid anställning Vem som sitter med på anställningsintervjun Processen skall dokumenteras och arkiveras. Kontroller om betyg och certifikat är äkta. Är delegationsbeslut framtagen för ansvarig chef? 2.1.2 Vad är kontrollerat Anvisning Här skriver ni vad som är kontrollerat. Under januari-juli 2012 har 46 nya anställningar upprättats enligt tabellen: Summa Tillsvidare Bad 3 3 Friluftsliv 4 4 Administration 1 1 Timanställda Säsonganställda Uppdragstagare Visstid Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 3(9)

Summa Tillsvidare Timanställda Säsonganställda Huvudbibliotek 3 1 1 1 Idrott utomhus 8 3 5 Uppdragstagare Kulturstöd 4 3 1 Kulturstöd Ung 13 6 7 Museum 7 4 3 Tycho Brahe 3 2 1 Summa 46 5 28 12 1 Visstid En mall för anställningskontroll innehållande alla kontrollpunkter har utarbetats. Ansvariga chefer fick i uppgift att svara på frågor för varje anställd förutom uppdragstagare vars tjänst vanligtvis köps för speciella kortvariga uppdrag till exempel föreläsning. 2.1.3 Slutsats och åtgärd Anvisning Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder. Internkontroll har påvisat en rad brister i hantering av anställningar både då det gäller tillsvidareanställningar och speciellt då det gäller timanställningar. LAS-bevakning, meriter, mångfald och lönesättning är några av punkterna där vi brister. Samt dokumentation av processen. Då en del förklaringar pekar på att det inte finns utarbetade rutiner har Fritidsnämnden den 27 juni 2012 fastställd Rutin för anställning och lönesättning som nu är kommunicerad till alla avdelningschefer. 3 Förvaltningsövergripande kontrollpunkter 3.1 Investeringsprojekt 3.1.1 Beskrivning Anvisning Följa upp och kontrollera investeringsprocess från upphandling till besiktning. Kontroll av upphandling, leverans, genomförande och kvalitet. Fritidsnämnden har en investeringsbudget där man har olika projekt. Syftet med internkontrollen avseende investeringsprojekt är att följa upp och kontrollera investeringsprocessen från upphandling till besiktning. Det som ska kontrolleras är: Upphandlingsprocess med ansvar för underlag Kvalitetskontroller under projektgenomförande Tidsuppföljning Delbetalningar Besiktningsprocess Slutbetalning För varje punkt ska man kontrollera ansvar och anvisningar. Förändringar under arbetets gång ska också antecknas med ansvarshänvisning. Tidplan för kontrollen: Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 4(9)

Tertial 1 har projekt påbörjats? Hur har man skött upphandlingen och urvalet? Om projektet är påbörjat, har man fått en tidplan och betalningsplan. Man kanske skall ha med i avtalet att reservera 10 % som betalas till leverantören när arbetet är slutfört och slutbesiktigats. Tertial 2 Hur långt har projektet fortskridit? Hålls tidsplanen? Om inte, varför är det förseningar? Gör man besiktningar vid olika delmoment av arbetet? Årsbokslut Projektet förväntas vara färdigt. Har leverantören fullföljt sitt åtagande och då kan man gå igenom ovanstående punkter och dokumentera. Vad var bra, mindre bra och eventuellt vad kunde man ha tänkt på. Man gör en slutsats som skall behjälplig för framtida projekt. För internkontroll avseende investeringsprojekt har två projekt valts ut. Det är för det ena installationen av en ny kylmediekylare i Landskrona ishall, och för det andra byggnationen av en ny brygga i Borstahusen. 3.1.2 Analys Anvisning Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten. Upphandlingsprocess med ansvar för underlag För att kontrollera upphandlingsprocessen har dokumenten som upprättats i samband med upphandlingen granskats, och öppningsförfarandet för anbuden observerats. Kontakt med handläggare har tagits vid uppkomna frågeställningar. Kylmediekylare Upphandlingen har genomförts av Anläggningschef Bengt-Arne Nilsson i enlighet med det förenklade förfarandet. Upphandlingen avbröts och gjordes om. Inledningsvis annonserades upphandlingen 2012-04-24 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-05-25. En anbudsgivare klagade på att det i förfrågningsunderlaget varit oklart om ett gjutet betongfundament ingick i upphandlingen eller ej. Med stöd av den grundläggande principen om transparens i upphandlingar beslöt man att avbryta upphandlingen 2012-05-29. Anbudsgivaren med lägst pris klagade, i sin tur, på att avbrytandet orsakar merarbete och på att prisnivån nu var känd på marknaden. En ny upphandling med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament annonserades 2012-06-05 och tilldelningsbeslut skickades ut 2012-07-03. I både det nya och gamla förfrågningsunderlaget finns en motsättning mellan angivandet av utvärderingsmodellen mest ekonomiskt fördelaktiga anbud, och angivandet av pris som ensam utvärderingskriterium. Den nämnda utvärderingsmodellen innebär nämligen att flera olika kriterier ska ställas upp och inte bara pris. I annat fall är det utvärderingsmodellen lägsta pris som gäller. Orsaken till felskrivningen är att man först avsett att inkludera flera kriterier men i slutändan avstått och då missat att ändra utvärderingsmodellen. Vidare observerades att kontrollen av kvalifikationskrav inte genomfördes på ett systematisk vis. Det rådde därutöver viss osäkerhet om vad kravet på minst kreditvärderingsbetyg tre enligt UC eller motsvarande egentligen innebar. Ny Brygga i Lill-Olas Upphandlingen har skötts av Verksamhetsutvecklare Tom Sörensson. För att hjälpa till med utformningen av upphandlingen togs Magasin A Arkitekter AB (ramavtal) in som konsulthjälp. Upphandlingen genomfördes i enlighet med det förenklade förfarandet. Upphandlingen fick avbrytas och göras om. Inledningsvis annonserades upphandlingen 2012-04-11. Upphandlingen avbröts efter det att de tre anbuden kommit in och öppnats. Det anbud som var mest ekonomiskt fördelaktigt offererade priset 9 295 000 kr. Detta pris överskred budget markant, vilket föranledde att man avbröt upphandlingen. Avbrytandet ägde rum i enlighet med vad som Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 5(9)

angivits i förfrågningsunderlaget och i enlighet med upphandlingsbestämmelserna. En ny upphandling med förkortad anbudstid annonserades 2012-06-07. I den nya upphandlingen ströks vissa krav, och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. Det inkom ett anbud, som antas i den mån kommunstyrelsen beslutar att anbudet ryms inom budget. En avsiktsförklaring med detta innehåll upprättades 2012-07-02. De anbudsgivare som lämnade anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i andra upphandlingen. En anbudsgivare angav att den inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden. 3.1.3 Slutsats och åtgärd Anvisning Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder. I båda projekten som har valts ut har upphandlingarna avbrutits och gjorts om. Det speglar inte merparten av upphandlingar utan är undantag. Båda upphandlingarna blev förskjutna en dryg månad. Eftersom upphandlingarna gjordes om får man anse förseningen vara ringa. Ingen ytterligare åtgärd föreslås. Investeringsprojekt Kylmediekylaren Projektet är färdigt vilket innebär att kylmediekylaren är installerad och används i bruk. Verksamhet idrott är mycket nöjda med hur leverantören har fullföljt sitt arbete. Man är nöjd med produkten som man har beställt och hur utfallet har blivit. Vad som däremot var mindre bra var upphandlingen eftersom i förfrågningsunderlaget hade det varit oklart om ett gjutet betongfundament ingick i upphandlingen eller inte. Detta medförde att upphandlingen fick göras om med förkortad anbudstid och utan omnämnande av betongfundament. Vid den förnyade upphandlingen valdes anbudet med lägsta pris med uppfyllda skallkrav fastän man hade skrivit mest ekonomiskt fördelaktiga anbud. Upphandlingarna har genomförts i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling. Mot bakgrund av upphandlingen av kylmediekylaren kan man dra slutsatsen att den korrekta och tydliga utformningen av förfrågningsunderlag är av stor vikt. Vidare är det väsentligt att krav som ställs kontrolleras systematiskt. Det pågår ett arbete för att kvalitetssäkra förfrågningsunderlag, och för att utarbeta rutiner för kontroll av krav. Ingen ytterligare åtgärd föreslås. Leverantören har fullföljt sitt åtagande och installerat maskinen så som man hade kommit överens enligt anbudet inga tidsfördröjningar har skett. Uppdraget gjordes till det fasta pris som man hade lämnat i anbudet med inga tillkommande tilläggskostnader. Verksamhet idrott är mycket nöjda med hur uppdraget har sköts från uppstarten till slutbesiktning av maskinen. Investeringsprojekt Lill-Olas brygga Projektet är försenat med anledning att vid första upphandlingen i våras fick man in anbud som översteg budgeten markant. Upphandlingen gjordes av verksamhetsutvecklaren Tom Sörensson som med hjälp av Magasin A Arkitekter AB utformade förfrågningsunderlaget. Men eftersom den mest ekonomiska fördelaktiga anbud översteg budgeten rejält avbröts upphandlingen och man gjorde om upphandlingen dock med förkortad anbudstid. I den nya upphandlingen strök man vissa krav och anbudspriserna delades upp för olika komponenter. De anbudsgivare som lämnade anbud i första upphandlingen tillfrågades även om att lämna anbud i den nya upphandlingen. En anbudsgivare angav att man inte hade tid att lämna anbud inom anbudstiden. Det inkom ett anbud som har antagits som rymmer inom budgetens ramar. Man valde enbart en brygga utan olika komponenter som ryms inom budgetens ramar. Verksamhet idrott har haft projekteringsmöte med leverantören. Man beräknar med att projektets arbete påbörjas i slutet av november eller slutet av december. Den förkortade anbudstiden ifråga om den andra upphandlingen av Lill-Olas brygga kan ha inneburit att någon potentiell anbudsgivare inte lämnadeanbud. Därför kan det finnas anledning att överväga om man skall använda full anbudstid om man anser det befogar när man gör om Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 6(9)

upphandlingar i framtiden. Den anbudsgivare som kom in med anbud uppfattade inte anbudstiden som för kort. Ingen ytterligare åtgärd föreslås. 3.2 Kvalitetssäkring av indata till ekonomisystemet 3.2.1 Beskrivning Anvisning Genom stickprov kontrollera att inköp av varor och tjänster är rätt konterade i ekonomisystemet. Under året ska man när behov uppstår anordna flertal undervisningstillfällen för att uppmärksamma ansvarig personal på analysuppföljning som är direkt resultat av fakturakontering. 3.2.2 Analys Anvisning Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten. Stickprov om leverantörsfakturor är rätt konterade: 1. Svensk Persiennindustri PP AB ver 2917513 belopp 83 104 kr 2. Kökscentrum ver 2919389 belopp 5 500 kr 3. Mark & Parkmaskiner AB ver 2930556 belopp 34 688 kr 4. XL-Bygg/ A-Trä ver 2916671 belopp 3 278 kr 5. Färgcity Idé & Design ver 2954310 belopp 992 kr 6. Borstahusens Camping AB ver 2855859 belopp 118 750 kr 7. Götahus Hundbevakning AB ver 2932723 belopp 231 kr 8. Swimpartner Sweden AB ver 2941216 belopp 9 389 kr Följande har kontrollerats: Budgetansvarig C-konto Verksamhet Objekt Aktivitet Eventuellt periodisering Bland de åtta kontrollerade leverantörsfakturorna blev utfallet: Fem leverantörsfakturor var helt rätt konterade. På två leverantörsfakturor var det fel aktivitet. Aktivitet 6011 är lokalvård så som material, lampa etc. Mark & Parkmaskiner AB har utfört högtrycksrengöring av allvädersbana med specialmaskin som är egentligen en köpt tjänst och aktivitet 6015. Aktivitet 6040 är varuförsäljning. Inköp av varor från Swimpartner Sweden AB är övrig material aktivitet 6016. En leverantörsfaktura har både fel c-konto och fel aktivitet. Götahus Hundbevakning AB är utryckning av larm inte en konsulttjänst. Larmkostnader går under aktivitet säkerhet inte köpt tjänst. Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 7(9)

3.2.3 Slutsats och åtgärd Anvisning Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder. De budgetansvariga som blev kontrollerade hade smärre fel. Den som har konterat fel blir kontaktad och informerad. Felen kan anses som ringa eftersom fakturorna var konterade på rätt verksamhet d v s påverkar inte verksamheternas resultat. I ekonomisystemet Å-data finns det ett verktyg som Saldoanalysen där man har möjligheter att kontrollera efter verksamhet och efter aktivitet. Om något är felkonterat syns avvikelsen direkt där man kan åtgärda felet manuellt med bokföringsorder. 3.3 Uppföljning av nya rutiner för kontantinsamling Anvisning Nya rutiner för kontanthantering på baden infördes 2011. Växelkassan utökades och hantering av växelpengar skall kontrolleras. Några gånger under året skall man genom stickprover kontrollera rutinerna på plats. 3.3.1 Analys Anvisning Här skriver ni om hur ni har gått tillväga vid arbetet med kontrollpunkten. Följande kan kontrolleras: Inloggningsuppgifter i kassasystemet Kvittoutskrifter till besökare Förvaring till kassa Sedan man installerade Safe Pay, slutet kassasystem, tog man bort hanteringen av kontanter. Det finns en växelkassa på 3000 kr vid sidan om som man fyller på Safe Pay vid behov. När arbetsdagen är slut lämnar Safe Pay ifrån sig summan man har matat in i större valörer. Safe Pay fungerar som en växelbank som innehåller 5000 kr i växel. Platschefen/kassaansvarig tömmer kassan varannan/ var tredje kväll, räknar upp kassan, gör avstämning gentemot Entry, lägger pengarna i en värdepåse som sedan försluts. Det är endast platschefen/ kassaansvarig som kan stänga kassan i Entry och tömma Safe Pay. Värdepåsarna förvaras sedan i deponeringsskåpet där endast vaktbolaget kan öppna och tömma den. I och med att man gick över till slutet kassasystem så har man inte längre någon förvaring av kassa förutom växelpengar som fylls på morgonen och sedan vid behov. Växelpengarna förvaras vid sidan om i en vit låda. Kontanterna från kunderna läggs direkt i Safe Pays slutna kassasystem och växling sker direkt till kunden. Nuförtiden hanterar personalen i kassan inga kontanter förutom växelkassan som används för påfyllning av växelpengar i Safe Pay. När besökare betalat inträdet lämnar personalen alltid kvittoutskrifter. Alla anställda har fått egna inloggningsuppgifter som används när de arbetar i kassan. 3.3.2 Slutsats och åtgärd Anvisning Under denna rubrik fyller ni i er slutsats och eventuella åtgärder. Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 8(9)

Kassapersonalens hantering av kontanter är minimerad. Endast två personer kan tömma Safe Pay och göra kassaredovisning. När Citadell- och Härslövsbadet gick över att drivas av Landskrona simsällskap har man 3000 kr extra i växelkassa som kommer till användning om behov skulle uppstå. Personalen använder sina inloggningsuppgifter. Kvittoutskrifter lämnas alltid vid genomfört köp. Rutinerna bedöms ha följts på korrekt sätt. 4 Förslag till beslut Anvisning Här fyller ni i förslag till beslut. Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten Fritidsnämnd, Uppföljning av intern kontroll bokslut 2012 9(9)

UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅGEFORMULÄR Datum Förvaltning/avdelning/enhet 2012-11-02 Fritid och Kultur Utförd av Marija Filipovic Anmäld i samverkansgruppen Underskrifter 20121105 Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hänvisning till respektive paragraf skall frågorna besvaras, samt skall svaren kommenteras och konkretiseras. 3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 1. Finns arbetsmiljöfaktorerna med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet? Ja 5 Delvis 1 Nej Ergonomiska faktorer beaktas. (Admin) 2. Hanteras såväl fysiska som psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden i verksamheten? Ja Delvis Nej 4 Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 3. Ges arbetstagare och arbetsplatsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? Ja 6 Delvis Nej Vi har dock inget arbetsplatsombud på alla verksamheter. Behov saknas. Frågor diskuteras på APT och vid skyddsronder då olika personer deltar. 3.1 Ges elevskyddsombud möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? 1 Ja 3 Delvis Nej Elevskyddsombud är vanligtvis inte aktuell. De 1 Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten. 2011-11-29 1

4. Finns det en fungerande samverkansgrupp som behandlar arbetsmiljöfrågor? Ja 4 Delvis 2 Nej En samverkansgrupp finns och träffas regelbundet. Kan dock utveckla sitt arbete inom arbetsmiljöfrågor på avdelningar som saknar skyddsombud. Uppgifter behöver klargöras och kommuniceras utåt. 5. Är samverkansgruppens arbetssätt och uppgifter klart uttalade? 6. Deltar samverkansgruppen aktivt i förändrings- och utvecklingsarbete? Ja 6 Delvis Nej Ja 3 Delvis 3 Nej Avsaknad av skyddsombud gör att samverkansgrupp inte alltid är aktiv mer än att ta del av information vid mötet. Därför tas frågor på APT med all personal. 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 7. Har all personal fått information om arbetsmiljöpolicyn i det personalpolitiska programmet? Ja 6 Delvis Nej En upprepning av policy måste systematiseras. 8. Har all personal fått information om den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn? Ja 1 Delvis 2 Nej Finns ej 3 Antigen finns ingen anpassad arbetsmiljöpolicy pga. den inte behövs, eller har personal fått information. 9. Finns skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? 9.1 Säkerställs det att rutinerna är kända i verksamheten? 9.2 Säkerställs det att rutinerna följs i vardagsarbetet? Ja Delvis Nej Ja 6 Delvis Nej Ja 5 Delvis 1 Nej Rutiner finns på arbetsnätet. Det är dock inte säkert att alla tog del av dessa. Det görs stickprov för rutiner. 2011-11-29 1

6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 10. Är uppgiftsfördelningen skriftligen dokumenterad? Ja 5 Det finns en risk att dokument inte är uppdaterade. Delvis 1 Nej 11. Säkerställs det att fördelade arbetsuppgifter utförs? Ja 5 Delvis 1 Nej 12. Kan balans mellan uppgifter, befogenheter, resurser och upprätthållas? 13. Ges chefer och arbetsledare möjlighet till nödvändig kompetensutveckling i gällande arbetsmiljöregler? Ja 6 Delvis Nej Ja 6 Delvis Nej 7 Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 14. Sker introduktionen av nyanställda på ett tillfredsställande sätt? 15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet? Ja 6 Delvis Nej Ja 6 Delvis Nej Meddelas muntligt i vissa fall. Meddelas muntligt i vissa fall. 2011-11-29 1

16. Finns skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsuppgifter? 16.1 Säkerställs det att dessa instruktioner följs? Ja 4 Delvis Nej 2 Ja 3 Delvis 1 Nej Antigen finns inga riskfyllda arbetsuppgifter eller finns instruktioner. Vid skyddsronder kontrolleras instruktioner. 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 17. Finns det uttalat vilka metoder för undersökning av arbetsförhållanden som skall användas såväl för den fysiska som psykosociala arbetsmiljön? Ja 5 Delvis Nej 1 Riskanalys vid verksamhetsförändring. Diskussionspunkt på månatliga personalmöte Medarbetarsamtal. Årlig arbetsmiljörond. 18. Genomförs undersökning och riskbedömning återkommande? 19. Dokumenteras riskbedömningarna? Ja 5 Delvis Nej 1 Ja 4 Delvis 1 Nej 1 Inte aktuellt för alla. Det görs vid behov. Vi måste bli bättre på att dokumentera. 20. Hanteras riskbedömningarna inom ramen för samverkansavtalet? 21. Görs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamhet eller organisation? Ja 4 Delvis 1 Nej 1 Ja 4 Delvis 1 Nej 1 Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp. Vid flytt till Rådhuset gjordes ingen riskbedömning. Den blev aktuell efter inflyttning. Dock inte dokumenterad skriftligt. 22. Genomförs årliga utvecklingssamtal? Ja 6 Delvis Nej Ibland flera gånger, vid behov. 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. 2011-11-29 1

Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 23. Finns det rutiner för tillbudshantering? 23.1 Säkerställs det att dessa följs? Ja 6 Delvis Nej Ja 6 Delvis Nej Flexite. 24. Finns det rutiner för utredning av ohälsa och olycksfall? 24.1 Säkerställs det att dessa följs? 25. Har tillbud, olycksfall och ohälsa utretts? Ja 6 Delvis Nej Ja 6 Delvis Nej Ja 5 Delvis Nej 1 Flexite. 26. Hanteras kunskap om de tillbud och olycksfall som förkommer inom ramen för samverkansavtalet? Ja 5 Delvis 1 Nej Avsaknad av skyddsombud på arbetsplatser gör att ärendena inte alltid följs upp till samverkansgrupp. 10 Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 27. Finns det i förekommande fall en uppdaterad handlingsplan? Ja 5 Delvis 1 Nej Vi har flyttat till Rådhuset och kommer att göra riskanalyser under november månad samt upprätta handlingsplaner för utpekade område. 28. Finns det systematik i uppföljningen av åtgärder i handlingsplanen? Ja 5 Delvis 1 Nej 12 När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 29. Används företagshälsovården i arbetsmiljöärenden? Ja 6 Delvis Nej 2011-11-29 1

30. Kan det finnas behov av resurser som inte finns tillgängliga inom det personalstöd som idag erbjuds, som är företagshälsovården, Medhelp och Falck Healthcare? Ja Delvis Nej 6 MEDHELP upplevs inte av alla som tillförlitlig, ger inte det stöd som efterfrågas vid kontakt. 2011-11-29 1

Övriga synpunkter och kommentarer I början av 2012 har ett gemensamt system för skaderapportering införts. Det är dock inte säkert att alla tillbud rapporteras. Biblioteken har tydliga brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. De skriftliga planer och riskanalyser som finns är i många fall 5-6 år gamla och inte relevanta. 2011-11-29 1

HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER Typ av åtgärd Ansvarig Klart den Kommunicera ut vikten av att alla tillbud rapporteras i Marija Filipovic Återkommande Flexite. Systematisera arbetsmiljöarbete på de verksamheterna som upplever brister. Klargöra samverkansgruppens uppdrag och kommunicera ut till verksamheter. Avdelningschefer Fredrik Johansson Vår 2013 Vår 2012 2011-11-29 1

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2013-01-11 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Bastubad och prisjustering Karlslundsbadet. Stängningen av omklädningsrum och bastu i semesterbyn har vållat viss debatt i media och även en reaktion i form av inlämning av protestlista till fritidsnämnden. Stängningen hade en bakgrund i att stugbybolaget vid fortsatt öppethållande hade önskemål om ersättning för energikostnader och att fritidsförvaltningen skulle ta på sig ansvar för underhåll. Detta skulle då innebära en kostnad på närmare 100 tkr för en service med tämligen få användare eftersom förvaltningen redan idag har en kostnad för den städning som varit av anläggningen. Beslut togs därför av mig efter samråd med ordföranden att avböja stugbybolagets förslag till avtal och att anläggningen då stängdes från den 31/12. Stugbybolaget har nu träffat avtal med GF Idrott och Friskis och Svettis (när detta skrivs under beredning) som innebär att föreningarna har egen nyckel till anläggningen, tar ansvar för den tid man nyttjar den och ansvarar för städning och ordning. För detta betalar man en viss säsongshyra. Samma konstruktion har såväl stugbyarrendatorn som bolaget erbjudit de fristående grupper av bastubadare som hitintills nyttjat anläggningen. Hitintills har dock ingen av dessa badare varit beredd att ta på sig ett ansvar för öppethållande och städning. Tilläggas kan att en motsvarande konstruktion infördes i Glumslöv när idrottsplatsens bastu revs. Den bastubadsgruppen erbjöds då bad på skolan mot att en av medlemmarna tog på sig ansvaret att sköta öppethållande och att ta upp avgift av övriga deltagare. På Karlslundsbadets finns kapacitet att erbjuda bastubadare tillträde till Relaxavdelningen till rabatterade priser under vissa tider i veckan. Under dagtid är det få besökare till relaxavdelningen. Därför föreslås införande av rabatt motsvarande den röda avgång som finns för badet i sin helhet. Relaxavdelningen utnyttjas inte idag i den utsträckning som anläggningen är värd. Orsaken är förmodligen att priset upplevs som för högt. För att förändra användningen föreslås att Relaxen blir en självständig enhet till sin funktion så att avgiften ej inbegriper tillgång till hela badet. Då kan avgiften sänkas och målgruppen för Relaxavdelningen är nog i första hand intresserad av avskildheten och den lugnare miljön än av att kunna gå ner till den stora badanläggningen. Vidare föreslår förvaltningen att delar av Relaxen hyrs ut till fristående företag som erbjuder behandlingar av olika slag och att deras kunder kan använda Relaxen för omklädning och avkoppling. De behandlingar som är aktuella är massage (finns befintlig entreprenör) samt hud- och skönhetsbehandling. Relaxen får då en spafunktion som kommer att uppskattas av många och anläggningens resurser utnyttjas bättre. Med en sådan konstruktion kan då Karlslundsbadets personal koncentreras till Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) uppgifter på huvudbadet och öka utbudet av simskola, vattengymnastik och andra friskvårdsaktiviteter. Förslag på priser för relaxavdelningen Vardagar 60 kronor Helg 70 kronor Röd avgång Relax.tisdag och torsdag 10.00 12.00 pris 45:- Säsongskort för röd avgång 500 kronor (säsong= fyra månader) Tilläggskostnad för kunder till massage- och hudvårdsentreprenörer 30 kronor Vi vill samtidigt föreslå att familjer erbjuds en möjlighet att köpa ett familjekort för tillgång till Karlslundsbadet. Förslag familjebiljett Familjebiljett 10-kort 1300:- 2 vuxna, 2 barn eller 1 vuxen, 4 barn max 5 personer. Fritidsnämnden fastställer de priser som skall tillämpas på badanläggningarna. Det finns ibland anledning att införa temporära eller fasta rabatterade priser i marknadsföringssyfte eller för att bättre utnyttja kapaciteten. Därför föreslås att förvaltningschefen får rätt att på delegation fatta beslut om rabattering av i övrigt fastställda priser. Fritidsnämnden föreslås besluta att fastställa föreslagna priser att godkänna förslaget på förändring av Relaxavdelningen. samt att bevilja förvaltningschefen rätt att på delegation rabattera fastställda priser. Göran Nyström Förvaltningschef

Fritids- och kulturförvaltningen Till Datum Media 2013-01-22 Mottagare Avsändare Fritid och kultur Fax Antal sidor 1 av 2 Pressmeddelande Simkunnigheten i årskurs 2 ökar Nu vänder det uppåt och barnen i årskurs 2 visar på bättre simkunnighet. Det är ett glädjande besked som kommer av hårt arbete från barnen och bättre metoder från skola och kommun. Simkunnigheten för barn i årskurs 2 i Landskrona har ökat jämfört med de senaste två åren. Mätningarna under simundervisningen ser till hur många av barnen som klarar att simma 25 meter och i höstas uppnådde 73 % målet, vilket är en klar förbättring jämfört med föregående höst som låg på 67 %. Nytt för hösten 2012 var även att det fördes statistik över hur många av barnen som kunde simma 200 meter. Även där kan man se ett positivt resultat med 51 % av barnen som klarade utmaningen. Som grund till framgången ligger bland annat stödundervisning och ökade krav. - Vi har i skolan i Landskrona högre ambitioner än de nationella kursplanerna. 200 meters målet är nationellt ett krav först i årskurs 6. Våra ambitioner ger en högre simkunnighet hos våra barn i staden, säger Tomas Johansson, chef på utbildningsförvaltningen - Det är glädjande att så många klarade 200 meter. Jag tror att de ökade kraven stimulerar barnen och får fler att lyckas. Nu ska vi fortsätta att utveckla våra metoder och planera så att vi blir ännu bättre, avslutar Göran Nyström chef på fritids- och kulturförvaltningen. Vid frågor kontakta: Göran Nyström Förvaltningschef Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona stad 0418-47 05 82 goran.nystrom@landskrona.se Thomas Johansson Förvaltningschef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 00 00 Fax 0418-47 30 17 goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se/fritidochkultur Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum 2012-12-27 Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Karlslundsbadet och säkerheten. Bakgrund. För fyra-fem år sedan hade Karlslundsbadet liksom många andra offentliga badanläggningar problem med säkerhet och trygghet för anställda och besökare. Bilden var den gängse för baden i de större skånska städerna barn och unga som inte följde ordningsregler, stölder och konflikter mellan olika besöksgrupper. Allvarligare incidenter var när intern förskingring avslöjades 2009 och när verksamheten drabbades av ett rån i september 2010. Nuläget. När det nu är dags att summera årets verksamhet, så kan man konstatera att personalen med metodiskt arbete lyckats förändra bilden högst påtagligt. För 2012 finns endast åtta incidenter rapporterade, vilket är en kraftig minskning gentemot föregående år. Av dessa är det endast två som kan anses vara mera allvarliga säkerhetsincidenter. Den ena var den jordbakterie som på något sätt kom in i vattenbassängerna och som orsakade att badet under cirka en veckas tid var stängt för kraftig klorering av vattnet. Den andra var en besökare som blev bestulen på sina bilnycklar inne på badet och senare då även på sin bil. Övriga incidenter rör två fall av lindrigare sårskador och ett fall när en äldre man halkade i ångbastun. De tre återstående fallen rör lindriga bemötandeproblem mellan besökare och personal. Antalet rapporterade incidenter är på en nivå som motsvarar två tredjedelar av de föregående årens. Vad som rapporteras som incident är dock alltid frågan om en subjektiv bedömning och därför är kanske viktigare personalens egen helhetsbedömning. Vid ett personalmöte före jul gav dessa mig unisont en bild av att 2012 varit ett mycket lugnt år. Man har uppnått ett läge där man inte längre behöver oroa sig för vad arbetsdagen kan innebära för påfrestningar orsakade av oönskade händelser. Med cirka 75.000 årliga besökare uppstår självfallet olyckshändelser och en del konflikter mellan besökarna och mellan besökare och personal, men den gemensamma bilden är att säkerhetsproblematiken nu är hanterlig och under kontroll. Resultatet Det positiva resultatet har uppnåtts genom en rad olika åtgärder som syftat till att skapa en tryggare miljö, att minska frestelser till oönskat beteende och skapa bestämda och gemensamma rutiner för personalen. Det rör sig om åtgärder såsom: Gemensamt visionsarbete inom personalgruppen. Ny utformning av reception och kassa som stärker personalens känsla av säkerhet och trygghet. Införande av så kallad säker kontanthantering Värdeskåp för besökarna intill receptionen och i badhallen och uppmaningar till besökare att nytta denna högre säkerhet för sina värdesaker. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0709-470582 Goran.nystrom@landskrona.se www.landskrona.se Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140

2(2) Införande av badklubben som innebär att unga besökare måste ha målsmans tillstånd för att få besöka badet ensamt. Utbildningar för personalen i positivt bemötande och strategier för att möta hot eller irritation från besökare. Vissa positioner i en veckas öppettider är reserverade för bestämda besökskategorier såsom familjebad under helger och att onsdagskvällar reserverats för äldre och innehavare av friskvårdskort. Personalen är mer konsekvent i sin bedömning av de ordningsregler som finns för besökarna. Ny och förbättrad information till besökare. Slutsats. Vattenmiljön på ett bad kommer alltid att innebära risk för olyckor och för smittospridning. Säkerhetsrutiner, övervakning och vattenkontroll kan därför aldrig tillåtas hamna på en mer avslappnad nivå. Det går inte att utfärda några garantier för att oönskade händelser inte kommer i framtiden, men det är positivt att notera den starkt förbättrade allmänna miljön på vårt familjebad. En annan viktig lärdom är att problem med ungdomar som bryter mot regler oftast beror på någon enstaka starkt utåtagerande individ, som drar andra ungdomar med sig. Lyckas man bara isolera den negativt trendsättande individen så är mycket vunnet. Instruktioner skall utarbetas som förtydligar för personalen vilka incidenter som skall rapporteras och hur detta skall göras, så att vi får lättare att följa upp utvecklingen. Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten. Göran Nyström Förvaltningschef

Stoppa elitsatsningarna för barn Föreningar som elitsatsar bör fråntas stöd. Priset att låta barn slås ut från idrotten på grund av så kallade elitsatsningar är alltför högt. Det är dags att gå från ord till handling och satsa på verklig bredd, skriver idrottsläkaren Klas Östberg med flera idrottsdebattörer. Får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? undrar artikelförfattarna. FOTO: TOMAS ONEBORG 5 februari 2013 kl 22:57, uppdaterad: 6 februari 2013 kl 06:41BRÄNNPUNKT BARNIDROTT Det senaste årets skriverier om barnidrott har visat att den på många håll inte är någon lek. En viktig förklaring till det är att de så kallade elitsatsningarna kryper allt längre ner i åldrarna. Men att kalla det elitsatsningar är egentligen helt missvisande. För det finns ingen forskning som stödjer att de här satsningarna skulle ge oss fler idrottsstjärnor. Det finns ingen som tror att vi kommer få fler guldmedaljer genom att låta barn träna skadade, spela matcher på värktabletter, nivåindela femåringar eller att bedriva barnidrott som strider mot FN:s barnkonvention. Det är inte heller så dagens svenska idrottsstjärnor tränade som barn. Den största förlusten är dock inte uteblivna medaljer utan alla barn som slås ut på vägen. För vad är priset för en tioåring som petas ur laget och sedan vänder idrotten ryggen? Vad är priset för en nioåring som tränat så hårt att han skadat sig så svårt att han inte kan idrotta mer i hela livet? Vilka hälsoeffekter får det? Vad innebär det i förlorad livskvalitet? Det finns de som viftar undan frågan och menar att det verkliga problemet inte är barn som tränar väldigt mycket utan de som inte rör sig alls. Men får man verkligen fler barn att röra sig genom att bedriva verksamhet där man gallrar ut och nivåindelar barn? Det tror inte vi. Och frågan om vilket problem som är störst är svårt att svara på eftersom det inte finns någon forskning gjord som utvärderat de fysiska och psykiska effekterna av dessa