Samråd hälsa, stöd, vård och omsorg HSVO Minnesanteckningar från mötet 2018-10-02 Närvarande: Viktoria Söderling (S) Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör Malin Sjöberg Högrell (L) Kerstin Björk Jansson (C) Lotta Tronet, förvaltningschef Elisabeth Kantor, förvaltningschef Solweig Eklund (S) Mikael Köhler, chefsläkare Jakob Stone, (S) Helena Carlsson, förvaltningschef Mikael Sjöberg, förvaltningschef Monica Lindberg (M) Anett Aulin (S) Lisbeth Bolin (C) Håkan Dahlqvist, förvaltningschef Jan Andersson Tierps kommun Region Uppsala Region Uppsala Östhammars kommun Enköpings kommun Enköpings kommun Enköpings kommun Akademiska sjukhuset Region Uppsala Tierps kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Älvkarleby kommun Håbo kommun Östhammar Region Uppsala Inbjudna: Marie-Louise Rönnbäck Lena Sjöberg Region Uppsala Uppsala kommun Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (5) 1. Inledning Viktoria Söderling hälsar välkomna och inleder mötet. 2. God och nära vård En primärvårdsreform; Hur svarar Region Uppsala och länets kommuner på remissen? (Lena Sjöberg, Marie-Louise Rönnbäck och Åsa Himmelsköld) Länk till utredningen: God och nära vård - En primärvårdsreform SOU 2018:39 Länk till information om utredningens fortsatta uppdrag: http://www.sou.gov.se/godochnaravard/ Utredningens bakgrund och innehåll presenterades (bilder bifogas). Region Uppsala och Uppsala kommun informerade om innehåll i respektive remissvar. Uppsala kommun: Bra att fördjupa målbilden och bättre inkludera det kommunala perspektivet. Bra att primärvårdens uppdrag förtydligas, dvs. behov av bättre samordning och koordinering av patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primärvården är involverad i patientens vård. Effektivisering av administration är nödvändig. Region Uppsala: Samverkan mellan huvudmännen är en central fråga, vården bör planeras gemensamt. Viktigt med tydliga markeringar att primärvårdsnivån är dit befolkningen först ska vända sig. Primärvården bör i högre grad ta ansvar för personer med akuta behov, vilket bl.a. kräver bättre lokal tillgänglighet och mer öppethållande. Kritik mot förslag att grunduppdraget för primärvård ska regleras nationellt. Stänger lagstiftning möjligheter och hur ser kopplingen ut till vårdvalet? Kan bidra till att hämma utvecklingen på den lokala nivån och innebära inskränkningar i det kommunala självstyret. Vad händer i nästa skede av utredningen, utifrån det tilläggsuppdrag som givits? De kommer framförallt att titta på två saker: Definitioner av öppen och slutenvård Fördjupat arbete vad gäller forskning och utbildningsfrågor. Därefter diskussion i gruppen utifrån följande frågeställningar: Fortsatta utredningen vad vill vi påverka och/eller lyfta fram? Hur bättre samverkan mellan kommuner, landsting och vårdgivare? Vad ska vi ta upp med Anna N den 8 nov? Kommentarer: Det saknas ett förtydligande av samverkansuppdraget mellan kommuner och landsting/region.
3 (5) Lyft fram fler goda exempel från närvården, de finns och bör tas tillvara! Hur kommer vi ifrån att anhöriga används som sambandscentral i vården? Är det en önskvärd utveckling? Innebär det allt bredare utredningsuppdraget en risk för att kärnproblemet tappas bort? Det laddas in så mycket som möjligt i utredningen och finns även andra överlappande utredningar. Tappar vi fokus? Inte bra med lagstiftningsförslag från SKL. Nya arbetssätt krävs för att hantera det nya sjukdomspanoramat. Det finns regleringar för att stödja nya arbetssätt, men hur ska det få genomslag i verksamheterna? Utbildning och forskning måste hålla ihop, räcker inte bara med att utbilda nya läkare. Innebär förflyttningen av vården att kommunernas ansvar kommer att öka? Det är för mycket fokus på att tydliggöra gränssnitt istället för att se samverkansområden. 3. Lägesrapport och avstämning av arbetet med Effektiv och nära vård 2030 (Åsa Himmelsköld och Marie-Louise Rönnbäck) Åsa H informerar om bakgrund och genomförande av utvecklingsarbetet (bilder bifogas). I fortsättningen kommer underlag att delas innan mötena för att möjliggöra diskussion och input till det pågående arbetet. Följande synpunkter lämnas från gruppen: Det är bra med konkreta etableringsförslag och att allt inte stannar vid ytterligare utredningar. Medvetna om att tidplanen är ambitiös men det är viktigt att komma igång och börja jobba med förändringar, eventuella justeringar kan göras efter hand. Vi måste tänka igenom hur vi ska få med medborgarna på båten, så de förstår vad som händer och vad det innebär för dom. Kommunikationen till medborgarna och få dem att förstå förändringarna. Fastighetsutveckling är en nyckelfråga, både avseende långsiktig finansiering och anpassning så att samnyttjande och samverkan mellan olika vårdgivare uppmuntras och förenklas. Vi måste få med kommunerna tydligare i arbetet. Ge TML HSVO ett uppdrag att utveckla pyramiden (se bild Vårdstruktur 2030) och lyfta fram kommunernas roll bättre. I vilken ordning och takt ska förändringar ske? Börja med närmottagningar istället för vårdcentrum? Kommunernas behov är tydligare i utvecklingen på den nivån. Samtidigt innebär nya IT-tillämpningar och bättre tillgänglighet att närmottagningars betydelse förmodligen minskar på lång sikt. Det är isf en önskad utveckling som ligger i linje med den övergripande målbilden. Digitaliseringen och ökad tillgänglighet/fler nya aktörer är centralt att förstå och arbeta med. De privata aktörernas roller i arbetet efterfrågas. Kan det påverka etableringarna? Viktig fråga i detta skede är hur vi ska få bättre representation av kommunerna i detta arbete? Vi behöver göra kartläggningar/ta fram gemensamma processkartor för Region Uppsala och kommunerna för att se hur patientflödena och
4 (5) samverkansområdena ser ut. Förslag att genomföra workshops med varje kommun för att ta fram utvecklingskartor för varje kommun. 4. Uppföljning av samverkansstrukturen och vad som är på gång inom vår gemensamma samverkan (Elisabeth Kantor, Enköpings kommun och Håkan Dahlqvist, Östhammars kommun) TML HSVO har påbörjat en kartläggning av samverkansstrukturen när det gäller kunskapsstyrning. Skiss där samverkan mellan socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård redovisas (bild bifogas). Arbetsgruppen kommer komplettera med bild som inkluderar hela hälso- och sjukvårdssystemet. Ambitionen är att bygga ihop och integrera de två delarna. En slutsats är att det finns oklarheter när det gäller vilken grupp som är mottagare för olika frågor och uppdrag, det gäller både lokal och regional/nationell samverkan. I det operativa arbetet finns det stora oklarheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan kunskapsstyrningsnämnden och det politiska samrådet HSVO. Gränssnittet har blivit mycket otydligt, fördelningen av frågor fungerar inte. Dessutom lyftes frågan om hur beredningen till kunskapsstyrningsnämnden sker och varför det inte hänger ihop med TML? Samsyn i samrådet om att det bara bör finnas ett politiskt forum och en sammanhållande tjänstemannaorganisation för alla frågor. Det bör vara en tydlig ingång och en mottagare. En mer allmän fråga för samverkan är att det är svårt att bemanna alla arbetsgrupper när det är så många. Det kommer bara vara Uppsala kommun som har resurser och möjlighet att bemanna till slut. Andra aktuella frågor som hanteras av TML: Arbetsgrupper barn och unga: Samverkan kring förskolebarn med en problematik inom autismspektra Samverkan kring barn och unga som har problem med tal, röst eller språk Samverkan kring gymnasiesärskolans elever åk 4 Framtagande av överenskommelse om samarbete kring barn och unga som vårdas utanför hemmet Fokus på personcentrering som arbetssätt och förbättrad brukarmedverkan. Samverkan vid utskrivning, förslag till ny överenskommelse tas upp som information på nästa samråd. Därefter beslut på TML. 5. Övriga frågor, nästa möte och avslutning Två frågor lyftes från Östhammar: Äldres psykiska ohälsa bör lyftas som ett viktigt område. Hur kan man jobba med det i fortsättningen? Hur ska finansieringen av kvalitetsregister se ut i framtiden? Finns det ett gemensamt tänk kring finansieringen från nationell och regional nivå? Det saknas pengar idag. Det sker en hård prioritering från nationell sida för närvarande. Oklart hur det blir. Inkludera denna fråga i TML:s arbete med kunskapsstyrning.
5 (5) Sammanfattningsvis ställer sig samrådet bakom att följande tre uppdrag lämnas till TML HSV: Inkludera arbete med äldres psykiska ohälsa. Tydliggör struktur för hur kommunerna och Region Uppsala ska jobba ihop utifrån bilden som visar på vårdstrukturen (se bild Vårdstruktur 2030). Hitta en bättre struktur för hur arbetet i samrådet ska fångas upp och tas vidare på ett effektivt sätt. Nästa möte är torsdagen den 8 november. Då medverkar Anna Nergårdh och redovisar innehållet i betänkande God och nära vård En primärvårdsreform. Eventuellt bredare inbjudan för att alla kommuner i länet ska vara representerade.
God och nära vård - En primärvårdsreform Information om utredningens innehåll och länets remissvar Samråd HSVO 2 okt 2018
Utredningens tidsramar Regeringsbeslut 2 mars 2017 Första delbetänkande 7 juni 2017 Tilläggsdirektiv 21 september 2017 Andra delbetänkande 1 juni 2018 Slutbetänkande mars 2019 Utredningstiden förlängs Delredovisning 7 juni 2019 Slutredovisning 31 mars 2020
Primärvårdsreformens sju intentioner En omstrukturering till en primärvård som är basen i sjukvårdssystemet och som ger goda förutsättningar att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården En målbild, en färdplan och en möjlighet till uppföljning och utveckling av primärvården Ett personcentrerat arbetssätt God tillgänglighet till rätt vård i rätt tid Ökad kontinuitet utifrån patientens behov och önskemål Ett system med förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö
Nationella färdplanen revideras
Emma Spaks definition av Nära vård
Uppsala kommuns synpunkter Uppsala kommun ser positivt på att: målbilden fördjupas och inkluderar det kommunala perspektivet på ett tydligare sätt utredningen förtydligar primärvårdens uppdrag att samordna och koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primärvården är involverad i patientens vård administrationen ska bli effektivare
Region Uppsalas synpunkter 7. Samverkan mellan huvudmännen 8.1 Nationell plan för en god och nära vård 9.2 Nationellt utformat grunduppdrag för primärvården 10.3 Steg mot säkrad bemanning
Tilläggsuppdragen augusti 2018 förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter med omfattande och komplexa vårdbehov överväga en författningsreglering som ställer krav på patientkontrakt i form av en övergripande vårdplan utreda och föreslå hur läkare och fysioterapeuter som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning respektive lagen om ersättning för fysioterapeuter, ska kunna integreras i den ordinarie primärvården och dess vårdvalsystem samt övrig öppenvård, i samklang med övriga förändringar som sker inom hälso- och sjukvården. Nästa skede: Definitionerna av öppen och slutenvård Fördjupat arbete vad gäller forskning- och utbildningsfrågor Regeringen vill se bättre samarbete mellan kommuner och landsting samt olika vårdgivare.
Diskutera Den fortsatta utredningen av God och nära vård och dess uppdrag vad vill vi påverka och/eller lyfta fram? Regeringen önskar bättre samverkan mellan kommuner och landsting samt olika vårdgivare En förutsättning för att lyckas, hur ska vi ta oss an det? Anna Nergårdh kommer den 8 nov vad vill vi ta upp med Anna när vi träffar henne?
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Politiska beslut Vårdstyrelsen beslutar om målbild för primärvården hösten 2017 En enig regionstyrelse beslutar i april 2018 om målbild och strategier för effektiv och nära vård 2030 samt att regiondirektören ska återkomma med bearbetade förslag mm Regionfullmäktige beslutar om målbild och strategier i juni 2018. Återrapportering till HSFoUU-utskottet den 9 oktober och Regionstyrelsen den 30 oktober Planerade revideringar i tilläggsbudget inför 2019
.en påminnelse om varför. Välfärdssektorn (inklusive privata utförare) beräknas behöva knappt 200 000 fler anställda 2026 jämfört med 2016. Dessutom behöver man ersätta drygt 300 000 personer som går i pension. Vi utgår då ifrån oförändrade resurser per brukare/patient/elev. Om verksamheten fortsätter att växa i samma takt som hittills, 0,5 till 1 procent snabbare än befolkningen, ökar behovet av personal med ytterligare 70 000 anställda.
Nära Effektiv Förebyggande och hälsofrämjande Samskapande Geografisk Tillgänglighet Relationell Rätt nivå Koncentration Kontinuitet Del i lokalsamhället Utifrån behov Uppsökande Inflytande Personcentrering Partnerskap
Strategierna för att nå målbilden blir vägledande Förnya vårdstrukturen Driva kvalitetsutveckling Påverka utbildning och utveckla kompetens Anpassa och stärka forskning Utveckla ledning och styrning Stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur Hållbara ekonomiska förutsättningar Kommunikation
Elevhälsa, SÄBO, kommunal hemsjukvård, missbruksvård mm Egenvård och ingångar i vården Vård hemma mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilt hälsouppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Nära vård för dig med behov som är vanliga eller när det finns behov av lotsning eller koordinering Viss koncentration av nära vård och förebyggande insatser För dig med komplexa behov eller som kräver något högre vårdnivå Vårdstrukturen 2030 Länssjukvård Riks- och regionsjukvård Koncentrerad vård i länet, sjukvårdsregionen, nationellt eller internationellt För dig med komplicerade eller sällan förekommande behov
Färdplan mot 2030
Leding och styrning av arbetet Åsa Himmelsköld (hälso- och sjukvårdsdirektör) har fått uppdraget om genomförandet i sin helhet av regiondirektör Staffan Isling Finns ett team som stödjer uppstarten. Teamet leds av Marie-Louise Rönnbäck (strateg vårdutveckling) Kopplar referensgrupper och nyttjar befintliga forum för dialoger Följer och påverkar det nationella arbetet och det lokala arbetet i kommunerna Regionfullmäktige, regionstyrelse, HSFoUU, koncernledning och vårdledningsgrupp Politiskt samråd och tjänstemannaledning (HSVO) Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, saknämnder, ledningsgrupper etc
Färdplan vägen till en effektiv och nära vård STRATEGIER FRÅN NULÄGE TILL ÖNSKAT LÄGE Driva kvalitetsutveckling Utveckla ledning och styrning Påverka utbildning och stärka kompetens Stärka forskning i den nära vården Stödja kontinuitet och egenvård med digital infrastruktur Hållbar ekonomisk utveckling Kommunikation Förnya vårdstrukturen Målbild Målet är en effektiv och nära vård år 2030. Effektiv vård utförs på rätt nivå och med rätt kompetens. Nära vård är personcentrerad och tillgänglig nära invånarna. Vården är hälsofrämjande och förebygger ohälsa. INSATSER ETABLERING AV VÅRDSTRUKTUR 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Utveckling av egenvård och ingångar till vården med stöd av digital infrastruktur 2018 2025 Etablering av fyra vårdcentrum påbörjas 2020 Införande av samordnad länsövergripande sjukhusvård steg 1 2020 2021 Etablering avhälsocentraler 2020 2022 Etablering av ytterligare två tre vårdcentrum påbörjas 2021 Utveckling av det förstärkta hälsouppdraget påbörjas 2021 Införande av samordnad länsövergripande sjukhusvård steg 2 2022 2025 Etablering av resterande vårdcentrum påbörjas 2022 Etablering av närmottagningar påbörjas 2023 Version sep-18
Inriktning för resursomställning och fastighetsinvesteringar När reformutrymme finns eller när riktade statsbidrag kommer så ska utvecklingen mot en mer nära vård prioriteras När kortsiktiga sparåtgärder vidtas behöver dessa prövas så att de inte hindrar den långsiktiga omställningen Kommande fastighets- och investeringsplaner samt enskilda fastighetsärenden prövas utifrån inriktningen för effektiv och nära vård 2030
Frågeställningar Hur ser ni på förslaget om hur omställningen kan genomföras? Hur ser ni på förslaget om färdplan?
Vårdstrukturen 2030 "Pyramiden" Samrådet HSVO 2 oktober 2018
Elevhälsa, SÄBO, kommunal hemsjukvård, missbruksvård mm Egenvård och ingångar i vården Vård hemma mobila team Närmottagningar Hälsocentraler Hälsocentraler med särskilt hälsouppdrag Vårdcentrum med närvårdsplatser Specialiserad vård utanför sjukhus Nära vård för dig med behov som är vanliga eller när det finns behov av lotsning eller koordinering Viss koncentration av nära vård och förebyggande insatser För dig med komplexa behov eller som kräver något högre vårdnivå Länssjukvård Riks och regionsjukvård Koncentrerad vård i länet, sjukvårdsregionen, nationellt eller internationellt För dig med komplicerade eller sällan förekommande behov
Kartläggning samverkansstruktur Socialtjänst och angränsande hälso och sjukvård
Politisk styrning nämnd Politisk styrning samråd